Regeringen sänkte idag sin BNP-prognos för Sverige kraftigt och vi har nu tre år av lågkonjunktur framför oss. Sänkningen motsvarar 24 miljarder SEK och med det svenska skattetrycket minskade skatteintäkter på relativt sett 10 miljarder kronor.
 |
| “Så här mycket lägre blir tillväxten.” |
Regeringskansliet, dvs Finansdepartementet, sänker BNP-tillväxtprognosen för 2019 från 2.1% och svag högkonjunktur till 1.6% och definitionsmässig lågkonjunktur. Med 4971 GSEK i BNP 2018, motsvarar denna halva procentenhets relativa sänkning 24 GSEK och med 43% i skattetryck 10 miljarder kronor i lägre skatteintäkter. Finansministern väljer dock att skylla på M+KD:s budget och hävdar att det är den som minskat det sk reformutrymmet, eftersom varje sänkt skattekrona är en stöld från staten.
 |
| BNP-tillväxt för Sverige. Käla: Regeringskansliet (PDF) |
Den nya prognosen ligger på BNP-tillväxt om 1.6% i tre års tid, varefter man killgissar eller tjejvet att tillväxten når gränsen för högkonjunktur igen först år 2022 med en tillväxt på 2.0%. Detta är första gången man lägger en prognos för valåret 2022. Med höjd BNP-prognos för nästa valår ska man förstås återigen kunna öka anslag till lämpligt valfläsk under valåret.
Även globalt saktar tillväxt och handel in enligt prognosen.
Naturligtvis ska inget av detta enligt prognosen påverka Sverige det minsta. Vare sig sysselsättningsgrad, arbetskraftsdeltagande eller arbetslöshet ska påverkas mer än på sin höjd någon enstaka tiondels procentenhet. Sverige ska alltså glida rakt genom lågkonjunkturen helt obemärkt, annat än via det där minskade reformutrymmet. Statsskulden ska fortsätta gå mot noll och bostadsbyggandet ska inte påverkas heller.
Alla obalanser i svensk ekonomi kommer obemärkt kunna glida genom lågkonjunkturens tre år, utan att något går sönder. Allt är bra, och eventuella problem är Moderaternas och Kristdemokraternas fel.
45 kommentarer
Hur påverkades sysselsättningen 2012?
Vad jag kan se så hände det inte så mycket men det kanske fortfarande var påverkat sedan 2008?
Nog en effekt av 2011-skuldkrisen i så fall.
Eller ett misstag av Riksbanken som höjde reporäntan i tron att normalisering var möjlig men fick skyndsamt återvända till krisnivåer.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/finansiell-utveckling/styrrantan/
Med en befolkningstillväxt på ca 1% per år blir det inte så mycket kvar…
Är BNP per capita som avses? Annars är det bara den vanliga bullshiten.
Alltid justerat för inflationen, aldrig per capita, om inte något annat nämns.
Och vad är underliggande inflation?
Jodå, bilderna ser bra ut och det finns mycket fint att läsa i vårbudgeten.
Lägg märke till att det finns hyggligt utrymme till stimulans om vi får en sämre utveckling (vilket jag antar 90% av den här bloggens läsare, inklusive jag själv, tror) under säg 2020/2021. Redan nu finns det ekonomer som tycker man snålar lite när man envisas med att finansiera allt krona för krona. En finanspolitisk stimulans på säg 2-3% av BNP i form av sänkta skatter och andra transfereringar + höjda statsbidrag skulle kunna dämpa en kommande lågkonjunktur en del.
Nu börjar iofs till och med jag överväga att ifrågasätta hur låg statsskuld vi egentligen ska ha. Men inför kommande smäll är det väl bra att ha att ta på, men överskottsmålet gör att man ändå inte får nalla på det hela.
Att politikerna kan påverka konjunkturen är det bara politikerna som tror, och de som tror på politiker.
Självklart kan stimulanser i rätt tid hindra att resursutnyttjandet går ner så lågt att man kallar det lågkonjunktur. Vi får se om man lyckas de kommande åren.
Marginalnyttan av att pressa ner statsskulden som andel av BNP är minst sagt låg redan under 50%. När vi nu är nära 30% så är det… ganska onödigt.
Speciellt när man ganska enkelt kan identifiera områden som ger bättre "avkastning". Exempelvis kan man stötta de fattigaste på olika vis, det finns nog få saker som har en högre multipler än att genom skattesänkningar eller ökade transfereringar stötta upp de svagaste i samhället. De är så fattiga att de i regel inte ens har möjlighet att spara. Det värsta som skulle hända är att en del av eventuella transfereringar skulle leta sig till exempelvis Syrien i form av remitanser till familjemedlemar (för övrigt sannolikt det enskilt bästa sättet att "Hjälpa DEM på plats")
Vilken nytta med att pressa ner statsskulden, som inte längre är stor nog när man nått under 50% av BNP för statskulden, är det du pratar om?
Ja, enligt reglerna för skuldankaret måste man motivera varför har man har en statsskuld under 30% av BNP.
Egentligen så är överskottsmålet och skuldankaret inte logiskt kopplade, för skulden som procent av BNP kommer konstant sjunka om överskottsmålet uppnås.
Om nu lågkonjunkturen skjuts bara lite fram i tiden, så kan det vara i budgetpropp 2021 eller 2022 som det kommer fram fina stimulanspaket, samtidigt som budgetpropp 2020 blir mer "neutral" (och då får vi också det efterlängtade avskaffandet av värnskatten, som borgarna under åtta års regerande aldrig mäktade med att avskaffa).
Och nu ligger skatteverkets hemsida nere. Känns tryggt.
Det var min VPN som gjorde att jag inte kom in; har fungerat tidigare.
Tänk att M+KD bara behövde 3 månader på sig att förstöra 4 års grandios socialdemokratisk politik. Blir det denna raspiga skiva vi kommer hör hela vägen till valet 2022 måntro?
Ja, och det värsta är att på tok för många kommer att gå på det.
Oh, den ursäkten kommer.räcka så mycket längre.
Alltid samma naivitet.
Läs vad konjunkturinstitutet cch finansdepartementet hade för prognoser för 1991, 2001, eller 2008
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ja, det kan man göra i vårbudgeten. Får se hur fult det här blir (lite lätt modifierat):
"Tabell 3.7 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt
Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2018
Samma år som utfallet ___ Året före utfallet
MPF ___ MPF
Regeringen 0,25 ___ -0,10
Konjunkturinstitutet 0,20 ___ -0,22
Riksbanken 0,11 ___ -0,20
HUI Research AB 0,28 ___ -0,01
LO 0,15 ___ 0,09
Svenskt näringsliv 0,50* ___ 0,31
Handelsbanken 0,24 ___ -0,06
SEB 0,16 ___ -0,01
Nordea 0,35 ___ 0,04
Swedbank 0,06 ___ 0,02"
"Regeringen har därmed, liksom övriga bedömare, i genomsnitt underskattat BNP-tillväxten för utvärderingsperioden. För prognoser gjorda året före utfallet har regeringen i stället överskattat BNP-tillväxten. Regeringens medelprognosfel är dock inte statistiskt signifikanta, dvs. ingen bias kan säkerställas. I tabell 3.8 rangordnas bedömarna med avseende på sina medelabsolutfel och medelkvadratfel för prognoser för BNP-tillväxten. Regeringens prognosprecision rangordnas relativt högt för prognoser utfärdade samma år som utfallet, och relativt lågt för prognoser utfärdade året före utfallet. I allmänhet vilar rangordningarna på små skillnader, och inga test har utförts för att undersöka om dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Utformningen av ett sådant test försvåras av att bedömarna för ett givet år dels utfärdar prognoserna vid olika tidpunkter, dels producerar olika antal prognoser. Rangordningarna bör därför värderas med viss försiktighet.
"
Medelprognosfel 1994-2018?? Handelsbanken och SEB??
Naiviteten består i att inte förstå att vi har en konjunkturcykel.
Ja, det säger väl en del om ungefär hur pricksäkra man är i närtid.
Om du är bombsäker på lågkonjunktur 2020 så är det väl bara att köra på. Men det var en hel del som trodde konjunkturen skulle krascha redan 2018 eller 2019. Svårt det där att pricka cykler…
Inget är någonsin bombsäkert, men att vi får 0% eller negativ tillväxt iaf. ett av de närmsta tre åren är ju utan tvekan det mest troliga scenariot.
Det kommer som vanligt vara självklart i efterhand.
Ja, men varför inte prognosticera det utfall som är mest sannolikt?
Om du 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 eller 2018 förutspått nollprocenttillväxt året efter så hade du haft fel, trots att domedagsprofeter på nätet (nej, inte denna blogg men på många andra ställen) varit övertygade om att kraschen är nära. Det är lätt att säga att det är enkelt att avgöra "mest sannolika konjunkturutfall", men det är tomt prat utan egna gissningar att peka på.
Nej, nu skall vi alla sätta oss i ring och sjunga "We shall over come" !
Och vi ALLA vara oerhört lyckliga över att vi är den humanitära stormakten !
Har för mig att en viss Reinfeldt uttryckte sig så – Åtminstone det andra meningen…
Ja Sverige klarade sig vid senaste krisen och kommer även att göra det vid nästa. Kronan kan ta stryk men precis som börsen har köpare till rätt pris även vid en ekonomisk kris har även svenska produkter köpare ifall kronan får produktkostnaderna att minska med 30%. 🙂 Jag tror stenhårt på Sverige AB. Vi är helt enkelt mkt bättre än alla andra. Tråkigt att Statens institut för rasbiologi lades ner för annars hade väl rapporten visat på det.
Ändå rätt gulligt att de prognosticerar att 2022, då är vi minsann tillbaka på jämt 2.0
Stoffe glider in med en skarp makroekonomisk analys.
Många tänker inte på att stimulansen av fallande räntor ner till under noll och på det ökande utrymme bland hushållen att stimulera ekonomin via kraftigt ökande skuldsättning och bostadsspekulation var en engångsföreteelse, många sitter nu och väntar och tror på att den resan ska fortsätta, vilket givetvis inte händer utan snarare kommer Sverige hacka sig fram på lågväxeln i många år.
Då USA har lite samma läge fast kanske på lite annat sätt behöver det inte vara sant. Hur ska en ekonomi av idag drivas utan skuldökning?
USA har antagligen mer svängrum i sin ekonomi jämfört med den svenska tillväxten som sker i hög grad i offentlig sektor med ett redan högt skatteuttag.
Under senare tid har jobbtillväxten inom den offentliga sektorn varit osedvanligt hög. Mellan februari 2014 och februari 2017 ökade antalet offentligt anställda med 11 procent – en drygt dubbelt så hög tillväxttakt jämfört med privat sektor.
Något som hade varit intressant att se är att jämföra regeringens vårbudget mot de borgerligas budget i ett stapeldiagram.
Jag tror skillnaderna egentligen är mikroskopiska.
Det kommer svar från de borgerliga om ett par veckor, som vanligt. Du har rätt, ett enskilt år är det väldigt små skillnader — särskilt i vårbudgeten, som bara är småjusteringar. Det är i höstens budgetproposition som eventuellt större saker kan synas.
Ja du har nog rätt.
Men jag misstänker att även i höstbudgeten får man nog stå nära och ha förstoringsglas för att se några skillnader.
Carnu, hur väl stämmer regeringens gissningar kontra verkligheten historiskt sett?
Regeringen är rätt bra på att gissa tillväxt. Se tabell nedan:
"Samma år som utfallet ___ Året före utfallet
MPF ___ MPF
Regeringen 0,25 ___ -0,10
Konjunkturinstitutet 0,20 ___ -0,22
Riksbanken 0,11 ___ -0,20
HUI Research AB 0,28 ___ -0,01
LO 0,15 ___ 0,09
Svenskt näringsliv 0,50* ___ 0,31
Handelsbanken 0,24 ___ -0,06
SEB 0,16 ___ -0,01
Nordea 0,35 ___ 0,04
Swedbank 0,06 ___ 0,02"
Regeringen underskattar tillväxten i snitt med 0,25% under innevarande prognosår, men överskattar den i snitt med 0,1% under året efter. Är ändå rätt pricksäkert. Den som har bättre prognoser får gärna starta eget och bli rik på kuppen.
Maggan kan inte konfiskera lika mycket skatt IOM JÖKen så naturligt hon nu måste sänka prognosen ochlägga skulden på Annie ”Fjamått”
När jag lyssnade på debatten i Studio 1 igår så slogs jag av att Maggan sade att Sverige ligger ett par år före övriga Europa i konjunkturläget.
Vad har hon som underbygger det resonemanget?
Att återhämtningen inträffat tidigare i Sverige än i andra EU-länder.
Plotta t ex BNP/capita från 2007 och framåt, så syns det tydligt (tex på denna källa, längst ner).
Sverige passerade sin 2007-nivå tidigare än många andra länder. Jämför gärna med Danmark, Finland och Tyskland. Särskilt Finland är extra tydligt.
Fair enough, men då må man ju ha i åtanke hur har de samlade skulderna utvecklats under perioden? Är det så att de svenska skulderna under den här perioden växte betydligt mer än omvärlden vilket gjorde att BNP utvecklades bättre?
Att ett litet, exportberoende land ska ligga före andra länder i konjunkturcykeln låter i mina ögoen konstigt.
Kanske det är för att sverige inte är ett exportberoende land längre?
Kompetensbristen i småkommunerna kommer accelerera de närmaste åren.
Det börjar bli hög tid att planera för att slå samman småkommuner med under 20000 invånare under den här mandatperioden. Kompetensregnet har ju visat sig vara rätt imkompetent och i princip oanställningsbart.
Energifrågan är fortsatt helt olöst. Ska vi planera för effektbrist om 10-15 år när vi måste stänga fler reaktorer?