En av bostadsbubblans främsta arkitekter, alliansregimens tidigare finansminister Anders Borg, säger nu att det inte är en fråga om, utan när, som bostadspriserna kraschar och hushållens skuldbubbla sänker hela den svenska ekonomin i raset.
Detta står att läsa om hos Bonnier/DI.
Anders Borgs finanspolitik under sina åtta år som finansminister har kraftigt bidraget till de uppblåsta priserna på bostadsmarknaden, inklusive oförmågan att ta reglerande och dämpande åtgärder, medan man aktivt tagit ett antal åtgärder för att höja priserna. Förvisso var genidraget att få hushållen att skuldsätta sig själva anledningen till den svenska Pippi Långstrump-ekonomin, som tog Sverige relativt oskadad genom finanskrisen.
Men det var bara att leva på lånad tid och lånade pengar.
DI sammanfattar Anders Borgs uttalanden som följer:
“Det är inte längre frågan om, utan när, svenska bostadspriser rasar och skuldsatta hushåll drar med sig hela ekonomin i fallet. Det gäller att se om sitt hus redan nu, varnar tidigare finansminister Anders Borg.
Det är alltså exakt det som skrivits här på bloggen under tiden som Anders Borg eldade på denna brasa.
Då var han minister och förnekade alla problem, problem han själv skapat, fullt medvetet.
Nu säger han istället som det är. Vi som pekat på detta i många år tackar för ärligheten.
76 kommentarer
Vad tycker han man ska göra då? "Se om sitt hus", ROT-avdraga till det? Eller vad ska STATEN göra med sitt "hus"?
Se om sitt hus = sälja och sjappa.
"När man är utanför fläktens funktionella räckvidd kan man tala ur hjärtat."
Rikki Tikki Tavi, Djungelboken.
Ja man vad säger karln egentligen? Det är ju bullshit från början till slut.
Nu pratar han om tre till fem år innan sättningen.
Totalt meningslös info, vem vet, vi kanske har ytterligare 30% uppgång i korten. Sedan en "krasch" på det på 33% så är vi på plus minus noll från idag.
Fast svårt att se nu att priserna kan springa vidare uppåt. Ingen mer räntesänkningspotential, krävs kraftiga realinkomsthöjningar nu för att tvinga upp priserna högre.
Din mattelärare blev inte stolt idag.
Sorry, tryckfelsnisse, 23% "krasch"
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Mycket skitsnack där.
Borgs "reform av hyressättningen" kommer bara göra köpemarknaden ännu mer attraktiv.
Hyresrätten känns ungefär lika het som Stampen och Eniro, ett utdöende fenomen.
Håller helt med! Man undrar ju lite vad hans agenda är den här gången… Oavsett har Cornu naturligtvis helt rätt i sitt inlägg.
Politiker tenderar att maximera egennyttan snarare än allmännyttan. Nu kan somliga förledas till att glömma hans roll som ansvarig part.. (Han får både ha och äta kakan samtidigt!)
Borgs agenda vet jag ingenting om.
Däremot ställde han till det rejält för sig i Kinnevik och Citi med intressekonflikt som följd.
Enough said.
Nietzschehadetyvärrrätt, huvudet på spiken. Det Borg gör nu är det enda han kan göra för att på något vis släta ut det faktum att han är i stort sett ensam ansvarig för att skulderna skenat långt bortom all sans. Han hade under sin tid alla möjligheter till att ingripa och hejda den enorma skulduppbyggnaden men valde att inte göra ett enda dyft. Han och Reinfeldt bör betraktas som huvudansvariga när bostadsbubblan väl smäller och den allmänna misären i landet är ett faktum.
Märkligt att inte journalisten Nils Åkesson frågar varför han inget gjorde när han var finansminister.
@Stefan Östergren: Du får gärna förklara varför du menar att hyresrätten är en utdöende boendeform.
Teheimar.
Tyvärr har det bildats att a- och b-lag på bostadsmarknaden.
De som har möjlighet köper, de andra hyr (obs generellt, undantag finnes).
Problemet med hyresrätten är att det är ett dyrt alternativ i det långa loppet för hyresgästen. Trots dagens rekordlåga räntor är hyrorna höga.
Då kan du ju tänka dig vad som händer med hyrorna när räntorna väl stiger.
Sen kan man ju så klart göra business av det hela som Bert Karlsson och köpa färdiga hyresmoduler till en låg kostnad men det är en annan historia.
@Stefan Östergren: Tack för svaret. Jag håller inte riktigt med så jag skriver ett nja där som replik. Låt mig utveckla det.
Jag tar inte med här de riktigt rika, dvs de som har pengar sedan tidigare eller så.
Vi har ett A,A2, B,B2, C och C2-C3 lag skulle jag snarare säga.
A laget är de som har gjort en bostadskarriär och nu har både de stora inkomsterna eller tillräckligt stor inkomst för att ge service på sina lån. Dyra fastigheter eller BRF. Dessa har dock lån och är beroende av räntan och ekonomin i stort. Jag är osäker om man skall räkna hit de som har stora lagom till stora inkomster och har vanliga bostadsrätter.
Därför
A' – de som strävar efter att göra bostadskarriär och gör det allteftersom de kan. Här borde också undergrupper som "flippar" extra bostäder finnas, liksom de som hyr ut en till bostadsrätt eller bostad för att tjäna pengar.
A2 – de som gjort bostadskarriär och ackumulerat tillräckligt med kapital för att köpa sig något tillräckligt säkert och lånefritt och skita i om värdet sänks. Dessa är alltså mindre beroende av räntan eller marknadssvängningar även om de givetvis deltar i ekonomin.
B – vanliga arbetstagare som har hyresrätter av olika grad. (Jag hör hit om någon undrar). Lönen räcker till hyran, man spenderar inte mer än 50% till hyran (godtyckligt satt som gränsvärde av mig här).
B2 – löntagare som har hyresrätt eller bostadsrätt men där inkomsten i sig blir lite liten i förhållande till hyra eller avgift+amortering+ränteavgifter+osv och därför har inneboende eller hyr ut lägenhet för att dryga ut. Skillnaden mot A' är att dessa gör det för att klara sig, inte för spekulera i spännande andrahandsuthyrningar eller flippa bostäder.
C – de som hyr i andrahand. Dvs inte har råd med eget försthandskontrakt eller inte har kunnat få det utan är hänvisade till andrahandsmarknaden på olika villkor. Men dessa har råd att hyra i andrahand och få plats i den meningen att de kan väl mer än grupper C2 och C3.
C2 – här är de som inte har råd att hyra själva en hel lägenhet eller del för eget utrymme för inkomsten är inte tillräckligt stor så man behöver dela det man hyr med flera. Migrantarbetare som har lite bättre villkor osv.
C3 – de som hyr i princip en plats i en lägenhet där det kanske övernattar säg 15 pers istället för 2-3. Det finns sådant. Att låtsas att dessa inte finns är naivt. (Billiga byggarbetare tex, idag från Centralasien tex).
Sen det där med räntorna. Jag håller med att nog bör räntorna påverka hyran, men borde inte det vara helt beroende på fastighetsägaren och dess finanser och finansiella konstruktion? Samt inte minst, att hyran inte gått ner när räntan är så låg bidrar väl till både möjligheter att göra vinstmaximering i en rörelse liksom till att se till att ekonomin är rätt bra?
Men att det blir dåligt för det absolut flertalet om räntan sticker uppåt (eller kanske även neråt) håller jag till största del med om.
@Teheimar
I din stratifiering (heter det så) tycker jag du missar de riktiga torskarna som köper fast de inte riktigt eller knappt har råd. Och som gör det på toppen. Vinnarna följaktligen är de ur A-segmentet som gör exit och tar hem vinsten. Tex inför en utlandsflytt. Äga eller icke äga idag är tämligen ointressant – timing är allt
Politik bör undvikas om det är möjligt. Med guldmyntfot hade vi nog sluppit det här.
Du får gärna utveckla ditt resonemang. Kreditbubblor och andra manier förekommer även under guldmyntfot. Det är ingen lösning.
@Sandow +1. Jag stöter rätt ofta på folk som tror att en "riktig" ekonomi inte kan drabbas av problem. Tyvärr är det inte så, men de vidhåller sin tes om just bl.a guld.
Allt handlar ytterst om förtroende, förtroende för att tillväxt i USA, Europa Japan kommer offseta alla skulder (och på så sätt rädda förtroendet för det internationella valuta systemet), i väntan på den är det väl inte helt orimligt att tänka sig att historien upprepar sig? (Kina Ryssland och hedgefonder tar i alla fall position för ett sådant scenario)
En professionell bank bedömer säkerhetens långsiktiga värde om det är långsiktiga lån som ges (läs bostadslån). När banken misslyckas med detta uppstår kreditförluster när lånens räntor inte betalas. Om en bank drar på sig stora kreditförluster går den i konkurs. För att undvika att alla som har sina pengar i banken ska drabbas av detta kan staten ta över banken från dess aktieägare och driva den vidare. För att täcka bankens förluster kan staten trycka nya pengar som rekapitaliserar banken, utan att belasta statskassan.
Finns det någon nackdel med att göra så?
Kanske att alla förlorar på det? Det kan knappast vara önskvärt för banken, bolånetagarens underliggande säkerhet faller i pris och alla andra får betala för kalaset via högre skatter, svagare valuta och en kraschad ekonomi.
Det var alltså följande som min fråga gällde: "För att täcka bankens förluster kan staten trycka nya pengar som rekapitaliserar banken, utan att belasta statskassan."
Svaret är nej, det går inte. I USA är det en sak men ett litet land som Sverige med skvalpvaluta är jag mycket tveksam till.
Vad skulle hända menar du, och finns det exempel på det?
Hade det vart så enkelt hade inte japan fått massa Zombie banker. Till en viss grad kan bankerna räddas med skattepengar och ägare. Men den stora notan kommer alla till del i form av en rejäl deflation i samhället. Centralbankerna kan under ingen omständighet i dagens system trycka upp nog med pengar för att rädda bankerna då hela affärsmodellen bygger på att låna ut till folket med banken som mellanhand. Centralbankerna äger för övrigt under 1 procent av de totala pengarna i ett land.
9 månader sedan: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/anders-borg-slopa-ranteavdragen
Verkar som att man blir klarsynt av att slippa curla väljaropinionen.
Nån som kommer ihåg krisen 1984? 1991-93? 2001? Men 2008 kommer ni väl ihåg i vilket fall? 90-talskrisen var i högsta grad relaterad till fastigheter, men bankerna gjorde nästN INGA förluster på privatpersoners bostadslån. Några som råkade illa ut betalar fortfarande på skulder sedan dess, men de är färre än lottomiljonärerna.
Jag lovar och garanterar att det kommer stora statliga åtgärder om det blir en sättning på privatbostäder som hotar bankernas balansräkningar! De politiska följderna av massvräkningar och tomma bostäder är omöjliga att överblicka. Senast det hände var i Tyskland på 1930-talet. Go figure! USA har också sett massvräkningar i flera omgångar, men det samhället ser helt annorlunda ut.
Jo men vem ska rädda staten? IMF med ännu mera monopolpengar?
Intressant att många uttrycker sig i termer av "sättning", "plana ut", eller "stillastående priser, eventuellt stagnerande". Det finns en anledning till att vi kallar det en bubbla! När bubblor spricker blir det ingen sättning, det blir ett ras! Bubbelmekanismen gör alltid att priserna rasar ner i källaren, det blir överdrivet åt andra hållet. Det är ingen skillnad denna gången.
Tsk, tsk… Bloggaren tycks tro att bostadspriserna sätts av något slags "marknad" som följer de teorier som lärs ut på gymnasiet. I själva verket är det en apparat med ett fåtal stora aktörer som sätter villkoren, och det har inget med "marknad" att göra.
@Eruit: Förvisso sant att det har varit kriser förut.en det du beskriver är ju en form av backcasting. Fundamentala faktorer ändras över tid.
Se här:
Vi har pågående Eurokris pga..diverse olika orsaker; Grekland är långt ifrån på fötterna, Irland väl likaså. Baltikum går sådär förutom Estland. I övrigt så finns det minst sagt antydningar till skuldbubblor här och var. Kina har sin överhettade fastighetsmarknad osv.
Förutom det, de kriser du tar upp, majoriteten av dem skedde innan Peak Oil platån, dvs det fanns nog med tillgänglig energi att driva ekonomin med i ett system som var rätt moget och där man inte behövde ta särskilt stor risk för nyutveckling. Så ser det inte ut nu alls. Det pågår skiften, men inget är riktigt moget, skulderna för Svenska hushålls del är väl både realt och nominellt i taket och vi själva har inte tillgång till billig eller i vart fal prismässigt stabilenergi. Och en befolkning som är större än tidigare.
Knappast läge väl då att öka den privata skuldsättningen?
Teheimar: Relevanta kommentarer. Mitt viktigaste argument är att klustret runt BIS genom diverse trixande har lyckats hålla betalningssystemen i balans sedan 2008. Det var då PeakOil inträffade och det var då som alla förutsägelser slog in. Enligt gamla sättet att räkna är det globala banksystemet faktiskt i kunkurs sedan 2008.
Jag är fylld av beundran inför den fantastiska räddning som genomförts sedan 2008, och har faktiskt gott hopp om framtiden också. Nästa steg blir antagligen Medborgarlön/basinkomst – då kan systemet hållas vi liv nästan hur länge som helst!
Kan någon förklara för mig vilka mekanismer som kan få räntan att stiga kraftigt och på så sätt utlösa en krasch? För någon annan anledning till krasch än kraftigt höjd bostadsränta ser jag inte i nuläget.
Och som följdfråga. Kan någon förklara om det är möjligt att skydda sig från ovan antagna krach. Räcker det att binda bolånet på 10 år för att sitta säkert i båten?
Om du vill sitta "säker" binder du räntan på så lång tid du tycker passar.
Vill du spekulera i en bostadskrasch är det bästa alternativet att gå kort i svenska banker.
Dvs blanka, köp säljoptioner/warranter osv.
Som vanligt är det väl Swedbank som kommer råka värst ut.
Om utländska investerare misstror Sverige kommer de dumpa SEK, då tvingas Riksbanken chockhöja räntan för att hålla kvar utländska investerare. Ja bind i 10 år. Har du tur blir det ordentlig inflation som käkar av lånen..
Du får problem om du tvingas flytta och sälja till lägre pris än du har lån. Så se till att att hålla dig väl med frugan så ni håller ihop.
Räntor (marknadsräntor) är enkelt uttryckt priset på "pengar" dvs krediter. Detta pris som alla priser bestäms av tillgången och efterfrågan på krediter. Just nu är krediter extremt billiga. Det som skulle kunna göra dem dyrare är om låntagarna inte skulle klara av räntorna. Exempel: om en låntagare inte kan betala denna månads ränta utan skjuter upp dem till nästa månad ökar inte bara räntan som måste betalas utan minskar även mängden krediter som finns tillgängliga i marknaden. Dvs utbudet av krediter sjunker. Det blir "ont om" krediter, och det som det är ont om stiger i pris.
Det som kan få räntorna att stiga är framförallt tillväxt i ekonomin och lönsamma företag. Idag finns ingen tillväxt och det är svårt att hitta avkastning någonstans.
En prisökning på olja skulle kunna driva på inflationen, offentlig konsumtion för att hantera flyktingsituationen likaså. Dessutom verkar vi ha en inflation inom många sektorer som balanseras med sektorer där priserna går ned. Om dessa nedgångar försvinner (eller vi slutar räkna med dem) så får vi snabbt inflation. KPIF har f.ö. stigit upp mot 2% de närmsta månaderna.
@Tomas
Att du inte blev raderad…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Mekanismerna är ganska enkla, förtroendet för Sveriges ekonomi naggas i kanten. Samtidigt kan efterfrågan på investeringar ta fart och öka efterfrågan på internationella krediter. Samtidigt ska man veta att negativ ränta är skadligt för bankerna. Troligen kommer effekten orsaka en massiv bantning av den finansiella sektorn och dess möjlighet att ge krediter minskar drastiskt.
Priserna kommer falla nästa gång vi får en helt vanlig lågkonjunktur med dito arbetslöshet. Detta kommer hända innan räntorna går upp. F ö bör nästa lågkonjunktur komma inom ett år. Min prognos…hoppas få äta upp den om ett år!
Trenden från husvisningar är redan att färre och färre kommer och att budgivningarna börjar under utropspris… De dyrare objekten (typ +5 mille) blir inte sålda utan resettas på hemnet. Antalet dyra hus på hemnet tycks inte stå i rimlig proportion till antalet i befolkningen med motsvarande inkomster (har dock inte hunnit räkna på det, vilket vore intressant. Än så länge bara en hypotes…).
Om Sveriges regering inte kan sköta ekonomin (exempelvis att kostnaderna stiger för mycket pga invandring så regeringen tvingas ta stora lån) så kan utländska investerare rygga tillbaks och då stiger räntan. Dock sker det sällan snabbt.
Hur skulle vi får en lågkonjunktur utan höjda priser och höjda räntor först?
@Thuren saker kan hända i omvärlden
Den globala valuta-reseten kommer väldigt snart. Samtliga fiatvalutor kommer bli värdelösa och systemet kommer starta om, fast denna gång med SDR som världsvaluta.
SDR är nya monopolpengar, samma sak i ytterligare ett led…
Svenska Deutsch Rubel, för den som inte är inne i de innersta kretsarna.
Kom nu ihåg att skicka ett stort och hjärtligt TACK till Anders Borg som levererat så suveränt clickbait till bloggen. Manna från himlen för en simpel bloggare!
Nietz: Vad händer om utländska investerare misstror sverige och vi ändå bibehåller en låg styrränta?
Sandow: Din förklaring känns lite luddig. Varför har det funnits så otroligt med krediter att riksbanken sänkt styrräntan så pass mycket?
@Onaka då sjunker kronans värde det blir dyrare med import -alla blir fattigare..
Jag minns att Anders Borg erkände under tiden som minister att han måste ha två personligheter i rollen som finansiell rådgivare. När han pratar inför landet så är det landets bästa som gäller, men när han pratar med grannar och vänner så är det individen som gäller.
Han tog exemplet att målet för landet kan vara att få folket att spendera pengar i ekonomin, men för individen kan det vara bäst att hålla pengarna på sparkontot.
Anders Borg har givetvis inte varit helt ärlig om allt. Men han är nog ändå en av de få politiker som vi haft sedan 2006 som jag är glad över att vi haft på sin position.
Kul att du är glad, Borg själv hälsar att han också är glad. Tyvärr är många andra inte så glada, och sirare kommer det bli.
@Onaka enligt teorin kommer detta dock gynna inhemsk produktion på medellångsikt, så valutakollaps är inte bara dåligt, även många förlorar sina besparingar initialt
Angående det här med skuldbubbla och bostadskrasch, stämmer det verkligen att hushållen är så sårbara? Är det inte i själva verket så att de flesta hushåll har ganska god marginal? Enligt Sparbarometern slog hushållens inlåning till bankerna nytt rekord under första kvartalet i år, och förhållandet mellan skulder och tillgångar ligger ganska konstant över tid.
Visst finns det aningslösa medborgare som ser bostadsräntan som hyra till banken, och inte har en tanke på att amortera på sina lån, men min uppfattning är att de flesta idag är mycket väl medvetna om vad som gäller. Vi har matats med varningar om skuldbubblor och vikten av att ha marginal i många många år, folk vet detta. De flesta som har jobb i Sverige tjänar bra med pengar, folk sparar på banken, i aktier och fonder, och har ändå gott om pengar över till lyxkonsumtion.
Skulle räntorna stiga kommer det förstås att påverka ekonomin, eftersom folk då måste betala mer ränta till banken och därmed har mindre pengar över till konsumtion. De kanske måste tulla lite på sina marginaler, spara mindre för att istället betala sina lån. Men det skall mycket till för att det skall bli någon krasch. De som ligger på marginalen kommer förstås att få problem men de allra flesta svenskar har tillräcklig buffert för att klara sig.
Så min teori är att det inte bli någon krasch att tala om, utan snarare en ganska kontrollerad inbromsning.
Det stämmer att "de flesta" hushåll har tagit höjd, eller tror sig ta höjd, mot framtida ekonomiska chocker. Problemet är att huspriser sätts på marginalen. Störtdykningen sker när den del av låntagarna som inte har goda marginaler tvingas sälja. Då översvämmas marknaden med objekt som det inte finns köpare till. Det leder till kraftiga prisfall och en negativ spiral. Åtdragningen av kreditkranen och stigande låneräntor förstärker processen och drar fler under ytan.
En bubbla, när den spricker, pyser inte kontrollerat. Det kallas bubbla av en anledning
Precis. Det är lite som en liten landslide.
JAg tror inte hushållen har marginaler,
De flesta har väl räntor på +1% i dagsläget, amorterar ingenting (en tusing är ingenting) och har köpt så dyrt dom kan.
En FED höjning och ökad risk för bankerna samt att RB tvingas överge negativ ränta så har ju räntan för valfri torsk minst dubblats.
Vi kommer ganska snabbt se vilka som varit finansiellt ansvarsfulla när månadskostnaden går upp 200-300% på ett halvår + att bankerna vill att du skall börja amortera.
Jag tror det kommer gå riktigt illa.
Som tidigare sagts räcker det med en liten del hushåll som knäcks för att initiera nedgången. Småningom blir psykologin den motsatta dagens, dvs en försiktighet och en förväntanseffekt på fortsatt prisnedgång.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tror det stämmer rätt bra, marginalerna idag är stora för de flesta högbelånade hushåll.
Konsumtionen är det som kommer ta stryk när det stramas åt. De som av olika anledningar måste sälja (separation, nytt jobb på annan ort osv) löper även givetvis en stor risk att göra en förlust. Men för gemene man som har sitt hus för att bo i tror jag inte drabbas nämnvärt. Förloras jobbet och inkomsten försvinner så kan det bli problem men det gäller nästan alltid.
Det är redan idag svårt att få loss bolån utan relativt stora marginaler + kommunist amortering ..
Hyresmupparna får nog vänta lite till innan tåget kan bestigas..
Räntan betyder inte allt.
Det verkar som hjulen snurrar snabbare i 08 nu. Mer byggkranar, mer trafik och anekdotiskt anslag på dörren till matbutik igår. (Vi söker personal – sök på vår adress). I lördags när jag åkte ut till lantstället höll två olika entreprenörer på med fibern till vårt område.
Inkomsterna lär alltså fortsatt öka ett tag till.
Slutsats av mig: Bubblan spricker sannolikt inte i sommar. Men högkonjunkturen toppar förmodligen nu.
Sjunker värdet på kronan är det klart att de företag som exporterar stor del av produktionen kommer gå bra. De företag som mest importerar får det svårare. Både stigande och sjunkande värde på kronan påverkar företag och kan ge behov av att minska antalet anställda och den som förlorar jobbet får med tiden ofta svårare att konsumera eller betala även låga räntor.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vart får du från att inkomster ökar? För breda folklager. Jag tex har inte märkt någon inkomstökning i paritet med prisökningar. Tvärtom tjajas det om diverse blaj som icke-inflation (utan Cornucopias inblandning). Det enda sättet att höja lönen ordentligt är att byta jobb så ofta det går känns det som.
Det är hajpat just nu. Varannan gata i 08 är just nu uppgrävd. Hur kan grävmaskinerna i 08 räcka till? Är det billiga krediter som ligger bakom? Varför så många entreprenadjobb igång just nu när vi har högkonjunktur? Ska inte entreprenadjobben enligt Keynes vänta till lågkonjunkturen är här. Nåt lurt är det. Nåt som skrämmer är också alla caféer, fot-, hår-, spa- och hudvårdssalonger m.m. i innerstan. I vasastan ligger det en var hundrade meter. Sviktar köpkraften blir det jättekris.
Teheimar du har rätt att många får obetydligt extra pengar och mat mm har blivit dyrare samtidigt som en del annat blivit billigare. Men med tanke på alla byggkranar, uppgrävda gator, lördagsarbetet jag såg och givetvis att allt fler har arbete så menar jag att inkomsterna för åtminstone 08 totalt ökat och ökar ett tag till.
Löttingebloggen det är förmodligen mycket fiberdragning åt de privata operatörerna och sedan byggs det mycket i 08 nu vilket kräver el, vatten, avlopp och vägar.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det ni ser i form av salonger, fik och annan skit som folk slänger bort sina pengar på, så kommer det mesta från krediter och inte från någon svensk framgångssaga. Den sagan finns inte, annat som en fantasi i huvudet på Löfven.
Ägare av hyrshus har också lån och de kommer höja hyrorna när räntan går upp. Enda sättet att slippa sitt med byxorna nere är att äga utan lån.
Nog få förunnat om inte ett torp eller husvagn räknas
Beror på, många hyreshus är ju äldre och kan vara avskrivna redan. Sedan är många hyreshus ägda av kommunala bolag och då kan det vara svårare att höja hyrorna. Istället kan det bli så att ägarna (kommunen) får plocka ur mindre vinst ur bolaget.
Boverket har i en rapport som publicerades rätt nyligen räknat med 50%-iga prisjusteringar och 5-10 år innan priserna återhämtar sig vid en ny krasch. 50% nedgång på det som finner köpare. Mycket kommer aldrig hitta någon köpare. Då som nu. Fast fallhöjden är nog större ändå nu jämfört med då.
Kompisar bodde i Åkersberga i radhusborätt(vansinning boendeform för radhus f.ö.) köpt 1989. Prisras, bostadskrasch, folk lämnade tillbaks sina radhus till föreningen och drog med bara skulderna. Inga jobb, kunde inte betala både månadsavgift och lån. Fick bostad av socialen istället antar jag. Bostad av socialen kan vi glömma nästa gång, de har flyktingarna förtur på.
Kan någon förklara rent matematiskt hur en bubbla uppstår och sedan vilka mekanismer som får den att brista?
E=mc2. OK?
E=mc2. OK?