För första gången sedan 2012 har svenskarna inte längre något nettosparande i fonder. Istället tar man sedan tredje kvartalet 2015 ut mer pengar ur fonderna än man sätter in.
Sedan börsnedgången 2011 och lågkonjunkturen 2012 har de svenska hushållens fondsparande nått nya rekordnivåer och toppade ut på över 20 GSEK under första kvartalet i år. Sedan dess har sparandet gått ner även om det fortfarande var historiskt högt under andra kvartalet, men tredje kvartalet i år innebar att man tog ut mer ur fonderna än man sparade.
 |
| De svenska hushållens fondsparande per kvartal, nettoflöde 1998K2 – 2015K3. Omklassificeringen av utlandsfonder andra kvartalet 2014 är satt till noll, då det annars handlade om ett “sparande” om 130 miljarder på ett kvartal på grund av detta. Data: SCB |
Samtidigt minskar hushållens totala fondförmögenhet ännu snabbare än man tar ut pengarna, mycket tack vare att börserna gått dåligt under året.
 |
| De svenska hushållens fondförmögenhet per kvartal 1998K2 – 2015K3 |
Värt att notera är hur svenskarna oftast har ett nettouttag från aktiefonder. Man tar alltså ofast ut mer från aktiefonderna än man sätter in. Detta sker i hög utsträckning medan börsen stiger, och handlar alltså om att man tar ut vinster ur sina fonder.
Som bekant finns det en psykologisk aversion mot att ta ut pengar ur något som gått i förlust, enligt det felaktiga resonemanget har man inte sålt har man inte förlorat några pengar.
Det senaste kvartalet är specifikt uttaget ur räntefonder och aktiefonder större än insättningarna, medan blandfonder, fond-i-fond-fonder och övriga fonder fortfarande har ett nettosparande.
Det återstår nu att se om svenskarna kommer ha negativt fondsparande under en längre period, likt 2006 – 2008, eller under 2011, alternativt om detta ras för sparandet är tillfälligt.
6 kommentarer
Vore intressant med en ålderspyramid kopplad till denna ström av pengar.
Om inte riksbanken hade varit så visionslös med sin sänkning av reporäntan så hade folk inte gått ur sina fondsparande i samma utsträckning. Jag har föreslagit att riksbanken ska sänka sin styrränta till -5% för att tvinga bankerna till att föra deras kunders sparkonton ner till de negativa ränteregionerna i syfte att driva på diverse tillgångsbubblor ännu mer.
Ingår bundet pensionssparande i denna statistik?
Det kan då förklaras att ökade pensionsavgångar leder till utökat uttag ur fonder.
Det redovisas separat, och nysparandet i fondförsäkringar (framför allt bundet tjänstepensionssparande) är fortfarande positivt.
Den siste 1940:talisten ska väl ha gått i pension nu år 2015, vid 65 års ålder. Dessutom svänger åldersdemografin (t.s. från migrationsdemokrafin) inte så radikalt från ena året till det andra.
Frågan är hur mycket "ras" det är. Glöm inte att vi via tjänstepensioner och premiepension har ett väldigt omfattande nysparande.