SCB har nu publicerat det faktiska datat för bostadsrättsförsäljningar under förra året och visar på ett prisfall om 5.46% för medelpriserna per såld lägenhet. Skillnaderna var stora inom landet, med överbyggnationens Stor-Stockholm och Uppsala, som utmärkande på nedsidan, medan mer åsidosatta län visade på uppgångar.
 |
| Prisutveckling bostadsrätter per län 2017 – 2018. Data: SCB |
Landet består av flera olika bostadsmarknader, då man sällan söker en bostad i Sverige generellt, utan i en viss start, område eller pendlingsregion. SCB rapporterade med i princip komplett och korrekt data om 102 147 lägenhetsaffärer under 2018, ner från 109 730 året innan. Detta har med de affärer som mäklarna kan mörka genom att inte rapportera in till Mäklarstatistik (och därmed även Valueguard), utan hämtas från bostadsrättsföreningarna. Fallande omsättning hör samman med fallande priser – färre säljer eller köper om priserna faller.
 |
| Sverige. |
I snitt föll priserna 5.46%, även om variationen var stor inom landet.
Allra störst nedgångar hittades i Värmlands län med -7.60%, följt av Norrbotten på -5.52%. Annars utmärker sig överbyggnationens Stor-Stockholm och Uppsala län, i egenskap av ekonomiska motorer och dynamiska regioner med påstådd bostadsbrist. Här föll priserna -5.52% respektive -5.47%.
 |
| Stor-Stockholm |
 |
| Uppsala län |
Priserna steg dock i flera glesbygdslän eller län vid sidan om, som Kalmar, Blekinge, Jämtland, Gävleborg och Dalarna, men det finns väl ingen som fortfarande vill hävda att det är inflyttningen till storstäderna som driver priserna i bostadsbubblan?
 |
| Stor-Göteborg |
Priserna föll även i Stor-Göteborg, men beskedligare än Stockholm. På rikets framsida gick priserna -3.06%.
Malmö fortsätter leva sitt eget liv, och visade som enda storstadsregion upp stigande priser. Här gick bostadsrättspriserna +0.38% under 2018.
 |
| Stor-Malmö |
Tyvärr rapporterar inte SCB per kommun, utan bara för riket, storstadsområde eller länsvis.
79 kommentarer
Samtidigt börjar dåliga rapporter trilla in från börsbolagen.
Och fallhöjden är i många fall stor.
Att priserna stiger i glesbygden är väl kanske inte så konstigt då det handlar om summor man praktiskt taget kan plocka ur bakfickan.
Tyckte du t ex Atlas Copcos rapport idag var "dålig"? Den kom ju in ganska precis som förväntat. Lite sämre framtidsutsikter, men det förvånar väl ungefär noll procent av de som läser ekonomiska nyheter att konjunkturen är på väg att vika…
Precis när jag skrev såg rapporten ut att ha mottagits ganska ganska negativt av marknaden.
Men som du säger, rapporten kan väl sägas vara enligt förväntningarna och avviker väl mindre än standardavvikelsen från det.
Och som du säger, framtidsutsikterna har vikit av nedåt. Och om det sedan vänder uppåt eller fortsätter vika av djupare nedåt nästa kvartal vet vi ju inte men jag vet vad jag skulle betta mina pengar på.
Rapportsäsong är väl alltid buy the rumour sell the news.
Kent
Inte kul att betta på nedgång när tillgången går upp i värde.
Stefan, Läs om läs rätt.
Jag syftade på betta pengarna på vad Atlas skriver om framtidsutsikterna vid nästa rapport om tre månader.
Pratade inte om aktien, än mindre om dess kurs idag.
Utan det handlar väl mer om ett vad som knappast ens spelbolagen sätter odds för, men kanske du vill sätta emot?
När du skriver "betta mina pengar på" antog jag att du avsåg Atlas framtida aktiekurs och därmed deras framtidsutsikter.
Nej, jag ligger redan kort i OMX, men funderade idag på att gå lång i Atlas för att hedga bort den risken. Vilket jag inte gjorde och nu bedömer jag det vara för sent. Skulle i så fall ha sålt den hedgen nu, men skulle inte våga gå kort där just nu.
Men jag undrar om inte dagens labilitet i aktien handlar mest om short squize. Ser ingen rimlighet i att kursen ska upp på det som kom idag. Men håller mig till strategin, "When in doubt, stay out".
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Spännande. Syns att regimen lyckats göra pyspunka på bostadsbubblan genom åtgärden amorteringskrav. Man undrar vem som var hjärnan bakom det. Någon som vet?
Var väl FI som drev igenom sk amorteringskravet.
Kommer aldrig begripa din typ. Redan två år efter det här prisfallet är du totalt förvirrad angående vad som hände, och har redan berättat en saga för dig själv. Då lär man sig av naturlig anledning ingenting av någonting, vilket är varför jag har så svårt att begripa strategin.
Marknaden dog före amorteringskraven. Amorteringskraven utgör heller ingen kostnad, bortom alternativkostnad (vilken är <= 0 i kalkylen för bostadsrallyt, eftersom det förväntades vara den bästa monetära placeringen).
Det är nog främst bankernas givna regler för kreditbedömning och avsaknaden av nya kreditvärdiga juridiska personer som gjort att den aggregerad tillväxten i bolån stagnerat runt 2016/2017 och prisutveckling avtog. Avsaknaden av aktiva politiska åtgärder på bostadsmarknaden gjorde att FI införde amorteringskravet för att öka den finansiella stabiliteten på en fallande bostadsmarknad.
Lite så. Instämmer med Linus och Jake här. Till detta kommer överbyggnationen av överprissatta nybyggda lägenheter, som folk bara köpte för att de visst att de kunde sälja dem med vinst innan inflytt.
Marknaden dog till viss del innan kravet då bankerna stramade åt utlåningen i förväg.
I januari i år tänkte jag att nybygget i Krokslätt i Göteborg med 47 osålda lägenheter av 256 trots att det var färdigbyggt skulle få problem med tomma lägenheter under en ganska lång tid. Med ett totalt kvm pris på 70-80 kSEK kändes det inte som att marknaden skulle absorbera dessa men nu är allt slutsålt och etappen intill byggs med ännu högre kvm priser.
Imponerande. Dubbla priset mot Göteborg normalt. Låter lite konstigt kan tyckas.
@Cornu: Räknade med föreningsandelen till kvm-priset men ja det är lite imponerande. Ett tecken på att folk är beredda att ge rätt mycket för att kunna segregera sig. Kortedala är ju billigt men priserna stiger ändå inte. På Lindholmen säljs väl dom flesta nya för ca. 80-85kSEK/kvm med föreningslån inkl. Händer ju inte så mycket med räntan så har man en kontantinsats och bra lön går det ju att köpa.
Ah, föreningsdelen förklarar väl det hela. Folk fattar inte skuldsättningen uppenbarligen. Har bott i Krokslätt, så imponerande är det ju inte, men visst, det finns ju O' Leary's numera.
Så är det. Bankerna granskar knappt heller föreningarnas årsredovisningar och belåning. När man får lånelöfte fokuserar dom jag pratat med endast på kvm priset för lägenheten.
Krokslätt var förmodligen ett gammalt sletet industriområde på den tiden du bodde där. Numera befolkas stadsdelen allt mer av höginkomsttagare och studenter.
Här är det någon som säljer sin lägenheter på Lindholmen:
https://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-2rum-lindholmen-goteborgs-kommun-gotaverksgatan-20-16208263
Inget märkvärdigt om man frågar mig. Mitt i ett dött kontorsområde utanför centrum.
Totalt kvm pris = ca. 81000 kr / kvm och en ganska hög avgift dessutom. Vill man ha bil tillkommer 1500 kr i mån för garageplatsen.
När blir de klar med fasaden?
Fasaden är fertig som heter på ren töska.
Nu när jag faktiskt var ironisk svarade du minsann utan att blinka.
Seriöst, hur kunde de släppa igenom det där? Passar ju inte alls in i arkitekturen med de där 3 kåkarna på rad.
Det är du som inte ser det vackra i arkitekturen men med tanke på att det finns en del som vill betala så dyrt som 80000 kr/kvm för boende där så måste det vara något annat än bostadsbrist. Fin arkitektur kanske? 🙂
Jo Sverige är ju världskänt för sin fina arkitektur. Kul att se att vi fortfarande är nr 1 även där.
Göteborg är ju känt för sin gamla industriella arkitektur. Stockholm är ju dessutom nordens Venedig så visst är vi kända även där.
Ja det är oerhört vackert i Stockholm.
Extra plus att det står en snubbe i varje gathörn som bara väntar på att råna dig på dina SEK-etas.
@Stefan: Då gäller det att ha batteritorsk så att man inte kan använda sitt mobila bankid för att överföra SEK-etas. Kontanter går väl ingen runt med nu för tiden. Möjligtvis någon 20-lapp på vintern för att kunna snyta sig när näsan rinner. Billigare än Johnson&Johnsons näsdukar.
Nu ska jag berätta hur det går till.
Under hot tvingar de dig till en bankomat, där får du ta ut dina SEK-etas.
Hur tar man ut pengar med ett virtuellt bankomatkort?
Virtuellt bankomatkort vet jag inte vad det är. Menar du guldkedjan du bär runt halsen?
ApplePay med bankomatkort. Tyvärr funkar det inte vid batteritorsk.
Guld bär jag inte runt halsen. Hade förmodligen haft puckelrygg och nackspärr om jag hade burit mitt guldinnehav runt halsen.
Om de fattar att du har ApplePay ligger du riktigt risigt till.
Det bara stinker rikedom om det valet.
Har man apple produkter är det också ett tecken på rikedom. Har du själv råkat ut för avundsjuka ungdomar i gatuhörnen?
Nej jag klär mig så fruktansvärt illa så det är ingen risk.
Det är nog safe i Sthlm innerstad. Insatsstyrkan finns ju där.
Hur kan du veta hur rånen går till då? Kollat på efterlyst?
Ja jag har alla avsnitt av Efterlyst sen 1990 på VHS så jag vet precis hur det går till.
Eller så bjussar man GW på käk och sprit så får man reda på både det och hur man slår index.
GW är index upphöjt i 2.
Förutom när index är 0?
Det enda som är nollat vad gäller GW är skuldkontot.
I princip skulle han kunna bygga upp en nischbank utan extern finansiering.
Vem behöver banker nu för tiden när vi har bitcoin och cryptoloan?
Jag skulle lätt gå all-in i GW-coin.
Jag med. Älskar crypto.
Vill du tjäna riktigt bra med stålar smälter du ner ditt guld och ger ut GW-mynt.
Kommer lätt värderas till 500% utöver det nominella värdet.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
https://www.youtube.com/watch?v=aA0IHkeQjrw
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
https://www.fplus.se/swedbank-utreds-vi-kan-inte-kommentera-saken/a/K3l3gG
Haha Swedbank!
Jobbade i Kista ett tag. Gick ut internmail om att inte stanna på jobbet tills det blivit mörkt, då folk blivit rånade flera gånger på väg hem. Taktiken var pistol mot tinningen tills man masade sig till bankomaten. Lät inte så avancerat.
Farligt i Kista. Kungsholmen ska man vara på. GW har sagt att det förmodligen är världens polistätaste område.
Det första amorteringskravet trädde i kraft sommaren 2016. Bostadsmarknaden var knappast död före dess. Fallet kom i augusti-september 2017.
Givetvis påverkar amorteringskraven efterfrågan på bostäder. Den genomsnittliga bostadsköparen är knappast en ekonomiskt rationell maskin som inte påverkas av förändringar i kaddaflödet. Dessutom undrar jag om inte bankernas agerande hösten 2017 påverkades av am8eteringskraven (och den stundande utökningen av densamma). Med detta sagt tror jag inte att amorteringskravet är den viktigaste faktorn bakom prisfallet.
Precis som du säger påverkar amorteringskraven kassaflödet och kvar att leva på-kalkylen. Den kalkylen var redan ansträngd i de dyraste områdena med en max-belåning på 5 ggr bruttolön.
Numera ger belåning över 50% amortering samt belåning över 4.5 ggr brutto amortering.
Vilket prisfall? Öresundsregionen är het så det knakar, Stor-Malmö upp 7 % på brf och ca 6 % på villor på 1 år enligt valueguard.
Gå in på hemnet här och titta, svagt utbud hela tiden och det mesta säljs ganska snabbt för utgångspris eller högre.
Har du ens läst inlägget, herr Perfekt?
Bra priserna har gått upp galet mycket mer än löneökningarna de senaste 10 åren. Pyspunka är inte krasch. Tror det blir stabila priser +-0 fram till ränteavdrag och fastighetsskatt ändras. Eller tills när lönerna kommer ikapp.
Ja eftersom en stor andel av befolkningen slått i kredittaket med dagens löner kommer väl priserna följa den nominella löneökningen i alla fall (ca. 2% per år) om inte några andra förutsättningar ändras. Får vi en kris av något slag kanske vi får helt stillastående priser på det befintliga beståndet. Det enda som blir svårsålt är egentligen nybyggnation som inte har hittat en ägare än.
Klockren analys som vanligt från Goofy.
Hade jag chefat på typ Alfred Berg hade jag anställt dig direkt.
Vi har den typen av löner. Det kan inte vara kul att separera med dagens regler dock (4,5x kravet). Tur vi älskar varann min man och jag för vi skulle få dela huset med gaffatejp annars och ta halva var vid separation.
@Stefan: Känner av ironin i ditt statement. Du har vid ett tidigare tillfälle sagt att det är svårt att göra pengar inom finansbranschen så jag håller mig nog till teknikbranschen istället. Du vet hur det är. Vem vill vara fattig finansman på manhattan när man kan vara superrik ingenjör i Sverige?
Det ironiska var väl typ att jag skulle jobba på Alfred Berg.
Superrik ingenjör i Sverige slår fattig finansman på Manhattan alla dar i veckan.
Det är så det brukar vara. Finansmän och särskilt amerikanska är fattiga. Dom har aldrig gått i svensk skola så man kan inte klandra dom för det.
De där stackars amerikanska finansmännen är helt utkonkurrerade av svenska programmerare som slår index varje dag med sina algoritmer.
Ja dom flesta lyckas väl med det?
O ja, det är bara att skriva en rolig tweet eller skriva på ett forum så är det fixat.
Ja dom sätter ribban högt. Slår man inflationen kan man vara nöjd.
Ja, den utvecklingen tror jag också på. Spelreglerna och/alt räntan eller arbetslösheten måste ändras för att saker ska hända.
Tillväxtmotor vet jag inte men Stockholms kommun, med mindre än 10% av landets invånare, bidrar med mer statlig skatteintäkt än 234, eller 80%, av landets kommuner tillsammans.
Och hur stor andel av landets skattepengsdiande statliga verk finns i Stockholm?
Stockholm är en av de kommunerna i Sverige med allra högst andel sysselsatta i privat sektor, på plats nummer 13 av 290 faktiskt.
När det gäller statligt anställda som andel av befolkningen är de fler i 32 andra kommuner, till exempel Kiruna, Karlsborg, Uppsala, Lund, Ekerö, Enköping, Karlskona, Gävle mfl.
Så det där avundsjuka snacket om att Stockholm är rikt enbart på grund av statens närvaro kan man direkt avfärda.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nu är det ju dock så att privat sektor drivs av statens (och kommunernas) budgets.
Titta på i princip valfritt IT-konsultbolag som går bra, litet som stort – de gör ofta massiva affärer med stat och kommun. Det är rent av en god anledning till att konsultbolagen ordnar kontor centralt, eller i skithål nära Solna osv. De hamnar nära statliga huvudkontor, vars budget liksom är mer en slags kran än förankrat i något – vilket är väldigt trivsamt för ett IT-konsultbolag.
Skillnaden på huvudkontor och icke huvudkontor är här fullkomligt massiv. Det är bara huvudkontoret som får sin budget av någon slags kran – icke-huvudkontoret måste prestera.
Stockholms handelskammare presenterade för några år sedan siffror över hur stor del av statens direkta skatteintäkter Stockholms län(har för mig att det inte enbart var Stockholms kommun) stod för. Den andelen var långt större än andelen invånare.
Det som var det missvisande var att Stockholms handelskammare inte också upplystes om att de direkta skatterna enbart var en liten bråkdel av statens skatteintäkterna och de övriga skatteintäkterna som stod för en majoritet av statens skatteintäkter var betydligt jämnare fördelat över landet.
Skulle vara intressant att få veta om siffran över statens skatteintäkterna från Stockholms kommun jämfört med 80% av landets kommuner tillsammans gäller de totala skatteintäkterna eller om det nu också enbart gäller de direkta skatteintäkterna.
Linus: Ja, så är det. Och delvis blåses Stockholms siffror upp av t ex större andelar privat barnomsorg/äldreomsorg mm jämfört med många andra kommuner. Säger inte emot dig heller ang IT-bolagen och deras höga intjäning från staten. Samtidigt har du några andra ekonomiska motorer med bas i Stockholm som lever på efterfrågan från andra marknader, så totalt sett är det nog fint.
Stockholm genererar väl massor med statlig bolagsskatt genom att huvudkontoren är belägna där. T ex kommer all vinst från Sandivken i Sandviken att redovisas som statlig skatteintäkt för Stockholm, pga att huvudkontoret ligger i Stockholm.
Nu hittade jag referensen till uppgiften "Stockholms kommun, som är hem åt mindre än 10% av landets invånare, bidrar med mer statlig skatteintäkt än 234, eller 80%, av landets kommuner tillsammans". https://www.ratsit.se/info/statistik/skatter-i-sverige/
Man kan vidare läsa "Den totala statliga skatten som samlades in under inkomstår 2017 var 57,4 miljarder, vilket är cirka 8 procent av den totala inkomstskatten på 746 miljarder."
Med andra ord rörde jämförelsen en mycket liten del av statens skatteintäkter, den statliga inkomstskatten. Det nämns inte alls i jämförelsen mervärdesskatten och punktskatter som energi ock koldioxidskatter där staten drar in i storleksordningen 10 gånger så mycket som den statliga inkomstskatten. Den lär också vara betydligt mer jämt fördelad över landet.
Slutsats. Ett väldigt selektiv urval av en liten bråkdel av statens skatteintäkter där just Stockholms kommun utmärker sig där man får det hela till något annat än vad det verkligen är.
Ett önskemål för framtidens stapeldiagram, kan du ha några typ av tunna streck som hjälper en att se vilket län som tillhör vilken stapel? I denna grafen var det inte allt för svårt men i andra diagram där du har dubbelt så många staplar brukar det inte gå att se något (t ex konjunktursiffrorna för olika branscher som du postat tidigare).