Från och med den 1:a augusti ska utökade amorteringskrav gälla på alla nya bostadslån. Frågan blir när amorteringschocken kommer, dvs den tidpunkt där bostadsaffärerna inte kommer leda till flytt förrän efter 1:a augusti, och alltså få nya bostadslån med amorteringskrav.
Som förutspått leder amorteringskraven till en maniskt hysterisk bostadsmarknad, där desperata låntagare försöker köpa en bostad innan amorteringskraven kommer. Men amorteringschocken slår åt bägge håll, då vi rimligtvis snart når en punkt där köpare måste räkna med amorteringskrav vid bud.
Det riskerar bli trångt. |
Från många håll, inklusive statistiken, så ser det ut som bostadsmarknaden verkligen är i en helt manisk fas. En läsare blev uppvaktad av en mäklare som nu sålt en lägenhet på Östermalm för 127 000:- SEK per m2, och absolut ville sälja läsarens lägenhet. Själv hade läsaren köpt sin lägenhet för 10 000:- SEK per m2 1993, och bor helst kvar. Vi ser också hur många lägenheter går snabbt utan att komma ut till allmän visning eller ens budgivning och att bostadspriserna rusar över hela brädet.
Men snart kommer amorteringschocken. Tidpunkten när säljarna inte hinner flytta och genomföra en överlåtelse innan 1:a augusti. Frågan är bara när denna smäll kommer? Och blir det trångt i utgången när alla objekt till salu till amorteringsfria priser måste dumpas?
Med nuvarande ränteläge kan amorteringskraven innebära dubblad månadskostnad för en del köpare, speciellt yngre utan “bostadskarriär” och bubbelkapital med sig. Smålägenheter bör alltså drabbas hårdare än objekt riktade till de som redan “bott sig rika” i 10-15 år.
När tror du att brytpunkten kommer, eller kommer vi inte få någon amorteringschock alls?
Det är nu bara fyra månader kvar innan augusti, och att flytta brukar ta några månader. Kom ihåg att den som säljer också måste ha en ny bostad…
30 kommentarer
Finns det inte en risk att det blir precis den omvända effekten? De som sitter på ett boende vill inte sälja och således de som vill/måste köpa pga. flytt/utökning (eller vad et nu kan va) kommer vara fler per objekt, således högra budgivning?
Ska bli intressant att se hur man löser det vid ev. Skilsmässa?
2013 skildes ca 54000 par och de i Sthlm hade kortast äktenskapstid.
Glöm inte de 3 D:na, Death, Divorce and Disaster. Lägg till pensionering och "hemflytt", jobbyte till annan stad, utökning/minskning av familjen så har du en viss volym som alltid kommer omsättas. Sen kommer en del att sälja om de ser att priserna sjunker, för att ta hem "vinsten" eller minska på risken för ens belåning. Sen finns det såklart säkerhetsbyte, vilket gör att folk med befintliga lån inte behöver ta nya så länge de inte ska köpa dyrare.
Hur menar du att amorteringskravet skulle kunna minska folks benägenhet att SÄLJA sin bostad?
Flytta till glesbygd, minimera dina utgifter:
http://www.hemnet.se/resultat
Problemet är att det vid flytt ut i skogen är lättare att få inkomsterna att närma sig noll än det är att få utgifterna att göra det.
Saknar alternativet "efter augusti", inte för att jag vill rösta på det men det saknas.
Bostadsmarknaden kommer att få lägre omsättning och i sort sett bibehållen prisnivå. Små dyra objekt kommer att bli svårsålda. Billiga (relativt sett) objekt kommer att öka i pris.
Fritidshusen…
Precis som tidigare med nya redovisningsregler så blir nog det här också en storm i ett vattenglas. Fundamentala faktorer som den låga räntan samt alliansens tidigare skattesänkningar m.m (jobbskatteavdraget, fastighetsskatt m.m) gör att den disponibla inkomsten i relation till kostnaden för att äga en bostad är fortfarande väldigt bra. Några dramatiska förändringar av införd amortering blir det inte.
Amorteringskravet kommer antagligen att skjutas upp på grund av någon teknikalitet. "Bankerna hinner inte…" Först till årsskiftet och sedan för alltid eftersom finansinspektionen inte kunnat agera under hela hösten. Ny GD och allt sånt där…
Våren 2016: Den första vågen av vanliga svenskar som inte kan betala både hyra och amortering ställer in. Det finns inga nya köpare som har råd. Bankerna vräker folk och tar över lägenheterna. Sedan vänder de sig till Migrationsverket som gärna hyr vad som helst till vilket pris som helst. På så sätt får sexpartiregeringen äntligen till sin efterlängtade kulturberikning även i finare trappuppgångar…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
…och då är det lätt att gissa vad som händer med värdet på grannarnas bostäder; prisspiralen får ytterligare fart nedåt.
I London har dom iallafall en massiv pengatvätt som ökar värdet på dyrare bostäder via utländska skatteflyktingar.
Vi i Sverige verkar nå samma depraverade nivåer med subventioner och omfördelningspolitik.
PS bodde förövrigt inneboende under 90-tals krisen tillsammans med 4 andra och ägaren som vara skild
under vatten på värderingen. 200 kvm villa i ett finare område med tillhörande undantag på tomten.
https://www.avanza.se/fonder/om-fonden.html/350/lansforsakringar-fastighetsfond
Det ser ut som fem vågor upp sedan 2009 och den maniska brantaste 5:e-vågen har tappat fart sista tiden, så det blir intressant att se om det var ett klassiskt tecken på en nära förestående krasch…
Ja, det ser ut som en fin elliott-våg. Även om det inte hade varit psykologiskt inbillad mönsterigenkänning helt utan kontakt med vad en ekonomi är för någonting, så hade det varit omöjligt att använda som investeringsråd. Det finns nämligen ingen gräns för hur länge och högt den 5:e vågen går. Och om några år så kommer ändå en helt annan formation sedan 2009 att ha bildats. Använd rationalitet, inte spådomar i kaffesump.
Elliott säger heller ingenting alls om hur djupt en korrektion går. Han pratar t.o.m. om helt sideledsgående korrektioner. Så kurvan i grafen du länkade till kan mycket väl fördubblas omgående, stanna där några år och sen fortsätta uppåt. Säljläge idag? I den verkliga ekonomin kommer bostadspriserna i Sverige säkerligen att krascha nu efter amorteringskravet, men kopplingen till den där fondpriskurvan är någonting helt annat. Nya statliga regleringar och stöd kan göra den händelseutvecklingen till det bästa som någonsin hänt den där fonden i fråga.
Det är datumet när man skriver på ett bindande köpekontrakt som gäller, inte överlåtelsedatumet. Man kan alltså köpa den sista juli och ändå "slippa" amorteringskravet.
Bankerna har redan börjat prisa in amorteringskravet i sina kalkyler.
Folk som säljer och köper ny bostad tar med sig de gamla lånen – säkerhetsbyte – så dessa berörs inte så länge de inte köper dyrare bostad. Därmed borde smålägenheter med hög andel förstagångsköpare påverkas – MEN – å andra sidan så får väl deras föräldrar ta ut en större säkerhet i sina egna hus/tillgångar så att barnen ska "slippa" amortera.
De befintliga bostadsägarna berörs av att de inte KAN sälja sin bostad eftersom ingen kommer att ha råd att köpa den. Och när bolånemarknaden helt upphör att existera så går alla banker samtidigt plötsligt i konkurs, igen (eftersom alla banker har minst 20 gånger större skulder än tillgångar). Och när det bara finns utländska utlånare tillgängliga, så blir låneräntan 10%+ eftersom de skyr risken i SEK-valutan. Lite berörd blir man väl om månadskostnaden för att bara bo ökar med 20 000 kr/månad när det gamla bolånet löper ut?
Som jag har fårstått det så ska det räknas som ett nytt lån om du byter säkerhet och alltså omfattas du då av amorteringskraven.
1:a augusti? Lagar brukar träda i kraft vid års- och halvårsskiften, eller åtminstone vid kvartals- eller tertialskiften. Finns det någon bostadsmarknadsmässig anledning till varför man försöker smyga igenom det här mitt under semestern?
Eftersom bostadspriser i grunden är 1/månadsbetalningen så kommer givetvis det här att utlösa en krasch. Amorteringskravet innebär ju en större betalning än hela bolåneräntan och därmed fördubblad månadskostnad och halverad köpkraft för bostäder.
Det är inte utan anledning att folk nu bor i tält för att försöka få tillfälle att köpa en liten lägenhet för några bolånemiljoner. Det här är sista chansen. För även när bostadspriserna har halverats om ett år, så kan ingen köpa, eftersom ingen bank då kommer att låna ut någonting till någon. Och världens högst beskattade arbetare har inte tre miljoner cash att betala för en genomsnittlig trerumslägenhet i Stockholms Stad, alltså tre miljoner efter kraschen när priserna har halverats.
En klockren analys som förklarar varför något amorteringskrav aldrig kommer att genomföras. Ingen, absolut ingen har något att vinna på en krashad bostadsmarknad och en ruinerad medelklass.
En och annan självgod småborgare (Cornu – jag menar dig) som haft tur och lyckats få pengar på banken ser fram mot en krash när alla brackor med "lånta fjädrar" äntligen skall få huvudena nerstoppade i toaletten, men de vet inte vad de pratar om.
Vetetusan om det kommer påverka något alls häruppe i Luleå, utbudet är knapert och har så varit en längre tid nu, det finns helt enkelt inte nog med bostäder för alla och kommunens ambition är att växa med 10.000 personer till, hur nu det ska gå till när det inte finns tak över huvudet att tillgå i tillräckligt hög grad.
Visst kommer amorteringskraven slå en del mot de riktigt dyra fastigheterna men överlag vetetusan, jag tror inte det händer särskilt mycket alls egentligen.
Borttagande av räntebidraget hade varit perfekt att genomföra istället som jag ser det, vi kommer aldrig få ett bättre läge för just det. Många sköna slantar att spara för staten som anser att "ladorna" är så tomma.. Sluta ge bort pengar till de som inte egentligen behöver de då..?
När räntan blir negativ, även för konsumenter inte bara för banker och institutionella placerare, kommer du fortfarande att förespråka avskaffat ränteavdrag då? Och om du tror att slopat ränteavdrag vore bra för bostadsmarknaden, förespråkar du därför slopat avdrag uteslutande för bolån, eller varför vill du dra in alla komplett orelaterade lån i bostadskrisen?
Förslaget att slopa ränteavdraget är inte alls genomtänkt. Om en sådan blind schablon genomförs så skulle det få katastrofala konsekvenser med ,massor av konkurser och uppsägningar som följd, helt orelaterat till bostadskrisen. Staten har orsakat överskuldsättningen genom att planekonomiskt avskaffa räntan. Lösningen är att avskaffa Riksbanken och Finansinspektionen och finansdepartementet m.fl. sovjetmyndigheter så att vi får tillbaka en naturlig och organiskt självstabiliserande ränta som balanserar varje lånad krona med en i förväg intjänad krona som sparas/investeras. En ränta som anpassar sig till priserna på andra saker, istället för tvärtom.
Räntan kommer inte att vara negativ i evigheter, vi har haft en väldigt låg ränta under en väldigt lång period nu och man hade med lätthet kunnat lyfta bort räntebidraget utan att det hade fått en för stor inverkan, man hade lätt kunnat lägga upp en utfasning över säg 5 eller 10 år så folk verkligen har en ordentlig chans att räkna med vad som kommer att gälla inför framtiden.
Bostadsmarknaden behöver helt andra åtgärder för att komma igång ordentligt och räntebidraget har bara bidragit till det skenande skuldberget vi nu ser, bidrag är aldrig egentligen någonting positivt, bidrag bör användas som brandsläckare under perioder där man ser att en sektor eller annat behöver ett riktigt ordentligt stöd som inte kan lösas med annat än just bidrag och sedan ska det bidraget bort när man ser att behovet inte längre riktigt finns.
Jag tror att den verkliga orsaken till att man inte riktigt rör räntebidraget är pga ren rädsla för vad röstarna ska tycka, ett rent populistiskt beslut med andra ord.
37 miljarder, är väldigt mycket pengar som vi skattebetalare, skuldsatta såväl som skuldfria bidrar med till de som är skuldsatta upp över öronen, är detta ens sunt? I någon tankebana alls? Sunt förnuft säger att man inte bör vara alltför skuldsatt och staten bör inte under några som helst omständigheter ens bidra på minsta lilla sätt till att skulderna ökar och speciellt inte bland privatpersoner och det är ju exakt de man har gjort nu under en alltför lång tid.
De 37 miljarderna hade jag hellre sett att man investerade i t.ex. infrastruktur som börjar falla sönder fullständigt, det skulle vi alla vinna på i slutändan. Från regeringens sida klagar man ju på tomma lador och skiter fullständigt i underhåll.. Är det sunt att man ökar skuldberget och samtidigt låter något så viktigt som vår infrastruktur falla sönder? Vad är viktigast för nationen i långa loppet? Lägre skuld och en hållbar infra är ju jätteviktigt för tåligheten i sämre tider. Ett redan trasigt infra under en kris med sämre ekonomi går bara sönder fullständigt, ett väl underhållet infra tål en period med sämre underhåll sålänge man sedan tar tag i det ordentligt sen igen när väl pengarna finns.
Regeringens svar är att man istället höjer en massa skatter.. Istället för att verkligen se över var tusan alla pengar som dras in via skatterna försvinner idag, det är galenskap. En ordentlig revision är väl vad som verkligen skulle behövas, på nationell nivå, både statligt och kommunalt.
Nu spann jag iväg lite offtrack dära men men 🙂
När jag såg ett foto på tälten så blev det uppenbart att det är ett reklamjippo som mäklaren arrangerat. Men bara det faktum att det är halvt trovärdigt, och att en mäklare överhuvudtaget gör så här, indikerar hur illa ställt det är på bostadsmarknaden nu.
Inget amorteringskrav? http://www.di.se/artiklar/2015/4/16/domstolen-amorteringskravet-ar-olagligt/