Medan SvD har en artikel om hur “experterna” (inte) förbereder sig för en börskrasch, så har 48% av bloggläsarna 30% eller mindre exponering mot aktiemarknaden i sitt sparkapital just nu.
Hur mycket är du kvar i aktiemarknaden, inklusive egenförvaltat pensionskapital. |
Bloggens läsare kan anses ha en låg exponering mot börsen. Vanligast är att ligga på 10% eller läger exponering, men drar man gränsen för låg exponering vid 30% så omfattas 48% av svarande läsare av detta.
SvD har en artikel (betalvägg) baserat på survivorship bias och vad ett fåtal normalfördelade outliers vad gäller historiskt förvaltat kapital gör för att förbereda sig för kommande börskrasch.
Rätt strålande läsning, där det t ex visat sig att tjurfällan fungerat utmärkt på Gunilla von Platen. Hon sålde lite på toppen, men har nu köpt tillbaka då hon anser att börsen fallit tillräckligt. Motiveringen verkar vara att hon träffar många företag som det går bra för. Fast börsen handlar om värderingar, inte om att företagsledare är positiva, vilket de alltid är vid en högkonjunktur.
Kapitalförvaltaren Mats Langesjö sitter fast i att man ständigt måste ha avkastning och eftersom obligationer inte erbjuder detta måste man alltså vara på börsen. Hellre förlora pengar på börsen än att riskera att inte tjäna något. Men så måste man förstås kunna motivera för sina kunder att ligga likvid utan att dessa tar pengarna och stoppar in på egna bankkonton. Av denna anledning kan förvaltare aldrig rekommendera att kliva ur marknaden, vilket spiller över på privatpersoners mentalitet, som om de följer samma strukturella regler som en förvaltare. Som privatperson måste du inte ständigt jaga avkastning, för du har inga kunder du måste motivera din existens för.
Mariana Burenstam Linder anser att det är svårt att tajma försäljning, men att det är viktigare att köpa vid rätt tidpunkt. Och privat är hon investerad i välskötta bolag med framtiden för sig. Kort sagt avser hon att följa med börsen ner för man kan ju inte ha pengarna utan chans till avkastning.
Homan Panhai menar att antingen så går världen under eller så går den inte under. Någon mellanting finns inte. Och eftersom inte världen går under så ska man alltid köpa aktier.
Så nu vet vi hur proffsen gör. Statistiska outliers som kommer motsvaras av ett slumpmässigt utfall vid en simulering av slumpmässiga placeringar. Vilket förstås kan ge rikedom och möjligheter till jobb, men som knappast är reproducerbart för de flesta. Survivorship bias föreligger och ingen frågar hur de som förlorat allt de satsat gör – den sk tysta kyrkogårdens vittnen.
Bloggens läsare ser iaf ut att vara försiktiga vad gäller börsen. Huruvida det är rätt eller fel är en annan femma.
9 kommentarer
En annan "survivorship bias" är förstås att ingen av de som sålde för tidigt, sålde för sent eller låg kvar i guld- och oljebolag under 2012 talar särskilt högt om detta. Förmodligen är det som i PPM, de som inte försöker välja och marknadstajma utan ger fan i det och kör allt i AP7 SåFa (ja, jag vet att den är belånad) slår de allra flesta på lång sikt.
Med det sagt tror jag många som ligger >90% exponerade måste ta sig en ordentlig funderare över hur känsliga nerver man har. Börsen har varit väldigt lågvolatil senaste åren, och en plötslig nedgång på 10-20% kommer att få många att må dåligt. Rimligen väger man över mer mot räntepapper ju närmare tänkt pensionering man kommer, annars blir det tråkigt.
Vi får se om kraschen kommer, man kan ju hoppas kunna köpa igen på nivåer omkring säg hösten 2014. "Förväntad avkastning" på börsnoterade aktier är inte så himla hög just nu, men på obligationer ser det ju inte alls lockande ut (undantag obligationer på tillväxtmarknader om man nu vågar satsa på detta).
Obligationer är knappast attraktiva, de kommer falla när räntan sticker.
Rena likvider på bankkonto, noll avkastning, noll risk.
Ja, obligationer är mycket mindre attraktiva än aktier om man ser enbart till värderingen, i dagens läge. Det är en av huvudförklaringarna till uppvärderingen i förhållande till bolagens vinster de senaste åren tänker jag.
Därav rådande sentiment på aktiemarknaden, "there is no alternative" som förklaring till fortsatt höga prisnivåer. Får se när räntan väl sticker. Går det snabbt så kommer det att bli ganska blodigt, och då kan folk med likvider göra fina köp.
Det behövs en kristrigger för att vi verkligen ska komma dit dock. Det är liksom inte så att vi har en överhettning likt den vi hade 1989/1990, när hushållen hade negativt sparande, det var arbetskraftsbrist precis överallt och det byggdes fastigheter på spekulation (med lägre direktavkastning än finansieringskostnaden!). Varje tid är unik, det blir nog kommande kris också.
Jag tror inte på Krasch just nu. För många som står utanför börsen och är negativa. Årets börsuppgång för OMX30 är i stort sätt utraderad. Det brukar vara mer av all in och hausse när slutet är nära?
Frågan är vad man tjänar på att titta på historiska mönster här. Börsen är efter dagens kraftiga uppgång upp ungefär 6,7% ink utdelning (använd SIXPRX istället för OMXS30, det är ett bredare mått på "Stockholmsbörsens totalavkastning").
Vi kan gott få en real börsstagnation utan att det behöver vara en jätteuppgång precis innan. Exempel finns från 70-talet.
Jo jag vet att man kan kolla andra index. Men det kan vara intressant att se på börskurserna som sådana utan utdelningar. Det är ju ändå två olika saker.
Konjunkturen stärks för exportindustrin, BHP billiton världens största gruvföretag har vänt fjolårets förlust till ordentlig vinst i år och även LKAB går bättre dag för dag, SSAB ser en kraftigt ökande efterfrågan och den ökande lönsamheten inom stål och gruvindustri bådar gott för företag som Atlas Copco och Sandvik, men hur det går för den svenska inhemska marknaden och främst byggindustrin är en annan fråga.
Läste intressant inlägg på en blogg ikväll, som om datat stämmer var överraskande för mig.
http://www.tradevenue.se/Investerarfysikern/sl%C3%A5r-enskilda-aktier-r%C3%A4ntepapper
Hej, har du lust att förklara vad som menas med frågan? Har ca 35000 i fonder, har inte tagit ut nåt trots att vissa tror på en stundande krasch.