Oljepriset fortsätter uppåt i dubbel bemärkelse för oss svenskar. Dels via faktiskt oljepris i USD och dels via fallande svensk krona. Och som vanligt följer oljebolagsaktierna med uppåt. Egentligen är detta bara att vänta när konjunkturen toppar ut – till överhettningens resulterande resursbrist hör även brist på råvaror.
Spotpriset i USD för Brent-oljan. Källa: EIA |
Det finns gott om berättelser (eng narratives) om varför oljepriset stiger. Men man kan konstatera att uppåtrörelsen inte är något nytt fenomen, utan bara en fortsatt linjär trend sedan botten runt årsskiftet 2015-2016.
Det hela sammanfaller med att högkonjunkturen toppar ut i överhettning och tillhörande resursbrist inkluderar brist på råvaror, inklusive den för konjunkturen så viktiga oljan. Och då justerar marknaden detta via priset.
Allt följer sedvanliga prognoser kring problematiken inför peak oil. Forna tiders stabilt låga oljepris är ett minne blott och istället får man stora rörelser. Tittar vi på ovanstående graf med logaritmisk skala bekräftas sågklingebeteendet.
Samma graf men med logaritmisk skala. |
Dock tycker jag man kan luta sig tillbaka mot Jim Rogers råvarucykler. Nuvarande tjurmarknad för råvaror bör ha upphört runt 2015 pga överinvesteringarna och nästa bör således dra igång runt 2030. Det betyder dock inte att vi inte fortsätter få sågtandade rörelser kopplade till konjunkturen fram tills dess. Men man ska vara medveten om att oljeprisuppgången förebådar slutet för konjunkturuppgången och att oljepriset alltså kommer falla tillbaka igen.
Fast tills dess förblir oljeaktierna bra investeringar så länge oljepriset stiger. Vad man behöver som investerare är verktyg för att titta på när botten och toppen nås, så kan man tjäna bra pengar på oljeaktier.
Men uppgången är alltså tillfällig, även om den säkerligen kan fortsätta ett tag till. Hur länge är upp till er själva att bedöma.
51 kommentarer
Bara Putin & Co som är glada… 😁
Ity ett högt olje- och råvarupris räddar dem kvar vid makten
Det är rätt trevligt nu. Placeringar både i olja och dollar lättar upp stämningen. Har dock sista veckan börjat sälja av. Rätt eller fel?
Bortgångne??
Blir oljepriset riktigt högt så blir det sannolikt en ny finanskrasch. IMF informerade häromdagen om världens rekordskuldsättning. Återigen kommer det visa sig att många inte klarar av att betala sina skulder när oljepriset blir för högt.
Tror att redan efter 80 dollar så påverkar det transportkostnaderna rätt mycket. Krascha och gå upp. Precis det som Cornu beskrivit.
Som vanligt kommer det att bli både högre och lāngre ān de flesta bedömare tror. Skulle inte förvånas om vi står vid $100 om ett år eller så.
Härligt, massa surdegar som börjar piggna till nu. Fast kakao har gått ännu bättre upp nästa 50% i år 🙂
Och det beror ju så klart enligt utbud och efterfrågeteorin att folk förväntas käka 50% mer kakao… Ren spekulation är vad det är. Nån algo som fått för sig att nu är det upp som gäller.
Globala uppvärmningen?
Nja, kakao har varit nedtryckt. Hörde någon dokumentär om afrikanska kakaobönder som smugglade kakao till grannlandet där staten höll priserna uppe artificiellt.
"Det finns gott om berättelser (eng narratives) om varför oljepriset stiger." Den enda jag känner till är den gamla vanliga om tillgång och efterfrågan, dvs att oljeflödet från planetens innandöme håller på att avta. Det är väl mer den fantasifyllda tron hos ett släkte som inte förstår sig på den fysiska verkligheten och därför inbillar sig att det kommer att stiga på nytt, som håller liv i de olika berättelser du nämner.
Oljan håller inte på att ta slut och det är inte därför oljan stiger.
Det är helt andra faktorer som gör detta racet som vi ser just nu.
Kolla in aluminiumpriset, det drar på ren spekulation och återspeglar inte utbud och efterfrågan.
Nu handlar det inte om det, korrekt, men peak oil innebär inte att oljan tar slut, utan att utvinningen minskar. Och inför peak oil så är det svårt att öka produktionen tillräckligt för att matcha efterfrågan.
Jag hör vad du säger och har respekt för tankegången.
Det jag menar är att varken efterfrågan eller utbud har förändrats nämnvärt och ärligt talat har jag svårt att se någon större förändring inom överskådlig tid.
Efterfrågan ökar globalt sett. Sen håller Saudi igen eftersom pga kommande Aramco IPOn. Andra exempel är tex. Venezuela som går spikrakt neråt i produktion pga Manduro. USA shale oil ökar inte lika fort som an trott.
Både supply och demand ökar. Inget märkvärdigt med det då vi har tillväxt i världen.
Aluminium finns det gott om men kräver mycket energi för att produceras så aluminiumpriset bör korrelera väl med energipriserna.
Och som vanligt är de flesta marknader relativt arbitragefria, även energimarknaden så om oljepriset går upp kommer även annan energi bli dyrare.
Off topic angående bostadsmarknaden; Jag fick ett nyhetsbrev från Booli, "Trender på bostadsmarknaden" skrivet av en person som har alldeles för mycket skin-in-the-game för att utrycka följande "Vad händer med bostadspriserna under våren?
De flesta experter är överens om att vi inte står inför en stor prisnedgång, en del tror även att priserna stiger lite under våren men att det på några års sikt kommer att stå relativt still. Det som påverkar bostadspriserna förutom utbud och efterfrågan är framförallt boräntorna. Under våren har fler nya aktörer, som inte är banker, kommit in och prispressat så det finns anledning att tro att räntorna kommer att hålla sig på en låg nivå ett tag framöver.
Nu har påsken passerat och snön har på många håll i landet försvunnit vilket brukar betyda starten för villa- och fritidshussäsongen. Utbudet och antal försäljningar brukar fortsätta att öka under hela våren för att sedan toppa runt vecka 21-23. Därefter tar många semester och bostadsmarknaden pausar lite fram till augusti. Med mobiltelefoner och wi-fi ute i sommarstugorna så ser vi däremot ett mindre trendskifte där alltfler väljer att fortsätta sälja lägenheter under sommaren."
Lustigt att just den här personen råkar befinna sig 1,3 mille under vattnet på ett radhus inköpt 2016 för nästan 7 miljoner.Inga svårigheter att hitta på den förträffliga tjänsten Booli. Partsinlaga sa Bill…….
När räntan var på väg ned körde Riksbanken stenhårt med KPI, vilket fick till följd att man jagade sin egen svans. Sänkning av räntan fick till följd att KPI sjönk, varför man måste sänka räntan o.s.v.. När räntan sedan bottnat och eventuellt kunde vara på väg upp, ändrade man sig till att gå på KPIF i stället. Nu skulle man inte jaga sin egen svans längre. Vad händer nu? KPIF har gått upp till 2% och borde resultera i en räntehöjning. Oj det var inte bra säger man på Riksbanken, då kör vi med KPIF exklusive energi i stället. Så kan vi ligga kvar med minusräntan och fortsätta med att inflatera bort låntagarnas lån, samt gröpa ur alla banksparares besparingar som straff för att de sparar i stället för att konsumera.
Lånen består liksom pengarna på bankkontot.
Det är ingen som tjänar på att konsumera.
De enda som egentligen tycker att detta är jobbigt på riktigt är bankerna som måste deponera pengarna på lönekontot till minusränta.
Det är inte, och har aldrig varit den nuvarande inflationen som styr hur räntan ska sättas, utan förväntning om inflation. Så 2% nu borde inte alls resultera i en räntehöjning.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Urgammal finanspolitik kan jag inte hålla med om.
Vi som var med innan 1992 minns något helt annat.
Men visst "blåst" bli man ju alltid även om sparkontot visar 15% i ränta för då är garanterat inflationen ännu högre.
@Toni Višnjić: Kan vara bra att vara medveten om att man som privatperson inte kan göra så mycket åt om andra tycker att det som man sparat ihop är värt något. Huset, guldet, pengarna kan värderas annorlunda av kommande generationer. Du är helt beroende av andras arbete och vad de ställer upp på, när du själv slutat arbeta.
Nu kan det tex vara så att vissa äldre väljer bort hemtjänst utförd av mörkhyade. I framtiden kan det bli så att äldre som har de värderingarna väljs bort av den som ska göra arbetet.
Tony. Vilken tidshorisont avser du?
För 20 år sen stod USD i 7.72 sek. Ingen större skillnad mot idag och får anses som brus och definitivt inget man tjänat stora pengar på. (Lån i SEK, placering USD).
Det är klart att pengar på sparkonto aldrig kommer att göra att man blir rik.
Man ska inte överdriva snyftandet om avkastningen på sparande i Sverige. Med rimligt risktagande har man tjänat bra pengar på den svenska börsen.
SIXPRX april 1998: 273
SIXPRX idag: 2188
8 ggr pengarna på 20 år. Börsen kanske är lite dyr idag men väljer man att stå utanför halva tiden så missar man också de stora uppgångarna.
För den som är sugen på lite historisk data angående tillgångars avkastning så finns följande intressanta skrift.
The rate of return of everything, 1870-2015.
Real årlig totalavkastning sedan 1870:
Svenska korta räntor: +1,77%/år
Svenska långa räntor: +3,25%/år
Svenska aktier: +7,98%/år
Svenska bostäder (inklusive inkomst från uthyrningen — dock kritiserad osäker metodik ang hur detta är uppmätt): +8,30%/år
Sverige ligger här långt över många andra länder vad gäller total avkastning på t ex aktier och bostäder. Tittar man bara på tiden efter 1980 har den svenska börsen gått bäst utav jämförelseländerna, undantaget Finland.
Så att säga att sparande inte lönar sig i Sverige är ganska felaktigt.
Jämför utveckling CHF och SEK sen 1970….
https://rl.se/valutor
Toni: Ta en titt på sidan 69 i dokumentet, "USD returns by country".
Sverige, korta räntor: +2,02%/år
Schweiz, korta räntor: +1,97%/år
…
Sverige, långa räntor: +3,58%/år
Schweiz, långa räntor: +3,55%/år
…
Sverige, aktier: +8,56%/år
Schweiz, aktier: +7,74%/år
…
Sverige, bostäder: +8,81%/år
Schweiz, bostäder: +7,06%/år
Detta är alltså i gemensam valuta.
Den svagare svenska valutan har kompenserats av större avkastning (och lönsamhet) för svenska företag, särskilt sedan 1980.
Avkastningarna är många gånger viktigare än valutarörelserna. Ta de reala avkastningarna i lokal valuta sedan 1980:
Sverige, korta räntor sedan 1980: +1,51%/år
Schweiz, korta räntor sedan 1980: +0,33%/år
…
Sverige, långa räntor sedan 1980: +6,59%/år
Schweiz, långa räntor sedan 1980: +3,35%/år
…
Sverige, aktier sedan 1980: +15,74%/år
Schweiz, aktier sedan 1980: +10,06%/år
…
Sverige, bostäder sedan 1980: +9,00%/år
Schweiz, bostäder sedan 1980: +6,19%/år
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Eller Danmark 1970: 0:69 kostade en dansk krona. Idag kostar den 1:40 …
Säger väl allt hur misskött det här landet är och har varit.
Toni, detta har man tagit hänsyn till i tabellerna ovan. Fakta är att investeringar i svenska aktier (och bostäder) har gett högre avkastning än i schweiziska diton. Även om man räknar i dollar.
Att folk inte förstår detta är deras problem.
Eller ett enklare exempel, de senaste tio åren (dvs sen finanskrisen).
Stockholmsbörsen har avkastat 4 ggr pengarna under denna tid.
Schweiziska börsen har avkastat 2 ggr pengarna under denna tid.
CHF/SEK har stigit från 5,5 till 8,75 samtidigt (en likartad utveckling som mot dollarn).
Men det innebär att man tjänat betydligt mer på att ha pengarna på svenska börsen under den gångna tioårsperioden än den schweiziska, trots kronans försvagning.
En miljon investerat på Stockholmsbörsen 2008 är värt 4 miljoner idag, eller 457 000 CHF.
En miljon som man växlade till CHF och investerade på Schweiziska börsen 2008 är värt (1 000 000 / 5,5) * 2 = 364 000 CHF = 3 185 000 kr.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Gör vad du vill, det är givetvis mycket bättre att tjäna 88 000 SEK netto per månad om man nu har den möjligheten än att tjäna 28 000. Jag är ungefär så långt från sosse man kan komma, men det är också en annan diskussion.
Det och upplevelsen av svensk säkerhet osv är en annan fråga än vilka investeringar man ska satsa på, som var vad jag kommenterade. Jag tycker inte man nödvändigtvis behöver dra in alla landets problem och politik i samma diskussion.
Jag tycker det verkar som om folk _tror_ att det inte går att t ex få avkastning på sitt sparande i Sverige. Så kanske det blir framöver, men historiskt (och särskilt sedan 80-talet) har det varit mycket bättre att investera i svenska fastigheter och aktier än i schweiziska, t ex de senaste 10 eller 20 åren.
Håller man koll på sin ekonomi så är det också ganska lätt att tjäna och spara pengar, särskilt om man bor tillsammans med någon. Också en annan diskussion, men ändå relevant. Folk älskar bara att gnälla och sura. Är man högavlönad tjänsteman, som många här på bloggen, så kan jag omöjligen förstå hur man _inte_ kan ha ett bekvämt liv med bra semestrar osv om man inte är mycket slarvig.
Japp, Sydafrika har gett bättre avkastning. Venezuela är ren inflation.
Men det jag reagerar mot är alltså att man på riktigt tror att det inte går att spara pengar i Sverige eller få avkastning på investeringar (aktier, fastigheter) i SEK. Det stämmer ju inte. Du har ju själv sparat miljoner trots att du kört på sparkonto om jag minns rätt, så du visar ju själv att det inte är något svårt.
@Toni Višnjić: Om alla länder gjorde som Schweiz skulle Schweiz vara som alla andra länder, och inte rikare än någon annan.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Toni: Jag bedömer inte ett land som "bra" beroende på börsutveckling. Det enda jag försökt göra i detta inlägg är att visa att det faktiskt har gått alldeles utmärkt att _spara pengar i aktier och fastigheter prissatta i SEK_, eftersom du och andra gnäller om att det "inte går att spara pengar" på grund av valutans försvagning. Fakta visar att det inte är så.
Det finns tusen andra kriterier som bestämmer var man bosätter sig, såklart, inte minst familjesituation, balans mellan arbete och fritid, inkomster, skatter, trygghet, korruption och så vidare. Istället för att gnälla är det väl enklast att göra slag i saken och flytta till ett land som betalar bättre. Ett förslag är München, dit en gammal kroatisk kollega faktiskt flyttade, till betydligt högre nettolön som ingenjör och senare teknisk säljare och KAM. Kör hårt.
Jag tror precis som du att kapitalbeskattningen i Sverige och många andra länder blir något högre i framtiden (sitter man med aktier i ISK har den varit svårslaget låg de senaste sex åren). Man får helt enkelt anpassa sig och ha en plan som är bättre än att ha pengarna i madrassen.
Det ordnar sig nog helt OK, jag känner ingen större stress. Man kunde alltid förstås jobbat 60h/vecka som projektledare på Apple eller Google, eller jobbat som trader i London eller New York, men nu är det inte så. Gråt inte över spillda möjligheter, utan gör det bästa av situationen — förmodligen är du ändå någonstans omkring topp 1% i världen i åtminstone inkomst, om inte också förmögenhet.
"Okej sitt med dina piss 28 tusen kronor efter skatt och åk till Kroatien och semestra om du har råd. Dom hade skrattat åt dig åt din fiatvaluta. Du har helt enkelt inte råd med lyxlandet Kroatien."
Det är precis tvärtom av vad du beskriver. Kroaten får ut cirka 7-8 tusen SEK efter skatt. Följaktligen är Kroatien ett billigt land får oss svenskar att semestra i.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
"Så kan vi ligga kvar med minusräntan"
Jepp.
Det är inte så att KPI, KPIF eller KPIF-XE måste över 2.0 för man ska höja. Det är bara se tillbaka på perioden 2005-2008.
Här är KPI-statistiken[1] från Jan till Dec. för respektiver år. Vi gick inte över 2.0 förrän september 2007.
2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9
2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6
2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3,5
2008 3,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0,9
Jämför med ränteförändringar
2005: Jun: 1,50%
2006: Jan: 1,75%, Feb: 2,00%, Jun: 2,25%, Aug: 2,50%, Okt: 2,75%, Dec: 3,00%
2007: Feb: 3,25%, Jun: 3,50%, Sep: 3,75% Okt: 4,0%
Man höjde nio gånger när KPI var under 2.0%!
Med negativ ränta bort det vara ännu mer angeläget att komma tillbaka till normala nivåer i brinnande högkonjunktur.
[1] http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-kpi/kpi-12-manadersforandring-inflationstakten/
Riksbanken har bekvämt nog tagit bort statistik om reporäntan före 2008, men det går att gräva fram från gamla pressmeddelanden.
"STOCKHOLM (Direkt) Oljepriserna är konstlat mycket höga, det är inte bra och kommer inte att accepteras.
Det skriver USA:s president Donald Trump i ett Twitter-inlägg på fredagen.
Trump skriver att det ser ut som att Opec är gång igen.
Med rekordmycket olja överallt, inklusive fullt lastade fartyg till sjöss. Oljepriserna är konstlat mycket höga! Inte bra och kommer inte att accepteras!, twittrar presidenten.
Oljepriset backade omedelbart efter tweeten."
Och den karln har ju alla rätt?
Nä. Jag glömde klippa med mina ironiska kommentarer.
Trump står över naturlagarna, typ. Vi får väl se.
++
Bra för det fria, självständiga och demokratiska Ryssland med världens populäraste ledare, Vladimir Putin.