Riksbanken med Stefan Ingves vid rodret behåller styrräntan vid -0.25%. Läsarna väntade sig i snitt en sänkning till -0.37%. Istället köper man statsobligationer för ytterligare 40 – 50 miljarder kronor.
![]() |
Stefan Ingves.
Foto: Sveriges Riksbank |
Övriga hålltider under dagen är en presskonferens klockan 11:00 och att Ingves chattar på Riksbankens hemsida klockan 13:00.
Det finns alltså till synes ett slut på vansinnet med negativ ränta, eller åtminstone sänkningarna av denna. Istället satsar man på att trycka ner längre räntor genom att trycka digitala pengar och köpa obligationer för. Räntebanan justeras också.
Riksbanken har tagit hänsyn till att inflationen faktiskt stiger, vilket kallas positiv utveckling, dvs att varor och tjänster blir dyrare för vanliga människor, och skriver:
“För att understödja den positiva utvecklingen och säkerställa att inflationen stiger tillräckligt snabbt har Riksbankens direktion beslutat att utöka köpen av nominella statsobligationer med ytterligare 40-50 miljarder kronor. Köpen kommer att genomföras under perioden maj till och med september och omfattar löptider upp till 25 år. De hittills beslutade köpen från Riksbanken omfattar därmed 80-90 miljarder kronor. Samtidigt sänks reporäntebanan påtagligt jämfört med beslutet i februari. Först under andra halvåret 2016 väntas reporäntan långsamt höjas från −0,25 procent. Reporäntebanan avspeglar också att det är möjligt att sänka räntan ytterligare.”
De 29% av läsarna som trodde på oförändrad ränta hade alltså rätt. Övriga 71% hade fel. Liksom de allra flesta experter som uttalat sig innan.
Riksbanken öppnar också för att börja köpa ännu mer obligationer, utan att vänta på ordinarie penningpolitiska möten, och dessutom börja köpa andra obligationer än statsobligationer, t ex bostadsbubbleobligationer eller företagsobligationer.
“Riksbanken har fortsatt hög beredskap att vid behov göra penningpolitiken ännu mer expansiv, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena. Köpen av statsobligationer kan utökas. Dessutom kan reporäntan sänkas ytterligare och framtida höjningar kan gå långsammare. Därtill är Riksbanken redo att lansera ett program för utlåning till företag via banker och intervenera på valutamarknaden om inflationsuppgången hotas till följd av exempelvis en mycket besvärlig marknadsutveckling. Även köp av andra värdepapper än statsobligationer kan bli aktuella.”
Beskedet bör dra upp börsen, då man alltså kommer pumpa in mångmiljardbelopp i finansmarknaderna. De som säljer obligationer måste förstås köpa något annat och som vanligt bör det dra upp även börsen.
Börsen föll dock på beskedet och svenska kronan stärktes runt 1% mot världsvalutor som EUR och USD. Marknaden hade alltså likt “experterna” väntat sig en sänkning.
41 kommentarer
Alternativt har ordet "positiva" samma betydelse som att man är HIV-positiv… Om priserna utvecklas uppåt är det en positiv utveckling och om priserna utvecklas nedåt är det en negativ utveckling även ifall det är något positivt…
Hm.. det var väl inte väl dåligt när en höjning verkar inte vara aktuell.
Jag hade alltså fel. Tur det.
Däremot förvånar löptiderna på obligationerna mig. Upp till 25 år, är det normalt i ett sånt här läge?
Kollade snabbt på pressmeddelandet och visst inte att Riksbankens uppdrag var att försöka styra arbetslösheten…
Det är det inte direkt, utan:
1) Nå inflationsmålet på 2 %
2) Behålla finansiell stabilitet i landet
(Se Riksbankens hemsida)
Det är punkt 2 som är så luddig att man nu övergett den. Är skenande privat skuldsättning inte en stor risk för framtida finansiell instabilitet?
Ingves kämpade länge med näbbar och klor för att dämpa bostadsbubblan. Sverige hade ju länge en lite högre ränta än andra västländer. Men sedan fick han en stor fet snyting av regeringen, som sa att "det där ska du bara skita i, det är inte ditt ansvar utan Finansinspektionens". Då blev Ingves sur, och sedan dess har han helt struntat i det problemet och bara fokuserat på inflationsmålet. Svårt att klandra honom särskilt mycket för det, tycker jag.
d
Verkar som Ingves har fått en snyting till och nu skall fokusera på arbetslösheten dock. Arbetslösheten tar rätt stor plats i pressreleasen och jag minns inte att Riksbanken fokuserat på den så som de nu gör. Finansinspektionen fick nog antagligen också en snyting när de försökte göra något åt bolånefesten. Berusade festdeltagare verkar ha blivit sura när de fick reda på att de starka dryckerna måste spädas ut mer och att det var dags att börja dricka vatten. De vill visst festa några timmar till…
Det är inte utan att man känner en viss besvikelse över utgången – eftersom jag röstade på "sänk räntan till -0.55% eller lägra" i ren önsketänkarehybris. Som tur var fick vi som önskar att han kör skiten in i väggen fortast möjligt en tröst i stödköpen av obligationer- alltid något.
Det går att ställa frågor här: http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Chatt/2015/Chatt-med-riksbankschef-Stefan-Ingves-den-29-april/
Pengar och deras värde är en del i ekonomin. En liten del. Men väldigt viktig del så länge vi har en fungerande kapitalism.
Negativ ränta är en abnorm situation för att försöka få igång kapitalets smörjande effekt på efterfrågan av arbetskraften. Fast god tillgång på kapital garanterar inte god utveckling. Se på Vattenfall!
RB tar det bästa av två världar, QE från USA och nollräntetänket med max totalbelåning från Japan. Med lite tur kan vi gå om japan från vår andra plats och bli nummer ett, bli världens högs skuldtyngda land. Framtida generationer kommer att tacka oss.
Oppti2015-04-29 10:23
"Pengar och deras värde är en del i ekonomin. En liten del. Men väldigt viktig del så länge vi har en fungerande kapitalism."
Sök "kommunistiska manifestet pdf" och titta på de tio punkterna under kapitel 2. Bedöm gärna om det vi har lutar mer åt det vi tänker oss som kapitalism, eller det som står i punkterna.
Avser inte skriva en avhandling i ämnet!
Reagerade mest på att pengar inte är målet utan en del av vägen!
Det finns saker vi inte vill byta bort oavsett pengavärdet.
Det behövs ingen avhandling. Bara läs de tio punkterna och avgör om det är kapitalism vi har idag. Det är av vikt att utgå från rätt saker när man diskuterar.
@A. Nilsson, menar du detta?
För de mest framskridna länderna kommer dock de följande åtgärderna allmänt kunna komma till användning:
1. Jordegendomens expropriering och jordräntans användning till statsutgifter.
2. Starkt progressiv beskattning.
3. Arvsrättens avskaffande.
4. Konfiskering av alla emigranters och rebellers egendom.
5. Kreditens centralisering i statens händer genom en nationalbank och oinskränkt monopol.
6. Transportväsendets centralisering i statens händer.
7. De statliga fabrikernas och produktionsinstrumentens utökning och storgodsens uppodling och förbättring i enlighet med en samhällsplan.
8. Lika arbetstvång för alla och upprättandet av industriarméer, särskilt för åkerbruket.
9. Förening av jordbruks- och industriverksamheten, för att efterhand avlägsna skillnaderna mellan stad och land.
10. Offentlig och kostnadsfri uppfostran av alla barn. Avskaffande av barnens fabriksarbete i dess nuvarande form. Uppfostrans förening med den materiella produktionen osv.
40-50 miljarder kr, en hel försvarsbudget, har en byråkrat nu alltså beslutat trycka upp ur tomma intet för att bjuda upp priserna på de rikas obligationsinnehav. Tänk om man fick sån service av staten! Under tiden är alla politiker och alla journalister helt uppspelta av att Försvaret ska få 2 miljarder kr/år. Politiker/journalister har inget sinne för proportioner.
Det är i första hand pensionssparare som drabbas. Det borde du känna till. Och låga räntor gynnar inte pensionärerna, som till största delen utgörs av medelklassen. Mao, obligationsköpen gynnar i första hand staten på bekostnad av pensionärerna.
Om pensionärer äger obligationer så gynnas de av att Riksbanken trycker pengar för att bjuda upp priset på dem.När pensionärerna kan sälja sina obligationer till överpris till Riksbanken, så är de först i samhället med de nytryckta kronorna och kan bjuda upp priset på saker så att inte de som hederligt har tjänat ihop sina pengar inte har råd att bjuda över. Prisbubblor blåses upp. Prisinflationen söker sig ned från staten, via de rikaste, till arbetarna/företagarna och sist till de fattigaste som alltså bara ser högre levnadsomkostnader utan högre inkomst förrän den inkomstökningen redan har inflaterats bort. Detta är grundprincipen för socialism, alla socialister älskar detta statliga banksystem som tar från de fattiga och från de produktiva och ger till de rika som äger de papper vars priser staten bjuder upp till skyarna.
Nej, i stort sett alla pensionär räknar med avkastning på kapitalet, med nollränta uteblir avkastningen och man måste leva helt och hållet på kapitalet. Ränta-på-ränta effekten uteblir.
Teoretiskt så har du rätt i att lägre räntor höjer priset på obligationer, men den effekten är bara positiv till en viss gräns, och kortsiktigt. För långsiktiga sparare som pensionärer, är det däremot skadligt.
Kapitalist har du inte tänkt på att riksbanken kan köa upp statspapper klartext ge staten pengar.
Då kan din skatt sänkas.
Det lät på presskonferensen som att Ingves är uppenbart leds på att politikerna inte agerar trots år av varning om en bostadsbubbla från Riksbanken.
Vad skulle konsekvenserna bli om de börjar köpa bostadsobligationer?
När bubblan spricker så kommer riksbanken åka på kreditförluster.
Som sagt, bankernas förmåga att undgå ansvaret för bobubblan förundrar mig. Även om bostadsobligationer ändå har säkerheter i botten och därför ändå är bättre än andra, så är det ju bankernas möjligheter att skicka vidare riskerna med bobubblan det som gör att de inte har nåt intresse av att hålla tillbaka lånefesten.
Saknar ekonomisk utbildning och har därför svårt att förstå det här.
Jag trodde att man skulle låna för att genomföra de investeringar som ger en avkastning som är
högre än ränta. När man kan få låna till negativ ränta så borde det vara möjligt att finna massor av investeringar som är möjliga att genomföra.
Men istället så satsar man på QE. Det är väl motsatsen till att låna?
Kan någon förklara tänket bakom QE? Verkar helt skumt för mig.
Abenomics har man provat i Japan. Jag har fått intrycket av att det inte varit någon succe.
Är det så att vi nu i Sverige provar Abenomics?
Ja, i grunden har du helt rätt. Räntan är priset på pengar, för att en investering ska vara lönsam behöver överskottet vara större än räntan.
Men som du antagligen misstänker så är det fler faktorer än så inblandade. Lån till konsumtion är exempelvis i längden deflationärt, eftersom du flyttar morgondagens konsumtion till nuet. Låga räntor leder också i större utsträckning till felinvesteringar, och de lånade pengarna går då åt fanders. När skuldberget är tillräckligt stort så börjar hela marknaden tappa dynamik, kunderna har tappat möjligheterna att konsumera idag, och de som vill investera ser inga möjligheter att tjäna pengar.
Låga räntor är ett sätt att stimulera detta, men till slut kommer man till punkten där inte ens nollränta får folk att låna pengar. QE ett annat där man istället försöker öka penningmängden så att skuldberget totalt sett upplevs mindre relativt penningmängd.
Läser du om QE i någon äldre publikation, +10 år, är syftet att pressa ned räntan på statsobligationer (riskfria räntan) under låneräntan för att förhindra arbitragevinster. Under finanskrisen genomgick QE en metamorfos när centralbanken i USA kom på att den via QE kan driva upp tillgångspriser och skapa sk wealth effect. Dvs när bostaden, aktierna mfl tillgångar man äger stiger i pris känner sig folk rikare vilket förhoppningsvis leder till ökad konsumtion och att ekonomin kommer igång igen.
Att ECB bedriver QE har helt andra orsaker. Här gäller det för ECB att ge europeiska banker möjlighet att dumpa sina sydeuropeiska statsobligationer innan Grekland mfl går i konkurs på riktigt. En slags maskerad bankräddningsoperation.
Varför bedriver Riksbanken QE? Jag tror inte att man riktigt själv vet förutom att man anar att det kan sänka den svenska kronans värde något. Men eftersom alla andra gör det så why the hell not?
QE är ju rätt diffust, och Fed har ju flaggat för att framöver köpa i stort sett vadsomhelst de bedömer kan stimulera ekonomin. Flera centralbanker har också börjat köpa in sig på börsen…
Riksbankens QE är intressant ur flera aspekter, den primära funktionen är ju att tillföra likvider genom att köpa upp tillgångar, men med borallyt som pågår kan ingen påstå att likviderna inte finns där redan. Så vart tar pengarna egentligen vägen?
Om räntan inte avspeglar människors verkliga tidspreferenser, alltså hur mycket framtida konsumtion man är beredd att avstå från för att istället konsumera nu, utan istället är en godtycklig siffra i intervallet -0,25% till +500% (hittills) som hittas på av någon planekonomisk statsbyråkrat, så är den kalkylen ogiltig. Investeringen ger falskt sken av överlönsamhet med den statliga nollräntan. Den individuelle investeraren kan tjäna på investeringen, om denna säljer av den innan bubblan spricker. För spricker gör den. Människors verkliga tidspreferenser manifesterar sig i allas handlingar och massor av investeringar visar sig vara olönsamma, bortkastat arbete och bortkastade resurser. Likt ett hus som utifrån ritningar med felaktiga måttangivelser.
Riksbanken gör QE för att driva upp priset på tillgångar. Staterna runt om i världen är numera endast intresserade av att rädda de rikaste i samhället från att bli fattigare.
Lite konspiratoriskt kan man nästan tro att de även har en agenda att via skuldsättning binda fast proletariatet vid grottekvarnen som ränteslavar.
50 miljarder i nytryckta pengar kunde även ha levererats i små bruna kuvert med 5000 kr i nytryckta sedlar till varje svensk medborgare. Det skulle antagligen drivit på inflationen betydligt bättre än köpa tillgångar av de redan förmögna.
Nja, sanningen är att de helt saknar kontroll över var pengarna hamnar eller vem som faktiskt gynnas i slutändan.
Dock kan man generellt dra slutsatsen att de som först får lägga vantarna på QE pengarna är den som gynnas mest. Ordningen blir typ staten-bankerna-rika?-osv Sist att gynnas är vanligen den fattigaste. det som kallas trickle-down-effect.
Det största problemet är dock ändå att QE i bästa fall endast kan bibehålla status quo, det grundläggande strukturella problemet med skuldberget förblir alltså olöst och när effekterna av QE avklingat så har man i regel ett ännu större problem.
Kan man se det ur det ljuset så inser man också att pratet om fattiga vs. rika, socialism för rika (även om det har en viss sanning i sig) osv inte är en del av lösningen. Utan att man i politiska syften pekar ut specifika symptom på det underliggande problemet.
Det är rätt tydligt att alla inte kan låna till samma låga ränta.
Det som skrämmer är den indoktrinering som blivit resultatet av denna nollräntepolitik.
kent 2015-04-29 12:49
Det blir ingen inflation av en sedelpress, bankerna har tryckt upp mer än 1000miljarder till huslån sen finanskrisen var är inflationen.
Ekvationsteorin, Nu drar du generella slutsatser av en specifik händelse.
Du har rätt i det fallet när sedelpressens pengar som idag går via bankerna till bostadslån. Men delar du ut pengar till de fattigaste i samhället så kommer de inte att köpa vare sig bostad eller aktier för pengarna. De kommer att konsumera och därmed pressa upp inflationen.
kent
Priserna stiger inte så länge det är konkurrens om kunderna, lönerna måste öka för att inflationen ska stiga .
Det blir ingen inflation av att dela ut pengar när arbetslösheten är över NAIRU.
Det kommer inte att bli skenande löneökningar, vi har en lönebildning som fungerar hyfsat.
Kapacitetsutnyttjandet måste nå 100% för att priserna ska drivas upp av efterfrågan.
Vettig? ny program serie på SVT i kväll. Låna för livet. Om familjer som får dyrare bolån och amortering och hur dessa klarar sig med avsevärt högre månadskostnader. Intressant experiment som kanske kommer att påverka marknaden eller familjers beteende framöver?
Prisdeflationen idag förklaras av överutbud som förklaras av överinvesteringar som förklaras av att staten (i så gott som alla stater) avskaffat räntan. Pengarna som staten skapar ur tomma intet för att kunna köpa vad som helst till vilket pris som helst, lägger staten i fickorna på de rikaste individerna och de största företagen. Och de investerar i sånt som bilfabriker som producerar varor som det redan råder överutbud av, vilket leder till hård konkurrens, överutbud, deflation och låg lönsamhet.
Producenternas enorma inflöde av nyskapade statliga pengar matchas inte av motsvarande efterfrågehöjning från de lägre ned i pyramiden. Elon Musks företags lönsamhet hjälps av att han fokuserar på staten som kund, källan till pengaflödet ur intet, och på de som blivit rika på att positionera sig själva lika insiktsfullt.
Staten gillar kontroll, det är lättare att kontrollera en handfull stora företag än tusentals små.
Så naturligtvis gynnas dessa, men det största bekymret där är ju regelverken, patenträtt och copyright. Även om det är samma regler för alla så har deras utformning ensidigt gynnat storföretagen.
Sen har staten vuxit i stort okontrollerat, den sista fasen påbörjades någon gång i slutet på 60-talet, början på 70-talet när man övergick från att myndigheterna fick lägga budget och äska pengar, till en "noll-budget" som indexuppräknades varje år, och där racet i slutet av budgetåren för att bränna de sista budgetslantarna för att inte tappa budget inför nästa år inte stimulerat en effektiv och okorrumperad statsförvaltning. Så ja, de största pengarna idag hittar man naturligtvis hos staten.
Riksbanken skall köpa upp statsobligationer direkt av staten men bankerna förbjuder det.
Nu tvingas staten låna av bankerna sen köper riksbanken upp obligationen av bankerna och steriliserar obligationen.
Köper riksbanken upp satsobligationer direkt av staten så slipper staten skulden riksbanken delitar den.
Privatbanker får sina skulder avskriva av riksbanken men staten får inga skulder avskrivna.
Folket fattar inget.
Dom vägrar att lösa krisen därför att det skulle avslöja att riksbanken kan ge staten pengar.
Diskutera är futilt.
Många ledande nationalekonomer inklusive riksbankschefer har samma snömos i portföljen dvs tron att
det som lånas i framtiden måste jämna ut sig i längden minus inflation och lite annat julgranspynt.
Chicago skolan har satt grunden i en teori som inte är gångbar.
Men ändå så ska vi diskutera på deras villkor, stön….
skriv tydligt vad är det du vill ha sagt.
Riksbanken kan köpa upp statsobligationer av direkt staten.
Då får staten pengar gratis till försvaret järnvägarna med mera.
Era skatter behöver inte öka.
Hur kan folket vara så naiva att dom inte fattar något?
Nu får bara banker pensionsfonder pengar av riksbanken som dom måste placera på något annat, det blir i bostadsbubblan.