Riksbankens program för kvantitativa lättnader (QE) har nu köpt upp 17% av de svenska statsobligationerna, eller 17%. Med gårdagens offentliggörande av ytterligare 65 GSEK i inköp för en total på 200 GSEK kommer andelen alltså nå en tredjedel.
 |
| Utestående statsobligatoiner och Riksbankens köp per den 2015-10-01. Källa: Riksgälden |
Att trycka nya pengar till konsumtion och investeringar är det klassiska sättet att få inflation, och det är vad Riksbanken allt desperatare försöker uppnå via sina kvantitativa lättnader. Man trycker i praktiken nya pengar och köper svensk statsskuld för, men bevisligen leder det inte till någon KPI-inflation, men däremot till tillgångsbubblor. Nu är tillgångspriser en del av inflationen, men man styr inte mot inflationen utan KPI-inflationen, som inte berörs av dessa tillgångspriser.
För att därtill få en Zimbabwe-liknande inflationsspiral via nytryckta (digitala) pengar så måste förstås staten öka sina utgifter med dessa lånade pengar. Riksgälden konstaterar dock att så inte sker och att Riksbankens agerande alltså inte har någon påverkan på statens finansieringsbehov, dvs staten lånar inte mer pengar bara för att Riksbanken sänker räntan.
“Riksgäldens uppgift är att finansiera statens underskott och förvalta statsskulden. Målet för förvaltningen är att minimera de långsiktiga kostnaderna med beaktande av risk. Riksbankens köp av statsobligationer förändrar varken statens finansieringsbehov eller inriktningen av skuldförvaltningen.”
Kort sagt är Riksbanken QE-program meningslöst och leder bara till mycket farliga tillgångsbubblor.
Men definitionen av idioti är att prova något igen och förvänta sig ett annat resultat.
Enligt gårdagens rapport och statsskuldprognos från Riksgälden äger nu Riksbanken 100 GSEK av de svenska statsobligationerna, eller 17%. Till årsskiftet skulle siffran nå 22% innan Riksbanken nu utlovat att köpa ännu mer, specifikt totalt 200 GSEK till halvårsskiftet 2016. Ungefär en tredjedel av de svenska statsobligationerna kommer därmed att sitta hos Sveriges Riksbank.
Rimligtvis kommer vansinnet fortsätta med ytterligare inköp. Det pratas också om att Riksbanken ska börja köpa kommunobligationer, men heller det kommer driva på någon KPI-inflation. Kommunerna får nämligen inte låna till den löpande verksamheten, men väl till investeringar, vilket alltså kommer ge oss fler tomma arenor där man kan sporta, samt olika statyer över kommuners starke korpulenta män.
Möjligen kan överutbudet av arenor och badhus däremot sänka KPI-inflationen när man behöver sänka priserna på nyttjandet för att alls få några skattebetalare att besöka dessa kreationer.
Ville Riksbanken verkligen dra igång KPI-inflation via QE ska de vända sig till de som uppenbarligen kan låna hur mycket som helst till vad som helst, nämligen konsumenterna och då inte deras bolån, då bostadspriser inte påverkar KPI-inflationen, utan konsumtionslån. Förslagsvis kan Riksbanken erbjuda konsumtionslån med negativ ränta omvägen via handelns kreditinstitut, så det blir lite drag under galoscherna.
Få en platt-TV på kredit och 10% av priset som kontanter i näven!
Eller så kan man inse att KPI-inflationsmålet är förlegat och saknar vetenskaplig empiri. Vem som helst kan förstå att exakt 2% i KPI-inflation knappast kan vara det optimala, utan att penningpolitiken snarare behöver utgå från sitt syfte istället för en stel enskild siffra. När inflationen väl tar fart är det knappast Riksbankens förtjänst.
41 kommentarer
"drag under galoscherna" Läste du Schlaug när du skrev??
Hur är 17% av svenska statskulden 100 GSEK?
Naturligtvis är det fel. Det ska vara 17% av de svenska statsobligationerna. Finns ju statsskuldväxlar etc också.
Jag har en ide!
Inflationen skall upp. Inte huspriserna.
Varför är då huspriserna utanför inflationsmåttet?
Om man sänker räntan för att få fart på inflationen men inte huspriserna så SÄNKER man inflationsmåttet idag.
Vi har KPI och KPIF där den senare inte har räntedopats. Varför inte införa ett mått till KPIB-boende och ta med en normal boende karriär. Med köp försäljning ca vart 20 år.
Höj räntan så blir det inflation!
Jag haller med i teorin, med 20% ranta blir ju den monetara inflationen 20%, men problemet ar att 99% av pengarna ar skulder, dvs. 20% ranta blir idag -20% inflation. Funkar bara om alla ar lanefria.
Nej det håller jag inte med om.
I den skulddominerade ekonomin ökar kostnader för i princip alla om räntan höjs
I den skulddominerade ekonomin ökar därför behovet av pengar om räntan höjs.
Den gamla doktrinen att räntan är inverterad mot inflationen är ju precis den Riskbanken arbetar efter, och som det bevisats inte fungerar i en skulddominerad ekonomi.
Höj räntan, så kommer vi att få se ökade kostnader och inflation.
Riskbanken känner till det här, men agerar på det sätt de gör för att itne få "skulden" för att ha punkterat bubblan. Det är ett chicken race nu om vem som ska få skulden. Politiker, eller Riskbanken. Frågan är hur länge spelet håller… till nästa år?
Höjs räntan så kommer ännu mer pengar att få skapas (lånas) för att betala räntan på förra lånet.
Varför inte höja Grundavdraget?
Så får människor som just har den sämsta konsumtionsförmågan möjlighet att konsumera mera…
För det är väl det som är själva problemet?
Dessutom skapar det arbetstillfällen som just nu inte är ekonomiskt möjliga.
Naturligtvis måste Arbetsgivaravgiften också följa Grundavdraget.
Lämplig summa…?!
100 000kr…
Det räcker naturligtvis inte, men för att inte skapa arbetslöshet hos skatteverket så kan det vara en lämplig början…
Finns det någonting som hindrar att riksdagen beslutar om att ändra reglerna så att staten får gå med stort stort underskott. Då kan man väl slösa på ordentligt i detta vansinne. Bygg tex en en 150 meter hög staty av Åsa Romson med en burk bottenfärg i handen på gärdet. Det kostar ju tex pengar.
Teorin är förstås att trycka ner långa räntor, och på så sätt höja investeringsnivån hos svenska företag. Problemet är att det inte finns något tryck för företagen att göra detta, det finns helt enkelt inte särskilt många investeringar som plötsligt blir affärsmässigt intressanta bara för att riskfria långa räntan sjunker med någon tiondels procent.
Det vill säga, varken låga korträntor eller köp av långa räntepapper verkar ha någon effekt på aktiviteten i ekonomin. Däremot påverkas tillgångspriserna, och kanske, kanske blir byggande så pass lönsamt att byggaktiviteten ökar. Om inte annat så borde korttidsboenden för flyktingar vara en väldigt lönsam affär just nu.
Kan inte folket fatta att finansmarknaden avsiktligt förstör vår ekonomi?
Riksbanken köper upp statspapper av banker, staten får inte en krona.
Riksbanken skulle köpa statsobligationer direkt av staten då kan staten använda pengarna till järnväg infrastruktur med mera och då kommer företagen att få uppdrag det drar igång hela ekonomin och då vill företagen investera.
Ge bort pengar till banker men inte ge staten en krona.
Är det riksbanken nu gör lagligt?
Riksbanken tillverkar nya digitala pengar och köper upp statspapper, det innebär att mer pengar cirkulerar i ekonomin.
2 alternativ finns.
1. köpa statsobligationer av banker då får bankerna pengar som dom måste låna ut och dom enda som vill låna är BLT.
2. köpa nya statsobligationer direkt av staten då då får staten pengar som kan användas till infrastrukturen och riksbanken kan skriva av skulden om det behövs då är det gratispengar för staten.
Hur kan folket bli så korkade att don inte fattar hur finansmarknaden lurar folket och staten ?
Varför ska privatbanker tillverka alla pengar och sen låna ut pengarna till bostadsköp.
Alternativet är att riksbanken tillverkar lie pengar och ger pengarna till staten eller delar ut till folket.
Om samma mängd pengar hamnar i ekonomi så kan det inte mer inflation om riksbanken trycker en del av dom nya pengarna.
Det är ju exakt efter dina önskemål staten beter sig. Ingves köper upp statsobligationer som gör att staten kan överkonsumera och slösa på som vanligt. Det är ju det som är själva sedelpressen. Vanligt folks pengar blir mer och med värdelösa då ju staten helt plötsligt har överfulla fickor.
2% procentsmålet erkänner riksbanken självt (mellan raderna) är tagen lite ur luften. Motivationen är att deflation är dåligt för tillväxten eftersom att man i teorin hellre väntar med inköp tills de blivit billigare. Och för hög inflation anses allmänt skadligt, dessutom kan man fundera hur moraliskt det är att blåsa upp priset på fasta tillgångar samtidigt som värdet på besparingar sjunker. I ljuset av detta tyckte man att 2% lite mellan tummen och pekfingret skulle vara en "lagom" inflationsnivå… Och det är mot denna man försöker detaljstyra allt man orkar..
Med tanke på att svensk ekonomi är på väg in i överhettning och högkonjunktur råder trots endast 0.1% KPI-inflation talar bevisligen emot detta.
Vilka produkter väntar man med att köpa vid deflation?
Hus-ok
Bil-Knappast
Hushållsmaskiner-tja
Mat-nejdu
Tjänster-tja
Konst-visst
Aktier-visst
Märkligt att du kommenterar här. Enligt ditt resonemang borde ju vänta med att köpa dator/mobil eftersom de blir billigare hela tiden…
Ja, ekonomi är ingen vetenskap, även om Riksbanken har sitt alternativa Nobelpris för "ekonomisk vetenskap". Verkar mer som en syntes av homeopati och kloka gubbar med tarotkort.
Ekonomi är inte en vetenskap alt är påhittat för att gynna bankerna maximalt.
Vi skulle kunna ha ett inflationsmål på noll ekonomin skulle fungera, det finns en del nackdelar men vad jag vet inget allvarligt problem.
Det är bankerna som vill ha inflation våra pengar förstörs och då måste vi låna nytillverkade pengar av banker, inflationsmålet är en planlagd stöld av våra pengar.
Ekonomivetenskap får inte finnas för banker har bestämt att det dom gynnas av ska vara sanningen.
Vad ar statsobligationer och statsskuldvaxlar? Jag forstar inte, koper staten sina egna lan? Var gar pengarna?
Och vad innebar utestående stock?
Statsobligationer och statskuldväxlar är lånekontrakt som staten säljer.
En statsobligation är ett lån på mer än ett års tid och en statskuldväxel är ett lån på kort löptid.
Riksgälden säljer dessa lån till banker precis som när du tar ett lån så får staten pengar men som måste betalas av inom en viss tid med ränta.
Utestående stock är den mängden av lån som kan köpas.
Vi måste skriva om denna:
1 Grundläggande behov (exempelvis mat, kläder, tak över huvudet)
2 behov av trygghet
3 behov av kärlek och gemenskap
4 behov av uppskattning
5 behov av självförverkligande
till
1. inflation
2. tillväxt
3. vinster
4. arbete
Du skriver att: "Man trycker i praktiken nya pengar och köper svensk statsskuld för, men bevisligen leder det inte till någon KPI-inflation, men däremot till tillgångsbubblor."
Nej, givetvis leder det inte till inflation. Det räcker med att titta på "velocity of money" i Europa (borde också gälla Sverige?) och hur denna har minskat drastiskt, för att förstå att folk inte spenderar som förut. Pengar byter inte ägare lika snabbt och ofta som tidigare, alltså får vi deflation. Sen spelar det ingen roll om Riksbanken "trycker pengar" eller inte. I praktiken är det väl dessutom snarare så att Riksbanken byter in obligationer (skuld) mot pengar. Dvs. pengamängden ökar inte, alltså ingen inflation gällande pengamängden? Alla pengar är skuld och all skuld är pengar. Att då växla statsobligationer mot pengar borde bara vara något som gynnar obligationsinnehavarna, alltså främst bankerna. Angående tillgångsbubblorna så borde ju en del av de frigjorda pengarna från QE gå till att pumpa upp t.ex. obligationspriserna och aktiemarknaden. Rätta mig om jag har fel.
Titta i på penningmängden från SCB http://www.scb.se/FM5001/ så ser vi att M3 har ökat i absoluta tal med nästan 7% dvs den verkliga inflationen är 7% vilket stämmer bättre med vad folk ser i verkligheten.
Jag förstår inte att ni fortsätter och diskutera KPI som att detta var ett seriöst framtaget mätvärde. Kan ni inte för en gångs skull få in detta i era infantila småhjärnor att det inte har någon koppling till verkliga prisökningar?
Beräkningsmodellen är framtagen med grundmålet att den ALDRIG skall visa på en verklig inflation. Det är en idiotberäkning som enbart underbegåvade tror är seriöst beräknad, med målet att skapa en maximalt möjlig inflationstakt för att blåsa er på pension, sparande, sjukpenning och allt annat som ni tror att ni har sparat till i framtiden.
Om ni väntar några år så kommer KPI att inkludera priset på luft, kostnaden för en berghäll i Norrland, hyran för en mosse i Dalsland allt viktat mot värdet på regnmängden i Borås.
Istället för att analysera KPI tycker jag att ni skall ägna er åt något vettigare, typ att diskutera färgen på på påvens hatt. Ärthjärnor…
Hela iden med att penningmängden ska planstyras är problemet. Det går lika lite att hitta en "rätt" penningmängd eller KPI-inflation som det går att hitta "rätt" pris på mjölk. Om folk efterfrågar mer mjölk så kommer priset att gå upp och om bönder producerar mer mjölk kommer priset att gå ner.
Precis på samma sätt är det med efterfrågan på pengar. Om folk är oroliga för framtiden och inte tycker att de har det som de behöver så kommer de att vilja ha mer pengar för oförutsedda utgifter och efterfrågan på pengar ökar och priset på pengar (räntan) går upp. Om folk är trygga och har det som de tycker att de behöver så kommer de att investera sina pengar och utbudet av pengar ökar och priset på pengar (räntan) går ner.
Denna ändring i räntan påverkar sedan produktionen. När räntan är låg så kan man sikta in sig på produktion som ger större avkastning på lång sikt. När räntan är hög så får man sikta in sig på produktion som ger avkastning på kort sikt eftersom räntan annars äter upp vinsten. Produktionen anpassar sig alltså efter människors behov om man låter bli att styra penningmängden.
Om centralbanken köper kommunobligationer till 0% ränta kan kommunerna lägga om sina befintliga lån som använts till investeringar, och vilket skulle vara till stor hjälp för kommuner som redan förköpt sig på arenor och statyer. Resultatet blir alltså inte nödvändigtvis att det byggs mer arenor, utan bara att kommunerna får betala lägre ränta. Givet hur hård ekonomisk press som kommunerna har vänta de närmsta åren så vore detta som en skänk från ovan, och ett bättre alternativ än skattehöjningar.
Ingen kommentator har hitintills nämnt den troligaste orsaken till fortsatta kvantitativa lättnader av Riksbanken och anledningen till den negativa räntan. Växelkursen, specifikt bibehållandet av en någorlunda jämn euro/sek kurs. Jag garanterar att det är detta som Riksbanken stirrar sig blind på. En stärkt krona sänker importpriser vilket ger lägre KPI vilket Ingves klämde ur sig på presskonferensen. Vad han inte nämnde var att det samtidigt höjer priserna på svenska exportprodukter i utlandet vilket blir en motvind för svensk industri. Det finns också mycket stora mängder pengar som sköljer omkring i det finansiella systemet och letar efter avkastning. Riksbankens mardröm är sannolikt att dessa likt en flodvåg skulle skölja in över Sverige och gör därför allt i sin makt för att bibehålla paritet med euroländerna. Orsakerna till Riksbankens agerande är således till största delen beroende av externaliteter vilket tyvärr skapar interna problem pga våra politikers handlingsoförmåga.
Den som har ett minne kommer ihåg att Ingves var mycket orolig för stigande bostads/fastighetspriser vilket han tydligt artikulerade för en 5 år sedan och gjorde ett försök att normalisera räntan vilket många experter då motsatte sig. Troligen ger han nu mer eller mindre fullständigt f-n i prisutvecklingen då -0,35% eller +0,35% reporänta inte påverkar lånekostnaden nämnvärt för slutkund men har stor påverkan på valutakursen. Det som måste till för att sakta ned bolånekarusellen är finanspolitiska åtgärder. Tyvärr är dessa betydligt svårare att införa då de som faktiskt fattar besluten är allmänt trötta men väl medvetna om risken att inte bli omvalda när om det känns i plånboken hos medelsvensson..
Ja, håller med. Riksbanken ägnar sig åt att hålla nere växelkursen i första hand, samtidigt som man försöker undvika att spä på bubblorna, vilket går sådär.
Jag vill också påpeka att obligationsköpen sannolikt dessvärre har en viss deflationär effekt. Skenbart så ökar man penningmängden, samtidigt så minskar man på belåningsbara tillgångar genom obligationsköpen… Då statsobligationer anses "säkra" är de lätta att belåna och detta sker till och med i flera led… När man nu tar bort dem ur "cirkulationen" så kan de inte längre belånas, och eftersom pengar=skuld och multiplikatoreffekten när de belånas i flera led försvinner så har obligationsköpen en deflationär effekt.
Brist på statspapper till pensionsfonder och andra leder dock till lägre räntor, vilket är inflationärt och har större effekt än den deflationära. När räntebubblan till slut spricker kommer den deflationära effekten dock bli alldeles utomordentligt kännbar…
För att sänka kronans värde borde RB köpa utländsk valuta med "nytryckta pengar". Det skulle vara ett bättre sätt att öka inflationen än att köpa statsobligationer.
Om man verkligen ville skapa inflation så skulle staten gett varje svensk medborgare 100 000 kr på bankkontot. Jag kan garantera er att vi skulle få inflation redan samma dag som folk får pengar på kontot. Detta kan givetsvis finansieras med QE där staten ger ut obligationer med evig amortering och noll procent ränta 😉
I praktiken skulle detta skötas genom att staten under en period på typ 2-3 år sänker moms och inkomstskatter rejält för att få samma nettoeffekt i folks plånböcker. När folk får några tusen mer i fickan varje månad så blir det självklart inflation på kläder, mat, hyror osv.
Staten kan välja att antingen sänka skatterna eller öka utgifterna. Det spelar ingen roll vilket staten väljer. Det som är viktigt för att inflationen ska stiga är att statens finanser ger underskott och att det finansieras med "nytryckta pengar".
Politiskt Inkorrekt
Ungefär 100000kr per person har bankerna skapat och pengarna har gått till bolån sen 2008 men inflationen blev nästan noll.
Förklaringen är att lönerna inte ökade mycket.
Pengar orsakar inte inflation det är bara påhittat av banker och haverister.
Mer pengar kan leda till löneökningar och då får vi inflation, men utan löneökningar så får vi ingen inflation.
Företagen kan inte öka priserna mycket för konkurrensen förhindrar stora prisökningar.
Om den sjuka teorin om pengar och inflation var riktig så skulle vi nu ha enorm inflation, ca 1000miljarder har gått till huslån och ett tag så hade vi deflation.
Folket är helt hjärntvättat sagan om pengar och inflation är bara en saga som sprids.
Att tro på sagor är enkelt att tänka själv är svårt.
Bankerna skapade 1000 miljarder och vi fick deflation, ändå kan inte folket inse att teorin om pengar och inflation är trams.
Riktigt så enkelt är det heller inte. Vi har haft massiv inflation i bostadspriser.. för det är dit alla nytryckta pengar går.
"Det som är viktigt för att inflationen ska stiga är att statens finanser ger underskott och att det finansieras med "nytryckta pengar"."
USA och QE pratar du om men var är inflationen du pratar om?
Alla tror att mer pengar orsakar inflation men det måste bli löneökningar för att inflationen ska öka.
USA har minskat statens underskott dom senaste åren. Det har motarbetat penningpolitiken. Detta har gjort att inflationen inte har stigit upp till den nivå USA villa ha.
Om svenska staten driver finanserna med underskott och använder dessa pengar till att bygga billiga bostäder sjunker villa och brf – priser. Arbetslösheten sjunker och efter ett tag stiger lönekraven och därmed har vi fått igång inflationen.
har det inte funkat för USA kommer det knappast funka för sverige.. typ..
Riksbankerna lever i samma fantasivärld som media och alla andra. Generell inflation uppstår inte pga penningtryckande i sig.. utan för att folk tappat tron på pengarna. Samma med guld. Guld går inte upp för att man trycker pengar.. guld går upp när folk tappar tron på systemet.