Är svensk inflation på väg att ta fart på allvar? Utifrån en läsaranekdot ser det ut som många underleverantörer till svensk handel inte längre kan hålla tillbaka prishöjningar, vilket kommer ge resultat på konsumentpriserna. Och det handlar om kraftiga höjningar. Hur ser det ut för ditt företag inom handeln?
 |
| Generisk bild. |
En läsare med företag inom handel vittnar om besked från leverantörer att de inte längre kan hålla tillbaka prishöjningar. Bakomliggande orsaker är förstås den fallande svenska kronan, och tillhörande prisökningar inklusive för transporter (importbränsle) och råvaror. Man har i det längsta försökt undvika att höja, priserna, men nu från halvårsskiftet blir det till slut kraftiga höjningar.
Det kan handla om 10-20% höjda inköpspriser för handeln. Man kan då som detaljhandlare (=till konsument) eller partihandlare (=till detaljhandelsföretag) välja att antingen gå med förlust, eller höja priserna.
Är detta inte bara en anekdot, utan att det är ett utbrett fenomen med kraftigt höjda prislistor från halvårsskiftet riskerar detta slå igenom i detaljhandeln senare i höst.
Vi får se om det kan bli en så kallad ketchupeffekt när allt kommer samtidigt, som resultat av bland annat den försvagade svenska valutan, som inte slagit igenom i inflationen än.
Nu har SCB olika metoder för att undvika inflation, t ex substitutionsmetoden där man byter ut en vara som stiger i pris mot något som inte stiger i pris. Allt för att hålla tillbaka inflationssiffrorna. Annars kan vi åka på räntehöjningar. Fast Riksbanken kan ju alltid hävda att man bortser från importerad inflation, trots att höjd ränta just ska ha effekt på denna via valutakursen.
I augusti ska även kemikalieskatten höjas kraftigt på varor som innehåller elektronik. Inflation beräknas inklusive skatter.
Men det väsentliga – ni som driver företag inom handel, har ni märkt av några ovanligt kraftiga prishöjnignar i nya prislistor på sistone?
52 kommentarer
Harald Nyborg fick lägga ner butiker på grund av sjunkande krona
Andra hade tydligen mer muskler att hålla tillbaka prisökningar, alternativt låter tex Biltema tillverka större del av utbudet i Sverige, men jag tror inte det.
Det mesta har väl stigit i pris, särskilt importerade grönsaker, sällanköpsvaror vete sjutton där är det svårt att jämföra för det kommer nya modeller hela tiden.
Sällanköp, internethandeln borde ju påverkas med den svaga kronan, är det dyrare mht Eurokursen kan man lika gärna åka till den lokala köpladan.
Upplever själv att det blivit dyrare att beställa prylar från tex tyskland.
Typ motorolja osv
Ja, även om vi arbetar inom it-branschen så är vi beroende av mycket från utlandet, allt från licenser till servrar och reservdelar till dessa och samtliga priser har gått upp rätt rejält sett över en ettårsperiod. Vi har just höjt priserna till våra kunder med 10%, men det kompenserar inte helt våra ökade kostnader.
1) Schysst nick.
2) OT: Ja, det är ju helt tydligt inflation.
Glad att du nämner SCB och deras vidriga KPI(F). Vi har redan en kraftig inflation i Sverige – men SCB har, på uppdrag från staten, fått order av att dölja denna.
Även Riksbanken är köpta av Socialdemokraterna och kommer aldrig höja räntan så länge S sitter i regeringen. Höjningen i vintras var ett misstag eftersom de trodde att Alliansen skulle ta över, men så kom januaripakten och då skippade de vår-höjningen och samtidigt sänkte räntebanan.
Vilket skämtland detta har blivit, jag orkar inte mer…
Några belägg?
Foliehatt!
Ja, kolla Rolex-index. Nästan 100 procents prisökning sedan 2011.
MacBook Pro-index: 33% ökning sedan 2014 på motsvarande modell jag har.
Dagens lunch: 5-6% om året i ökning.
Ikea höjde priset på sin toa-borste från 5 kr till 10 kr för ett år sedan. 100% höjning.
Systembolaget höjde priset på Bollinger Grand Annee i mars från 995 kr till 1195 kr. 20% höjning.
+1 på foliehatten där. Man kan alltid välja ut sina favoritprodukter och se att de stuckit iväg, samtidigt som andra mer ordinära produkter står stilla eller faller i pris. Bästa sammanvägningen hittar man i KPI(F), eller HIKP om man nu föredrar det.
Det finns ingen konspiration där sossarna på något sätt kontaktat SCB och bett dem hålla tillbaka officiellt rapporterad inflation.
Typiska motexempel om vi nu går på anekdoter: Min hyra ökade med 1,7%. Det är min överlägset största enskilda utgift. Den kommer öka med 2,0% nästa år enligt avtal. Det är också ungefär vad hyror i resten av landet ökat med.
Bor man i ägt boende har man fått sänkta kostnader på grund av låga räntor.
"Bor man i ägt boende har man fått sänkta kostnader på grund av låga räntor."
Beror på vad som hänt med köpeskillingen.
Mjo. Nu utgick jag från det som mäts i KPI/KPIF/HIKP. Men visst, tillgångspriset spelar roll fast i annat perspektiv, dvs eget kapital i SEK.
Känns dock som om samtliga inlägg som handlar om inflation snabbt fylls av antingen konspirationer om att KPI "mäter fel" med vilje, eller anekdoter från egen konsumtion. Än så länge har ingen tack och lov hänvisat till "ShadowStats".
@Joakim.
Visst, det är klart det blir lite konstigt med anekdoter om egen konsumtion. Men samtidigt är det dock så att det är mångas egna konsumtion inflations märks på. Det är då man är uppmärksam förhoppningsvis att något gått upp eller ner i pris.
Absolut. Men det är oftast den minoritet som upptäcker något särskilt som gör sin röst hörd (och den här bloggen är inte direkt representativ utan drar till sig diverse personer med en… något pessimistisk syn på ekonomin).
Det är därför det är bra med en mer allmäntäckande statistik för att allt inte ska försvinna i personligt brus. Precis det som SCB levererar. Jag tror själv att inflationen är på väg upp något, låt oss säga i nåt intervall 2-3% eller så, men samtidigt ser vi t ex att elpriserna som drog upp inflationen tidigare nu är på väg ner. Men det blir förstås inga inlägg om att elpriserna kanske kommer dra ner inflationen…
@ Joakim, din hyra ökade med 1,7 %.
Är det verkligen riktigt att mäta en hyreshöjning för en bostad ett enskilt år. Vid stambyten och dylikt passar man oftast på att mer än fördubbla hyran för samma yta. Många gånger utan märkbara stora förbättringar. Dvs större renoveringsåtgärder hamnar som påslag utanför hyreshöjningen och på sikt kommer hyrorna för en bostad under sin livslängd få dolda höjningar som innebär att du erhåller större hyreshöjningar än vad statistiken påskiner.
Joakim elproduktionen byggs ut starkt nu. Men elen kanske inte når vissa hela tiden några kalla timmar i vinter. Höjda elnätstariffer hos en del kända bolag gick mest till vinster och för liten del till att bygga ut nätet.
Ja jag gissar på något lägre pris för de som har rörligt pris närmaste året.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Trollkung: Jag har varit med om ett stambyte i en gammal lägenhet, då ökade hyran med ungefär 8% det året. Lägenheten jag bor i nu är stambytt och allt är i sin ordning, med inga stora renoveringar planerade. Å andra sidan var hyreshöjningarna oerhört låga tidigare, till och med oförändrat något år. Snittet ligger lågt sen ett bra tag tillbaka.
Jag ritade en liten bild på det innan, dvs hyreshöjningen på tio års sikt. Den har legat mycket lågt, dvs under 2%/år ett tag. Nu tror jag den kommer ligga över 2%/år ett tag, förhoppningsvis en bra bit över för äldre lägenheter, men det är en annan historia.
Min poäng är att folk hakar upp sig på anekdoter på småsaker, men ignorerar prisförändringar på stora saker när det inte passar berättelsen.
Alla multinationella bolag vi handlar av höjer priser kraftigt. Mellan 5-15% i år. Svenska företag i regel samma. Köper vi i USD eller EUR så är priserna stabila. Generellt har vi haft tillväxt så ökade volymer har kompenserat för minskad marginal.
Enligt senaste numret av JBF så var prishöjningarna på färg och tillbehör runt 8-12% eller något sådant i branshen som helhet.
Inflationen inom förbrukningsmaterial, verktyg, färg, maskiner etc har nog legat på 5-10% per år senaste 2-3 åren även om allt inte justerats till kund så gör det det sakta men säkert. 1,5% inflation är vår bransch inte i närheten av
Man kan alltid minska mängden i förpackningarna och behålla eller höja priserna mindre som livsmedelsindustrin ägnat sig åt ett tag nu, för att handeln inte accepterar prishöjningarna som behövt göras. Folk verkar i allmänhet vara ok med det, är väl 'jag tankar ändå bara för 100 kr' mentaliteten.
Om senaste minskningen av kronans värde ger en ökad kostnad av 10% på insatsvaror kan detta leda till press nedåt på lönerna. Med uteblivna löneökningar och bibehållen inflation får vi reallönesänkningar. Inte populärt förstås.
Om lönerna fortsätter att öka, kan kanske kostnader för kronans minskade värde resultera i utdragen prisökning över flera år för att ta igen de 10 procenten. Det känns som ett troligt scenario. Kanske hinner kronan stärkas under den perioden och dämpa behovet av prisökningar ytterligare. Alternativt uppstår billigare produktion inom landets gränser som kan ta över istället för importen, men det tar nog ofta en del tid.
Om kostnadsökningar dras ut över flera år kan det förändra förväntningen om prisökningar. Detta kan öka kraven på löneökningar från arbetstagarnas sida, och vi kan gå in i en ny tid av högre (högre än 0-1%) inflation även efter eventuella räntehöjningar. Finns en del positivt med ett sådant scenario.
Tror man säga att de som jobbar i handeln inte fått reallöneökningar senaste. Inflationen inom flera branscher har legat på 2-6% senaste åren medan lönerna höjts 1-2%. Tror inte handlarnas problem är löner utan minskad volym, stora fluktuationer i priser etc.
Som du säger tar det nog ganska lång tid för att tillverkning ska flytta från utlandet och hit. Väldigt mycket går nog inte att producera i Sverige pga liten marknad. Svårt att dra i gång produktion om det första man måste göra är att leta kunder utomlands.
Sverige har alltid varit duktiga på export, så litenheten på den svenska marknaden behöver inte vara ett hinder. Och den den billiga kronan kan göra det ännu mer lönsamt att producera just för export. Men om det är nya fabriker vi pratar om så tar det förstås en del tid, utökning av befintliga lite mindre, och användning av ledig kapacitet snabbt.
Och någonstans behöver man energi att tillverka saker med.
Vi har ju idag ett elnät som inte klarar av att Pågen kan baka 50% mer bröd tydligen.
Det är därför man placerar industri där det finns el istället, för el finns det gott om i Sverige.
Lite märkligt mot strömmen så verkar priset på elektronik sjunka.
Elektronik är ju en av få varor vi har deflation.
Vilket inte är bra enligt vissa.
Eftersom deflation minska konsumtion enlig allmän ekonomisk teori.
Ja, folk verkar ju verkligen minska sin konsumtion av elektronik.
Jag tror för övrigt också att det kan komma ett skutt uppåt på många fronter. Men det är rena gissningar. Det är tydligt högre inflation än t ex 2012-2014, men inte särskilt mycket sett till det stora hela. Handeln har absorberat väldigt mycket och kan rimligen inte göra det alltför länge.
Apropå inflation och tillväxt! Kungsbacka planerar nytt avloppsverk för 400-500 Msek, en direkt effekt av befolkningsökningen. Det finansieras genom avgiftshöjningar (utöver ordinarie höjning) på 5% om året i 5 år, dvs för 500 Msek en ökning med 28% på 5 år. Dvs
höjning betalas både av personer som redan bor här samt nyinflyttade vilket tydligt visar på att nyinflyttade inte bär sina egna kostnader utan inflyttning är en direkt kostnad för både kommun och dess nuvarande invånare. Anekdotiskt givetvis, men kan vara en fingervisning för fler kommuner. https://www.kungsbacka.se/Bygga-bo-och-miljo/Aktuella-projekt/Kungsbacka-stad/framtidens-avloppsrening-i-kungsbacka/
Fast är du helt hundra på att din skit inte flyter iväg till samma nybyggda reningsverk i framtiden?
Troligen beror det också på att det kostar relativt mer att bygga i slutet av en lång högkonjunktur. Om två-tre år lär det gå att förhandla ett bättre pris. Fast Västlänken är ju ett prisankare inom anläggning i många år framåt. De reningsverk som används idag byggdes på den tiden på man subventionerade från staten för att modernisera Sverige. Sedan tillkommer väl diverse miljö- och värdegrundskrav på priset.
Hur mycket kan en valuta falla i en marknadsekonomi innan inflation gör sig gällande? Sverige är ju numera en importnation med ständigt minskande industriproduktion parat med en relativt kraftig befolkningstillväxt vilket innebär att spreaden mellan import och export blir ständigt ökande – dock, eftersom landet numera är en demokratur så kommer inte facket ställa till med kompensationskrav.
Fast vi har fortfarande en betydande nettoexport. Att vi skulle vara ett "importland" stämmer inte:
Varuexporten uppgick under maj 2019 till 136,9 miljarder kronor och varuimporten till 128,6 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 8,3 miljarder kronor.
[…]
Hittills under året har värdet för varuexporten ökat med 10 procent, medan varuimporten har ökat med 3 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Varuexportvärdet under denna period uppgick till 648,2 miljarder kronor och varuimportvärdet till 625,0 miljarder. Handelsnettot för januari–maj 2019 gav därmed ett överskott på 23,2 miljarder kronor. För motsvarande period för ett år sedan noterades ett underskott på 17,5 miljarder kronor.
Relativt? Med mer än en procent per år slår vi tom Bangladesh som också har extrem befolkningsökning.
Vi skickar iväg 100 miljarder till bistånd och EU per år så det krävs ett rejält exportöverskott för att hantera det valutautflödet.
Om man ska spinna vidare på det temat, så har vi också en positiv utlandsställning, och därför positiv avkastning från tillgångar utomlands.
"Primärinkomster visade första kvartalet ett överskott på knappt 42 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år visade posten ett överskott på 21 miljarder kronor. Det var främst avkastning på portföljinvesteringar som bidrog till det ökade överskottet i primärinkomsten. Löner gav ett överskott på 3 miljarder kronor, medan kapitalavkastningen gav ett överskott på 38 miljarder kronor. Övrig primärinkomst visade ett överskott på 1 miljard kronor."
"Vid utgången av första kvartalet 2019 visade Sveriges utlandsställning en nettotillgång mot utlandet på 793 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 384 miljarder kronor.
"
Vår utlandsnettoställning har annars varit negativ under mycket lång tid (dvs under 80-, 90- och 00-talen), men är sedan 2016 positiv.
Men ändå tror folk att vi är ett "importland".
Vore det inte bättre att ha en kpi varukorg med saker som folk faktiskt lägger mycket pengar på istället, istället för att lura sig själv och befolkning med fejk-siffror?
Kemikalieskatten är bara ett sett att kringgå moms-begränsningen på 25% som EU satt, snart får vi nog kött och sockerskatt också.
KPI är viktat efter faktiskt konsumtion. Vill du ha oviktade siffror så har jag för mig att HIKP kör på det. Dock visar KPI och HIKP samma utveckling.
KPI visar inte ett medianhushålls prisutveckling, det är fel att tro det, utan en sorts "genomsnittligt hushåll (som inte finns)" prisutveckling eftersom man mäter på all konsumtion, dvs både blöjor och begravningskostnader. Man kan skruva ihop ett eget "mitt-egna-KPI"-index om man leker lite med delindexen, om det nu skulle roa någon. Då kommer man komma fram till att för vissa hushåll steg priserna med 5% 2018, för vissa steg priserna med 2%, för vissa stod priserna stilla och för vissa sjönk priserna med 3%. Allt beroende på vilken mix av konsumtion det enskilda hushållet har.
Ungefär som när Morgan vill att google,under hot om censur ska självsanera; då behöver dom inte ta bort yttrandefriheten i grundlagen och vi kan låsas vara en demokrati ett tag till.
Det gäller att vara smart och trixa sig förbi jobbiga lagar som stör.
Det finns svart på vitt om man vill se de ingående delarna.
Är man obelånad så berörs man inte av räntekostnader likaså om man inte har bil och förstås tvärtom om man har stora lån och bil.
"Gruppen boende (4,1 procent) påverkade uppåt med 1,0 procentenhet, varav el (8,2 procent) bidrog med 0,3 procentenheter. Högre räntekostnader, egnahem (8,1 procent) såväl som hyres- och bostadsrättslägenheter (1,6 procent) bidrog därtill med ytterligare 0,2 procentenheter.
Prishöjningar inom gruppen transport (3,6 procent) bidrog med 0,5 procentenheter, varav prishöjningar inom drift av fordon (4,5 procent) stod för 0,3 procentenheter. Prishöjningar på livsmedel (1,9 procent) och på restaurangbesök (2,8 procent) bidrog med 0,3 respektive 0,2 procentenheter."
Uppgången motverkades av lägre priser på mobiltelefoner (-17,0 procent), som påverkade inflationstakten nedåt med 0,2 procentenheter i maj.
Ja, när fårket inte har råd till oxfilé och börjar äta blodpudding så byter man produkter i KPI och vi slipper inflation som kunde ha drivit upp räntan, gud förbjude.
Så funkar inte substitutionen i KPI, Kent. Och om du är orolig för omviktningarna i KPI kan du byta till HIKP som kör med en fast varukorg. Hur stor tror du skillnaden är mellan KPI och HIKP?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag arbetar på ett av Sveriges största kontorshandelföretag med produkter från nästan alla typer av segment. Vi genomför en kraftig prishöjning 1 juli.
Öven våra leverantörer har höjt sina priser kraftigt redan
Jag köpte nyligen en ny dyr tysk bil, kände att man ska "passa på" nu, då priset i Tyskland för en bil med samma utrustning gick på hela 28% mer sett till deras listpris. Dessutom så är även rabatterna högre här på just det fabrikatet.
Känner på mig att dom kommer bli tvungna att höja priserna ordentligt snart.
Funderade på att käka lunch ute så kollade menyerna på webben. Nu var priserna 100-110 kr. För några veckor sedan var det 90-95 Kr. Brukar köpa bullar på ICA. 3 st för 22 Kr. För ca en månad sedan var det 20 kr. Så nog rör det på sig.
Bästa börshalvåret på 20 år!
https://www.sydsvenskan.se/2019-06-28/basta-borshalvaret-pa-over-20-ar
Helt otrolig utveckling, faktiskt. Återstår att se om det håller i sig (borde inte göra det om vi nu har sämre tider framför oss). Men ja, bästa halvåret jag kan minnas.
Inte förvånande med tanke på billig krona.
Håller till isällanköpshandel och höjer priserna med ca 10-20% pga höjningar i leverantörs leden.