SEB rapporterar med sin boprisindikator att endast 8% av hushållen tror på fallande bostadspriser. Indikatorn fortsätter att ligga på toppnivåer då 75% av hushållen tror att bostadspriserna kommer stiga.
Men det kan alltså bli positivare stämningar i bostadsbubblan. 8% som fortfarande tror på fallande priser kan bli 0%, och de 17% som tror på stillastående priser kan också bli 0%. Ändå är läget rent av mer postivt än t ex i april 2007, trots avsevärt högre bostadpriser och redan rekordlåga räntor.
Överhettningen är också långvarigare än den korta spik som gällde 2007, utan har nu hållit i sig ett antal månader.
Så länge hushållen tror på stigande priser kommer inte heller priserna falla. Som man kan se i grafen ovan följer prisutvecklingen ganska väl förändringarna i boprisindikatorn, som kan sägas vara en marginellt ledande indikator. Även om bostadspriserna förstås kommer krascha förr eller senare, så gäller för stunden senare. Faller boprisindikatorn kommer bostadspriserna falla, men vi bör inte förvänta oss något dramatiskt prisfall i nästa Valueguard, även om sommarmånaderna traditionellt är tröga.
SEB:s privatekonom Jens Magnusson säger i pressmeddelandet:
“För tredje månaden i rad ser vi en uppgång från redan mycket höga nivåer. Boprisindikatorn är nu bara en enhet ifrån rekordnoteringen från i mars i år. De enskilda tecken vi sett på en något lugnare utveckling inom vissa delmarknader verkar inte ha påverkat hushållens sammantagna syn på den framtida prisutvecklingen.”
Hushållen förväntar sig högre, men fortfarande i snitt låga 0.22% i reporänta inom ett år och endast vart tjugonde hushåll planerar att binda räntan.
Svara gärna på bifogad enkät, för att se hur ni bloggläsare ställer er i frågan om bostadsprisernas utveckling det närmaste året.
25 kommentarer
Nu är det ju sommar och så men tar tillväxten fart i USA etc så blir det rejält högre räntor. Jag tror att marknaden då tittar närmare på katolikerna, Spanien/Porto, Italien och Frankrike. Dollarn ser nu ut att fortsätta upp vilket inte gynnar GDP i USA. Kanske euron gör ett skutt uppåt när vi ser resultatet av slutförhandlingarna för Grekland.
Börsen? Som sagt höjning eller inte i USA. Börsen brukar stiga med räntehöjningar så förhoppningsvis ökar tillväxten och med en lite bättre löneutveckling för massan. Bopriserna håller sig till hösten ivf. Då riskerar vi det riktiga lyftet på den långa sidan tror jag.
"Så länge hushållen tror på stigande priser kommer inte heller priserna falla."
Den finns en regel som brukar stämma rätt bra(tidsmässigt): Efter en lång uppgång och antalet som tror på fortsatt uppgång väldigt högt(långt över snittet typ >80%) brukar ge korrektion. Överoptimism varar sällan länge. Stiger euron minskar trycket på Ingves och vi kan få en snabb vändning av det svenska läget om/när ECB slutar köpa(QE).
rttck
Vi kan inte lösa våra problem med nuvarande ekonomimodell där privatbanker skapar pengarna.
Vi är dömda att dö en plågsam svältdöd. Grekland är bara början på nedgången.
För att vi ska får fart på våra ekonomier kravs det att pengar tillverkas (expansiv penningpolitik), men då ökar skulderna (pengar skapas genom kreditgivningen)
Om vi inte ökar våra skulder så dör ekonomin garanterat, inga pengar skapas och inflation befolkningsökning och löneökningar förstör dom pengarna som finns.
Tar vi lån så skapas bubblor och skulder som vi inte kan hantera.
Det enda som kan lösa det är att en riksbank tillverkar lite pengar och för ut i ekonomin, men detta vägrar dom att göra för bankfolk är ditsatta på riksbankerna.
Vi måste inte ha stater politiker som trycker pengar, det räcker med en liten reform där riksbanken trycker upp lika mycket pengar som inflationen är, 2% inflation då trycker riksbanken upp nya pengar som motsvarar 2% av våra pengar.
Då skapas en del pengar utan att skulder ökar, staten får inkomster.
Den neoklassiska skolan är döden för vår värld, skolan har inte en fungerande modell över skapandet av pengarna.
Teorin är skapad för att maximera privatbankers vinster, modellen skapades för att privatbanker skulle vara den som trycker våra pengar, att modellen inte fungerar skiter alla i.
Modellen bygger upp skulder som till slut inte kan betalas och då blir det en jättekris med skuldavskrivningar.
"Tysk skuldmoral ifrågasätts i USA"
http://www.dn.se/ekonomi/tysk-skuldmoral-ifragasatts-i-usa/
Skattebetalarna ska inte stå för kostnaden våra riksbanker ska bara tillverka pengar och betala skulden med, inte ett öre förlorar någon.
Den enda som förlorar är den rådande neoklassiska skolan, deras påhittade modell visar sig vare en fantasiprodukt.
Vi har ingen inflation hur kan då folk vara rädda för att tillverka så mycket pengar att inflationen blir 2%?
Bankerna trycker pengar krediter och det leder till 2% inflation så var det före krisen och alla accepterade det.
Nu kan inte folket förstå att en riksbank kan trycka pengar så inflationen blir 2%.
Den neoklassiska skolan har hjärntvättat folkets hjärnor det är som i Nordkorea.
@ekvationsteorin: nja, neoklassikerna är inte för att maximera bankernas vinster. (Däremot håller jag med om att den har hjärntvättat folk.) Läs det här och bli glad! http://www.afr.com/opinion/greece-debt-crisis-milton-friedmans-1997-prediction-of-the-eurozone-disaster-20150707-gi5tgk
Gamle Milton Friedman förklarar på ett enkelt sätt varför euron inte kan fungera. (Vilket ju både Sverige och UK fick erfara på tidigt 90-tal då vi kraschade ut ur föregångaren till euron, ERM-samarbetet.)
Friedman sa att inflation var pengar, med nuvarande brist på inflation så saknas det pengar.
Den som inte förstår det är hjärntvättad vilket dom flesta svenskar är.
Riksbanken vägrar att trycka pengar för då avslöjas det för folket att man kan trycka pengar och bara ge pengarna till staten.
Det är bättre att folket lever i misär än att avslöja hur pengar skapas.
Vi har inte "brist på inflation", utan bara ett helt felaktigt inflationsmått i form av KPI som exempelvis inte räknar med bostadspriserna.
Fattar man inte det, kan man fråga sig vem som är hjärntvättad…
Om konst stiger i pris så kallar du det för inflation.
Befintliga varor som stiger i pris är inte inflation, inflationen är på varor som produceras nu.
Huspriserna har inget med pengar att göra, slopad fastighetsskatt, ränteavdraget, låg ränta, bostadsbrist, där är orsakerna till priserna.
Ta bort ränteavdraget helt och inför en fastighetsskatt så sjunker priserna även om riksbanken tryckte upp 300 miljarder och bara gav staten pengarna.
Det är inte nyproduktionen som gör huspriserna dyrare, det är befintliga bostäder som stiger i pris.
Nyproduktionen på billig mark har inte stigit anmärkningsvärt.
Företag som bygger villor har gått i konkurs då kan inte deras priser varit för höga för då skulle dom sänkt priserna i stället för att göra konkurs.
Svenskarna är lika lättlurade som nordkoreanerna.
Svenskar kan inte tänka själva.
Jag tycker priserna ska fortsätta stiga, speciellt nu när jag hyr ut mitt boende och, precis som alla andra, kommer sälja på toppen.
Om bostadspriserna börjar plana ut betyder det slutet på den lånefinansierade Pippi Långstrump-ekonomin. Något som politiker, Riksbank och övriga beslutsfattare inte vill göra sig skyldiga till. Tryggast att fortsätta pumpa.
Man kan sätta rumpan ned bakom en dörr man kan stänga. Hur kan någon sakna förståelse för hur värdfullt detta är, och hur det är mer värdeskapande att göra det än att t.ex. arbeta? Hur kan det vara en bubbla att skuldsätta sig för halva sin livstidsinkomst bara för att få tak över huvet?
Vi är troligtvis nära konjunkturtoppen och den kommande lågkonjunktur kommer bli besvärligare än normalt på grund av räntan. Vad Fed och ECB kommer hitta på framöver blir avgörande tror jag.
Man kan bara hoppas att amorteringskravet kommer på plats inom kort så att inte allt kommer på en gång.
Vargen kommer, vargen kommer!
Jag minns den nu avlidne fastighetsprofessorn som år 2000 varnade för en bobubbla. Priserna var då 25k/m2. Wilderäng har fört hans arv vidare och visst kommer det en dag att vända ner men de som avstod att köpa 2000-2010 är ju akterseglade med hästlängder.
Ska man bo i en storstad är det en bra idé köpa. Dock med goda marginaler för att klara ränteuppgångar och annat, men ingen vet ju när det sker.
Alternativet är hyresmarknaden. Ett bra och prissvärt alternativ om man stått i kö 7-10 år. Men annars blir man väldigt begränsad, och hamnar i andrahandsträsket. Och det är inte billigt eller speciellt kul.
Antagligen trodde inte professorn att vi skulle ha en historiskt låg ränta i 15 år efter år 2000 som slår rekord i bottennotering år på år.
Tim
Man ska passa sig med tvärsäkra uttalanden om "normalränta", vad den nu kan vara…
Frågan är vad "normalräntan" kommande 15 år är. I dagsläget är det en hygglig affär (till dagens räntor) att köpa bostad i stora delar av landet (inte tex Stockholm). Allt beror på om vi kommer ha en snittränta på 3%, 5% eller 7% under 2016-2030.
Det är ändå helt klart så att alla vi pessimister under åren haft fel som trott på en snar prisnedgång. Bostadspriserna har fortsatt stiga och den som köpte, säg, år 2005 eller 2010 har en låg boendekostnad idag.
I min riskkalkyl räknar jag med 20 års amortering, 7% ränta och slopat ränteavdrag (plus att jag ska klara halverad aktieutdelning och ett års arbetslöshet). Det finns ändå en hel del bostäder i sydsverige som går att köpa även med dessa kriterier, och just nu pekar ju inget på att vi kommer nå 7% bolåneränta på ett bra tag.
Baby boomers sitter på mycket kapital som de lånar ut till låga räntor.
7% känns mycket avlägset, lika avlägset som 1,3% gjorde år 2008.
Så länge som det finns de som betalar 10-15 000 för ett litet andrahandsboende och man kan köpa motsvarande boende för en månadskostnad som är betydligt lägre så finns det uppsida. Majoriteten väger ej in den finansiella risken.
Tills amorteringskravet är på plats (åtminstone) så kommer priserna att stiga på tillväxtorter, sen får vi se. Jag friskriver mig från ev räntechocker eller finanskriser.
"Jag har rätt men jag friskriver mig ifrån att saker inte går som jag har tänkt mig"
Intressant när kostnad för risk beskrivs som något som försvinner bara man låter bli att räkna på det.
Vad är kostnad för risk vid bostadsköp? Hedgar man sitt köp via blankningar av JM?
Vad jag menar är att de flesta tittar enbart på månadskostnaden vid ett köp, man väger ej in risken för kapitalförlust och kostnad för kapitalbindning etc. Detta är vanskligt så klart, men jag vet ej hur man ska gardera sig för denna risk. Förslag? Antagligen att man har rejäla marginaler och kanske bara belånar sig till max 60-70%?!
Systemfelet att man inte behöver betala tillbaka innan man dör gör det svårt att värdera risken.
60-70% belåning måste väl ändå vara i relation till tid och betalningsförmåga?
Jag tryckte på "stigande priser" knappen för jag inte tro det är slut än men som skuld fri har jag
en del önskningar angående ränteavdrag och andra subventioner.
Varför ska man tvunget betala tillbaka innan man dör?
Varken politikerna eller väljarna vill ha ner priserna..så det fortsätter nog upp tills en yttre faktor sätter stopp.
Det faktum att folk gjorde sitt bästa för att köpa innan amorteringskravet skulle slå till gör mig fundersam över vad som händer när det införts.