Dålig lönsamhet i detaljhandeln

Handelns Utredningsinstituts (HUI) rapport om detaljhandelns lönsamhet från 2015 ger lite ledtrådar kring hur det kan gå med svensk detaljhandel och om den kan följa efter den gryende amerikanska krisen. Trots ökad omsättning har man inte ökat sin lönsamhet.

Detaljhandel. Sätila Bygg har en del preps.

Dessvärre verkar HUI inte ha en aktuellare rapport än den från 2015, som bara täcker in åren fram till 2014. HUI sammanfattar i inledningen:

“Den här rapporten beskriver detaljhandelns lönsamhet och resultatet är tyvärr att branschen har lönsamhetsproblem. Dagligvaruhandeln klarar sig ännu så länge bättre än sällanköpsvaruhandeln och stora företag ännu så länge bättre än små men trenden är tydlig, handelns vinster pressas.Många hänvisar ofta till handeln som en välmående bransch med en försäljning som ökat från cirka 400 miljarder år 2000 till 700 miljarder år 2014, det vill säga en ökning med 300 miljarder. En kraftig tillväxt. Samtidigt har vinsterna, mätt som rörelsemarginal, bara ökat från cirka 12 till 15 miljarder kronor. Med hänsyn tagen till att handeln koncentreras till ett fåtal framgångsrika kedjeföretag kan vi konstatera att stora delar av handelns 60.000 företag är helt utan vinst och möjlighet att investera i framtiden.”

Det finns bolag som ökar sin lönsamhet, men inte branschen som helhet. Det finns alltid de som presterar bättre än andra. Att en del går bättre innebär bara att det relativt sett går ännu sämre för majoriteten.

För konsumenterna är det förstås kortsiktigt positivt att vinsterna inte ökat – i praktiken får man alltså mer för pengarna. Långsiktigt riskerar det slå ut konkurrensen, så bara stora kedjor till slut finns kvar, även om dessa likt i USA köpts av riskkapitalister och belånats.

Och här finns ett relaterat problem. Större omsättning brukar innebära större skulder – det vet alla som driver eget företag, där t ex kortsiktiga skulder per automatik växer i form av momsskulder, leverantörsskulder etc när man växer. Samtidigt gör större omsättning att man även behöver expandera verksamheten – fler butiker, större lagerlokaler, större lager, fler anställda mm. Om man inte ökar vinsterna , utan likt ovan ökar omsättningen med 75% men vinsterna med endast 25% så behöver expansionen hanteras vi upplåning eller ökade investeringar med eget kapital.

Förr eller senare kommer smällen. En vinstmarginal på ca 2% (15/700) kan mycket snabbt ätas upp om räntorna stiger, som nu i USA när man inte kan refinansiera skulderna till tidigare låga räntenivåer.

Så är detta ett problem för kunderna? Kanske inte direkt och som sagt inte kortsiktigt. Men konkurser och nedläggningar kommer slå mot konjunktur och arbetsmarknad och i slutändan drabba både individer och samhället. Och när tiderna blir dåliga kommer vi alla, precis som med bostadsbubblan, få betala på ett eller annat sätt. Om inte annat via försämrad välfärd och höjda skatter.

På den positiva sidan hittas antagligen att onlinehandeln innebär effektiviseringar och förhoppningsvis kompenserar när resurser friställs till bättre ändamål än hundratals identiska butiker med oinsprerade produkter tillverkade av billigaste underleverantören.