“Tänk på barnen!”
Tvärt emot vad de så kallade bostadsutvecklarna hävdar i sin lobbying om att hushållen inte ska behöva betala av delar av sina skulder, så har inte unga drabbats av de höjda amorteringskraven. Enligt finansinspektionen är det i själva verket fler unga som tar lån och köper bostad än tidigare, vilket är ett rimligt utfall av lägre priser.
 |
| Nybyggda bostäder i Karlstad. |
Bostadsutvecklarna vill kunna bibehålla sina vinster och sälja överprissatta lägenheter i nybyggda bostadsrättsföreningar med fejkade ekonomiska planer, genom att privatpersoner inte ska behöva betala av delar av sina skulder via amorteringskraven.
Bland annat har bostadsutvecklarna hävdat att amorteringskraven utestänger unga från bostadsmarknaden. Detta är dock fel hävdar Finansinspektionen, som sitter på statistik istället för åsikter från bolag som vill tjäna pengar på andras skuldsättning. I en debattartikel hos DN skriver Finansinspektionen generaldirektör samt chefsekonom, bloggens fetstil:
“I debatten har fokus lagts på möjligheten för unga att komma in på bostadsmarknaden och på rörligheten. Men även här är det viktigt att utgå från fakta. FI:s analyser visar att andelen nya bolånetagare som är unga inte har minskat. Andelen är tvärtom högre i dag än åren innan amorteringskraven infördes, både i riket och i Stockholm. Det betyder inte att unga inte påverkas eller att de inte upplever svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden. Men de har inte blivit utestängda på grund av amorteringskraven, vilket ibland påstås.”
Detta är förstås fullt rimligt. Det som framför allt kan antas hjälpa unga är att bostadspriserna har fallit, och alltså vare sig kräver lika stor skuldsättning, lika hög lön eller lika hög kontantinsats. Amorteringarna har man alltså råd med och är inget hinder för unga att komma in på bostadsmarknaden.
Så var det med den saken. Ju mer priserna faller, desto bättre för de unga. Och sämre för bostadsutvecklarna, som inte längre kan sälja till vilket pris som helst.
34 kommentarer
Captain Obvious knackade på och ville ha tillbaka 2008 års prisnivå?
Ja det har väl sagts ett par gånger att prisfall är det absolut bästa för förstagångsköparna men det argumentet dras ju inte direkt fram av bostadsutvecklarna 🙂
"Enligt finansinspektionen är det i själva verket fler unga som tar lån och köper bostad än tidigare, vilket är ett rimligt utfall av lägre priser."
Vad jag kan utläsa så är det andelen unga som är samma eller högre – inte antalet.
Vad jag menar – Det är andelen unga i gruppen nya bolånetagare som FI menar – inte andelen unga som tar ut nya bolån.
Om antalet som tar ut nya bolån minskar så betyder det ju att andelen i denna grupp som är unga kan vara samma eller stiga men samtidigt sjunka antalsmässigt.
Möjligt, men det ändrar väl inte slutsatsen att unga inte utestängs pga amorterings krav
@Dan
Klarar man inte amorteringskravet så ska man inte köpa. Då har man helt enkelt inte råd.
Har kommit en rapport från finansinspektionen som visar att stora konsumtionslån ökar. Dessa kan användas för att finansiera bostadsköp och runda amorteringskravet. Fast med betydligt högre ränta då.
Den högre räntan på konsumtionslån leder ju till prispress nedåt så amorteringskravet ger effekt ändå.
Jo men då är det helt plötsligt en negativ nyhet och inte en positiv. Här framställer man det som att unga inte alls drabbas, men om de måste ta lån med högre ränta för att kunna flytta hemifrån så är det knappast något bra för dem.
Det är ju kontantinsatskravet som är det största hindret, särskilt för de som tvingas bo i dyra andrahandslägenheter samtidigt som de försöker spara ihop till en kontantinsats.
Det verkar stämma.
I FI:s rapport:
2009 var 12 procent av de nya bolånetagarna i bolåneundersökningen under 30 år.
2010 var 5 procent av de nya bolånetagarna i bolåneundersökningen under 30 år.
Kravet för hårdare regler gällande kontantinsatser kom 2010.
Dock så har andelen unga i gruppen nya bolånetagare sedan dess ökat stadigt och är nu (2018) uppe i 20% så de unga verkar ha kommit över det problemet – även om många får hjälp av päronen.
Om jag skulle gissa så har det blivit betydligt mer viktigare att födas i rätt familj om man vill komma in på bomarknaden.
Innan var det relativt lätt för alla men idag kan dina chanser grusas rejält om du inte har föräldrar som själva sitter stadigt i bostadsmarknaden och kan utnyttja sin hävstång (i form av värdet på deras egna bostad) för att hjälpa till med lån.
Du menar att ungdomar ska helst ha föräldrar som gjort bostadskarriär och tycker/tror det är en god investering.
Alternativt väldigt rika föräldrar som inte bryr sig ifall de förlorar någon miljon.
Kent – ja – i större städer inklusive Stockholm så ser jag faktiskt inte direkt några andra möjligheter för unga att skaffa eget boende.
Inavelspolitiken sträcker sig ju längre än så i Sveriges byhålor. Vi är ett av få (det enda?) utvecklade länder i världen som politiskt – över samtliga ideologier – värderar generationskapital mycket högre än produktion.
Plus att inavel är en utmärkt strategi för att få en subventionerad hyresrätt, eftersom den marxistiska modellen är kötid.
Snart kommer alla att ha gjort en bostadskarriär rakt ner i källaren. Om ni inte säljer och kommer upp och njuter av utsikten på fördäck!
När faller bostadspriserna? Är det vid en kommande lågkonjunktur när Sverige deprecierat ännu mer och räntan fallit ännu mer? 🙂
Fallande priser i lågkonjunktur låter ju inte orimligt. En stor faktor blir ju antagligen arbetslöshet, och även om RB inte kommer höja när när konjunkturen viker och arbetslöshet ökar, så har man ju väldigt lite utrymme att sänka. Jag hör ju i alla fall till dom som anser att vi haft orimligt låga räntor och att det har skapat större problem på längre sikt. Det som hållit igång det så länge är ju att "alla" väst länder är med på banan, men tror att fallet blir hårt när man når slutet..
Lika förutsägbart som att kronan kommer fortsätta sjunka pga marknadens förtroendet för Sveriges ekonomisk politik ja politik överhuvudtaget, är på botten tror jag dippen kommer "snart". Exakt när svårt att säga. Tja nästa globala globala störning kanske, lite arbetslöshet eller när kommunernas ekonomi rasat fullständigt. Perverst, och hämmande farligt för ekonomin, att kidsen bara för att få en bostad överhuvudtaget, eller försöker undvika områden för explosionerna måste hosta upp 1-2 mille i vilken mellanstor stad som helst för ett hål i väggen. Och föräldrarnas utlånade kontantinsats på sin villa. Snacka om havererad (bostads)politik.
@Dan: Fast så sa man även vid finanskrisen. Det enda som hände var att bostadsmarknaden blev avvaktande och trög i något år innan prisstegringen drog igång. Några halverade priser var det inget snack om. Trycker centralbankerna ännu mer pengar och kronan deprecieras ännu mer lär vi klara oss med arbetstillfällen även denna gång.
@Bengt: 1-2 miljoner för en bostad är inte mycket. Det är först när vi börjar prata storstadspriser som det är lite väl dyrt (3-4 miljoner för en 2a på ett schysst område).
@Goofy, En 300 SL Roadster 1963 för 2,71 milj euro är inte heller dyr för den som har pengar. Bilbrist på dem. Speciellt om man kunde finansiera köpet för 0,1 % ränta på Avanza :).
@Bengt: Inte så jag menar men någonstans måste man ju jämföra inkomst vs. pris och då är 30-40 tkr per kvm inte särskilt dyrt. Nästan hela gamla östeuropa ligger redan på denna prisnivå. Om man ser till 40 länder i Europa ligger Sverige på 21a plats på price to income ratio.
https://www.numbeo.com/property-investment/rankings_by_country.jsp?title=2019®ion=150
@Goofy, tittar man på Polen Lettland el Serbien talar vi snarare 10-20 tkr/kvm mot över 50 i Sverige. Ok andra inkomster men kidsen tjänar ofta inte så mkt.
Ni kan glömma det där med arbetslöshet. Den statistik jag har sett och fått till mig de senaste tre åren är tydlig. Sverige kommer att ha brist på arbetare. Se bara nu vad Sveriges kommuner och Landsting gör. Alla satsar miljarder på digitalisering för man vet att färre kommer att få göra mer när våra 80+ are blir allt fler och pensionsavgångarna ökar mer än inflödet av nya arbetare. Bara den offentliga sektorn skulle behöva anställa i princip samtliga som kommer ut. Det kommer att bli huggsexa om personal framöver.
Sedan kan det självklart bli en missmatch mellan behov och vad som finns tillgängligt men det är en annan sak.
För att vara tydlig. Även om räntan stiger kommer det inte att påverka arbetslösheten nämnvärt.
I det offentliga råder snarast brist på något att sysselsätta alla slackare med. De behöver bara effektivisera personalen de nästa 50 åren, så är saken biff.
Det finns slack men inte så mycket som du uppenbarligen tror. Majoriteten sliter, precis som i det privata.
Det är ju dock det vanliga, att om folk vill ha arbete framöver måste de ta åt sig digitala arbetssätt. Vilket innefattar programmering och att tex kunna lära sig navigera en CLI. Inte nödvändigtvis tekniskt krävande, problemet är snarare att så stor andel av nuvarande arbetare bestämt sig för att det digitala inte är kul, eller åtminstone inget för dem.
En fundering är om opinionsbildning ingår i myndigheters uppdrag? Jag tycker det låter lite sisådär, lite att staten skall diktera vad vi skall tycka. Låter lite socialistdiktatur över det hela…
FI pysslar ju inte med opinionsbildning. De slänger konsekvent ut fakta och statistik, det är bara det att det att de gör det över ett samhälle som beter sig som scientologer.
Svensken *tycker* att något *känns* som det *borde* vara på ett visst sätt (och grannen nickar ju buttert), och då blir FIs kalla faktabaserade upplägg kränkande och kontroversiellt.
FI är då snarast en av få instanser som lyckats stå över de vimsiga debatter som uppstår.
@Anonym – ser fram mot FI's nya slogan på reklampelarna – "FI rekommenderar: Amortera 6-8% årligen".
I så fall har nog FI missförstått vad DN debatt ÄR. Ger man sig in i debatten får man nog anse att man sysslar med opinionsbildning.
Men om grannen har "fel" åsikter kanske du tycker det känns tryggt att pappa staten rycker ut och tillrättavisar honom?
@Anonym varför har du så svårt att skilja på fakta och åsikter?
Detta blev ju så tokigt att hela poängen var den distinktionen, ändå blandade du ihop det.
Linus: du missade den lilla detaljen att detta var frågan om ett debattinlägg från FI's sida och inte frågan om en rapport från FI's sida. Debattinlägget refererade bara till FI's rapport däremot, men det är inte konstigt – det är många debattinlägg som anger källa för det man hävdar och att använda som stöd för tesen man driver.
Du missade också den lilla detaljen att tesen som de drev i debattinlägget tydligen inte fanns belägg för i raporten de hänvisade till. Rapporten skrev att fler unga hade fått beviljat lån, men tesen som drevs var att färre hade fått avslag (något som nämndes i en replik).
Det är heller inte så att man rycker ut såfort man finner någon far med osanning i debatten. Så man bemöter debattörer selektivt.
Ser man till hur en debattartikel är utformad så är en "bra" sådan baserad på fakta, men man är selektiv med vilken fakta man för fram och ofta så hoppar man till slutsatser på kanske inte alltid solida grunder. I grund och botten skiljer sig inte FI's debattartikel här från andras med andra ord.