Föga förvånande visar SCB:s partisympatiundersökning från november 2018 att offentliganställda är överrepresenterade bland de som röstar på de tre vänsterpartierna i riksdagen. Privatanställda är överrepresenterade hos M och SD.
 |
| Partisympatier efter sysselsättningssektor normerat runt 100. |
Om man får sin försörjning via ett skattefinansierat jobb, t ex välfärden, är man mer benägen att rösta på något av de tre vänsterpartierna V, S och MP. Allra tyngst väger offentliganställda hos Vänsterpartiets väljare, följt av Socialdemokraterna.
Tvärt om är det främst hos Moderaterna och Sverigedemokraterna, medan Liberalerna och Kristdemokraterna är rätt jämt fördelade. Dock är tyngden av privatanställda underrepresenterade hos både L, C och KD, övervikt finns bara hos M och SD.
Siffrorna tittar bara på sysselsatta och inte andelen som inte har sysselsättning utan är arbetslösa, pensionärer mm.
Siffrorna avser tyngd och inte den totala representationen, utan hur över- eller underrepresenterade gruppen är hos respektive partis sympatisörer per november 2018.
En möjlig slutsats är att en allt svagare offentlig sektor och välfärd är ett hot mot vänsterpartierna, som alltså mer än gärna vill stärka antalet anställda i sektorn för att köpa sig röster.
Kombinerat med att V och MP har övervikt på högutbildade väljare kan man här dra slutsatser om att deras väljare med hög utbildning ofta hittas inom vård och skola, dvs sjukvårdspersonal och lärare. M var neutralt över olika utbildningsnivåer, medan SD hade tyngtpunkt på låg utbildning, vilket talar för att SD:s väljare är lågutbildad arbetarklass inom privat näringsliv.
Oklart vad gruppen övriga sysselsatta innebär. Gruppen är minst relativt de övriga 18%, mot 34% offentliganställda och 48% privatanställda respondenter på PSU november 2018.
23 kommentarer
Ebba Bush Thor kritiserades starkt när hon skrev en artikel där hon i sin tur kritiserade något som hon kallade för den akademiska myndighetsvänstern. SCB's undersökningar tycks ju bekräfta något i hennes resonemang.
Många offentligt anställda jobbar i bolag som ägs av staten och som går med vinst; Telia (37%), Vattenfall, Apoteket AB, LKAB, SBAB, Svenska Spel osv. Så långt i från alla anställda i offentlig sektor är skattefinansierade.
Det är väl frågan om de uppräknade företagens anställda räknas in, bloggaren kanske vet .
Enligt Ekonomistyrningsverkets uppgifter för 2017 så finns i de statliga bolagen 137.000 anställda.
Därtill kommer ett icke specificerat antal anställda i kommunala bolag.
De 18% är väl kroniska hemmafruar, kroniska alkoholister, kroniska narkomaner och kroniska oanställningsbara i största allmänhet?
De 18% bör väl vara egenföretagare.
Jag är konsult, så du kanske har rätt.
Vackraste grafen jag sett. Hederligt folk jobbar i privata sektorn eller ännu bättre som egenföretagare.
Skall man av det dra slutsatsen att personalen inom offentlig Vård, Omsorg, Skola, Offentlig Service och så vidare inte är hederligt folk?
Och skall man av det dra slutsatsen att de egenföretagare som ryker på grund av ekobrott eller konkar när etableringsbidragen tar slut per definition är att betrakta som hederligt folk?
Tja rötägg finns ju överallt inom alla sektorer men man kan ju dra slutsatsen att privatanställda har en mer marknadsmässig lön beroende på prestation på ett annat sätt än i det offentliga. Allra mest stämmer detta på många egenföretagare som sliter för varje krona.
Jag tror inte på en kausalitet mellan privat/offentligt anställning och partisympatier, utan detta är bara en korrelation från sambandet om inkomst och partisympatier.
Vänstern lär inte förlorare väljare även om alla gick över till privata arbetsgivare. Om alla däremot blev så rika att de inte kände något behov av solidaritet eller någon form av välfärdsststem skulle nog hela vänstern försvinna.
Jag tror du har fel. Många inom vård/skola har valt att utbilda sig till det trots att de vet att det inte är det som ger bäst ekonomisk avkastning på nedlagd studietid. Och troligen är de som tror på skattefinansierade solidariska lösningar överrepresenterade redan under utbildningen och troligen större hos de som jobbar kvar. Men detta är ju bara spekulationer finns säkert en akademisk studie någonstans…
Ja, men för kausalitet krävs det att "vara offentligt/privat anställd" leder till att man röstar höger eller vänster. Om vi omplacerade offentligt anställda sjuksköterskor och lärare på arbeten i privat sektor med samma lön som tidigare, tror du då att vänsterpartisten blir moderat?
Eller åt andra hållet: Om vi tar en stor grupp moderater i privat sektor som tjänar säg 80 000kr och tvångsplacerar dem som lärare i kommunala skolor med bibehållen lön – tror du att de kommer bli vänsterpartister då?
Nej det stämmer ju, jag menar att kausaliteten är att man jobbar inom offentliga för att man har värderingarna som återfinns hos de partier som generellt är för offentliga lösningar. Men tror ju inte att många byter uppfattning efter var man jobbar.
Klart att det finns offentliganställda som både gör nytta och sliter som fan, men det finns gott om folk som diar skattepengar. Detta är väl huvudproblemet skattediare flyttar inte på sig frivilligt så det blir mindre pengar över till dom verksamheter som skattepengarna är avsedda för.
Finns en herrans massa kommunalt anställda som tjänar bra med pengar i olika typer av hitte-på-roller. Utvecklare/utredare/chefstjänster utan personalansvar m.m. Tror dessa röstar rött för de vet att dom aldrig skulle hitta en tjänst inom det privata där man får 40'+ i månaden för att värma upp en kontorsstol tyvärr…
Håller med skumgodis här. Dessutom är det en myt att folk bara röstar med sina egna intressen i främsta rummet.
Om det finns en kausalitet, är det så att man röstar på ett visst sätt beroende på sin arbetsplats eller väljer man arbetsplats efter sina politiska åsikter?
För övrigt känns statistiken ganska grov. Det vore intressant att se hur stora skillnader av proportioner det egentligen här t.ex. vad gäller utbildningsnivå och partisympati. Några få procent kan se ut som en majoritet men den absoluta skillnaden negligerbar. Det rätta sättet att räkna på är att titta på skillnaden mot en genomsnitt över hela undersökningsgruppen, men det kanske var så det gjordes?
Varför krångla med GAL-TAN, vänster höger skalor etc när MBIDHSFE finns? Funkar på husdjur också.
SDs väljare är nog rädda att bidragen ska sänkas om det blir för många andra som kommer och också vill leva på bidragen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.