Staketen runt gårdscentrum har genomgått en liten renovering, där 90 meter fårstängsel bytts mot klassiska gärdesgårdar. Inte helt gratis, men mycket hållbart och antagligen det som håller får på rätt sida om ett stängsel allra bäst – bättre än elstängsel.
 |
| Nya gärdesgårdar. |
Sedan tio år tillbaka har jag haft gärdesgård längs uppfarten, men nu även byggt ut detta lite mer runt gårdscentrum – de delar man ser allra mest och som syns mest för besökare.
Som man ser på bilderna är det en modernare variant av klassiska stängsel – stolparna är tryckta, och allt är ihopspikat istället för lindat med bark. Det är förstås både billigare och framför allt mycket hållbarare med längre livslängd.
 |
| Detalj. Där det är som högst står stängslet direkt på berg. |
Stängslingsmetoden leder till extremt stabila stängsel, vilket gör att de delsträckor likt ovan kan stå stabilt även på rent berg, utan att stolparna ska behöva bankas ner i jorden. Mycket användbart vid kuperad terräng således.
 |
| Övergång över äldre stengärdesgård. |
Stängslen är också helt rymningssäkra för får, sannolikt även för större djur om dessa inte får panik, då inga stängsel, inte ens el, hjälper. Rovdjursskydd är de dock inte.
 |
| Hörn på ny hage. |
Till beslutet att sätta upp mer gärdesgårdar – förutom det rent estetiska – hör att en ny hage ska hägnas in för att bli av med slyuppväxt. Resterande stängsling blir med fårstängsel, och arbetsinsatsen enbart med stängslingen blir lägre än att röja detta sly var eller vartannat år.
 |
| Reparation av den tio år gamla gärdesgården. |
Min tio år gamla gärdesgård från samma leverantör (Juneborgs stängsel – ej reklam, bara återigen nöjd kund), har behövt repareras med nya vidjor på två ställen.
Juneborgs Stängsel monterade 90 meter på en förmiddag till priset 220:- SEK per meter inklusive montering, samt tillkommande frakt för 50:- SEK per mil, vilket som relativt lokal leverantör inte blev så mycket. Vill man inte ha tryckt går det att få för 200:- SEK per meter, men livslängden blir en helt annan.
För en villatomt, som inte har så mycket att hägna in, känns det rätt prisvärt, i synnerhet som professionell montering ingår i priset. Själv har jag några kilometer stängsel totalt, så dessa vackra konstruktioner blir det bara vid gårdscentrum och uppfart. Det är dock frestande att även stängsla på det här viset på berget ovanför gårdscentrum, där det på sin höjd är någon decimeter jordmån, och därmed stängsel som kräver mycket tillsyn för att hålla tätt över tiden.
26 kommentarer
Vad är det för trä i snedstörarna?
Är det NTR A i stolparna står de bra rätt många år. NTR AB som används för vanligt ovanjord håller inte länge däremot.
Gran i störarna.
Rimligtvis NTR A, görs ens stolpar i NTR AB, verkar idiotiskt. De 10 år gamla jag har är helt fräscha.
Jag vet ngn som köpte billigt och fick byta, fast det sades vara A. Men man får nog vad man betalar för 🙂
Oj, vad snyggt.
Du kan väl föreslå Donald Trumpet att han bygger det istället för en dyr mur gentemot Mexiko. Det kan behövas när man läser denna artikel:
https://www.businessinsider.com/number-of-people-moving-from-us-to-mexico-2019-5?utm_content=bufferaf95e&utm_medium=social&utm_source=facebook.com&utm_campaign=buffer-bi&fbclid=IwAR14QMl1-d0N6WGrwkfQUh_2CDsbGuqyr-QuOcMjpeywBQCVkiBTO04Zgd0&r=US&IR=T
Kanske något för stängselgubbarna att offerera många mil blir det .
Så om Sverige hade en land gräns till Marocko och en miljon kom in illigalt om året och levde på soss. behöver vi en mur då?
Kostnaden för muren är försumbar, något i stil med $20-25 miljarder dollar om man bygger till samma pris per km som Israel. Som jämförelse var federala budgeten om jag ser rätt $4094 miljarder dollar år 2018, vilket skulle göra att muren utgjorde en andel på 0,6% av utgifterna (om den helt betalades år 2018). Så det är inte direkt den extravaganta kostnaden som är problemet, om det var någon som trodde det.
Nu var det väl Mexiko som skulle betala?
Det kanske knappt märks ens för Mexico. Jag ser t.ex. att mexikanerna år 2018 officiellt skickade c:a $30 miljarder tillbaka till hemlandet och exporterade varor för $360 miljarder till USA och Kanada. Kanske USA dessutom kan vara storsinta och låta dem avbetala över flera år.
Drabbar ingen fattig som min kollega sa när jag råkade spola ner mina glasögon i toaletten.
Väldigt snyggt. En bra och hållbar lösning.
Bra och snyggt!
Det ser för jävligt ut. Inte NATO-standard med Concertina-tråd och lär helt sakna effekt mot lootande grannar. Gör om med dubbla rader concertina så fixar du fårproblemet också.
Cencertinan ligger redo på rulle. Stannar i ladan t SHTF.
Men Lars, tänk på tiden du sparar med concertinan. Fåren kommer ju att klippa sig själv.
Besökare skriver du, har du gårdsvisning på helgdagar med kaffe å bulleförsäljning i ladan, bussanslutning från sätila centrum?
Fint stängsel, ganska fint med sådant inom synhåll från huset.
Så du har kommit på att det är arbetsbesparande att låta djuren sköta röjningen.
Det är för övrigt väldigt arbetsbesparande att låta djuren sköta underröjningen i enskog också.
I synnerhet i en lövskog, det kan vara avgörande om man vill ha ett netto från en lövskog för övrigt.
P.s.
Smålandsgärdesgårdar var inte lindade med bark.
Det var vanligtvis lindade med kvistar av gran eller en.
" sköta underröjningen i en skog också."
Ska det vara.
Glöm inte fuktgivande lotion efter underröjningen bara.
Ska man ta det efter ett skogsbad också?
Jag frågar åt en kompis.
Traditionellt sett….ett rent fuskbygge. Kan möjligen klassas som "produktutveckling"
Väldigt fint, antar jag börjar bli gammal som uppskattar …gammalt hantverk.
Snyggt. Vi har gärdsgård vid sommarstugan. Men, sannolikheten är hög att om 20-30 år börjar det du visar på bild luta åt ena eller andra hållet pinsamt mycket.
Vad gotlänningar kallar 'steintuin' är stabilare grejer. Lär stå på plats i minst 1000 år, om ingen får för sig att flytta på stenarna.
För info så finns öjerssons staket på älvsåkersvägen, närmare än östra frölunda.
viktigt såhär i energispartider,en rejäl karl som jag kan rekomendera har fin hemsida med.
Hur många stolpar kan man skippa att slå ner pga sten utan att det blir instabilt?
Sånt här väcker frågor om hur man gjorde förr nere på slätten – djuren behövdes där också för kraft och gödsel, ex vis 42 kor, sex hästar, tjugotalet grisar plus lite får och ungdjur, allt till bara 60 ha i mitt exempel. Måste blivit väldiga mängder stängsel (trä) i ett landskap där man eldade med torkad tång längs kusterna.
När uppfanns taggtråden?
När vi skulle sätta upp ett 90 cm högt nät-staket längs våra tomtgränser, 50 cm in på vår tomt, förbjöd vår granne det helt. Vi förklarade för dem att inget bygglov eller grannmedgivande behövdes för ett staket (eller gärdesgård), som har över 50% genomsiktlighet och höjd upp till 120 cm, mätt från marken (i detta fall närmare 100% genomsiktlighet). Då blev grannen rasande och påstod, att kommunen hade beviljat dem en större tomt och att de gamla gränsmarkeringarna inte längre gällde, eftersom kommunen hade bestämt om tomtgränsen i samband med att de hade fått bygglov (och placerat sina byggnader för nära den ursprungliga tomtgränsen). De påstod, att "den nya tomtgränsen" inte längre var rak och att den skulle mätas 6 m resp. 4.5 m från fasaderna (för huvudbyggnad och gäststuga). De påstod att de hade därmed fått en extra remsa tomtmark av kommunen. Vi spände upp vår 70 m långa snöre mellan gränsmarkeringarna och den ilskna grannen rusade ut och krävde att snöret måste ner. Till sist gick vi till kommunen för att kolla upp saken, fick rätt och drog sedan vårt staket. Var huskropparna hamnar efter beviljat bygglov var ingen exakt vetenskap förr i tiden, utan de kunde ligga fel t o m 5 m, enligt lantmäteriet, så grannens fasader var inte någon lämplig utgångspunkt för bestämning av tomtgränser.