Dags för lite seriöst fredagsmys. Via tidningar, bloggar, youtubers och löpsedlar överöses vi av människor som uppnått drömmen. Pension vid 40, flytta ut på landet och bli bonde, säga upp sig och leva på aktier, starta eget företag, flytta till Karibien eller Thailand, segla jorden runt eller annat. Man ska vara försiktig med sina drömmar – de kan gå i uppfyllelse och då visar de sig att de var en bra inspiration, men inte nödvändigtvis det mål och den dröm man önskade.
 |
| Go North! Life is peaceful there. There, in the open air.
Reine, Lofoten. |
Senast idag såg jag en löpsedel om ett par som “gått i pension vid 40” och “här är tipsen”. Vet inget om detaljerna, men det är väl några som gnetat ihop pengar och nu flyttat någonstans där de kan utnyttja socialt arbritage, eller åtminstone tänkt sig göra detta. Friheten, inte behöva jobba igen.
Fast det blir nog sällan så. Jag vågar hävda att det aldrig blir så. Man byter på sin höjd arbetssysslor från betalt arbete till obetalt, samtidigt som man ökar den egna risktagningen.
Låt oss ta några exempel, jag vet att en del bloggläsare drömmer om.
1. Leva på aktier
Javisst, skaffa ihop minst en miljon (USD/EUR/CHF) och försök leva på det. Säga upp sig från jobbet, och istället sitt klistrad nästan dygnet runt vid en aktieskärm istället, där ett blöjbyte kan kosta 50 000 kronor. Bara byta lönearbete mot dålig timpeng ensam, stressad framför en skärm med börskurser. Säg att man kan dra in 30 000 i månaden på den där miljonen i världsvalutan. Det är en dålig timpeng, men visst, det är en frihet att slippa åka till jobbet och istället glida i tofflor och pyjamas till ensamheten framför börsskärmen. Tills det går åt helvete, man förlorar allt, och man har 5-10 år av “jaha, vad har du jobbat med de senaste 10 åren” att svara på när man försöker få ett jobb.
2. Flytta ut på landet
Billigt boende på landet, en liten gård, några djur, lite odlingar. Gå ner i arbetstid, leva på egenproducerad mat, egen värme och ved. Jaga lite på ägorna när man har lust. Kanske sluta arbeta helt. En av många bloggläsares dröm, kanske pga att bloggarjäveln själv lever så. Se dock punkt 3 angående arbetstid.
Kort sagt byta det högavlönade tjänstemannajobbet med sin månadslön mot en timpenning på 1:- SEK i timmen på att mocka ur stallet, eller spendera hela natten i -30 grader utomhus med att reparera den ihopfrusna automatutgödslingsanordningen.
Flytta ut på landet till en gård är ingen dans på rosor, ingen Bullerbyn. Det är hårt jobb, varje dag, året runt, 7/365. Timpenningen är obefintligt, om du alls kan dra in något.
Därtill motarbetar samtliga myndigheter i Sverige dig i egenskap av jordbrukare och markägare. Samtliga. Myndigheter. Om du tyckte chefen på gamla jobbet var jobbig, vänta bara. Han kunde iaf inte ta dina tillgångar och/eller slänga dig i fängelse.
3. Starta eget
En stor del av Sveriges fattiga är i själva verket egenföretagare. Läste någon siffra om att 10-20% av Sveriges företagare klassades som fattiga, dvs de som har en kraftigt avvikande inkomst åt det oönskade hållet. Och det med 80 timmars arbetsvecka. Men visst, du slipper ju en chef. Ofta är man själv sin egen värsta chef.
Du slipper dock motarbetas av alla myndigheter i Sverige, eftersom några bara är till för att motarbeta jordbrukare. Övriga är dock till för att motarbeta företagare.
4. “Tidig pension vid 40” och flytta till fattigt land
Gud så skönt att slippa jobba, och kunna ägna all tid åt barnen, samtidigt som man med de svenska pengarna tror sig kunna leva som en gud på en ö i Karibien.
Fast det finns en anledning att hantverkarna tar 15:- SEK i timmen på den där ön, och att ön är fattig. Hört talas om island time? Jaså, avloppet gick sönder. Ajdå. Oroa dig inte, rörmokaren kommer i morgon. Nej, han kommer om en vecka. Nej, han kommer om en månad. Efter att familjen får skitit i en hink, så konstaterar han att han inte har reservdelen som behövs, men att han kan få fatt på en sådan om en vecka. Nej, en månad, nej tre månader.
Att miljardärer kan bo på sådana där öar beror på att de vid flyger in ett helt arbetslag komplett med en container verktyg och reservdelar från USA, med tillhörande kostnader och inte använder lokala förmågor.
Just, din dator gick sönder? Ah, du kan nog få tag på en ny om tre månader. Eller så flyger du helt enkelt till USA och köper en ny. Går snabbare. Men det där sociala arbritraget blev det inte så mycket med när du får flyga i skytteltrafik till USA för att köpa enkla saker som gått sönder.
Det finna anledningar till att det är billigt att bo på vissa platser. Det finns anledningar till att det är fattigt och brist på det mesta. Det där drömlivet kanske inte riktigt blev som det var tänkt, och den där pensionen vid 40 kanske inte räckte så länge som man trodde. För det handlar inte om att bo på en skyddad all inclusive direkt.
5. Segla jorden runt/bo på båt resten av livet
Se 4. Fast lägg till att däcket på båten måste skrubbas/bytas. Sjöanemoner måste skrapas bort. Och Se 4. Du vet den där omformaren till båtens solcellssystem? Den som gick sönder? Lycka till där.
För att summera så handlar drömmar om de positiva delarna av den där idealiserade drömtillvaron, och de flesta glömmer nog vad det egentliga priset är. Och upptäcker det den hårda vägen. Men varför inte förverkliga drömmen ändå. Den kan ju faktiskt hålla några år, så det kanske ändå är värt det?
Eller så gör man som de flesta gör. Lever drömmen någon vecka om året. Dröm resterande 45-50 veckor om året. Det är faktiskt inte så dumt som det låter. Och ibland är drömmen faktiskt värd mer än målet.
Vad drömmer du om så här på fredagsmyset? Äta kakan och ha den kvar? Ledtråd: Det går inte.
Nej, nu ska jag lägga på lite mer ved. Ha ett fortsatt underbart fredagsmys!
70 kommentarer
Detta var nog ditt bästa inlägg, det gick direkt in i hjärtat. Tack! (obs inte ironi)
Instämmer!
Punkt två och tre kan intygas – tur man har en gedigen ingenförsutbildning att luta sig mot.
jag instämmer också, nu hade du högvatten cornu
Instämmer! Kunde man uppfylla alla sina drömmar vad man skulle man då drömma om!?
Drömmar behövs för att hålla drivet uppe.
Men sen är drömmen kanske inte så bra som man tror och det är nog lika bra att man inte får reda på det!
Instämmer!
Det här var tamejfan det bästa du skrivit!
Varför skulle man jobba, spela på aktier eller leva fattigt? Då har man gått i pension för tidigt.
Nej, givetvis ska det finnas pengar så det räcker, med buffrar.
Sysselsättning. Har du inget du brinner för? Sport, skriva böcker, plugga, resa, spela, samla, forska.
Man måste givetvis funderat på detta innan. Länge. Det är inte säkert man har något man föredrar framför det man arbetar med. Det är antingen tragiskt eller jättebra beroende på hur man ser det
Siktar personligen på att så småningom trappa ner i arbetstid genom att ta ut längre semestrar vilket ska betalas av besparingar.
Kan då behålla ett stimulerande arbete samtidigt som jag får mer tid till avkoppling och intressen, och inte behöver sitta klistrad och följa börskurserna.
Gäller "bara" att kunna få till det rent praktiskt i ett arbetsliv som verkar vara kvantifierat, dvs antingen förväntas man arbeta väldigt mycket eller inte alls. Det finns inget mellanläge.
Mycket bra Lars. Fast det går att ha många drömmar och tillfoga nya efterhand vilket nog är vanligt. Tar två lite äldre som än lever och en nyare.
"spela på aktier" är ett betraktelsesätt för vad jag gör på deltid. Men jag ser det som att jag investerar i en dröm att förbättra framtiden för nästan alla och mer för generationer framåt än mig själv. Väljer företag som jag menar nu påverkar vägen från det fossila men kan växla hur mycket kapital jag har i företagen och mellan olika instrument. Inga lån med tanke på riskerna idag. Få av företagen går med vinst än och jag räknar med att bara några blir mycket framgångsrika.
"Om du skulle vara instängd i ett rum, med perfekt näring men utan något att göra skulle du *dö* inom några veckor. Detta är biologiskt betingat och gäller alla friska människor" skrev Linus 21:56. Jag upplevde detta i stort 2011 då jag låg som grönsak i flera veckor efter att varit sövd på intensiven. Men Linus har fel. Jag kunde tänka men orkade inte ens hålla i en bok eller skriva något. Tre tv-kanaler fanns det, fruktansvärt tråkigt efter några repriser på morgonnyheter. Kom på att jag i högsommaren mest längtade efter att bara få sitta i vårt växthus Äta och dricka genom slangarna in i armarna störde inte mycket. Har sedan tillbringat mer tid i växthuset med att läsa, tänka och bara njuta av grönskan. Visste inte innan vad beroende jag är av någon sorts natur. Än har vi inte haft varmt och soligt nog för att fika där i år, men snart.
Var för några månader sedan i Sahara och erfor mycket om det gamla och dagens Egypten. Simmade med delfiner och snorklade vid korallrev för första gången. Har sett filmer på detta men aldrig tagit till mig hur produktivt ett rev är. +2 grader och korallreven dör. Jag har en dröm att rädda reven.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Min dröm, eller min plan, är att flytta till Spanien. Nånstans i Alpujarra eller norra delen av Province de Malaga. Det är därför vi hyr hus runt om i Spanien för att se var vi trivs. Ett litet stenhus, typ en finca, ute på vischan med utsikt mot bergen.
Varför inte jobba med det man tycker är kul, ända in i kaklet?
Kul liv att se framåt till ett liv där man ej längre tillför något. Vilken vinnare man är när man tjänar kulor men ser fram emot att slippa…byt till något du trivs med nu. Drömmar kan man ha att se fram emot, planera löst för men se till att njuta nu, helst varje dag.
Planera för ekonomiskt oberoende baserat på nuet till en framtid man inte känner till, läsa deppiga bloggar och preppa på, vad drömmer man om då?
Det där "island time" på hantverkare låter bra, kan vi få det i Sverige tro? Själv har jag väntat sedan Augusti på att hantverkare ska komma och fixa jobbet de lämnade halvfärdigt. Tre gånger sedan dess har vi avtalat att de ska komma och fixa det, varpå jag stannat hemma, utan att de faktiskt kommit.
Handlar nog om att folk gör analysen från helt fel håll.
Om du skulle vara instängd i ett rum, med perfekt näring men utan något att göra skulle du *dö* inom några veckor. Detta är biologiskt betingat och gäller alla friska människor, och är därmed vart analysen kring hur man vill att framtiden ska se ut måste börja. Den brukar börja från det andra, extremt mycket mindre kritiska hållet – känslan av att ha för mycket att göra.
Känner att jag uppfyllt min dröm ganska bra. Har byggt ett hus egenhändigt med fantastisk havsutsikt, högt i tak och stor trädgård som jag äger skuldfritt i ett område där grannkåkarna går för 6-8 miljoner, utan att det direkt syns att vårt hus inte kostade i närheten av de summorna. Har ett fritt och mycket socialt (deltids)jobb som ger mig tillräckligt med pengar för att fortfarande kunna spara en del. Jag har möjlighet att genomföra de flesta galna projekt jag kommer på, eftersom jag varken saknar utrymme, tid eller pengar. Under julledigheten byggde vi om halva garaget till en Squashbana, så nu kör vi (helst inte) in ena bilen på ekparkett..
Har aldrig drömt om att isolera mig utomlands, gillar det svenska lagomklimatet. Känner som sagt att jag har kommit ganska långt i mina drömmar. Just nu letar jag efter en klassisk sportbil, när väl 911-bubblan spruckit ska jag ha en sådan från sent 80-tal.
Kul att läsa det där med att det finns anledningar till att vissa länder är fattiga. Undrar vad det säger om vissa länder i sydasien som enligt Svenskt Näringsliv producerar högkvalificerad arbetskraft i världsklass.
Jag skulle också säga att mina drömmar är betydligt mer beskedliga. Jag drömmer om en IT-krasch 3.0 så att cheferna som tycker att det idag är helt rimligt att en nyutexaminerad ska besitta 5 års ackumulerad arbetskraftserfarenhet får känna på arbetsmarknaden de själva har skapat.
Skilj på arbetskraft och samhälle. Högkvalificerad arbetskraft kan förgås i ett dysfunktionellt och ofta korrumperat system. Titta bara på Ryssland, som fram till Putin hade en av världens bästa skolor (sett till kunskapsförmedling och nivåer). Hjälper inte när systemet är korrumperat och sönder.
Många länder i Asien producerar usel arbetskraft, slarviga klåpare vilka lär sig att göra ännu mer halvdana jobb än de lärt sig eftersom deras kunder inte vill köpa material för att utföra jobben korrekt. Där jag semestrar fixar de bilelen genom att tvinna ihop kablarna och lägga på lite tejp. Eller senaste problemet, hela vattenlåset trillade lös för att den sk rörmokaren limmat ihop två rör som inte alls passar ihop. Ett helt set med rör och vattenlås kostade ungefär 70kr, eller samma som rörmokarens dagslön. Men jag monterade det nya själv eftersom jag är så less på allt slarv de sk högpresterande hantverkarna presterar. Eller el i bostaden som är dragen så att arga snickaren skulle få en hjärtattack.
Däremot så kommer dom här hantverkarna på direkten i motsats till de svenska som ska komma till veckan men sen inte dyker upp.
Länderna i sydasien som svenska arbetsköpare är besatta av att importera arbetskraft från deltar in ens i PISA, och korruptionen är enorm.
Haha. Tur då att Sverige inte är korrupt och sönder och att skolan är världens bästa.
Slarviga klåpare hehe. vi får hoppas att dom inte hamnar i Sverige som Läkare.
I Sverige börjar landstingen vara så desperata så en bra cykelreparatör från Asien med ett inte allt för illa förfalskat läkarlegitimation får återkommande anställning inom vården.
Krävs dock en viss talang om man lyckas hålla reda på elnätet i Indien.
http://www.apimages.com/metadata/MSIndex/KOLKATA-INDIA-OCTOBER-31-2016-Chaotic-mess-/185618430/586/0
Apropå att få ett arbete gjort av en hantverkare, måste jag lägga in en anekdot i närtid.
Min svärfar drabbades av en stroke före nyår. Dock inte värre, än att han kunde komma hem från sjukhuset, efter två veckor, dock med full hemtjänst (nej, hemtjänst finns nog inte i tredje världen) Han flyttade hem till sitt eget hus, som dock har otjänligt vatten och han har därför tagit hem dricksvatten i dunk, i åratal.
Hemtjänsten, var dock inte intresserad av att släpa vatten, hur länge som helst.
Jag fick fatt i ett reningsverk till ett otroligt billigt pris på nätet och kontaktade i förra veckan, en lokal rörfirma, där han bor. Vi kom överens om, att han skulle komma och kika på det i tisdags, då min fru skulle åka upp till sin far. Sagt och gjort, det gjorde han. Han kom dessutom tillbaka på onsdagen och monterade in alltihopa. Så nu har gubben drickbart vatten, för första gången på många år. Så det finns faktiskt hantverkare som levererar, mer än man hoppats på.
@Kenneth Det var en tillmötesgående hemtjänst. En bekant till mig ramlade ner från ett träd och bröt både nacke och fot. Inte värre än att han snart fick komma hem bepansrad med krage och gips. Någon hemtjänst kunde dock inte erbjudas eftersom han hade grävd brunn med handpump på tomten. De ansåg att han inte hade ordnat med vattenförsörjningen, vilket är ett villkor som måste vara uppfyllt. Min vän överklagade givetvis och fick också rätt till slut, men då hade han redan fått hoppa på ett ben med spannet uppför förstubron i tre månader och ändå lyckats bli återställd i och för sig.
Kommunal biståndsbedömning, kan bli på lika många sätt, som det finns kommuner i landet. Nu har ju svärfadern passerat 80 och med väldigt hög fallrisk, så det påverkade nog.
Bra och intressant inlägg. Måste dock inflika delvis avvikande synpunkt för punkt 3, starta eget. Motarbetas av politiker och myndigheter, ja. Utväxlingen, just nu iaf, inom IT, för en bra konsult med bra cv, eftertraktad kompetens och bra personlighet gör att man kan komma väldigt nära drömtillvaro , åtminstone min, samtidigt som man bygger buffert, har frihet, tillräckligt bra lön mm. Av alla alternativ är detta det mest realistiska och nåbara.
Jag har varit egenföretagare inom IT och kan inte riktigt hålla med dig.
För några enstaka med tur så funkar det jättebra men desto fler har fått se sig nödgade att återgå till en anställning 🙂
FÖr dom som lyckas så framstår det förstås som jättelätt att lyckas men i verkligheten så krävs det en massa förutsättningar för att gå bra..
Tack för ett intressant inlägg! Är i Mexiko och jobbar online, har 10års erfarenhet av kunna jobba från "paradis" eller egentligen ekonomin till att inte behöva jobba också. Är svårt att sätta ord på och skapa förståelse hos andra till varför jag ändå väljer jobba 10h om dagen, starta nya riskfyllda bolag och ändå spenderar större delen av året i Sverige. Det är helt enkelt roligare så!
Att jobba från stranden är en korkad myt jag hör dagligen. Solen gör att man inte kan se skärmen, mousepaden gillar inte svettiga fingrar, sanden fastnar i röven, dator som överhettar, inga uttag, svett rinner ner i tangentbordet, ont i ryggen pga dålig arbetsställning, 30s att ladda en hemsida eller även på snabba nät så slutar det funka 30min när man har deadlines att hålla. Det och mängder med fler anledningar är varför det är just en vision (du nämner dator som strular, fick köpa ny dator bara för att laddaren la av på min 1mån gamla svenskköpta dator).
Jobba alltid från kontor med AC, trots paradis utanför är tips till nybörjare som vågar testa 🙂
Du glömde att "jobba" från stranden ger en oerhörd cred i sociala medier och att du på köpet får en svans av beundrare. Fan va trött man blir på fenomenet.
Tack för ett mycket bra inlägg.
Nyckeln till det fria livet stavas pension och god hälsa. Jag har alltid gillat tanken på ett litet jordbruk med lite djur, men har istället haft rimligt välbetalda jobb inom ekonomi. Det har gjort att jag har kunnat hjälpa min familj (mor och syster) ekonomiskt, spara ihop en buffert och betala alla initiala lån på hus. Fritidshus har alltid varit lånefritt – tycker att det ska vara så; man ska inte låna till nöjen, inlusive semesterresor och fritidshus. Nu kan jag ägna mig åt att bygga, odla, resa och ha djur bäst jag vill. Min försörjning är inte beroende av det, men jag äter nu huvudsakligen egenodlade vegetabilier (exkl mjöl). Tills för något halvår sedan eget kött (kanin) och jag har tid att renovera och bygga till mitt gamla hus. Bor helst på landet, men har ännu kvar villan i sta'n.
Jävligt bra inlägg, first time poster här, har lurkat i många år men kände jag fick kommentera. Bra gjort hr conucopia!
Om baksidan i punkt 2 är myndigheter är väl framsidan att just dessa betalar ut ca 7 miljarder i bidrag till bönder.
Jag drömmer ofta om en gård på landet. Kompenserar med trädgårdsodling.
"Normal is getting dressed in clothes that you buy for work, driving through traffic in a car that you are still paying for, in order to get to a job that you need so you can pay for the clothes, car and the house that you leave empty all day in order to afford to live in it."
Tänkvärt och riktigt bra! I klass med den vite mannens flykt från 2011 eller nåt.
På 60-talet räckte det med en person som jobbade. Den andra var hemma och tog hand om barnen. I början 70-talet jobbade 1 och familjen hade bil och sommarställe och bra ställt. Köpa hus/villa eller få billig hyresrätt inga problem. Arbetslöshet 1% vid bra tider. Sedan dess har det gått utför rejält. Idag jobbar båda i familjen och har det knappt ekonomiskt. Många familjer har varken bil eller sommarställe. Och unga får inte tag på något boende då det inte finns några hyresrätter eller villa/bostad till vettiga priser. Öppna arbetslösheten på 7%. Vård, skola, omsorg, försvar, polis, infrastruktur (el, järnväg). Allt markant sämre, på randen till kollaps. Skolan sämst i Europa osv. Idag har vi Löven(S) som saknar ett driv för en bättre tillvaro och framtidsvisioner. Ni bör fundera på hur det blev såhär. Någon som tror det blir bättre om 4 år?
Sverige gör samma resa som USA tydligen, men 30 år senare. Trollhättan blir som staden Flint i Michigan. Se Micheal Moores filmer "Roger and Me" och "The Big One" för att förstå. Nu har den skiten kommit till Sverige, det trodde jag aldrig. Om 20 år har vi väl filmer om våldet i Trollhättan, som "Flint Town" på Netflix. Fundera varför det har blivit så. Det är ingen slump.
På den tiden jobbade man sina 8 timmar på dagen och betalade in sin skatt. Därefter började kvällsskiftet och då var allting svart rätt ner i fickan.
Idag skall vi försörja en massa tjänstemän på skatteverket, försäkringskassan och kommunerna som inte producerar något alls av värde utan bara ängar tiden åt att skyffla runt andras pengar och se till så att alla betalar maximal skatt.
Det har alltid gått att försörja två personer på en lön. Skillnaden är att idag känner du inte den andra personen.
+1
Om bara en i familjen behövde jobba betyder det att arbetslösheten alltså var 51%.
"Freedoms just another word for nothing left to lose"
"In the March 2006 issue of Esquire magazine, Kristofferson was asked where he was when he came up with the line, "Freedom is just another word for nothing left to lose." His reply: "I was working the Gulf of Mexico on oil rigs, flying helicopters. I'd lost my family to my years of failing as a songwriter. All I had were bills, child support, and grief. And I was about to get fired for not letting 24 hours go between the throttle and the bottle. It looked like I'd trashed my act. But there was something liberating about it. By not having to live up to people's expectations, I was somehow free."
En bra artikel om att fatta stora beslut här: https://www.newyorker.com/magazine/2019/01/21/the-art-of-decision-making
Det här var väldigt bra skrivet 🙂 Jag instämmer till fullo, av egen erfarenhet så är det inte så kul att bo i "billiga" delar av världen, finns ingen att prata med, inget fungerar, värst är det nog om man är en ingenjörstyp vilket jag antar att många som läser bloggen är.
Största livskvalitehöjning jag gjort är att sluta arbeta fredagar. Nästan allt arbete är OK om det begränsas till 4 dagar per vecka, du hinner med familj och barn, inte så stor skillnad i ekonomin.
Planen och drömmen är att gården ska vara betald lagom till pensionen, och anpassad för ett bra liv. Då kommer troligen pensionen räcka tillsammans med egen odling, uppfödning och jakt.
För att inte tala om alla artiklar där de självuppfyllda 40-åriga pensionärerna i själva verket arbetar som föreläsare, författare eller dylikt.
Min ekonomiska dröm är förmögenheten i sig, att kunna plocka ut det man behöver utan att snåla men utan excesser. Samtidigt som kapitalet fortsätter växa över tid. Över lång lång tid. Arbetsscenariot just nu är cirka 400 år, helst kortare men ett värstascenario om jag inte lyckas så väl.
Ungefär som att det var bättre förr.
Är man i IT branschen och uppdragsgivaren tillåter det så är det fullt möjligt att till stor del ta uppdragen hemifrån. Man stämmer ändå av allt via Skype även mellan kontoren så personliga möten är inte lika viktiga i alla faser av projekten.
Bra skrivet
Bra inlägg Cornu! Saker blir sällan riktigt så bra som man hoppas på. Att få till ett prima liv är skitsvårt, skulle jag vilja påstå. Med lite tur trillar man in i livsspår som passar en perfekt. Själv har jag alltid tyckt att livet känns ganska omöjligt.
Man skall inte tänka för mycket, sägs det relativt ofta, men jag gillar att tänka (på väsentligheter mestadels) mer än något annat. Är man smart så inser man trots betydande kreativitet svagheterna i nästan varenda plan man kommer på. Åtminstone tar det lång tid innan man blir klar över hur man skall få saker att fungera riktigt väl. En del lyckas lösa problemen när de uppstår snarare än genom förutseende. Ofta skiter sig dock ens förhoppningar i ganska hög grad för att man bortsett från ett eller flera svårlösta problem.
Det kan ofta underlätta en del om man bara bryr sig om sig själv. Är man som jag starkt "världstillvänd" så kan det bli ganska jobbigt, när man inser hur problematisk världen är, inte minst om man inte köper andras tvivelaktiga lösningar. Med tiden kan en del problem te sig något mindre svåröverstigliga.
Har en relativt enkel dröm. Frugan är nio år äldre än mig och jag vill kunna gå i pension när hon går i pension, så att vi kan få några år ihop innan det är dags för krematoriet.
Skippa arbetslivet vid 40, varför inte det, möjligheten finns att ändra sig och återgå till ett vanligt lönearbete om man vill.
Många människor lever hela sitt långa liv släpande fram i grottekvarnen drömmande om allt som ska förverkligas när dom blir pensionär och helt plötsligt inser att verken pengar eller hälsa finns för att förverkliga drömmarna.
Hör i media en moraliserande ton kring när en svensk tänker avvika från den försörjande vägen till förmån för försök att förverkliga drömmar.
Hade vi levt i en fri ekonomi med minimalt med regleringar hade det kanske varit kul att ha företag, men nu är det helt enkelt för mkt byråkrati för det ska vara värt det.
Bara som anställd lider jag otroligt av att fylla i expense rapporter. Så till den grad att jag hoppar över att få tillbaka pengar jag har rätt till. Det är helt enkelt inte värt att bli irriterad och på dåligt humör.
Det är dock ingeting mot att konstant j*avlas med alla myndigheter.
Klockrent!
Man ska vara försiktig med vad man önskar sig, risken är att det slår in…
Apropå exempel 1 – är väl bara att köpa några stabila utdelningsaktier som ger 3 – 4 procent utdelning och behålla dem resten av livet så har man sina 30.000 kr i månaden utan att behöva sitta klistrad vid en skärm + antagligen lite kursökning – låter inte så oangenämt….
Lycka till med tron att du kan hitta en stabil utdelningsaktie som håller för evigt. Härnäst säger du väl "köp H&M".
Det finns inga stabila utdelningsaktier i Sverige.
Castellum kanske nån säger men det är ungefär som att säga att bostadsmarknaden är den stabilaste investeringen du kan göra.
Med facit i hand har Castellum och eget ägt boende varit en fantastisk investering sedan 1997 respektive 1992 men det beror enbart på det fallande priset på pengar.
Nej det gör jag absolut inte – poängen är just den att inte köpa endast en aktie utan 10 – 15. Jag har själv haft en utdelningsportfölj i 20 år och några dåliga aktier har alltid kompenserats av andra som gått bättre än förväntat. HM i en sådan portfölj är inget problem och vad som händer framöver med HM tror jag för övrigt inte vi vet säkert än. Går världen under så kanske det inte håller men då hade jag väl inte heller haft något jobb kvar!
Man måste faktiskt inte dö med en miljon dollar på banken. Inte måste man heller göra av med en tusenlapp om dagen för att ha ett bra liv.
Kanske Xact Högutdelande kan vara ett alternativ. Diversifiering på autopilot.
Det är dock inget speciellt just med högutdelande aktier. Snarare kan det vara tvärtom, en hög utdelning signalerar att någonting är fel på bolaget (t ex utebliven tillväxt), och vi kommer väl kanske se H&M sänka sin utdelning vid bokslutet — ett typiskt exempel.
Det är dock sant att den som håller aktier med oändlig tidshorisont med stor sannolikhet kan ta ut 3-4% inflationsjusterat årligen. Så länge som kommande 40 år påminner om de 140 år som varit bör det stämma bra.
För att då nå upp till 30 000 kr/mån behövs ett kapital på 9-12 miljoner. Det är inte orimligt att tänka sig att en sådan portfölj klarar 30-40 års pensionerande.
Skulle ha svårt med livet om jag inte kände att jag gör någon form av ”nytta”. Är 60 och frivillig sjöräddare på fritiden, något jag kommer att utöka i takt med att jag drar ner på arbete. Skulle aldrig klara att bara gå och ”drälla”
Eller hur. Det viktiga är snarare att man känner att det man jobbar med är meningsfullt. Och de allra flesta börjar fylla livet med just jobb, om än oavlönat.
Problemet med folk som går och dräller fast dom inte vill är att dom är drabbade av institutionalisering, de är vana att någon leder dom och klarar inte av att skapa en meningsfull tillvaro utan ledsagning, själv känner jag nyfikenhet över att utvidga mina intressen till nya områden och ser livet meningsfullt när jag upptäcker nytt.
Gäller att kontinuerligt i det lilla leva sina drömmar. Ogillar folk som väntar till pensionen med att göra det de vill. Gå ner i arbetstid så mycket du har råd med. Tänk också att om du ex går ner i arbetstid hinner du baka själv, vilket du faktiskt kan tjäna in lite på jämfört med att köpa "hembakt" bröd. Samma med transporterna till o från jobbet: du kanske kan "räkna tillbaka" lite av förlorad intäkt med att d cyklar billigare än du bilar.
Jag känner mig väldigt lyckligt lottad.
Jag lever till stor del så som jag drömt.
Jag har en hyfsat stor gård skuldfritt.
Ett jobb som ger en bra lön.
Det finns inga rötägg heller på mitt jobb.
Jag har 100% gäsbetesdjur till hemslakt, belted galloway och värmländska skogsfår.
Men visst det finns saker att oroa sig för.
På vintern är det att skogen ska blåsa ner och på sommaren är det barkborrarna.
För övrigt behöver man inte riskera fastfryst utgödsling.
Det gäller att lägga upp djurhållningen på ett så teknikoberoende sätt som det är möjligt.
Är målet att vara småbrukare räcker det med att ordna vattenförsörjning, flyttbara rundbågehallar och ett vettigt utfodringssystem.
Jag hade en dröm om att träffa en snygg nymfoman, flytta ut på landet och försörja mig på att sälja hembränt. Jag kom faktiskt dit, men det gick inte alls som jag tänkt mig efter det 🙂
Vi får ju faktiskt inte glömma att trots att vi har lyckats utveckla en massa fantastisk teknik och ett tjänstesamhälle, kapitalism, kommunism, folkmord och andra dylika stordåd så är vi i grund och botten fortfarande grottmänniskor om vi lyfter på locket till belöningssystemen och vad som triggar välbefinnande i hjärnan.
Vi är hårdkodade till att gå igång på att utsätta oss för faror (vargar eller numera, HR-konsulter) för att kunna ta hem mat (cash baby) till vår hona (hane, hene)eller våra barn. När du helt plötsligt inte behöver lyfta på arslet för att göra din del av evolutionens verk så uteblir belöningen och hjärnan letar desperat efter andra sätt att trigga belöningssystemet. Så du blir deprimerad, riktningslös, alkoholist, porrberoende, spelberoende, shopoholic eller något annat för att tvångsmässigt får en serotonin och dopaminrespons.
I grund och botten så MÅSTE människan arbeta/jaga/samla för att försörja sig och sin familj. För det är det vi är programmerade att göra. Börjar du knolla med grundprogrammeringen så bryter belöningssystemet snart ihop.
– https://utbrytningen.blogspot.com
Sant. Känslan av risk och utsatthet är idag så isolerad från vardagslivet att folk letar andra utlopp för ett enkelt, basalt och småsmärtsamt risktagande. Ultralöpning, bergsbestigning, preppingfantasier etc. Idag handlar risken i människors liv om sådant som de inte kan påverka – räntehöjningar, konjunkturförändringar, ett klimat som ballar ur. Men knallar man upp för Mont Blanc kan man dö om man tar ett slarvigt steg. Sånt lockar folk. Man vill känna att man här och nu tar beslut som direkt påverkar livet, inte ständigt förbereder sig för eventuella framtida katastrofer.
Enklast måste vara att göra jobbet till din fritidssysselsättning.
Min dröm är att göra det perfekta brottet utan att bryta mot lagen och sticka till Karibien.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Både jag och min fru har arbetat nästan hela våra arbetsliv i ett U-land. Äntligen är jag tillbaka i Sverige och fan inte ge mig av någonstans. Vi har dock nollade pensionskonton, vilket är lite besvärligt och hänger som ett svart moln ovanför våra huvuden. Just nu tänker vi som så att när vi har en gemensam förmögenhet på över 30 millar skall vi köpa en kaffemaskin så att vi nån gång ibland kan byta ut filterkaffet mot espresso! Det blir lyx! Bara en sju, åtta millar kvar.