Riksbankschefen Stefan Ingves skriver på DN Debatt att möjligheten att använda kontanter bör skyddas via lagstiftning, inte bara för att de allt mer dominerande elektroniska betalningslösningarna med kort och Swish är privata, utan också av beredskapsskäl då kontanter inte är lika sårbara vid samhällsstörningar.
 |
| Kontanter. Arkivbild. |
Sverige är antagligen världens mest kontantfria land, där bankerna driver fram bruket av bland annat kortbetalningar och Swish med lögner om att elektroniska betalningar skulle vara billigare. Så är det förstås inte, eftersom mer lönsamma för bankerna betyder att bankerna får mer pengar i slutändan än annars, dvs det är dyrare med elektroniska betalningar. Studier ej genomförda av bankerna visar i själva verket att kontanthanteringen är billigare än kort.
Stefan Ingves oroar sig i en debattartikel hos DN över privatiseringen av betalningssystemen och vill dels modernisera Riksbankens system Rix till att vara öppet längre än till klockan 17:00 så man slipper vänta till nästa bankdag för överföringar. Det är förstås helt rimligt, då systemets förmågor bygger på vad som var tekniskt möjligt för kanske ett halvt sekel sedan.
Ingves:
“När tekniken finns tycker jag för min egen del att det är rimligt att man skall kunna utföra både stora och små betalningar med riksbankskronor i realtid dygnet runt och året runt.”
Nästa sak är att allt fler bankkontor vägrar ta kontanter, vilket också gäller allt fler butiker och serviceinrättningar. Det behövs lagstiftning som tvingar fram att man ska acceptera svenska statens pengar.
Ingves i DN igen:
“Det glapp mellan riksbankslagen och annan lagstiftning, som den snabba teknikutvecklingen har skapat, håller snabbt på att bli alltmer problematiskt. På kort sikt kan glappet delvis täppas till genom ett lagkrav på banker att hantera kontanter. Men frågan är större än så. Om det betalningsmedel som Riksbanken ger ut, svenska kronor, inte är allmänt accepterat blir det svårt för Riksbanken att klara sitt uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.”
De privata elektroniska betalningssystemen är sårbara för IT-angrepp, och framför allt egen klantighet vad gäller driften, vilket gör att det är ett beredskapsproblem att svenskarna har allt mindre kontanter och att allt mer samhällsservice inte accepterar statens officiella betalningsmedel kontanterna.
Ingves:
“Frågan om lagligt betalningsmedel måste också ställas i ljuset av totalförsvarets behov. Det torde vara självklart att Sveriges beredskap försvagas om vi vid en allvarlig kris eller krig inte i förväg har bestämt oss för hur hushåll och företag ska betala för drivmedel, proviant och andra nödvändigheter.”
Denna fråga togs också upp i försvarsberedningens delbetänkande. Elektroniska privata betalsystem är bekväma, men är inte skapade för kris eller krig, och innebär en allvarlig sårbarhet för svenska samhället. I slutändan riskerar staten tappa förmågan att styra betalningsväsendet (på gott och ont). Swish och betalkort är inte lagliga betalningsmedel, utan det är svenska kronor i form av sedlar och mynt som i lagen har denna särställning.
“Det finns därför inga skäl att tro att sedlar och mynt kommer att finnas kvar i tid och evighet. Men faktum är att om ingenting görs är Sverige på väg mot en situation där alla betalningsmedel som allmänheten har tillgång till ges ut och kontrolleras av kommersiella aktörer, samtidigt som det dyker upp nya så kallade elektroniska valutor av skiftande slag.”
Läsvärd debattartikel, som ni finner här.
Vad tror ni händer med Swish den dagen kontanter de facto försvunnit? Tror ni det kommer vara gratis? Vad tror ni händer med kortavgifterna när den statliga konkurrensen i form av kontanter utplånats?
49 kommentarer
Om Riksbanken inför E-kronor vid sidan av de privatabankernas kontostrukturer har vi kommit en bit på väg.
Risken för en ”bank run” minskar b la. Att låta bankerna expandera mängden betalningsmedel i nuvarande utsträckning är inte bara riskabelt ur ett beredskapsperspektiv. Betalningsmedel som skapas via privata bankers balansräkningar vid skuldsättn8ng är inget annat än ett förskott på framtida tillväxt.
Bankmaffian kommer knappast acceptera icke skuldbaserade e-kronor. JFK försökte sig på det och det gick inget vidare för honom.
Tror dock det är lättare i en liten kall och blåsig utpost i norr vi kallar Sverige än USA, vi hotar inte petrodollarn med en liten inhemskt utgiven e-valuta på samma sätt som guldstandard på amerikansk valuta gjorde när JFK försökte få till ändring.
Jag tror det blir svårt att smyga in avgifter i Swish — då går vi bara över till något enklare, och kontanter blir populära igen.
Jag vet att många förutspår att kontanter försvinner helt men jag har svårt att se att det händer.
Självklart ska man alltid ha en kontantbuffert, men för vardagliga händelser när vi har ström (ungefär 99,9% av tiden) så funkar elektroniska betalningar alldeles utmärkt.
Kontantbuffert hjälper inte när affärerna inte tar emot dem.
Nej, men där är vi inte riktigt ännu. Någon enstaka bar i närområdet tar inte emot kontanter alls, men det är knappast livsavgörande att jag inte får min finöl när strömmen gått.
Det är helt enkelt praktiskt med elektroniska betalningar, t ex de kontaktlösa VISA/MC-korten som finns som löser "krånglet" med betalningar av småsummor. Det är säkert någon som tycker det är integritetskränkande med sådana lösningar, men då är man mest paranoid som tror att banken bryr sig om att man betala 95 kr för dagens lunch fem dagar i veckan.
Klart det är enkelt och praktiskt. Det är därför det går att införa det så brett. Fast det var inte poängen.
Jag är ju annars överens med Ingves i den här frågan, ur beredskapsperspektiv är kontanter jättebra.
Jag ser inte riktigt risken att det skulle ändra sig, om inte annat så innebär de smidiga privata alternativen att riksbanken måste skärpa sig och modernisera betalningssystemet (vilket antyds i artikeln). Det är väl kanon!
Jag skulle nog påstå att läget aldrig varit bättre och smidigare än det är idag med olika betalningslösningar, där kontanter (relativt sett) blivit osmidigare — således dags att "göra något" för Riksbanken.
Kan tillägga att även bauhaus(Väsby) ska prova att köra kontantfritt under v.10. Så det börjar bli fler ställen än enstaka barer som inte tar emot kontanter. Läskig utveckling…
Det är ju lite talande för hur ramarna för integritet har ändrats när det idag inte finns något problem alls med att alla transaktioner spåras. Eller att övervakningskameror mest diskuteras där de saknas.
Mannen som höjer räntan först när någon hotar hans barnbarn och mustasch med kroksabel har rätt.
Att alla banker ska hantera kontanter är nog inte realistiskt, min bank har aldrig gjort det så den ombyggnaden…, men att butiker ska göra det är högst normalt.
Är inte alls oproblematiskt, men det finns mycket "värre" saker som spåras än just pengatransaktionerna av diverse olika privata aktörer — inte för att det är ett bra argument dock.
Jag tycker t ex spårningen av din egen position eller vem du kommunicerar med kanske är jobbigare saker att ha lagrat på en server någonstans än privatekonomiska inköp — fast det där varierar nog från person till person.
Men ja, övervakningskameror är också sånt vi kommer se mer av — och då hjälper inte t ex att man handlar med kontanter (kvitto med tidsstämpel + bild på kontantköp = identifiering klar).
Kanske tumlade kryptopengar kan vara ett alternativ för någon som är riktigt ovillig att lämna pengaspår efter sig.
Apropå ränta börjar det bli lite absurt när euron står i över tio spänn, fastighetspriserna sjunker och den privata belåningen fortsätter rusa (hur det nu är möjligt).
Kanske dags att införa lite sans och måtta i systemet?
Jag nöjer mig med att konstatera att jag inte vet vad tumlade kryptopengar är. Så det är nog inget för mig. Däremot har jag konstaterat några gånger att det börjar bli komplicerat att köpa en present till frun utan att hon redan vet om den i förväg. Kontanter är bra ibland.
I ett krisläge kommer du kunna betala med allt som har ett värde, tex kontanter. Speciellt om säljaren inte får sålt för att ingen annan kan betala.
Ja precis. Det finns förtroende människor emellan, och den lokale ICA-handlaren inser förstås att grönsakerna nog går att byta mot kontanter eller mot andra lämpliga varor eller IOUs om nu strömmen går långvarigt.
Är inte kontanter IOUs som de flesta litar på?
Till skillnad från bankasens lånelöften 😉 ?
Visst är det så, och man kan hitta på många sätt att etablera förtroende även utan kontanter och utan elström (fast det är praktiskt jobbigt), åtminstone för enkla transaktioner som att handla mat.
Cigaretter, snabbkaffe etc. samt inte minst 96%
😉
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Prova att leva utan kort ett tag. Det går knappt längre. Den lokala cykelhandlaren, 7/8 lunchställen, de flesta uteställen, kollektivtrafiken. Skaffa ett extrakort och lägg hemma i reserv för den dagen du tappar bort det du har med dig. Hjälper dock föga när systemet strular (vilket också händer).
Och kortavgifterna? Ja de har väl redan börjat öka, färre avgiftsfria kort och färre förmåner, högre växlingsavgifter, uttagsavgifter etc. jämför med för några år sedan.
Jag tycker många överdriver rätt rejält behovet att preppa för mer eller mindre fantasifulla scenarion och behovet av förberedelser för att klara dessa.
Jag förlorade min plånbok förvisso för ett tiotal år sedan, men redan då var min ekonomi mer eller mindre kortbaserad och jag hade inte något reservkort. Visserligen hade jag lite oavsiktlig kontantbuffer (i form av mynt och pantflaskor), men dessa kunde enkelt omsättas i mer praktiska likvider som dessutom kunde användas för att betala vad jag behövde betala. Jag fick även nyttja min bekantskapskrets för kontanter tills jag löst allt med korten och så. Men att kunna betala var aldrig något problem.
Jag skulle tro att situationen skulle vara likartad idag (bortsett från att jag väl har mindre kontantbuffer idag pga mer ordning och reda)
Ett mycket BRA förslag!
Sverige är extremt på många sätt och vis och inte minst gäller detta avseende användandet av kontanter där man idag närmast blir betraktad som lätt suspekt om man betalar större belopp med kontanter..
Ute i Europa är det fortfarande på många platser dock mycket mer gångbart med kontanter än med "plastpengar".
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Fast de områdena i Europa där kort inte är helt accepterat minskar snabbt nu. Går säkert fortfarande att hitta ett makedonskt värdshus som bara tar kontanter, men t o m i traditionellt konservativa länder, med Italien i viss särklass, funkar kort väldigt ofta nu.
Försök betala med plastpengar på lokala värdshus på tyska landsbygden utanför Berlin
.. Där man kan betala med sedlar mynt i automaterna för lokaltrafiken. Man får även en riktig biljett tryckt på papper!
När bussen mellan Podgorica i Montenegro o Belgrad tankade "fuldiesel" vid gränsen mot Serbien betalades det med kontanter! Kontanter i Euro 💶
Montenegro har näst Ryssland Europas billigaste (ful)diesel
😉
Se där. En rimlig tanke.
🙂
Mången Bayrare torde ha satt ölen i vrångstrupen när ECB beslutade att fasa ut 500€ sedeln…
För HUR skall de nu kunna köpa ny BMW eller Audi när de inte kan langa upp en sedelbunt hos återförsäljaren…?
Lite OT: Brittiska BBC har en sajt på nätet med trovärdiga nyheter vilken jag läser och där man idag kan läsa om den förskräckliga kylan och snön som lamslagit Storbritannien. De har även denna sajt på ett flertal övriga språk, italienska, franska, spanska, portugisiska, ryska, swahili, Urdu m.fl. men INTE på tyska… 😉
http://www.bbc.com/
När kontanterna försvunnit så kommer minusräntan på våra bankkonton "som ett brev på posten" höll jag på att skriva, den fungerar ju knappt heller längre.
Utan kontanter, hur skall banken då kunna betala sin skuld till dig? Någon?
De gör de sällan nuförtiden ändå. Vi betalar ju med att överlåta en del av bankernas skulder till oss själva till någon annan. Bättre med e-kronor i Riksbanken – då får vi riktiga riksbankskronor.
Jovisst är det så, men om jag själv av någon anledning skulle vilja göra en småskalig "bankrun" ?
Göran J: Som svensk lag ser ut så är det föga troligt att lagliga betalmedel försvinner. Det betyder att om kontanterna de-jure försvinner så kommer de ersättas av elektronisk motsvarighet. Denna elektroniska motsvarighet kommer INTE vara kontotillgodohavande i en normal bank utan troligen snarare tillgodohavande hos riksbanken (eller annan myndighet).
Frågan om hur banken skall kunna betala sin skuld till dig torde då vara uppenbar.
Min fru använder endast kontanter och det går utmärkt än så länge. Det finns ett antal människor i dagens samhälle som inte får några kort. Blir ledsen när jag ibland får se de empatilösa som anser att vi skall bli ett kontantlöst samhälle. SEB ansåg att man skulle åka båt från Gotland till fastlandet om skulle ta ut pengar om man var kund hos dem med ärenden hos KFM.
(De har bara ett kontantlöst kontor på hela gotland)
Om man då är kund hos SEB får man väl öppna ett nytt ärende hos KFM – notera att som kontokund hos en bank har man en fordring på banken som banken är skyldig att betala på anmodan. Om gäldenären inte betalat skulder som förfallit till betalning så kan fordringsägaren vända sig till KFM för att få betalt…
Kommer inte en ekrona minska penningmängden? Bankerna blir överflödiga eftersom ekronan kan lagras lokalt på egen dator/server ? Multipliceringseffekten dämpas.
På samma sätt som du kan ha andra pengar på din egen dator/server blir relevansen på din kommentar.
Iden om e-kronan verkar vara frågan om konton förda av riksbanken. Införandet påverkar inte penningmängden då e-kronan räknas till penningmängden.
Oavsett vilket så bör e-kronor räknas till penningmängden (var de hamnar beror givetvis på hur de funkar rent praktiskt).
En sak som talar emot blockkedjor som vi sett dem hittils är kontrollen på penningmängden – ser du till bitcoins så är det frågan om man skall räkna alla minade coins (det finns coins som har skickats till /dev/null). Drar man parallellen här till fysiska pengar så har man ju ogiltigförklarat delar av penningmängden (t.ex. alla tiokronorsedlar) och därmed hanterat de pengar som är utgivna, men inte kommer delta i ekonomin av olika anledningar.
Hade inte tänkt tanken förtän jag läste detta inlägg. Finna det egentligen några legala hinder om några stor aktörer bestämmer sig för att gå över till någon annan valuta eller egen "valuta" och på så sätt skaffar sig större inflytande?
Nej, inget absolut hinder. Dock så gäller att vissa lagstadgade avgifter (böter och skatt) skall betalas i SEK. Dessutom gäller vid en tvist som avgörs i domstol att domen verkställs i SEK (eg samma anledning som för böter). Detta gör att SEK har en preferens framför andra valutor i lagens ögon.
Jag vänder i dörren i de butiker som inte tar kontanter, av princip. Tyvärr händer det mer ofta att man tvingas använda kortet när inga alternativ finns. P-automater tex.
I det här fallet håller jag helt på Ingves.
Problemet uppstod 2005 då PSAB (pengar i sverige ab) gick i konkurs. Bolaget var ett resultat av Riksbankens bolagisering av kontanthanteringen (makuleringen hamnade i ett annat bolag). Detta till följd av ideologiska skäl och inkompetenta Riksbankschefer på 90-talet.
Bolaget hanterade kontanthanteringen till självkostnadspris (eller inte ens det, man gick back). Det hela var så misskött att Riksbanken lät bolaget gå i konkurs. Alla anställda blev uppsagda. Istället för att låta Riksbankens ta över det igen in-house så abdikerade man totalt till privata aktörer (Panaxia, Loomis, G4S, Nokas). Idag återstår bara Loomis och Nokas.
1-0 storbankerna.
Lite som om att låta Postnord gå i konkurs och hoppas att de privata aktörerna ska ta samhällsansvar på postmarknaden och dela ut post i Norrland. Bankerna insåg snabbt att man kunde skära ner på kontanthanteringen utan repressalier. Det kostade ju pengar att hantera kontanter och man kan tjäna grova pengar på kortavgifter. Dom enda som tjänar på kontanter är Riksbanken (seigniorage) och svenska folket som får ett fungerande betalsystem. Men i det struntade självfallet aktieägarna i Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea.
Via Bankomat AB (ägs av storbankerna) kontrollerar man också lejonparten av landets bankomater. 13 år senare har vi minst bankomater per capita i EU efter Tjeckien.
2-0 storbankerna
Ett EU-direktiv implementerades i svensk lag som sa att bankerna inte fick avgiftsbelägga utländska EU-kort (alla ska behandlas lika i hela unionen). Efter lobbying från storbankerna passade våra politiker på att "förbjuda" kortavgifter. Och vips så hamnade kostnaden på handlarna som inte längre kunde ha ett lägre pris för kontantbetalande kunder.
3-0 storbankerna.
Situationen idag:
Storbankerna går med övervinster. Färre kontor. Färre bankomater. Kontantmängden har minskat med över 50 % på 10 år.
Riksbankslagen säger att skulder måste gå att betala i kontanter men att butiker får neka. Innan du köpt en vara så har ju ingen skuld uppstått.
Några praktiska förslag för att lösa situationen:
1. Kräv kontanthantering av bankerna för att ta del av insättningsgarantin.
2. Lagstadga att alla företag (och kommuner!) måste acceptera SEK i kontanter som betalning
3. Nationalisera Bankomat AB
4. Ändra lagen så att butiker får ta ut kortavgifter av slutkund (och ha ett lägre pris för kontantbetalande). Dessa måste dock vara samma för alla EU-kort.
Bra skrivet.
Dock så behöver vår regering ha in skattepengar för att finansiera det som inte får nämnas, det dom påstår är en vinst samtidigt som dom vill att våra grannländer ska dela bördan med något dom påstår är lönsamt?!, därför har dom inget intresse av att bevara kontanter då dom inte vill riskera att någon inte betalar skatt.
Ja, Sverige är extremt på många sätt och vis i jämförelse med andra civiliserade europeiska länder!
Xerxes och Alex! +💯!!
Ja du "Xerxes", det var inte många rätt där inte.
" 13 år senare har vi minst bankomater per capita i EU efter Tjeckien." För att de helst betalar med tjeck? 😛
Kontantlös – inte kontantfri.
Är en död fisk som flyter med strömmen och som nu är helt kontantlös. Lever på kort i två olika banker och Swish.
Ska vi dra nytta av digitalisering så måste något tas bort. Sen om riksdag och regeringen ser problem för Sverige så förväntar jag mig att de tar ett samhällsansvar och inte förlitar sig på marknaden. Sen får man lösa de tekniska problem och hotbilderna som uppstår i o m digitaliseringen.
Mitt problem idag är mer att jag inte ens vet hur de nya sedlarna ser ut. Vid kris och katastrof får vi leva på preppingförrådet i avvaktan på att man kan börja utöva byteshandel med varor.
Eftersom kontanter är ett lagligt betalningsmedel så får de inte nekas vid reglering av skuld, dvs när du betalar i efterskott.
Alltså hos exempelvis restauranger, bilverkstad, frisören och bemannade bensinstationer.
Nekar de så lämnar du bara jämna pengar på disken och går iväg.
Tycker nog både Ingves och Cornu har endel lite tveksamma argument.
När det gäller beredskapsaspekterna så är det ju inte så att folk har ont om kontanter bara för att bankerna inte har kontanthantering. Själv har jag inte haft några problem att få tag på kontanter och har heller aldrig haft några problem att betala med dem heller (att det inte är bankerna som delar ut eller tar emot pengarna är inte speciellt betydelsefullt).
Folk har helt enkelt valt att i större utsträckning betala med kort och använda swish – jag ser inte att man skulle ändra detta beteende för att man tvingar banken till att ha kontanthantering.
Sen är det frågan om kontanttillgång skulle förbättra beredskapen något nämvärt. De flesta ställen där jag handlar tar kontanter (i motsats till vad som framställs). Dock vid t.ex. ett strömavbrott kommer de inte kunna driva verksamheten och kunna ta betalt, rätt snart skulle de ändå inte ha några varor/tjänster att leverera mot kontant betalning ändå.
Ingen finner intressant att han säger att "värdet på kontanterna i Sverige mer än halverats på tio år är"? Det är uppenbart om man kollar men galet ändå.