Nedan hittar ni en graf över bankernas och finansinstituetens utlåning till de svenska hushållen, sorterat i storleksordning. Swedbank är förstås den största utlånaren till hushållen och bolånekollektivet, tätt följd av Handelsbanken.
 |
| Svenska bankers och finansinstituts utlåning till hushållen maj 2018 (MSEK). Data: SCB |
Swedbank är förstås den största utlånaren till hushållen med en utlåning på 838 867 + 44805 = MSEK, följt av Handelsbanken i form av Stadshypotek, Handelsbanken Finans och själva banken till en summa av 777 031 + 41 289 + 1 757 = 820 077 MSEK. De större siffrorna för dessa banker avser hypotekslåneinstitut, dvs bostadslån, och själva konsumentkrediterna står alltså bara för ca 4-5% av dessa två giganters utlåning.
Värt att notera är att SBAB döljer sig bakom AB Sveriges Säkerställda Obligationer, om nu någon undrar var större delen av SBAB:s utlåning hittas.
Beskedet blir också att Swedbank och det historiskt så trygga Handelsbanken är de två banker som är som mest exponerade mot den svenska bostadsbubblan, följt i turordning av SEB, Nordea, SBAB, Länsförsäkringar och Danske Bank.
Av 3 597 048 MSEK i utlåning till hushållen står Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea för 74%. SBAB står för ytterligare 7% och de fem största utlånarna samlar tillsammans ca 81% av lånen.
Siffrorna tar inte med hushållens organisationer, utan bara direkt utlåning till hushållen.
111 kommentarer
"Bostadsbubbla". Vilken bostadsbubbla? Den som bubblat upp snabbt p.g.a. ökade reallöner, bortplockade skatter och sänkt ränta och nu kommer följa inflationen i 100 år framöver?
Det handlar som rubriken säger en skuldbubbla. Hushållen finansierar sin konsumtion med krediter och den möjligheten börjar nu ta slut. Problemet med det höga skattetrycket gör att folk egentligen har väldigt lite över och då lever i lyxfällan istället. Snart ska kalaset betalas och då blir det tvärstopp i ekonomin precis som i Usa för 10 år sedan.
De siffror som Joakim Persson visade i förra blogposten visar ju att exempelvis ca 85% av Swedbanks kunder har lägre än 50% belåningsgrad. Tycker du att det är en situation som är problematisk?
Har själv ca 50% belåningsgrad och är rätt nöjd med det. Känner inget behov av att låna mer. Rätt många är nog i den situationen.
Det där är ju helt enkelt inte sant. Hushållen som grupp sparar mer än de konsumerar, och har gjort det länge.
Se "Hushållens konsumtion och sparande".
Jämför hushållens sparbeteende idag med perioden 1985-1990. Stor skillnad, även om man räknar bort tjänstepensionerna och premiepensionerna.
Köp av bostadsrätt med lånade pengar bokförs som finansiellt sparande.
En stor del av tillgångarna i hushållen är bundet pensionssparande.
Lars, det har du rätt i, och det är också helt korrekt eftersom en bostadsrätt _är_ en finansiell tillgång och inte något man konsumerar.
Jämför gärna med läget 2007, det är samma definition av sparande som gäller nu som då. Hushållen _som grupp_ sparar betydligt mer nu än då enligt alla definitioner.
Men det kan inte ha att göra med att priserna är högre idag?
Nej, prisförändringar ingår inte i statistik över hushållens sparande.
Det ser man också tydligt i grafen. Tvärtom, under tider när priserna på bostäder och aktier går ner, så _ökar_ hushållens sparkvot (eftersom det sammanfaller med lågkonjunktur). Se 1989-1992 som bra exempel, eller varför inte 2008.
Grymt. Inget att oroa sig över. Då står vi svenskar oerhört starkt rustade inför en långkonjunktur som aldrig någonsin mer kommer att komma. Jag känner folk som ser sitt kreditkort med beviljad kredit upp till 100 000 kr som att dom har en sparbuffert vid kriser och det är helt riktigt. Det har dom. Att inte alla väljer att köra XC90, ha privat sjukvårdsföräkring och köpa villor i massor är inget annat än snålt. Vad gör folk med pengarna egentligen?
Efter att räntan sänkts så kraftigt, så har många med stora bostadslån sen tidigare mycket stora överskott nu för tiden. Vi har gått från att lägga 10 procent av hushållens disponibla inkomster på räntor (för 20 år sen) till mindre än 4 procent idag. Högre inkomster, lägre skatter, lägre räntor = mer pengar till hushållen, mer än de orkat spendera, det är ungefär det som hänt de senaste tjugo åren.
Hushållens agerande tyder på att man inte räknar med att dagens låga räntor kommer hålla i sig. Så är det ju också när man ansöker om bolån, banken gör ju sin "kvar-att-leva-på"-kalkyl som räknar med en ränta på uppemot 6-7%. Jag är rätt säker på att många hushåll också har möjlighet att dra ner på sin konsumtion om det skulle behövas.
Den stora risken är i så fall arbetslösheten, som kan knäcka enskilda familjer rätt hårt. Hypotetiskt exempel är om Volvo drabbas av höjda tullar runt om i världen, och därför tvingas dra in det tredje skiftet till exempel. Det kan hända mycket samtidigt, som det gjorde 2008.
Jo men blandar man inte bort korten liten när man säger hushållens sparande ökar? Realt sparande består i fastigheter och dess värdeökning, bostadsrätter räknas in i det finansiella sparandet. Räknar man enbart sparande på konton/aktier/fonder där hushållen aktivt sätter av en del av sin lön så är det inga större ökningar. En majoritet av hushållen har väldigt liten buffer också utan nya vitvaror/bil/renovering finansieras från krediter. Att säga att hushållen har så mycket pengar att de inte ved vad de ska göra av dom har ideologiska företecken med en vilja att öka beskattningen av dessa tillgångar.
Saken är ju den att hushållen _inte_ sätter sina besparingar på konton/aktier/fonder, utan man litar på sina försäkringsbesparingar (tjänstepension) och sparar i bostäder istället.
Det är snarare så att sparandet på konton/aktier/fonder är väldigt, väldigt snett fördelat eftersom de flesta svenskar föredrar att spendera sin ökade inkomst _eller_ just att spara i bostäder. Men det är helt och hållet ett eget val. De reala inkomsterna har ökat ganska mycket sedan 1995, och de flesta har då valt att lägga pengarna på ökad konsumtion och bostäder.
Nej, värdeökningar ingår inte i sparmåttet. Sparande är helt enkelt per definition hushållens inkomster minus hushållens konsumtionsutgifter. Köp av fastigheter eller bostadsrätter är inte konsumtionsutgifter.
Bostadspriserna bestäms inte av vare sig medel eller median utan på marginalen av de senaste affärerna.
Det är inte heller medianen som kommer ge banken problem utan marginalkunderna med högts belåning och osäker arbetsmarknad.
I Stockholm finns drygt 100000 byggnadsarbetare om jag minns rätt, många av dessa är inflyttade lantisar som med hög snickarlöner köpt sig bostäder. Dessa individer kommer påverka bostadspriserna mycket mer än den där lågt belånade läkaren som jobbar i en bransch utan lågkonjunktur.
@Joakim
Volvo har fabriker i Sverige, Holland, USA och Kina
Kontantinsats på 25% och sedan ett amorteringskrav på 50 år skulle nog kyla av de värsta excesserna!
Likaså om reavinsten från en försäljning blev skattefri om den investerades i långa bostadsobligationer.
@Bengt: Vem har idag inte en kontantinsats på >25%? Det sparar ju som aldrig förr. Svenskar är så rika så att vi skulle kunna casha våra bostäder men vi är ju inte dumma. Får ju mer på aktier och alla svenskar är kvalificerade för toppjobb på DowJones. Hashtag Övertro
Ja, genomsnittlig belåningsgrad för nya lån är 63,2%, så tydligen finns det många som har pengar antingen från besparingar eller från gamla bostadsaffärer.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Min gamla ömma moder lärde mig att INTE leva över sina tillgångar..!
Och tillgångar skall värderas lågt och konservativt.
Min brorsa köpte för 3 år sedan och har idag en belåningsgrad på 50% så det är inte särskilt svårt att lyckas med det. Blir mer förvånad över att den är så hög.
Ja, se där. 2015 var ett mycket bra år att köpa bostad, sett i efterhand (och man ser också att kostnaderna för hushållen faktiskt var extremt låga det året).
Bengt, givetvis ska man inte "leva över sina tillgångar". Som tur är så verkar hushållen vara mer solida nu än tidigare, i det att hushållens lån är lägre och lägre relativt tillgångarnas värde. Belåningsgrader i befintlig bolånestock minskar stadigt (mest förstås på grund av stigande priser).
Vad händer om bostadspriserna halveras? Då sitter folk som hade 50% belåningsgrad plötsligt 100% i lån. Blir det 3% amorterings krav när man rullar om lånet?
Skulle vi verkligen få en snabb nedgång på 50% så lär amorteringskravet lättas på. Banken kommer förstås önska amortering eller försäljning, men det finns möjlighet till undantag om hushållet har en svår ekonomisk situation.
Sedan så har ju bostadspriser historiskt sett varit _relativt_ trögrörliga. Det är inte lika volatilt som aktiepriser. Som exempel, villor vid 90-talskrisen föll nationellt med 19% från 1991 till 1993 — och det var också botten den gången. I Stockholm föll priserna under samma period med 28%. Några 50% blev det inte för de flesta, så en _allmän halvering_ känns otroligt långsökt.
Till saken hör att vi då, med fast valuta, drabbades av en enorm realräntechock som hastigt gjorde boendet mycket dyrare. Ja, det var en hel del bostadsrätter i högbelånade föreningar som blev värdelösa, men om vi tittar på just villorna så var läget inte lika kritiskt. Mycket få svenska villahushåll ställde in betalningarna.
@Spartacus: Halvering? Varför skulle det ske? Hände det när Lehman Brothers kraschade? Du måste inse att halvering av bostadspriser bara drabbar mindre begåvade länder.
Toni: Kan du nämna något land som haft en nedgång på bostadsmarknaden med 50% på nationell nivå på två års sikt?
Nej. Kan du?
Nej, jag hittar inget modernt exempel och är rätt intresserad av ämnet. Den som har ett studieobjekt får gärna posta det.
Jag tycker det verkar som om många antar att det "när som helst" kommer en krasch och att bostäder då kommer falla till hälften av dagens priser. Men så ser det mig veterligen inte ut, någonsin. Det tar många år och är en utdragen process. 1991 till 1997 är ett bra svenskt exempel, då hade vi en snabb nedgång och sedan ganska odramatiska år med små prisförändringar.
Jag trodde också det förr. Numera definierar jag 5% ner som en krasch i alla fall när det gäller bostadspriserna. Alla är glada när det går upp 20% på ett år för det frigör väldigt mkt kapital men 20% ner har Sverige inte råd med. Börsen är en annan sak. Kraschar utländska börser så genererar det vinnare bland svenskar med pengar och det har vi extremt många.
Joakim: Får man fråga hur det står till
med ditt privatliv? Du postar minst 10 inlägg i varje tråd om dagen och svarar efter Max 20 min…..
Atom-feeds är trevliga och det har varit en bra dag på börsen idag.
Men vad är orsak och verkan? Sparkvoten går upp då kreditmöjligheterna försämras för t.ex. köp av bostad. En annan orsak är att förtroendet för samhällskontraktet minskar, då tvingas hushållen att börja buffra.
Toni: Jo, Japan har haft en nedgång på -66%. Permanent nedgång dessutom.
90/91 smällde det till och sen var det kört. Gäller de 6 största städerna. Googla "japan house price history", välj bilder. Då ska du hitta "japan residential property index 6 major cities".
Sverige har samma förlopp som Japan. Riksbank som sänker räntan och full kran på utlåning. Skuldfälla och tillgångspriser utan verklighetsförankring i båda fallen. Och när banker/kreditgivare blir oroliga stryps penningkranen. Får vi Japan-scenariot ãr många svenskar körda.
Varför skulle systemviktiga banker bli oroliga? Det är ju ändå Sverige som får betala för kreditförlusterna som privata banker gör vid ett sådan scenario.
Bankerna styr tillgång på pengar, dvs konjukturen. Tillverkar man stora bubblor och krasher kan det utnyttjas till stora politiska förändringar. Så, vilka stora politiska förändringar tror ni kommer vid nästa krash? LAS bort? Fast anställning bort? Minimumlön 8000 in? Flera förslag!
Gratis högskoleutbildning försvinner nog och "effektivisering av vården" (= färre vårdcentraler).
Toni: det är enklare att få tillbaka pengarna under "happy days" och bättre return. Sitter du som kreditgivare med pengarna ute för länge så det blir "Gloom and Doom"-days och folk defaultar så får du ingen ränta på dina pengar och du kan bli av med dina pengar också. Kanske inte allt, men en del. Så hinner du göra exit innan de andra har du tjänat väldigt mycket. Då kan du gå in med cash i lågkonjukturen och köpa billiga objekt. Dubbel vinst. Men är du riktigt stor så sitter man nog fast med en del hursomhelst.
Sverige kanske inte längre kommer att kunna vara en humanitär stormakt och hela världens lilla socialbyrå. ..
😁
Det kostar, men det kommer inte räcka att spara på det.
Blir så jävla less på dig Jocke P, du babblar hela tiden om att "sparande" i bostad inte är konsumtion, vilket de facto är!
Har överbevisat dig detta ett flertal gånger, men antar att du bara är en trög ekonom som inte vet skillnad på vad en tillgång och vad konsumtion är?
Hur kan något som har en viss byggnadsteknisk livslängd och med tiden slits in- och utvändigt, KOSTAR dig pengar VARJE månad vara sparande? (dvs tillgång). Förklara, snälla..
VP: Det enda jag har gjort här är att berätta hur sparande definieras, och att investeringar i nya bostäder i statistiken räknas som "realt sparande". Man kan hitta på andra betydelser för ordet "sparande" om man vill men detta är vad man officiellt menar.
Utgifter för underhåll/reparation av bostaden är konsumtion. Själva köpet är det inte.
Hur ser du på ett köp av en tomt, är det också konsumtion?
Låt säg att Stadshypotek kollapsar, kan SHB isf. klara sig undan med att staten bara tar över Stadshypotek?
Det vore ett ganska bra upplägg. Går Statshypotek med vinst så får man in kulor. När sen kreditmarknaden imploderar så kan man likvidera verksamheten och köpa upp ett nytt kreditinstitut för nästa kreditexpansionsfas.
En sak som kan vara bra att känna till är att siffrorna ovan faktiskt verkar inkludera bostadsrättsföreningar också, och inte bara individuella hushåll. Det står inte så tydligt hos SCB men framkommer om man jämför tabellen med t ex SBABs årsredovisning.
Bara jag som satsar på att bli skuldfri? Jag har drygt 28000 kr i skuld för ett lån där jag slog ihop flera andra lån och krediter och fick vettig ränta (runt 5%), kommer att vara slutbetalat innan årets slut. Förutom det har jag bara studieskulder till 0,13% icke avdragsgill ränta. Dessa kommer jag betala långt före det är tänkt att jag ska vara klar.
Den dagen räntan skjuter i höjden så kommer de utan lån att vara de stora vinnarna. Det är helt orimligt att riksbanken har minusränta i dagsläget i en högkonjunktur, vilken ränta ska de då sänka till under lågkonjunkturen? -2,5%?
"Den som är satt i skuld är icke fri", förmodligen det bästa en socialdemokrat någonsin sagt.
Du är inte den enda.
Du är inte den enda, men att ha skulder på boende och studier är inget fel det heller.
Målet för många är säkert att bli skuldfria, men i vissa fall är det inte ett måste.
Ett typiskt exempel kan vara en pensionär som saknar finansiella tillgångar, men som haft tur och äger en bostad som stigit kraftigt i pris. Då är det onödigt att lägga stora delar av pensionen på amortering, om belåningsgraden är tillräckligt låg. Enda anledningen är om man vill ge sina barn en massa pengar.
Dom utan lån och pengar i annan valuta än det krisdrabbade landet är vinnare. I annat fall är alla förlorare men i olika grad.
Med en ränta på 5% låter det som en bra idé. Annars om man befinner sig lite senare i livet finns det mindre anledning att bli skuldfri. Har man tillgångar som överstiger skulderna ordentligt och man betalar en ränta på strax över 1% känns det rätt meningslöst att späka sig för att bli skuldfri. De enda som blir lyckliga av det är barnen som får ärva, men jag tycker att de gott kan skaffa sina egna pengar. Och de vet de, och de gör det, skaffar egna pengar alltså.
Lustigt nog har det varit exakt tvärtom under den tiden som varit (i Sverige). De med höga lån och stora investering i svenska aktier och svenska fastigheter har varit stora vinnare de senaste tio åren. Kan säkert bli annorlunda framöver, för det är ju också de högbelånade som faller hårdast i vändpunkterna.
Precis, Elk. Om vi låtsas att man är 66 år och vill börja ta ut pension, samtidigt som man har ett billigt bostadslån på 1 miljon på en fastighet värd 4 miljoner. Då är det ganska onödigt att amortera utan man kan gott nöja sig med att betala ränta istället, och därmed få mer pengar över att konsumera för på ålderns höst.
Många är förstås fixerade på att bli skuldfria, men det som händer i exemplet ovan är bara att barnen får ärva mer när man dör, säg, 20 år senare (och på 20 år är fastigheten nästan garanterat värd mer dessutom!).
Det kan inte finnas något egenvärde i det, tycker jag.
@Joakim, man kan även vid pensioneringen sälja huset, flytta till fin hyreslägenhet, bli skuldfri, OCH få några miljoner över till konsumtion på ålderns höst. Åtminstone är det ett alternativ som verkar väldigt lockande för mig & sambo.
Ja, ännu bättre.
Annars kan man använda en tyvärr ganska dyr produkt, hypotekspension, för att höja belåningen på huset om belåningsgraden är väldigt låg, och låta räntan kapitaliseras. Se Hypotekspension. Men att höja sitt vanliga bolån de sista åren i arbetslivet är förmodligen bättre om man tänker sig göra en sådan manöver (dvs konsumera upp sin "bostadsförmögenhet").
Hur som helst är jag säker på att många amorterar ned till noll även upp i sen pensionsålder, när man istället hade mått bättre av att spendera pengarna. Eftersom vi har välfungerande kapitalmarknader så har man idag flera möjligheter att fundera på hur man vill ha det som pensionär i denna frågan.
@Elk Brew
Det beror sannolikt på var man bor om det är en rimlig idé. Det är inte lätt att få hyresrätt i någorlunda attraktiva områden med attraktiva hyror.
Säg att man på ålderns höst tar en 3 rok istället för sin villa i närförort.
Långt ifrån alla har råd att bo i en nyproducerad hyresrätt i Stockholms innerstad.
För 2016: I fjol kostade en nyproducerad fyra i innerstan (Stockholm) i snitt 17 214 kronor i månaden, enligt statistik från Bostadsförmedlingen. För en etta ligger snitthyran på 9 200 kronor.
Kvadratmeterhyran för en nyproducerad lägenhet i innerstan har ökat med omkring 45 procent mellan 2007 och 2016.
Då ska man alltså sälja sin nuvarande bostad med vinst, vinstskatta bort en del av vinsten och sedan sätta sig i ett boende som varje månad kostar cirka 4 ggr mer än ens tidigare villaboende. Jag har svårt att se det som ett lockande alternativ för de flesta.
De som amoterar ner till noll är de som köpte bostaden före -95 eller så.
Jag tror att få av dagens yngre kommer amotera så långt. De har inte i komstee nog.
Dålig källa och siffror ovan.
https://www.hemhyra.se/nyheter/kraftigt-hojda-hyror-i-nyproduktion/
Kommuner Hyra för 3:a, 74 kvm Ökning 2014-2015
Stor-Stockholm 11 616 12,1%
Stor-Göteborg 10 284 0,4%
Stor-Malmö 10 154 6,9%
Övriga kommuner 9 676 6,1%
> 75000 inv.
Övriga kommuner 9 341 2,8%
< 75000 inv.
Det funkar om man hyr en gammal lägenhet (och har man bott i villa väldigt länge så har man också en bra köplats om man tänkt på det).
Fast då saknar man kanske hiss och andra bekvämligheter, så det behöver inte heller vara ett bra alternativ. Men ändå — en avbetald villa representerar idag ett rätt rejält kapital. Om man cashar ut 3 miljoner efter skatt och placerar det, så kan man tänka sig en inkomst från det kapitalet på 10 000 kr/månad (4% uttag per år räcker med mycket stor sannolikhet i 30 år enligt vedertagen finanshistorik).
Visst är det så Joakim. men i princip innebär en sån manöver även med avkastning på kapital ett nollsummespel. Så mycket man går ner i boendestandard kan man casha ut i inkomst istället. Fast det blir inte riktigt så pga skatten som är pengar som för individen går upp i rök.
Det blir en situation för individen vad som är lämpligast och mest värt för just dig. Verkligheten visar att de flesta under dessa förutsättningar helst bor kvar.
Man kan räkna rätt ordentligt på detta vilket jag också gjort och jag har svårt att se det som fördelaktigt men det är som sagt en smaksak.
I Stockholm får du inte en gammal hyresrätt, med ok hyra i ett ok område ens med 20+ år i kö då det i stort sett inte förmedlas några sådana. Best bet är nybyggen men då är hyran också därefter.
Jag håller med och hade nog gjort samma sak. En ägd bostad i Stockholmsregionen innebär för de flesta äldre ett fint pensionssparande.
Återstår då att t ex höja belåningen eller på annat sätt extrahera kapital ur boendet.
Ser ingen anledning att bli skuldfri i dagens lågränteparadis. Skulle kunna betala bort mina bostadsskulder inom några dagar men jag behöver inte göra många affärer för att täcka 2% ränta.
Tar ut minimal lön från firman och mina studieskulder blir avskrivna när jag går i pension. Ska starta verksamhet utanför Sverige också så att jag kan styra över lite tillgångar utanför Sverige. Jag vill inte ha alla mina ägg i Löfvens korg.
Jag är skuldfri, men det är inget jag direkt kan rekommendera.
Idag kan man låna till negativ realränta. Problemet är bara att jag varken tror börsen eller bostadsmarknaden har så mycket mer att ge, så att belåna sig blir ändå ingen bra affär.
Den som tidigare skuldsatt sig och köpt bostad i en storstad har nog gjort en bättre affär än den som satsat på att bli skuldfri, även om marknaden överlag skulle gå ned ordentligt. Inget självändamål att bli skuldfri om man har ett stabilt kassaflöde och finansiellt sparande, det lär dröja innan räntorna går upp. Den individuellasituationen och riskaptiten avgör.
@Joakim, Tror inte att det är några problem att hitta en "fin" hyreslägenhet. Googlade lite snabbt och hittade en nybyggd 3:a på 81 m2 med sjöutsikt för 18.000:- /mån på Lidingö. Visserligen en bit från Stockholms centrum men kanske ok om man är pensionär. Är man två och bägge har hyfsad pension + 3 Mkr på banken så är nog det inte något problem. Även om det skulle vara så illa att den ena pensionen går åt till hyra så är ändå en ganska bra situation. Pengarna på banken bör ju ändå förbrukas innan man kastar in handduken.
Stockholms bostadsmarknad har havererat totalt. 25 år i kö för en bostad inne i innerstaden? 17k/mån för en fyra? Bara soc som betalar flyktingar kan bo där. Återstår betala. 9 miljoner för en trea. Folk som köper skippar amortering. Problemet kommer då vid pension och halverad inkomst. Då måste folk flytta ut. Dom enda som vunnit är de som köpte bostaden första gången för halva priset och rika som cashar. Sen kan man undra, hur går det för familjer med 3, 4 barn? Hur ska barnen kunna få bostäder med 25 års kö(från 18 år) alt 6mille/barn? Inte ens stockholmarnas barn får en lägenhet att bo i. Dom här problemen har blivit vanligare över hela sverige nu. Ni kan tacka våra politiker som inte klarar av att bedriva en vettig bostadspolitik. Och nej, fri hyressättning löser inte problemet. Då blir det som London. Buy-to-let, folk köper hus för att hyra ut i 2a hand. I London lägger man hiskliga 60% av lönen på hyra,enligt progam.
Spartacus: Vid en viss punkt blir det också (för den som arbetar) intressant att pendla. Alla kommer inte kunna bo innanför tullarna utan några får bo i Norrtälje eller Haninge eller nåt istället.
Fri hyressättning skulle absolut underlätta men det är en annan evig diskussion, för det är problem på utbudssidan också så det kommer ta tid.
Elk: Jo absolut, det är väl hur fint som helst. Då talar vi ändå om pensionärer med hyfsat gott ställt ändå (nyproducerad 81 kvm på Lidingö!).
Barn med föräldrar som har resurser får hjälp och kan flytta till SOFO och lämna i surdegen på hotell när de åker på semester. Barn med föräldrar utan resurser får flytta till någon förort och äta knäckebröd, alternativt söka lyckan i en annan del av landet. Alla försöker maximera sin situation efter de resurser de har tillgängligt. Det är ingen mänsklig rättighet att alla skall kunna bo på det som räknas som mest eftersträvansvärda platserna. Så sluta gnäll. Det är bara nyttigt för unga att utsättas för lite prövningar.
Elk:"pengarna på banken skall ju ändå förbrukas innan man dör". Ehh, så banken får alla dina pengar tills du dör? Läskigt!!
@Joakim, jag tänker mig två typiska tjänstehen med hyfsade inkomster som får ut 20k+ var efter skatt på pensionen. Det borde finnas rätt många sådana.
Sparta, pengarna investeras förstås så att de genererar avkastning. Banken är bara ett verktyg för att administrera pengarna.
Elk: Jo, fast vill man verkligen lägga halva pensionen på hyra? Men visst, med sparat kapital från såld bostad kan det vara OK faktiskt.
Och jag tror precis så att det är den typen av par som efterfrågar dessa nybyggda "dyra" hyreslägenheter. Det är bara att fortsätta bygga.
Joakim: jo, pendling kommer in. Vet folk som pendlar 2 timmar enkel väg till jobb. Men dom brukar inte härda ut så länge. Men 45min-1h är vanliga tider i Stockholm. Obegripligt varför folk vill bo så. Värdelöst liv faktiskt. Storstäder generar mer pengar i genomsnitt. Men man glömmer att det är många i storstäderna som far illa. De som kommer in nya betalar de som redan finns i städerna. Andrahands-hyror tex och jobbar för lägre löner(generellt). Och många unga provar ett tag och flyttar sedan från storstan. Nu är Stockholm, Gtbg och Malmö småstäder iof…
@elk brew
Jag fattar inte hur du tänker eller räknar. För att få ut 3 mill netto efter en försäljning behöver du ha 1 mill i lån på ett hus värt över 4 mill i runda slängar.
1 mill i lån motsvarar en utgift om 1 250 kr i månaden brutto vilket blir 875 kr netto. Drift för huset kan vara dryga 2 500 kr i månaden. Du har alltså en boendekostnad på huset om dryga 3 400 kr. Detta ska man alltså byta mot en hyresrätt på Lidingö för 18 000 i månaden.
Du behöver alltså ha dina 3 mill att avkasta 14 600 kr månatligen detta ger en nödvändig avkastning om 5,84%, alltså inte långsiktigt hållbar utan att gnaga på kapitalet.
Det är alltså ren kapitalförstöring att göra så.
Sen kan man förstås föredra att bo i en lättskött hyresrätt jämfört med ett hus som kan vara jobbigt att sköta om men det är en smaksak. Finansiellt ser jag inte fördelen med det du förespråkar.
Man kan ju anställa folk rätt billigt, prisvärt. Om det är 2500 vs 18000, du behöver kanske 20 tim per månad hjälp, säg att du betalar rätt mycket, 300/tim i snitt, du vill inte ha en lågavlönad okänd i ditt hem, det är ändå bara 6k. Vinst vs lgh i kejs, 9500. Då får du diska o städa i lidingökvarten.
Dessutom verkar ingen vilja köpa nyproducerade lgh, självklart, fjoll-lyx med IT är bara fånigt, en ny korkboll ska snart köpa "investeringen". Egna hem kan bli bra konstigt nog. Titta på en bosugen medkommentator, han längtar efter en lgh men han kommer inte att vilja bo i en ny lgh, han vill bo i bra läge, sekelskifte.
D.L.: Poängen är väl att just gnaga på kapitalet, istället för att dö förmögen. Men sant, finansiellt ser siffrorna inte bra ut.
Men varför sälja villan som pensionär och skatta bort miljoner, när man istället kan hyra ut den för saftiga pengar och med råge kan betala hyran för den där nybyggda lägenheten/solhuset/äldreboendet?
@Joakim Persson
Jo, jag förstår det. Men jag förstår inte varför det skulle vara lockande. Smaksak som sagt, man kan ha allsköns personliga bevekelsegrunder för varför man vill göra så men smart är det inte.
Det är ju en del av kärnan i problematiken med bostadssituationen i storstad att folk har fattat att det rent ut sagt är dumt att sälja och flytta och drför gör man inte det i särskilt hög utsträckning.
De flesta lämnar hellre tre miljoner till barn/barnbarn än hälften av det om det innebär att livskvaliteten blir lika vilken den sannolikt blir i villan gentemot lägenheten.
Min poäng är att folk ska göra som de vill men de ska ha information nog och förståelse för konsekvenserna av de beslut de fattar. Sen om de vill ta till sig av informationen är en annan femma.
Den viktigaste slutsatsen angående hushållens skuldsättning enligt Riksbanken 17-11-23
Hushållens skuldsättning fortsätter att öka snabbare än inkomsterna. Den genomsnittliga skuldkvoten ökade från 326 procent i september 2016 till 338 procent i september 2017.
Precis, det kan inte fortsätta i all oändlighet. Särskilt unga storstadsbor ligger i riskzonen, för det är ju ett genomsnitt du redovisar.
Finansinspektionens rapport om bolånemarknaden 2018 är en mycket bra källa till fler detaljer. Man kan studera till exempel diagrammen på sidan 4 och reflektera över dessa. Skuldkvoten fortsätter stiga, men räntekvoten är otroligt låg.
På mindre än två generationer har vi gått från att man köpte bostad för de pengar man sparat ihop. Idag vet vi alla hur det är. Ja, priserna har stigit dramatiskt de senaste 20 åren men mig lurar ingen. Boendet är vår tids tulpanbubbla och tids nog kommer vi svenskar att få smaka på en sådan smärta till följd av detta ansvarslösa gödslande med gratis pengar. Misallocations överallt. Utöver att vi är världens mest skuldsatta befolkning måste vi lägga att vi kommer att gå på knäna över de gigantiska kostnader som komma skall för den havererade integrationen. Man behöver inte vara nationalekonom för att inse var detta kommer att sluta…
++!!
Ja, skönt att höra att det finns vissa som förstått att detta är ett stort problem. Räcker med att nånstans 5 % av kreditstocken inte kan betalas av låntagarna så får staten rädda bankerna.
Priset på bostaden ansågs förr vara viktigt. Idag är det enbart intressant vad kostnaden för lånet är. Dessutom här och nu. Och nu är det 1.5%. Lägst någonsin förmodligen. Med nästan 4000 miljarder i privatlån bara att jubla!.
Ja, skalan på lånen manar till försiktighet.
Men trots allt är det så att lånets kostnad är mycket lägre idag än tidigare. Hushållen förefaller faktiskt ta hänsyn till _den totala månadsutbetalningen_, det vill säga nettoränta efter skatt plus amortering.
Se följande statistik, räntebetalningar respektive räntebetalningar + amorteringar som andel av hushållens disponibla inkomst:
Räntekvot 2011: 8,6%
Skuldbetalningskvot 2011: 10,4%
Räntekvot 2012: 8,2%
Skuldbetalningskvot 2012: 10,7%
Räntekvot 2013: 6,9%
Skuldbetalningskvot 2013: 9,6%
Räntekvot 2014: 5,8%
Skuldbetalningskvot 2014: 9,0%
Räntekvot 2015: 4,5%
Skuldbetalningskvot 2015: 7,8%
Räntekvot 2016: 4,5%
Skuldbetalningskvot 2016: 9,1%
Räntekvot 2017: 4,6%
Skuldbetalningskvot 2017: 9,3%
En allt större del av hushållens bostadsutbetalningar går alltså direkt till amorteringar. Det är väl bra?
Visst kan man fortsätta tro på att Ryska staten är skyldig till signalfelen hos spårvagnarna vid Gamlestaden, bostadsbubblan, att Sverige kommer kollapsa ekonomiskt och att det kommer bli världskrig…..
Bubblor har fallit ihop som suffléer av sig själva många gånger tidigare. Det behövs ingen räntestegring. Joakim: Tänker du dig en framtid med evigt minimal ränta…? Det vet vi ju alla att det inte fungerar. I alla fall inte om du vill undvika att fullkomlig gröpa ur ett av samhällskontraktet viktigaste beståndsdelar – pensionssystemet…
Bostadsbubblan har varit västvärldens politikers fantastiska trollstav för att få folket att känna sig nöjda och glada. Två varv har det fungerat nu. Snart är det slut på trolleriet med evig stigande bopriser. Vad ska då "driva" ekonomin…?
Jag tror som sagt inte att lånen kan växa i all evighet, och de kan definitivt inte växa snabbare än hushållens disponibla inkomster under lång tid utan att det blir stora problem.
Men, dagens prisnivåer och räntenivåer är inte alls särskilt betungande för hushållen som grupp. Om vi kontrafaktiskt antar att priserna bara följt KPI sedan 1997, så hade det varit _otroligt billigt_ att bo i villa idag i Sverige på de flesta orter.
Priserna har givetvis stigit som reaktion på låga räntor. Räntorna kommer förmodligen stiga framöver, kanske ordentligt. Skulle räntorna snabbt sticka iväg så har vi en finanskris och fastighetskris. Samtidigt prissätts inte räntepapper på ett sätt som gör det troligt att räntorna _skulle_ stiga snabbt. Du kan till exempel idag skaffa dig ett bundet bolån på 10 år till omkring tre procents ränta.
En annan alternativ förklaring är att det som händer på bostadsmarknaden (och för den delen även på aktiemarknaden) är en reaktion på långsiktigt sänkta realräntor. Det är en reaktion som inte kan pågå hur länge som helst innan priserna är "normaliserade", och kanske avstannar prisökningen när räntorna (sakta) börjar stiga igen. Det kanske är det vi ser redan nu?
Ja, generellt positivt räntekvoten går ner mer än räntans minskning då det berättar om motståndskraften vid räntehöjningar. Men en annan sak är vad samhället klarar. Samtidigt har priserna gått upp rätt kraftigt under perioden vilket ökat störningskänsligheten för tex ränteändringar. Och att huspriserna gått upp oproportionell mkt är inte alls bra för samhället i stort.
För att travestera Toni så tror jag inte på Gud men väl bostadsbubblan.
Om det nu inte är den nya ekonomin…
@Bengt: Bostäder är allt i Sverige. Har man en bostadsrätt får man ligga, man får värdeökningar som man kan använda till köp av ny bil, thailandsresor o.s.v. Du kan ju inte förneka att det är fantastiskt?
Jag tror det faller ihop vid nästa kris. Just nu ser det riktigt ljust ut, som det alltid gör innan det vänder. Vi har fått in lite större amorteringar, och vi har hyfsade marginaler ändå i många hushåll. Tyvärr fick vi aldrig det stora utbud jag hade önskat (byggkonjunkturen är punkterad), så det kan nog fortsätta vara dyrt ett tag till.
Om lånen fortsätter växa snabbare än inkomsterna så kommer fler förslag att dyka upp. En möjlighet är regleringar som sätter ett tak på andelen rörliga lån (det kan FI nog föreslå själva), eller såklart begränsningar av ränteavdragen (inte alls omöjligt något som kan ske efter valet). Men så länge priserna är "stabila" som de sägs vara nu kommer inget att ske.
@Joakim: Det är så bra förbannat bra att det inte kan bli bättre och det är det som oroar. :O
@Toni, man får ligga om man har br centralt. Förorten är bortkastade pengar. Att det är fantastiskt kan inte förnekas då jag själv gick in i slutet 90 talet och kunnat realisera delar av vinsten. Tror dock det är en kort period av lycka sett i världshistorien. Har ju bara varat sen år 2000 och slutet tycks ju vara nära.
Och tror nu också Joakim som ekonomiskt insatt att det faller ihop vid nästa kris så…..
@Bengt: Joakim säger ju egentligen att det inte såg ljust ut och att vi var på väg åt fel håll men att byggkonjunkturen är punkter och att det fortsätter vara dyrt ett tag till (på obestämd tid) och att det finns en risk att priserna fortsätter upp ännu mer men att vi som tur är kan vänta oss regleringar i så fall och i annat fall kan vi förvänta oss fortsatt höga priser.
@Bengt: Nej det får man inte 😀 Man får däremot en sambo rätt snabbt om man har en nybyggd bostadsrätt i Eriksberg.
Jag har ingen aning om hur det ska bli, men jag tror tyvärr att prognoserna som ligger är för optimistiska (dvs de pekar på en utdragen nedgång i tillväxten under kommande tre åren, men ändå positiv tillväxt). Det brukar ju inte bli så.
Jag har gärna fel, för det skulle innebära en expansion lite likt den vi hade på 90-talet efter finanskrisen (92-00 ungefär). Goda tider.
Som tidigare siffror visat, så tycker jag hushållen lägger hyfsat konstant mängd av utgifterna på boendet. Det vill säga, högre inkomster och lägre räntor förklarar det mesta.
Ska bli intressant att följa bostadspriserna framöver. Just nu bor man otroligt billigt i bostadsrätter och villor. Ja, förutom de som precis köpt då. Men ett bostadsindex på 600 som brukar ligga runt 100-200 varslar om grymma nedgångar någon gång i framtiden. Trodde själv på krash runt 2014 men då sänkte ju Ingves räntan. Vi kan få som i Japan. Låga räntor och zombie ekonomi, eller en riktig krash. Men då måste Ingves höja räntan och vete fan om ham gör det frivilligt närmaste 30 åren….
Toni:"med värdeökningen kan man köpa Audi och Thairesor". Precis så är det. I uppgång spenderas det friskt och vid nedgång blir det tvärstopp. Och sen alla dom som lånar och spenderar allt för att sen sitta och grina när det är dags att sälja och betala skatt. "Inlåsnings-effekten"…..
@Spartacus: Tror du staten kommer tycka synd om barnfamiljerna där barnen far illa p.g.a. överbelånade föräldrar eller kommer dom tycka synd om dom som sparat och får se sina pengar minska i värde p.g.a. kronförsvagning och importerad inflation?
Toni: tyvärr tror jag som dig, alternativ 1. Spara och slösa från lyckoslanten har försvunnit och det har blivit tvärt om.
@Spartacus: Det har alltid varit så att risk belönas. I Sverige är det dock förhållandevis riskfritt att ta risk jämfört med andra länder. Vi har ju ett hybridsamhälle av kapitalism/socialism. Tar du en risk och det går vägen behåller du vinsten. Tar du en risk och det går åt skogen så delar vi alla på bördan. Lite på samma sätt fungerar bostadsmarknaden.
Hur bopriserna ska kunna förbli stabila förstår jag bara inte. Vi har ett gigantiskt överutbud av nyproducerade lyxlägenheter som ingen nu har råd med pga amorteringskravet. Antingen måste det tas bort (vilket inte lär ske) eller så ska priserna falla dramatiskt så att folk har råd att köpa. Och då väger jag inte in den psykologiska faktorn kring vad som händer med en uppblåst marknad om priserna börjar falla…
Det där med att risktagande på bostadsmarknaden alltid belönas: Nja, det finns många anekdoter från 90-talskrisen som säger tvärtom, särskilt nyproducerade bostadsrätter. Det bör vara något liknande idag för de som spekulerat i nybyggen när det var som dyrast.
Jag tror utbudet är högt i höst, att de flesta bostadsutvecklarna sänker priset (= lägre marginaler, redan inprisat sett till t ex JMs aktiekurs), och kanske att en del säljs som hyreshus istället. Sen får vi se om priserna håller sig stabila eller inte. Ett scenario som banker och bostadsutvecklare skulle älska vore stillastående priser ett tag (flera år) framöver, men undrar hur sannolikt det är…
Intressant att ta del av diskussionen. Så länge folk kan kan komma in och få låna 3 miljoner till 1.5% så välter inte pyramiden. Allt handlar om det, dvs om vi tror Sverige kan konkurrera i världsekonomin.. Här finns inget utrymme för arbetslöshet handelskrig eller höjda räntor. Samtidigt plockar vi in 60 000 arbetslösa per år fortsatt. Det kostar. Och kronan, tja en pizza i Schweiz kostar 240 SEK.
Sverige är inte heller Japan med dryga 100 miljoner invånare som kan hålla räntan låg.
Som sagt knapra på barkbröd behöver vi inte med detta blir nog tufft.
@Bengt: Som tur är har vi en fantastisk sommar så då slipper vi (har inte råd) att åka någon annanstans och kan konsumera en äkta svensk kebabpizza med vitlökssås för 75 kr. 🙂
@Toni, min frisör tar 75 SEK (och då är jag inte hårlös, än) men jag ger honom 100, finns de som klipper för 50. Falafel 25 SEK, kebab 35, biff med bambuskott och ris 50 SEK. Handtvätt 75 SEK av bilen, 1 kg bananer alt tomater 8 SEK/ kg.
Den skånska svarta ekonomin är fantastiskt för att inte tala om stränderna. Billig semester! Nu bär det iväg till Falsterbos sanddyner en sväng
@Bengt: Det är ju superbra. Billig mat, billiga bostäder och höga löner för dom med kvalificerade jobb.
Ja, några priser från COOP igår, isbergssallad, holland/sverige/1 kg styck 39:90
Tomater, vanliga svenska, 29:90
Gurka, Holland, 40kr kilot.
Banan 24:90.
SWE-bank största utlånare igen? Haha att dom aldrig lär sig. 2008 var dom bankrutt efter vidlyftiga utlåningar i Baltikum. Baltikum tänkte devalvera sig ur skiten med följden att SWE-bank hade slutat existera. Då blev det minsann fart på finansminister Borg med regering. De hotade balterna och tvingade de baltiska staterna till drakoniska neddragningar som sitter i än. Halverade löner, nedstängda sjukhus osv. Så baltiska folket fick betala för att SWE-bank skulle få vara kvar. Helt otroligt. När det går bra tar banken och styrelsen feta arvoden. När det går dåligt socialiseras förlusterna och folket betalar. Rättvist(kapitalistiskt) system? Knappast….
Lysande information, tack. Ger vägledning vilka företag man först skall lämna i processen att helt lämna den närmast dödsdömda kronan. Tack igen.
Strålande bra från exportindustrin, hemmamarknaden däremot är belånad långt över skorstenarna så inte mycket att hämta där.
Hur vanligt är det med en belåningsgrad på ca 75% och två maxade krediter i hushållet? Jag hamnade lite i kläm som många andra vi köpte ett radhus precis när det började stagnera i samhället, 31 visningar senare fick vi det sålt vad jag vet har jag rekord.
Sista 2-3 månaderna låg vi ute med det vi hade köpt och det vi ville ha sålt för nått måste gå och det va ett jävla helvete…resan är inte över gå räntorna upp så blire stora problem jag har en liten tillgång kvar att sälja som skulle rädda men det gäller att ha en köpare också..i det området vi köpte så sjönk priserna vart eftersom vilket betyder att hade huset sålts hade vi bott kvar i lägenheten med enorma skulder som vi aldrig hade återhämtat oss ifrån men iallafall man har samlat på sig en enorm erfarenhet och jag kommer aldrig vilja flytta igen 😀 det blir när jagdör i så fall!
Viktigt att politiker funderar på hur man kan undvika tillgångsbubblor drivna av bankutlåning. Högre kapitalkrav för bankerna är en väg att gå. Avdragsrätten för lån är en förtäckt banksubvention då den driver upp priserna och borde givetvis tas bort.
Ett annat förslag är att bankerna inte får göra folk personligt betalningsskyldiga för bostadslån utan måste begränsa panten till själva bostaden. Det hjälpte inte helt i USA för 10 år sen men skulle säkert få Swedbank etc. att tänka efter om de visste att låntagare inte kunde slava resten av livet för att betala tillbaks bostadsskulder efter en krasch.