Som egen företagare har man stora möjligheter att styra sin tjänstepension, som fortfarande till skillnad mot privat pensionssparande är mestadels avdragsgillt. Men frågan är om man ska gå i fällan och låsa in pengar i pension, när pensionerna kan särbehandlas i framtida lagstiftning?
 |
| Förstoringsglas, tack. |
Den egenföretagare som satt undan pensionssparande och gick i pension under alliansregeringens mandatperioder kan ha varit måttligt nöjd. Pensioner fick som bekant inte jobbskatteavdrag, samtidigt som arbetsgivaravgiften för pensionärer sänktes till (ungefär?) motsvarande beskattningen på tjänstepension.
Under Alliansen hade det alltså varit bättre att periodiserat och förvalta pengarna i det egna bolaget, och sedan betalat ut dem som lön, än att sparat dem som tjänstepension. Det är ett typexempel på hur lagstiftningen på långsiktiga beslut som pensionssparande inte går att förutse.
Det kan alltså vara bättre att spara pengarna i egna företaget och kanske dela ut dem som utdelning istället för som pension. Att ha kvar pengarna i bolaget ger också andra mer flexibla möjligheter – utdelning, lön, pensionssparande och förstås med friare förvaltningsmöjligheter inom bolaget än en begränsad pensionslösning. Till nackdelarna hör att pensionspengarna inte är skyddade vid eventuell konkurs. Risken för detta är dock begränsad i t ex enmans konsultbolag, som egentligen inte har några utgifter annat än när man har uppdrag, och knappast heller några leverantörs- eller skatteskulder om man inte samtidigt drar in pengar, och kan läggas vilande.
Det finns också ett mellanting, som kallas direktpension, som innebär att man sätter av pengarna skyddade till pension, men att de kan återföras till bolaget om man så vill. Kort sagt att man kan äta kakan pensionssparande och samtidigt ha kvar möjligheten att istället ta ut den som lön eller utdelning, beroende på vad som är skattemässigt bäst när det väl är dags.
Nu har förstås många egenföretagare inte lyxen att kunna sätta av pengar till tjänstepension alls, så för många är det en icke-fråga.
För andra kan själva bolaget vara en tillgång som är avyttringsbar vid pensionen.
Oavsett är inget säkert kring pensionen, när den får tas ut och hur den kommer beskattas i framtiden. Å andra sidan gäller det samma beskattningen av företag och företagande.
42 kommentarer
Har själv en del i direktpension men jag har hört nån jurist uttrycka att skyddet inte är så starkt ändå. Pengarna i direktpension kan eventuellt återföras till bolaget vid konkurs.
Enkelt fixat om ens vinst är bra nog, skaffa ett moderbolag som i princip inte ska kunna kursa, placera alla tillgångar där, som jag gör. Verksamheten kör du i ett dotterbolag. Pengar kan du föra över hur som mer eller mindre mellan bolagen, som koncernbidrag. Kostnaden för en koncern (dvs bokföringskostnaden) är inte särskilt hög.
Trollolol: risken är att du inte förstår problematiken.
Rent skattemässigt kan man föra över pengar lite hur som helst inom koncernen, MEN vad som är viktigt att inse är att man inte kan göra det hur som helst ur obligationsrättslig synvinkel.
Helt enkelt måste man passa sig för ansvarsgenombrott. Därför bör man vara försiktig med hur förmögenheter förs över inom bolaget. Speciellt då hur den förs över till moderbolaget eller ägaren. Kan en fordringsägare med rätta hävda att överföringar gjorts för att undanhålla honom pengar så sitter den som sitter på pengarna lite löst.
Nåväl, behöver nog inte lära dig hur man säljer ett bolag till pelle jönsson som sitter på bolaget ett halvår innan han sätter det i kk. Vad har vi revisorer till samt skatterådgivare?
För övrigt så är det väl ingen djup kunskap man behöver för att veta när man behöver göra en avräkning för att klara aktiekapitalskvavet. Blanda in utländska aktiebolag i det hela så kan du skratta hela vägen till banken.
Obs, detta var inte menat till "pelle jönsson" som skrev nedan… jag skrev det på måfå och råkade se en som använde den signaturen… men ett gott skratt fick jag.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det är för övrigt det upplägget som rekomaderats av tidningen Driva Eget.
Ett alternativ är att ta ut pengarna idag om man misstänker att framtida regler för utdelning blir mindre generösa
Angående risk för konkurs så kan de föreligga även för en mans konsult. Exempelvis skulle det kunna riktas skadeståndsdskrav mot bolaget.Men kan förvisso hävda att det är ens egna fel, men det hjälper inte för att få mat på bordet.
Eatänkbar lösning är att placera pengarna via moderbolag som är renodlat med minimalt med åtaganden. Detta bygger på att det är skattefritt att ta etdelning som moderbolag
Kan nämnas att ett bolag har ett antal möiigheter till placeringar som mann inte har som paivatperson.
placerar man i onoterade aktiere »fter man utdelning skattefritt
Detsamma gäller om man äger ner än 10 % vilket blir fallet om man startar nytt bolag. Man slipper dessutom. låneförbudet inom koncernen.
En detalj du missade som talar ännu mer för att periodisera, m.m och spara upp EK i firman.
3:12 reglerna (nuvarande vilket så klart kan ändras) har en 5 årsregel. Dvs om bolaget varit passivt (rättare sagt ägaren varit passiv) i 5 år blir skatten på all utdelning därefter 25%.
Först o främst bör man bygga upp löneunderlag för utdelning som beskattas med 20%, denna utdelning tar du ut när du "lägger ner", sen ligger bolaget passivt i 5 år, därefter tar du ut resten med 25% skatt.
Med lite planering kan även denna metod användas vid försäljning.
Detta är min strategi. Hur jag än räknar på det är detta det mest lönsamma. Den enda invändning jag kan tänka mig, är att jag själv inte skulle ha tillräcklig karaktär. Vad händer om det t.ex. dyker upp en rolig investeringsmöjlighet på vägen…
Det är jävligt snårigt det här. Man sparar ganska bra på skatt om man löneväxlar vid statliga brytpunkter, samtidigt innebär det stålar man har noll kontroll över. I dagsläget löneväxlar jag inte, med resonemanget att får jag ut det i lön är det mina pengar färdigskattade och klara som jag kan hålla koll på som staten har svårare att peta på. Men våndas alltid över den nesliga statliga skatten som innebär ohemula skattesatser på marginalen.
Åandra sidan är löneväxlingspensionen säkrad från ev skilsmässa (och möjligen konkurser?) om företaget står för den.
Förlorade pengar i skilsmässa bör man säkra mot genom äktenskapsförord.
Ser mycket hellre att hon får pengarna än staten. Dessutom tillhör vi en kultur där man löser problem i äktenskap på andra vis än springa och knulla med en kollega. Skilsmässa vore otroligt mycket mer komplicerat på andra fronter än den ekonomiska.
Det finns andra incitament till skilsmässa än att springa och knulla vid sidan av. Dessutom – hade så vart fallet hade hellre denna sketna staten fått pengen.
Nu vet jag inte vilket upplägg ni tänker, men värt att tänka på är när det gäller äktenskapsförord så är det väl så att enskild egendom inte kan omfatta framtida inkomster.
Alltså tänker man sig att man tar ut lön och pensionssparar sin beskattade lön så kan man gå på en duktig nit vid skilsmässa. Att få 50%+ mer i pension kan ju vara incitament att ta ut skilsmässa.
Har man pengarna i bolaget och bolaget är enskild egendom så är de förhoppningsvis skyddade mot äktenskapsskillnad
Äktenskapsförord innebär som tur är inte att staten tar pengarna som man slippar ge till kärringen. Ungefär hälften av äktenskapen upplöses genom skilsmässa. Det är en viktig anledning till att leva jämställt och se till att båda har förmåga att försörja sig själva. Ojämställda förhållanden spricker dessutom oftare än jämställda.
Bästa strategin är att ha en så lönsam verksamhet att man kan lägga ägg i många olika korgar.
Och att spara allt tills man är så gammal att man inte kan göra av med pengarna är ju inte heller en vidare lyckad strategi.
Jag har inget företag men är orolig över att staten kommer ändra i tjänstepensionerna så att man inte kan ta ut på kortare tid än livslångt – av anledningen att staten inte vill betala bostadstillägg och äldrevård. Tror de kommer göra allt för att nå dit även om det innebär att de som jobbat hela yrkeslivet får mindre att leva på en någon som inte jobbat eller knappt har jobbat alls. Samtidigt som de som har jobbat faktiskt bidragit till utbetalning av garantipensioner under hela arbetslivet.
Sen är jag rädd över vad som händer med landstingens och kommunernas skatteskuld. Kommer de att betala eller inte.
Kommunsektorns pensionsskulder (som jag antar är det du menar) är främst på grund av "dubbla pensionsutbetalningar" pga pensioner intjänade före 1998.
Det är inte så farligt som man kan tro, utan kommer kunna hanteras hyfsat inom kommunernas ramar de kommande 30 åren, sen är den "gamla" pensionsskulden inte något problem längre.
Kostnaden för den gamla skulden (före 1998) nådde sin topp år 2012, och motsvarade då cirka 0,92 skattekronor. Skulden före 1998 motsvarar cirka 36 000 kr/person, eller grovt räknat 360 miljarder. Detta behöver betas av på säg 30-40 år. Det ordnar sig.
Ang tjänstepensionerna kan du tyvärr ha rätt, men det kommer handla om sega förhandlingar innan det där eventuellt blir verklighet.
Tack för att du svarade Joakim. Det är främst detta jag oroade mig för https://www.skandia.se/om-oss/nyheter/nyhetsarkiv/2018/dolda-pensionsskulden-19-av-21-landsting-klassas-som-konkursmassiga/
”Samtliga landsting har en soliditet (långsiktig betalningsförmåga) som är lägre än 30 procent. Som jämförelse är den genomsnittliga soliditeten i svenska företag cirka 43 procent.
– Skulden är ofantligt stor och motsvarar lönekostnaden för 50 000 sjuksköterskor under en tioårsperiod. Risken är stor att när landstingen ska börja betala ut pensionerna kommer en del landsting att tvingas höja skatten eller skära i redan ansträngda sjukhusbudgetar med ännu sämre tillgänglighet som följd. Det kommer bli påtagligt för många landsting när färre ska försörja fler – samtidigt som pensionsskulderna ska betalas, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia.”
Det lät ju sådär särskilt som sjukhusen redan nu har nedskärningar (som jag tycker är helt sjuka).
Ja, Skandia kör den undersökningen varje år, och SKL brukar kritisera den varje år som skrämselpropaganda.
Det är en kostnad, det är alla överens om, men till skillnad från vad Skandia insinuerar så förbättras landstingens och kommunernas finansiella ställning ("soliditeten") över tid, och då är det svårt att se någon katastrof. Kommuner och landsting är inte företag och kan inte gå i konkurs, och den "extra" pensionskostnaden motsvarar på ett ungefär upp till 1 kommunalskattekrona. Det är rätt lite i jämförelse med kommunsektorns övriga verksamhet, och är därför inte det viktigaste problemet att fokusera på.
Sveriges kommuner skulle ha börjat räkna in pensionsskulderna i sina ekonomiska balansräkningar i år. Men regeringen tog bort det samt lättade på bokföringen tex skulle försiktighetsprincipen tas bort osv. Detta för att kommunerna ska kunna öka sin belåningsgrad och sen investera i bostäder och skolor. Industrier investeras det inte direkt i, så jobben fattas. Alla ska väl leva på bidrag?! Välj ut ett antal mindre kommuner och läs om deras ekonomi. Många tvingas låna fastän de inte vill och räknar med statliga stöd till alla utgifter. "Ansträngd situation" kan man läsa om i många kommuner. Och Härnösand som lånar till löpande räkning, vad ska man säga.
Googla på "Akut ekonomisk kris i Härnösand" så kan ni läsa om tragedin. Den nya ministern Amanda Lind(mp) har suttit i kommunstyrelsen 2014-2018 som vice ordförande och kört kommunen i sank. Konstigt att regeringen belönar en sådan insats. Eller var hon exceptionell på något?!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Eftersom knappt 99% av rösterna i senaste valet lades på ett parti med socialistisk inriktning, är väl hela inlägget en icke-fråga? Betala så mycket skatt det bara går. Det trodde jag alla socialister ville?
Vilka menar du röstade för något annat? Jag antar att du är en sån där som tycker att själva existens av stat och skatt är ett tecken på råkommunism…
Du har mer eller mindre rätt i ditt antagande. Finns det en välfärdsstat är det socialism. Kommunism nämnde jag inget om.
Det var väl drygt 1000 st. som röstade på Klassiskt Liberala Partiet, så jag borde nog skrivit drygt 99%.
Vilken djävla socilistsmörja du röstar på. De vill ju ta ut massa skatt av folk;)
Det kanske är svårt för dig att ta in, men alla vill inte betala så mycket skatt som möjligt helt enkelt. Det är alltså inte en icke-fråga.
Lite svårt är det faktiskt för mig att ta in. Röstar man på ett parti som vill ha en välfärdsstat, då får man också vara beredd att betala in den skatt som behövs för att välfärdsstaten ska snurra runt. Då försöker man inte skatteplanera, utan man har gjort valet att välfärdsstaten har bättre kunskap än vad individen själv har om sitt eget välbefinnande.
Röstar man som drygt 99% av den svenska befolkningen har gjort, då tycker man likt Mona Sahlin att det är coolt att betala skatt. Men det visade sig att hon är lika stor hycklare som alla andra.
Det säger nog mer om dig än oss andra. Vi andra har inte svårt att ta in att en åsikt att man behöver ha viss skatt INTE är samma sak som att man tycker att man skall betala så mycket skatt man bara kan.
Det är för att ni andra inte förstår skillnaden mellan en nattväktarstat och en välfärdsstat.
Dumheter.
För det första så förstår vi nog skillnaden ska du se.
För det andra så är det ju knappast rimligt att din oförmåga att inse saker är knappast beroende på huruvida vi ser skillnad mellan nattväktarstat och en välfärdsstat.
Res upp pengarna! Minnen har ingen stat (ännu så länge) lyckats beskatta!
Men det kan ju bli "retroaktiv miljöskatt" på flygresor …
I Finland är det en väldigt hög skatt på pensioner över 50 000 € i året. Jag skulle inte satsa så mycket på privat pension. Med fel åldersfördelning i framtiden då det blir brist på skattebetalare så höjs säkert skatten på pensioner även i Sverige. Efterklok skulle jag satsa på aktier hela yrkes verksamma tiden inte pensionssparande. Ända sättet att slippa hög pensionsskatt nu är att flytta till ett annat land och även då är skatten hög minst 30 % för utbetalningar från Finland.
Man får väl endast ta pensionsförsäkring i procent av uttagen lön ? Eller har jag missat något.
Man kan som egenföretagare ta ut hög lön varannat år . Då man betalar pensionsförsäkringen kan man välja innevarande år eller föregående år som inkomst, på så vis kan man betala högre pensionsförsäkring hela tiden. Men som sagt jag skulle inte göra det i dagsläget.
Du får sätta av 35% av din lön i tjänstepension.
Har du vissa år du inte fått tjänstepension avsatt så finns ett regelverk för att köpa ikapp.
Laban: då får du skatta djävel. Tänkte inte på det va?
Förr var det de tre bästa inkomstbringande åren som var pensionsgrundande. Det togs bort för ett tag sedan och istället ligger hela livet till grund för pensionen. Helt otroligt, från 3 till 65 år(63). En otrolig skillnad som resulterar i en mängd fattigpensonärer idag. Vissa har så låg pension som 4.800kr/mån efter ett helt liv. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bKrV05/inga-karins-matbudget-tusen-kronor-i-manaden
Någon med 6,700kr/mån
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8wKXKx/linnea-68-tvingas-bo-hos-sin-son
Pensionen kommer sänkas än mer eftersom det inte finns pengar avsatta till pensionerna. Det visste utredarna redan vid första förändringen men en stor förändring gick inte, utan fler kommer i framtiden. Men egentligen har inte medelåldern ökat så mycket de sista 30 åren, så sista pensionsålders höjningen från 61 till 63 har redan balanserat ut den skillnaden. Men det fattas tydligen pengar överallt, så då blåser man pensionärerna.
Vad är det som är så otroligt att man räknar hur mycket man bidragit med för att räkna ut hur mycket man skall få?
Eller är det det faktum att det på totalen inte skall betalas ut mer pension än vad som betalas in?
Exakt vem är det du tänkt dig skall betala kalaset egentligen? Någon annan?
Artikeln började med pensioner och hur politiker kan tänkas ändra pensionslagar på ett övergripande sätt. Som ett exempel beskrev jag hur den stora pensionsreformen slagit retroaktivt på nuvarande och blivande pensionärer. Att gå från 3 år till hela livet för att basera pension på, är en stor omställning, speciellt för de som redan har pension.
Från wiki:"ATP-systemet upphörde 2002. För dem som är födda 1937 eller tidigare har ATP-pensionen och folkpensionen ersatts av tilläggspension.[1] De som är födda 1938—53 får en del av sin ålderspension som tilläggspension.[2]"
Innan 80-talet var ofta kvinnan hemma medans mannen jobbade. Det medför att många kvinnor saknar inkomst för stora delar av sitt liv. Så de 3 mest inkomstbringande åren gav dem en bra pension. När politikerna ändrade lagarna så blev deras pensioner mycket sämre. Nog tycker jag att en kvinna som tagit hand om hemmet medans mannen jobbade är förtjänt av en likvärdig pension som mannen. Speciellt då dåtidens samhälle var uppbyggt på det sättet.
Man kan också fundera på varför två "måste" jobba idag, med tanke på effektivitetsutvecklingen under åren. Intressant film om samhällsutveckling: https://youtu.be/uZsGDIfeqUM