Nedan finner ni svensk procentuell BNP-tillväxt (real) 1980 – 2016 och lågkonjunkturerna uppmärkta.
BNP-tillväxt Sverige 1980 – 2016 (procent). Data: SCB |
Efter högkonjunktur kommer lågkonjunktur. Den klassiska svenska definitionen av det senare är en BNP-tillväxt på 2.0% eller lägre. Föga överraskande är konjunkturcykeln (eng business cycle) periodisk och återkommande och följer alltid på goda tider.
Man kan konstatera att den svenska 90-talskrisen följde på en lång period av svag ekonomisk tillväxt i intevallet 2.3 – 3.3%, och att högkonjunkturerna sedan vi kastade ut DDR-Sverige under krisen blivit starkare. Men lågkonjunkturerna återkommer likväl.
Riksbanken har sitt penningpolitiska möte idag och presenterar i morgon sina nya gissningar prognoser. Jag kommer dock senare under dagen återkomma med aktuella prognoser för svensk BNP framöver, inte bara från Riksbanken, och de är inte muntra utan fastnar i ett 80-talsläge med varaktigt svag tillväxt. Sedan är ju alltid prognosmakarna optimister, då de har en berättelse att sälja – antingen från staten och regeringen, eller från bankerna, och det man säljer är framtidstro. Om det så är för lånade pengar, för vilket framtidstro är nödvändig.
33 kommentarer
Japp. Peaken för denna gång var 2015. Nu kommer det bara gå utför. Återstår att se hur de (enligt fru finansminister själv iaf) goda statsfinanserna hanterar skenande kostnader inom välfärden SAMTIDIGT som lånebubblan nu på allvar kommer börja krackelera.
Hycklaren Borg får med andra ord rätt. 2018-19 smäller det.
Tror vi behöver en rejäl klassisk högkonjunktur innan vi ser någon lågkonjunktur.
Lycka till, Stefan. Om du missat det är konjunkturen nu överhettad och tillväxten håller på att sakta in, trots nollräntor.
Det är lätt att leva på aktier när allt går uppåt. Jag hoppas att du inte kommer sitta och upprepa det där mantrat hela vägen ner, alternativt har några årslöner liggande säkra.
Vem har sagt att jag är all in?
Ps: Är ur Holmen nu så där fick du en härlig köpsignal 🙂
Kram!
Kärlek!
Har tydligen hamnat hos "Tom of Finland".
I en värld med så tydliga gränser för tillväxten som vår är det ganska sjukt att vara missnöjd när tillväxten är mindre än två procent. I hur många år kan världen som helhet ha två procents tillväxt? Sannolikt inte i ett enda år, eftersom vi övertrasserar Jordens budget redan i augusti varje år. Men vad bryr sig ekonomer och politiker om det?
Håller med. 2% är bra i den nya digitaliseringsekonomin, speciellt som Sverige redan är ett land med relativt hög BNP/capita.
Tyvärr är politiker, ekonomer, och allehanda löst folk kvar i gamla dogmer och vägrar ta in nutidens förutsättningar.
BNP är det mått allt kretsar kring. Måttet kan och mäter också tex insamling av och återbruk av prylar. För jordens budget kostar det första dygnet i England utan kolkraft sedan 1800-talet inget. Antalet fattiga i världen sjunker och livslängden ökar. Men utrotning av djur och växtarter fortsätter. Våra utsläpp av koldioxid ökar med allt högre temperatur som följd.
Min gissning är att inget nytt kolkraftverk byggs i USA eller Europa men kol fortsatt bryts och bränns vilket ökar BNP.
BNP i Sverige fortsätter ligga "högt" under 2017. Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, steg till 112,8 i april från reviderade 108,8 föregående månad (109,2) enligt KIs konjunkturbarometer. Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att barometerindikatorn skulle uppgå till 109,2 i april.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Nja, eftersom vi i princip bara har en enda ideologi numera, vilket är liberalism i lite olika koncentrationer och smaker, så är det ju livsfarligt för politiker att halka in på ideologiska diskussioner som t ex fördelningspolitik.
Därav följer att det är viktigt att uppvisa en tillväxt som är större än befolkningstillväxten, eftersom man då kan hävda att "alla får det bättre" utan några större ingrepp i fördelningspolitiken.
Skulle vi hamna i en rejäl ekonomisk kris tror jag att det kommer att resultera i ett djupare ideologiskt ifrågasättande, vilket kan påverka de etablerade partierna (ja, inkl SD) på ett negativt sätt. T ex skulle det kunna dyka upp partier som är socialistiska eller konservativa PÅ RIKTIGT vilket naturligtvis medför att fler ska dela den begränsade politiska kakan, osv.
Det är också därför som "nedväxt" som MP lanserade är arkiverat djupt ner nånstans, den typen av diskussion vill man inte ha.
Ovanstående var så klart mest ett svar till Kuckeliku. Eller ja, Nanotecs inlägg kom emellan i alla fall.
Nanotec
Analytiker och andra självutnämnda experter har varit helt fel på utvecklingen i svensk ekonomi (och är det fortfarande).
Var ju helt självklart att konfidensindikatorn var bättre än prognos. Bara att titta på Sandviks rapport.
"Overshoot" är ett begrepp som bland annat Romklubben använt. Cornu har säkert skrivit något inlägg på temat för ganska länge sedan.
Kuckeliku.
Var nu en duktig svensk och konsumera.
Kör din bil, flyg så ofta du kan, jobba 24/7, skatta och börja om.
http://cornucopia.cornubot.se/search?q=Overshoot
DNs Anders Bolling beskrev vid ett tillfälle bloggen Cornucopia? som "ganska krass". "Ganska vetenskaplig" kunde han lika gärna skrivit.
Kärnkraft löser mycket av energiproblemen. Men övriga detaljer kan vi säkert spara till ett separat overshoot-inlägg. Vi kan nog konstatera att Sverige är ovanligt robust dock.
Jag är med på att framtiden inte ter sig helt utsiktslös. Energiproblemen kan tänkas lösa sig på rimliga sätt och då kan vi kanske också hantera övriga resursbegränsningar, bara vi någon gång får stopp på befolkningstillväxten. Planeten kommer på många sätt bli ganska sabbad av mänskligheten, men vi har ändå vissa utsikter att klara oss lite bättre än befolkningen på Påskön.
Är Sverige ovanligt robust jämfört med andra länder menar du? Inte om vi kör med öppna gränser…
Jag konstaterade här hos Cornu igår att en enda atombomb över Gamla Stan/Helgeandsholmen/Sergels Torg skulle krossa Sveriges ekonomi. Så robusta är vi.
Nu är ju sannolikheten för en sådan händelse hyfsat liten och med den definitionen av robusthet så kan vi lika gärna lägga oss ner och dö direkt. Har dessutom inget med overshoot att göra…
… och som du känner till så är svenska system inte gjorda för "snabba förändringar". Nu när det ändå sker så stramas de åt illa kvickt. Så några "öppna gränser" kommer vi inte att ha.
Nej, saker kan nog tänkas gå hyfsat väl. Men det finns inget utrymme för lättsinne. Och så bör det väl påpekas att kärnkraften du nämnde för med sig sina egna faror. Kärnkraften vi använder oss av så här långt är inte särskilt rekommendabel.
Är det bara jag, eller var "lågkonjunkturen" 2012-2013 synnerligen mild och problemfri?
Nja, företagen låg fortfarande kvar i finanskrisläge och därför fick det inte samma effekter som det hade under andra omständigheter. Toppen -10/11 var ju lageruppbyggnad eftersom dippen -08/09 innebar i princip totalstopp månaderna runt årskiftet. Då sålde man av lager och stod still i princip.
Var mitt i skiten och minns det som igår.
Rickard
Exakt. Ibland avspeglas inte verkligheten i statistiken.
Ett annat typexempel var fastighetskraschen 2008.
Eva Alfredsson och jag har gått igenom forskningen om olika förutsägelser om framtidens ekonomiska tillväxt – kanske intressant att ta upp i bloggen:
Prospects for Economic Growth in the 21st Century: A survey covering mainstream, heterodox and scientifically-oriented perspectives
by E C Alfredsson and J M Malmaeus
Abstract: Despite the importance of economic growth for the current economy, business and societal planning there are few long-term growth projections undertaken. There is, however, a vivid debate on what is called the 'new normal' – secular stagnation – which is undertaken within academic disciplines. This overview covers mainstream, heterodox and scientifically oriented economic perspectives on the prospects for economic growth in the 21st century. The survey shows that existing long-term projections and scenarios indicate growth rates ranging from around half a percentage point less than during the last two decades (projected by the Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD), to dramatically lower growth rates). Differences stem from different perspectives on the determinants of economic growth and the potential for improvements in productivity. Headwinds are: an aging population, especially in OECD countries; resource constraints, including energy; increasing environmental costs in particular due to the consequences of climate change; overaccumulation; increasing income differences; and declining social capital. One conclusion is that policymaking based on the assumption that economic growth will continue at pre-crisis levels is unwise and risky.
http://www.economicissues.org.uk/Files/2017/117alfredsson.pdf
Extremt stark konjunkturbarometer. Högkonjunkturen fortsätter.
"KI: BAROMETERINDIKATOR STEG TILL 112,8 I APRIL (NY)
09:03
(tillägg: tabell och graf)
STOCKHOLM (Direkt) Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, steg till 112,8 i april från reviderade 108,8 föregående månad (109,2).
Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i konjunkturbarometern.
Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att barometerindikatorn skulle uppgå till 109,2 i april.
Uppgången beror till största delen på tillverkningsindustrin vars konfidensindikator steg hela 11,3 enheter, till det högsta värdet som uppmätts sedan 1996. Industriföretagen är framför allt ovanligt nöjda med orderstockarnas storlek i nuläget.
Även hushållens konfidensindikator steg något i april. En ljusare syn på såväl den egna som den svenska ekonomin i nuläget förklarar uppgången.
Företagen rapporterar om en ökning av antalet anställda de senaste månaderna. Trots nyanställningar har dock bristen på arbetskraft också ökat. En jämförelsevis hög andel företag uppger att de höjt priserna och synen på lönsamheten i nuläget är fortsatt positiv."
Som jag skrev ovan typ.
Hade varit helt obegripligt om så inte varit fallet.
Ja rätt. Detta bekräftas ju också av de börsnoterade stora industriföretagen. Går sjukt bra nu. Läs gärna hela konjunkturbarometern, det är en sällsynt positiv bild som målas.
Men…
Vi skall ju satsa på "enkla jobb" och börja konkurrera med Bangladesh …
😉
Ja robotarna tar allt mer enkla jobb från Bangladesh till konsumentländerna för robotar är ungefär lika dyra överallt. Det är viktigare, för ägarna, att det nästan alltid kommer ström till fabriken än om lönerna är höga.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det är lika viktigt för en robotägare att produktionen kan läggas närmare marknaden och kompetent service, något man inte hittar i Bangladesh eller ens Kina. Vågar man tro att industri 4.0 hamnar i Europa, USA och Japan?
I for one welcome our new metal overlords [Ljudet av Rob Halford som kastar John Lennons bestick på serveringsbrickor]