Vi är ingalunda där än, men Stockholmsbörsen är på väg mot ett så kallat tekniskt dödskors – en långsiktig säljindikator.
Veckochart OMXS30. Röd respektive blå glidande medelvärde är 10- respektive 40-veckors glidande medelvärde, vilket motsvarar MA50 och MA200 på dagsnivå. |
Dödskors sägs inträffa när 50-dagars glidande medelvärde MA50 bryter ner genom MA200. Detta är en långsiktig trendvändning på börsen och en säljsignal för den långsiktige. Sist vi fick detta var hösten 2015 och sedan ett himmelskors hösten 2016. Sälj enligt dödskorset och köp enligt himmelskorset var en än så länge lönsam strategi 2015 – 2017. Den gav både vinster och reducerade risken, genom att man låg ur aktiemarknaden i ungefär ett år 2015 – 2016, under vilket man kunde få avkastning på annat håll.
MA50 har varit stabilt stigande sedan dess, men har nu vänt nedåt, vilket gör att vi inom några månader antagligen får ett nytt dödskors. Vi är inte där än.
Men det är intressant att notera att detta är på gång. Det ligger också i linje med den fundamentala konjunkturmodellen, som också säger sälj.
Strategin gör inga som helst anspråk på att perfekt träffa toppar eller bottnar – det finns ingen strategi som klarar av det – men har gjort att man i god tid gjort exit både från IT-kraschen, kraschen 2007 – 2008 och kraschen 2011 på USA:s nedgradering.
Vad för fler indikatorer på sälj på börsen ser ni?
31 kommentarer
Ja, fast tar man med den felaktiga signalen sommaren 2012 så går strategin mekaniskt ungefär lika bra som att ligga lång konstant, åtminstone under den tidsperiod som syns i diagrammet.
Utmärkt! Samma avkastning till lägre risk alltså. Låter perfekt.
"Risken" är förstås att ligga utanför marknaden i onödan nästa gång signalen slår fel. MA200/50 bygger ju på att börspriser rör sig i tydliga långa "vågor", men det finns inget som egentligen gör detta till en naturlag och en sidledesbörs (som vi kanske har framför oss?) gör då strategin dålig. Vi får se.
Att inte tjäna pengar är aldrig en risk och aldrig en förlust. En förlust är en förlust.
Dessutom kan du sätta pengarna i något annat under tiden. Det är inte så att alternativet är noll i avkastning (om man inte är inkompetent).
Alternativet ger som bäst cirka en procent eftersom ränteläget är så lågt. Det normala är förstås att jämföra med riskfria räntan eller "bästa insättningsskyddade sparkontot" när man pratar om alternativa investeringar.
Man kan försöka köra aktiv förvaltning och hoppa ut och in, men jag tror att på mycket lång sikt är det få som lyckas med detta. Vi har ju PPM som lysande exempel på detta, där AP7 SåFa som "globalindexfond" slår omkring 90% av alla aktiva väljare.
AP7 kör med belåning, så det vore konstigt om de inte i en starkt trendande marknad kunde klå index.
Och nej, det finns olika ränterisker man kan välja. Viktiga är att diversifiera bort från börsen i det läget.
Belåning är som bekant olagligt i alla andra PPM-fonder.
Jag vet att AP7 kör med belåning. Det är ett starkt case för att om man har en placeringshorisont på 20+ år, så är det logiskt att köra med belåning. Den svenska börsen har haft extremt få 20-årsperioder som gått dåligt (om man tittar på statistik som går tillbaka till 1870, så är 1911-1931, 1912-1932 och 1913-1933 undantagen som gav negativ nominell avkastning, dvs 3 stycken 20-årsperioder perioder av 127 möjliga).
Visst kan man krångla till det och säga att man kör "blandning av korta och långa räntepapper och blandning av statsobligationer/bostadsobligationer/företagsobligationer" när man diversifierar bort från börsen. Det är alltid intressant att simulera hur sådant hade sett ut såhär i efterhand. Just nu är det låga ränteläget lite av dilemmat — det känns ganska korkat att tex köpa långa räntefonder om man tror att ränteuppgångar ska knäcka börsen!
@ Joakim
Japp. Det är 5 år sedan 2012. Bästa bankränta nu ca 0.7 (rörlig). Under dessa 5 år har man lätt kunnat klämma 5 år @ 7% ur preffar. Det blir ju en liten fallskärm bara det. Och förstås ännu mer ur annat.
Det kostar att stå utanför börsen.
Tack, Bearded. Som jag ser det är preffar att vara "ur börsen". Visserligen en bolagsrisk, men det är det även på obligationsmarknaden i motsvarande bolag.
@BDS, håller med. Fast just preffarna är ju en smula riskabla, de är ju förstås extremt räntekänsliga.
En fastighetspreff som ger 6% idag (typ Akelius) är inget bra alternativ om långräntan skulle stiga till säg 4% om fem år, då kan kursen gott och väl falla under summan av utdelningarna under dessa fem år. Man har ingen uppsida men ganska jobbig nedsida med preferensaktier (och ett bärande tema här på bloggen är hur extremt övervärderade fastigheter är, så tror man på den berättelsen så ska man akta sig för preffar…).
Inga invändningar, preffar kan vara läskiga, men om Akelius (välskött bolag, väl diversifierat bestånd) går i putten gör nog mycket annat det med. 0.7% är på inget sätt någon garanti mot haircuts, som vi såg på Cypern.
Allt under 950k är ganska tryggt om nu de svenska resolutionsreglerna behöver användas.
"Garanterade insättningar är undantagna från skuldnedskrivning."
Håller med om att Akelius på 6% känns ganska lockande. Det är om vi nu får en fastighet/bankkris eller en utifrån triggad ränteuppgång som det blir tråkigt med dessa innehav.
Beror ju också på tidshorisont. Ska man inte sälja själva preffarna, utan siktar på fixed income, är det antagligen attraktivt.
Riskprofilen bör vara olika beroende på storlek på kapital. Har man bara sparkapital för en månadslön kan man ta mycket stora risker – går snabbt att spara ihop igen. Har man tio årslöner på banken är det värre om man tar risker och förlorar kapitalet.
Ska blogga om det där. Givet de flesta svenskars minimala sparkapital kan de flesta ta ganska hög risk.
Ja, så är det. Fast förväntad avkastning är ändå en smula högre om man tar risk via ägande av stamaktier.
Om man har 25-33 årslöner (ungefär) så kan man med hög sannolikhet leva på kapitalet resten av livet, fast under uttagsperioden bör man då inte ligga 100% aktier, utan snarare 80/20 eller 60/40 aktier/räntepapper ungefär.
Rättelse: 25-33 _årsutgifter_ sparade, såklart. Lägg därtill inkomstpension, PPM och tjänstepensioner.
Även om man nollar inkomstpensionen så räcker 33 årsutgifter i sparat kapital i de flesta fall livet ut.
@Joakim Persson, inte om man följt fler indikatorer, ex konjunkturbarometern 😉 Nu står alla stjärnor på himlen rätt, jag är lång men nu går jag fan i mig ur helt! Förhoppningsvis återkommer jag vid ett senare tillfälle och tackar dig Cornu 🙂
Nu är ju inte dödskorset här än…
Lars: Du ligger ju redan i sälj sen hösten 2015 enligt konjunkturbarometermodellen. Alternativt enligt nån av detta eller förra års inlägg om hur dyr börsen är.
Grejen med MA50/MA200 är ju att du själv ganska enkelt kan räkna ut när medelvärdena kommer att korsa varandra givet att börsen tex står stilla. Den som är riktigt smart och tror på denna tebladsläsning går ju då givetvis ur marknaden redan tex veckan innan signalen slår in och utklassar därmed alla andra TA-troende.
TA är bara numerologi, precis som tex tusen-gånger-pi-Armstrong, "Hindenburg Omen", elliotvågor eller fritt uppritade kondratieff-cykler. Det finns så många olika ickerelaterade siffersamband att man kan välja och vraka och ta den som passar bäst med ens egna förutbestämda åsikter.
@ Joakim
Hur mycket är löften värda?
Vi såg senast hur Italien per omgående fick undantag från bail-in reglerna.
Men det är klart, Sverige skiter väl i byxorna om Bryssel meddelar att det är ny EU-regel att man inte får gå på toaletten.
@BDS: Ja, säg det. Min bedömning är att det som står skrivet angående resolution i Sverige med mycket stor sannolikhet gäller. Det finns många andra löften och risker man kan fokusera på än bankinlånarnas.
Italien och Cypern ja. En liten sak att titta på är hur det ser ut med dåliga lån i dessa länders banker, och sedan jämföra med Sverige.
Än nä, men jag vill inte följa med på den nedgången som det innebär att man inväntar att det ska inträffa (alltid en liten eftersläpning).
Hög risk att försöka sig på timing, men lyckas man blir ju resultatet rätt bra 🙂
@Joakim, hur kan han vara det när det under 2015 inte en enda gång gått över 110? Först nu som det varit 3 månader i följd över 110, sedan en månads nedgång under för att återigen nu 4 månader i följd vara över 110.
VP: Segern togs ut i förskott hösten 2015 på bloggen, men du har rätt, det ska ju vara "3 månader i rad över 110 = sälj" vilket vi är i nu.
Ja, alla drömmer väl om att lyckas tajma och "hoppa över" nedgången. Det kanske går den här gången, väldigt många som pratar om sälj tycker jag. Problemet är att man måste lyckas tajma två gånger, både sälj och köp, och det är svårt. Konjunkturbarometermodellen misslyckades ju med sitt sälj 2010, köp 2012. Däremot fungerade den bra 2007 och före IT-kraschen.
@Joakim: Efter sälj tycker jag köp är ett mindre bekymmer. Jag köper ständigt månadsvis efter 3 månader under 90 och sedan hela vägen (för att låta pengarna arbeta) tills vi återigen når över 110 flera månader i följd. För att inte tajma fel kan man för den klumpsumma man har fördela köpen (för klumpsumman, inte månadssparande från inkomst av tjänst) över en period av 5/6-8 månader då borde man få ett hyfsat fint GAV nära botten. Gott nog för mig iaf.
De små korrektionerna på 5, 10, 15, 20, 25 och 30 % på vägen får man tåla och de är/måste vara i princip omöjliga att pricka.
Har du slutat skriva om Bitcoin?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nu är ju inte dödskorset här än.