I en debattartikel hos Schibsted/SvD sågar fyra forskare från SLU sk ekologisk odling, dvs det som förr bara kallades odling, och menar att den leder till svält. Man har några poänger, men bekräftar i själva verket att vi kommer få massvält oavsett, eftersom det fossila jordbruket bygger på ohållbara ändliga resurser.
Det finns flera anledningar till att man väljer att köpa ekologiska produkter. Dessa handlar om garanterad och certifierad nivå på djurskyddet, med möjlighet till naturligare levnadsförhållanden för djuren. De handlar om att inte utarma jordbruksmark och det naturliga kretsloppet genom konstgödsling, insektsgifter och växtgifter. Det handlar om att få i sig mindre gifter i maten.
Forskarna blandar bort korten en hel del, men grundpoängen är att de lanserat en bok de vill sälja till alla som hatar miljö och hållbarhet. Boken heter Den ekologiska drömmen och kostar 214:- SEK hos Adlibris. Det är alltså ingen slump att man får bästa möjliga gratisreklam genom att få in en debattartikel hos Schibsted. Snyggt jobbat och två tummar upp för det PR-tricket.
Man blandar dock bort korten en del.
Djurskyddet och de ekologiskt uppfödda djurens levnadsförhållanden nämns inte i artikeln. Antagligen därför att det för åtminstone två kategorier är som natt och dag mellan ekologiskt och icke-ekologiskt – nämligen för höns och gris.
I det ena fallet, det icke-ekologiska, får djuren aldrig se en himmel eller känna solen eller regnet. Nu tål förstås inte dagens avlade grisar sol, så man får använda andra grisraser. SLU-forskarna hävdar att man inte får bättre mat, men bättre mat är en subjektiv upplevelse. Den som provar att äta en ekologisk kycklingfilé från Sveriges enda ekologiska kycklinguppfödare lär märka en enorm skillnad mot industribroiler. Om detta sedan är bättre är subjektivt. På samma sätt märks det en rejäl skillnad mellan ekologiska ägg och broilerägg. Om detta är bättre är subjektivt.
Det samma gäller lamm- och nötkött, där dock skillnaden mellan naturbeteskött och ekologiskt kött är att betrakta som obefintligt. I Sverige är nämligen skillnaden ofta låg – ekologiskt kött växer långsammare och får en marginellt annan karaktär och har antagligen lägre halter av medicin och avmaskningsmedel i sig. Dock är det karantän på slakt vid medicinering och avmaskning, så det hela ska oavsett vara ur kroppen innan slakt. Men det hamnar mindre läkemedel i naturen vid lägre läkemedelsanvändning, även om det inte är någon skillnad på det man stoppar i sig personligen.
Sedan finns det forskningsrapporter som visar på bättre mängder näringsämnen i ekologisk mat. Allt här i världen är inte kalorier. Naturligtvis finns det även forskning som visar motsatsen. Så det är bara att välja.
Utöver detta hävdar forskarna att ekomat inte är mer giftfri än icke-ekomat. Fast där har de bevisligen fel. Se länken ovan, där t ex ekologiska äpplen hade noll gifter i sig, medan övriga äpplen ibland gick över gränsvärden på gifter.
När det gäller naturbeteskött (lamm och nöt i Sverige) så använder man inte växt- och insektsgifter i Sverige. Att det på denna punkt inte skiljer sig mellan gifthalter i ekokött och industriellt kött är inte så underligt. Det samma gäller oftast även mjölk.
Kor och får äter gräs. Punkt. Gräset odlas på vall och kallas hö eller oftare ensilage. Även om man ibland kvävegödslar vall om man inte har egna djur, vars gödsel man använder, så sprutar man förstås inte växt- eller insektsgifter på gräset. Duh!
Svenska djur ska därtill vara ute under sommarhalvåret, och går då på betesmark. Inte heller där sprutar man med växt- eller insektsgifter på betet. Skulle vara ganska puckat att göra det.
Så naturbeteskött är generellt giftfritt, om man inte kraftfoderutfodrat köttet. Men köper man importkött från danska eller irländska djur som aldrig sett himlen och äter GMO-soja som foder, så får man förstås en del skräp på köpet.
Dock har forskarna rätt på några punkter. Ekologiskt jordbruk leder till mer kväve- och fosforläckage till Östersjön och man kan producera handelsgödsel (N-gödsel) med förnyelsebar energi, vilket jag skrivit om tidigare. Kvävegödsel är kretsloppsgödsel, utvunnet ur luft, och kan om det framställs via förnyelsebar energi vara fullt hållbart.
Fast grödorna behöver ju inte bara kväve. Återigen blandar man bort korten. Växterna behöver även främst fosfor och kalium. Detta fås från ändliga källor och peak fosfor förväntas inträffa runt 2030.
Vad SLU-forskarna säger är att om man inte får använda handelsgödsel så får vi massvält, och de medger därmed att svälten kommer på allvar efter 2030, när tillgängligheten på ändligt fosforgödsel minskar…
Det samma gäller jordbruket generellt i spåren av peak oil och peak gas. Man medger nämligen hur beroende av maskiner jordbruket är, och att jordbruket inte är ett dugg hållbart, och med det inte heller mänskligheten.
Förr i tiden fanns nämligen inte ekologiskt jordbruk eller ekologisk mat. Istället hette det bara jordbruk respektive mat, och all mat var det vi idag kallar ekologisk – utan konstgödsel och utan växtgifter. När de ändliga fossila bränslena sinar så kommer vi tillbaka till detta och då kommer mänskligheten svälta ihjäl enligt artikelförfattarna.
Fast annan forskning visar på 50% – 500% större skördar med ekologiska metoder i fattigare länder där arbetskraften är billig, istället för det mekaniserade industrijordbruket. Så om man ska tillämpa vetenskapligt baserat jordbruk utan ideologiska skygglappar, vad är det som gäller då?
Det väsentliga är inte ekologisk odling eller inte, utan hur vi ska få uthålligt hållbart jordbruk och livsmedelsförsörjning. Antagligen behövs en kombination av odlingsmetoder och pajkastning lär knappast vara vägen framåt. Ingen har dock svaret på detta idag, eftersom både ekologiskt jordbruk och giftjordbruket är beroende av ändlig fossil energi.
Låt oss istället för fuljordbruk, finjordbruk eller ekologiskt jordbruk lansera något nytt: Ansvarsfullt hållbart jordbruk.
Men bra PR för boken. Gratulerar. Skadeglada miljöhatare kommer feltolka budskapet och sprida debattartikeln vitt och brett i sociala medier. Den har redan delats direkt 309 324 gånger på Twitter och ca 5 500 6 000 gånger på Facebook, och det bara på några timmar. Sedan tillkommer alla refererande artiklar, som denna.
76 kommentarer
En liten sann historia avseende äpplen. Vi hade plockat en massa obesprutade äpplen i vår trädgård ute på vårat mycket lantliga landställe och förvarade på våt balkong i storstan.
I storstan fick vi förvara dessa på balkongen då det vi som alla andra storstadsbor saknar jordkällare, (och inte skulle man bli populär om man grävde sig en stuka ute på gården eller i barnens sandlåda.)
Då vi hade överskott och det blivit vinter så bjöd vi de få fåglar som finns kvar i storstan på äpplen, ett koltrastar var flitiga besökare och trevliga att titta på när de hackade i sig tex äppelkärnorna.
Men en dag mitt i vintern tog våra äpplen slut och jag gick ner till snabbköpet och köpte några fina vackra äpplen som jag lade ut, precis som vanligt.
Fåglarna rörde inte detta äpple, jag försökte flera gånger med samma resultat.
Jag litar numer på fåglarna och äter bara egenproducerade äpplen, garanterat obesprutade, för själv inbillar jag mig att det var därför och väljer att lyssna på den lilla natur som finns kvar.
Kanske är lite samma fenomen som jag upplevt med samtliga katter jag har haft och kranvatten, katterna har inte druckit av det nyupptappade vattnet utan bara luktat suspekt på det. Min teori är att det är så steriliserat och frånvaron av mineraler och bakterier gör att djuret helt enkelt inte litar på det, det är onaturligt helt enkelt. Då fåglar har en genetisk historia av 65,5 miljoner år i rakt nedstigande led kanske människans industriodling med en historia på typ 50 år imponerar föga.
Med tanke på att gårdskatter dricker ur leriga vattenpölar så säger det en hel del om kommunalt kranvatten. Hade dock varit intressant att jämföra med vatten direkt upptappat ur egen brunn, dvs utan klorering etc.
Samtliga katter och hundar jag har haft eller tagit hand om har druckit både kranvatten och lervattten. Vatten som vatten tycker katten.
Mina har iåsf smakat men det är efter att vattnet har fått stå ett bra tag, antagligen så bakterier har letat sig ner i det. Hade du inne katter Kongos?
Samma på temat tror jag är med laktosintoleranta och mjölk, den är så urkokt på bakterier så man dricker död vikt och det upplevs naturligtvis suspekt av kroppen som undrar hur man kan skicka i sig något så idiotiskt och likväl om man köper kött som är omhändertaget korrekt och där djuret fått se solen och lever på riktigt å fått i sig riktig näring. När man äter ett sånt djur så får man energi och känner sig mätt och belåten.
Till skillnad mot de stora företagens kött då iaf jag upplever en lite obehaglig mättnad med avsaknad av belåtenhet, mätt förvisso men något känns endå fel på något sätt.
Även när man tillagar köttet märks en avsevärd skillnad, riktigt kött luktar som att man tillagar någon form av biologisk energi och hela kroppen reagerar på det.
Det kassa köttet osar och sticker i ögon och hals luktar fränt på nåt sätt som att man steker kemikalier.
Min mormor provade alltid att ge katten lite av inköpt köttfärs innan tillagningen.
Åt inte katten, som älskade köttfärs, så ansåg hon inte den var bra nog för oss heller.
@Los pussas: Det har varit både och, men det kan vara så att det alltid stått ett tag innan de druckit, det var ett tag sen nu.
Fast huvudpoängen är väl det ökande arealbehovet vid ekoodling?
Så påminn mig, hur många människor trodde Malthus att planeten kunde föda? Alla dessa mer eller mindre tvärsäkra uttalande om att ditt eller datten tar slut år 20XX blir ju löjligt i längden.
Poängen som herrarna bakom boken framför är ju att "ekologisk" odling kräver dubbelt så stor landareal för att producera samma mängd mat, eller har Cornu missat det, och man kan ju gissa att mängden diesel som behövs till maskinerna också ca dubblas om arealen dubblas? Eller? Och man gör väl inte konstgödning av diesel?
Malthus missade mycket, till exempel det där med inodling av kvävefixerande växter och växelbruk.
De som har skrivit artikeln har gett sig fasen på att vi MÅSTE odla de grödor som vi odlar nu med de metoder som vi gör det på NU.
Samma misstag som Malthus gjorde med andra ord.
Glöm inte att människans dumhet är lika oändlig som dennes intelligens.
Det som Malthus framförallt missade var handeln. England klarade sin befolkningsökning genom avskaffandet av "the corn laws". Men så småningom kommer det inte att finnas någon mer handel att expandera, eftersom, trots Matt Taylor's senaste landvinning, inte finns någon i rymden som vi kan handla med.
I dag är UK självförsörjande till 50%. Eftersom det ändå inte är så länge sedan UK, till skillnad från Sverige, var i krig med blockad, vet de vad det innebär. Nu skulle väl ransonering med 50% enbart vara nyttig för britterna: de är snart lika feta som jänkarna.
Dagens övergödda västerlänningar klarar sig alldeles utmärkt med en tredjedel av vad de käkar idag. "Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning". Snacka om att artikelförfattarna ha tappat konceptet fullständigt.
Det är väl bara EUs jordbrukspolitik som gör att vi fortfarande kan producera mat åt en hyfsad del av befolkningen. Våra svenska partier och tidningar drömmer ju om att avveckla allt jordbruksstöd så att jordbruket läggs ner. Liv, frihet och strävan efter lycka talar amerikanerna om, men våra liberaler verkar inte tycka att det där med liv är särskilt viktigt. Själv anser jag att vi behöver nya politiska värderingar som fokuserar på det goda livsflödet mer än på (kapitalets) frihet.
Fast kan man inte anta att en förbättring av jordbruksmaskiner kommer att ske i takt med att övriga tidigare fossilbränsleberoende blir effektivare, det låter ju rimligt att även dessa kommer att kunna drivas av el eller en annan typ av bränslen.
Potatisen som de tar som ett exempel där skördarna blir mycket mindre är rätt bra tycker jag. Idag sprutas konventionell potatis var 5-7 dag under hela odlingssäsongen mot bladmögel en fuktig sommar förutom ogräsbesprutning och blastdödningsmedel. Det kan bli upp emot 15 sprutningar, förutom alla gifter som sprids blir det en del körning. Det viktigaste att fundera över är dock varför det finns 50 olika godkända preparat i Sverige mot bladmögel och varför man behöver spruta så ofta idag. Faktum är att vi odlat fram detta bladmögel precis som vi odlar fram pandemier, resistenta kvalster och så vidare med de metoder som stollejockarna förespråkar.
Finns två lantbrukare i Kristianstadstrakten som tappade hela sin potatisskörd i år pga bladmögel. Runt 1848 dog två miljoner Irländare när samma sak hände flera år i rad där. De första verksamma medlen dök upp en tio år senare. Vissa medel är godkända för ekologisk odling.
Ja och värre och värre lär det bli. Värre och värre bladmögel på den inslagna vägen.
Irländarna odlade bara en sorts potatis, varje potatissort är en klon, den här var dessvärre extra mottaglig för bladmögel.
Något att tänka på i dessa GMO-tider.
Hur ska man då odla potatis om man inte använder besprutningsmedel?
Ta fram nya mer resistenta sorter. Småskalig odling dvs att varje hushåll odlar den potatis som hushållet konsumerar. Det borde minska bladmögeltrycket. I fd östblocksländer verkar det som om det fungerar mer åt det hållet.
Vad kan man annars göra?
Finns härdiga sorter, t ex Maria eller Asterix. Ger lägre avkastning, förstås, än skit som Bintje, men den som odlar småskaligt väljer bara Bintje etc om man är masochist. Sämre skit har jag inte varit med om.
SarpoMira
Ibland får bönder plöja ned säden. Ibland brändes höskörden. På 1800-talet svalt folk pga missväxt av både det ena och andra. Skiftesjordbruket som användes innan andra världskriget gav rätt bra avkastning.
Det finns 4000 sorters potatis. Problem med resistens kommer av monokulturer.
Lägre avkastning när man inte kan köra stordrift, men vill man ha hög avkastning om det ändå är förgiftad mat?
Hade förväntat mig ett helt annat inlägg som svar på detta, men dethär var mkt bättre.
Visst är förbättrade jordbruksmaskiner på väg. För mig som hobby och "för säkerhets skull" odlare är den elektriska jordfräsen utmärkt och den gamla bensindrivna har nu stått och skräpat ett tag. Mina elektriska gräsklipparna är lite besvärligare för sladdarna är tidsödande att dra om. Vet att mer satsas nu på två-tre år för batteriutveckling än de föregående 100. Med dagens gps och fjärrstyrning behövs inte heller en förare på alla jordbruksmaskiner. Finns försök med små drönare som kollar av fälten och meddelar lokala avvikelser för ev. åtgärd i god tid.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ja det är helt klart att människan med nuvarande energi och samhällskonfiguration bara har max några decennier kvar. I grund och botten handlar det om hur användbar energi produceras. Och där har vi målat in oss i ett hörn som vi bara kan ta oss ur med äran i behåll genom ny teknik och vetenskap.
Exakt vad den energitekniken består av är väl lite oklart. Kanske 4Gen kärnkraft. Ryssarna håller på och provkör sin första (kommersiella?) BN800 läste jag häromdagen. Man får se hur det går. Det ska visst finnas ett avtal för licenstillverkning i Kina. Kanske vi kan importera färdiga "moduler" monterade och laddade av flinka barnarbetare därifrån om några år.
Förövrigt äter moderna fabrikskor mycket kraftfoder och inte så mycket gräs. Det är därför de har rännskita hela tiden. Vill man få ut 10000 liter per år ur en ko så måste man dopa den lite.
Det svenska jordbruket måste tänka i nya banor
Naturskyddsföreningen propagerar hårt för att vi skall äta 100% ekologiskt. Miljöpartiet önskar 50 %. Dagens jordbruk kan av olika skäl inte leverera detta. Från många jordbrukare hörs klagomål som tex att det ekologiska ger lägre skördar, ger större arbetsinsats eller är mycket osäkrare. Idag nås vi av en debattartikel från fyra SLU-forskare som hävdar att ekologiskt lantbruk är dåligt på i stort sett alla mätbara parametrar.
Problemet är att både de som förespråkar eko och de som tycker att kemijordbruket är bäst väljer att titta på fel sak. Det är nämligen storleken på jordbruksenheten som är avgörande.
Om man, som jag, vill att så mycket av matproduktionen som möjligt skall vara ekologisk och i samklang med naturen så behöver man se Sveriges matproduktion i ett historiskt perspektiv. År 1800 var vi 2,3 miljoner människor i Sverige. 150 år senare var vi 7 miljoner. På den tiden utvecklades jordbruket så att alla 7 miljoner försörjdes och att det till och med producerades ett överskott att exportera. Detta lyckades man med i stort sett utan att använda några fossila eller importerade insatsvaror. Den stora anledningen till ökad matproduktion var övergången från ängsbruk till ett vallbaserat jordbruk med kvävefixerande baljväxter. Även bättre växtföljder, täckdikning, förbättrade hästredskap, organiserad växtförädling och inte minst skiftesreformen bidrog till ökad matproduktion.
Förbrukningen av annan energi än solens var försumbar. En mer resurseffektiv jordbruksproduktion har vi aldrig haft. Givetvis fanns det många gårdar. Många små familjejordbruk. Växtodling och djur på samma gård. Slutna kretslopp. Och många människor arbetade med matproduktion.
Motivet bakom skiftet från sol till olja var inte att öka matproduktionen utan att kemi- och oljeföretagen behövde få avsättning för sina produkter efter kriget samt att industrin behövde arbetskraft. Totalproduktionen av mat har i stort sett inte förändrats i Sverige sedan oljedriften tog över.
Det jag menar är att det finns ett problem att gå ut och kräva 100% eko som SNF eller önska 50% som MP. Att man börjar i fel ända. Dagens storskaliga jordbruk kan inte bli hållbart om det ställer om till ekologiskt. Det är det storskaliga som är problemet. Kraften bör istället läggas på att öka möjligheterna för det småskaliga att växa. Det är de som lättare kan sluta kretslopp och leva i samklang med naturen. Med det småskaliga jordbruket så spelar det ingen roll med märkningar som tex KRAV. Ofta är den mat som produceras småskaligt betydligt bättre än vad KRAVs regler ger.
Givetvis behövs det betydligt fler människor engagerade i matproduktionen. För utan det så kan vi inte ställa om till ett hållbart jordbruk. Och det är ett hållbart jordbruk som vi måste sträva efter. Som MP, SNF och alla andra miljö- och matorganisationer måste propagera för. Ekologiskt kommer på köpet…
Precis det här skriver en annan SLU-forskare om:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2014/10/smaskaligt-jordbruk-kan-matta-manga-munnar/
I en alternativ verklighet som jag hört talas om var motivet bakom skiftet från sol till olja att det helt enkelt var billigare (olja är ju koncentrerad solkraft).
Och den lycklige bonden köpte en traktor och maskiner som han kunde dra med traktorn. Ja, det var en fantastisk uppfinning. Traktorn och dess bränsle motsvarade hundratals personer som nu bonden kunde friställa, och de kunde ägna sig åt andra nyttigheter som att flytta till Kongliga Hufvudstaden och baka surdeg.
Istället för att fälten på hösten fylldes av hundratals personer som plockade potatisar och rovor kunde man nu bara se en förnöjd bonde puttrande i sin traktor, men med en viss slagsida i hytten enär den tjocka plånboken inte var symmetriskt distribuerad över skinkorna. Och så vidare.
Alltså handlar det om ekonomi och effektivitet i den alternativa verkligheten. Tur att vi inte lever i den verkligheten.
Farfar hade kört fast med ett tröskverk, åtta hästar kunde inte dra loss det. Grannen kom med sin getingmidja eller Grålle och drog upp det på ett kick. Året efter hade farfar köpt traktor och gråtit farväl till hästarna, arbetskamraterna.
Småtraktorer är inte orsaken till sammanslagningen av jordbruk, en anledning till det är att bönder är självständiga vilket i politikers ögon ofta är samma som motsträviga, och att storkapitalet behövt folk till industrialiseringen. Alltså motarbetas småjordbruk av regimen i allt från skatteregler till skötselföreskrifter.
Ett exempel på självständigheten är att en bonde genast fattade att bostadspolitiken inte fungerar i en rättvis verklighet: "Vem skall fylla på sädesbingarna som alla kan ta mjöl ifrån?" frågades agitatorn på trettiotalet.
@kgb35
Precis, bönder är självgående egenföretagare och har alltid varit det. Därför kan man inte prata om dem i svepande termer som att "Det svenska jordbruket måste tänka i nya banor" precis som att hela jordbruket är en stor kommunistkolchos eller en tänkande individ.
Och även förr i tiden gällde det att göra pengar på det som gick. Enligt sägnen hade min morfar under en period ett ambulerande tröskverk som drevs av den nymodiga elektriciten, men transporterades med häst och vagn. Man krokade helt enkelt upp den på närmsta luftledningar, sen var det bara att köra.
Det kommer metoder för att göra kretsloppen mer slutna. Fosfor kan utvinnas från städernas avfall. http://www.ekobalans.se/sv/senaste-nytt/63-ekobalans-gor-helsingborg-sjalvforsorjande-pa-fosfor.html
Olja kan utvinnas ur alger som trivs bra i vårt mörka kalla klimat. http://science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj//algolja-som-biobransle-ett-framtida-drivmedel.cid1227894
Konstgödning från himlen som marknadsförig.
När jag var liten träffade jag en man som berättade att han gjorde sig en förmögenhet på att smart sälja konstgödning direkt efter andra världskriget. Han hade ett litet flygplan och landade överraskande vid utvalda bondgårdar låtsades att han var lite vilsen och blev alltid bjuden på kaffe hos den nyfikna bonden.
Skänkte sedan bonden en säck konstgödning med instruktion som "skulle lämnats någon annan stans som var lite hemligt men högt upp på samhällsstegen" och kom överens att komma åter när det var dags för skörd. Nästan alltid köpte då bonden betydligt mer konstgödning inför nästa år och ibland lite prov till de nyfikna grannarna också, som sett skillnaden i tillväxt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Jag har två befriade industrigrisar, Piglet och Hamlet. Ryktet om deras känslighet är överdriven. Visdt blir de rosa i början men det går över fort. Bara de har lervälling tillgängligt. Ganska fort hittar .de tillbaka till de mesta av naturligt beteende.
Jag äter veganskt och minskar därmed, som jag förstått det, arealen det tar att livnära mig ganska mycket. Dessutom så behöver jag inte fundera speciellt mycket på hur "ekologiska djur" kontra "icke-ekologiska djur" har det eftersom jag ändå inte äter dem. Växthusgasutsläppen minskar ju också ganska rejält med denna kost, som bekant.
Jag vet inte riktigt varför men jag tenderar att möta mer motstånd ju mer liberal någon är/kallar sig. Jag är själv vuxen socialliberal så jag kastar inte gatsten på någon direkt.
Ofta känns motståndet ganska irrationellt och av typen:
Proteinbrist (jag är 198cm och väger 120kg, varit vegan i 8 år).
Människor i sin naturliga miljö jagar(???)
Veganer bränner korvkiosker(???)
Riktiga män äter kött(Jag är trygg i min manlighet, som det brukar heta)
Bristsjukdomar är en annan klassiker. Vi har inte direkt en epedemi av Kwashiorkor i Sverige, mig vetrligen. Vilka andra bristsjukdomar dör vi av? En epedemi av dessa borde snart visa sig i de c:a 100.000 veganer som finns i Sverige.
Det vi dör av är (främst) hjärt-kärlsjukdomar, cancer och medicin för att "bota" de sjukdomar som uppstår för att vi äter som vi gör för att undvika de bristsjukdomar vi inte får. Verkar irrationellt.
Kan någon förklara varför jag ständigt får irrationella svar när jag säger att det inte är fel att vara vegan? Jag menar då inte svar av typen "det låter bra, men jag skulle aldrig klara det" eller "jag tycker kött är gott" där det är belöningssystemet som talar.
500 miljoner indier i sin naturliga miljö kan inte ha fel, om man nu kan tala om fel eller rätt. Jag tror att det handlar om samma fenomen xxxfobier. Man sätter sig tillfälligt mentalt i den andres sits men utvärderar sitsen efter sitt eget värdesystem och drar sen slutsatsen att det måste vara något fel på den andre, eller till och med i extremfallet som ett hot som måste åtgärdas.
Hur tycker offense74 att man ska leva på det som kan odlas på våra breddgrader och inte behöver importeras om man inte ska äta kött, ägg eller mjölk? Vad ska vi göra med den mark som bara duger för gräsproduktion och/eller bete? Och varifrån ska gödslet komma?
Verkligheten är att på våra breddgrader är djurhållning nödvändig för ett hållbart jordbruk. Däremot kan man på sydligare breddgrader leva på vegetarisk kost, men veganism här uppe där odlingssäsongen är som den är baserar sig på globala fossilbaserade transporter.
Sedan minskar betesdjur i själva verket CO2-utsläppen. Resten är bara propaganda från veganrörelsen. Världen är inte svart-vit.
http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/radda-klimatet-at-mer-kott-och-drick.html
Jag har inga som helst problem med djur som går och betar i skogen (även om jag valt bort att äta dem själv). Som du vet är det inte riktigt därifrån de animalier som vi konsumerar kommer. Det är väl främst den industriella hanteringen av djur jag har problem med.
Dessutom måste någon av de växter vi odlat kunnat sparats över vintern annars får man som bekant skörbjugg. Jag är som du märker ingen expert men tror väl att rovor, potatis och pumpa håller sig ganska bra över vintern. Även havre, korn, råg och vete har väl lyckats överleva vintrar vad jag vet?
Jag kan också se lite logisiska problem när jag tänker på höns och kor som springer omkring i skogen och letar efter något att äta under 2 meter snö?
Kanske svaret på att veganer är så hysteriskt besatta finns i denna studie från Österrike:
http://notrickszone.com/2014/03/30/university-of-graz-study-finds-that-vegetarians-are-unhealthier-more-mentally-disturbed-than-meat-lovers/
Köttätare i denna studie hade hälften så stor frekvens av de vanligaste sjukdomarna som tex. allergi, cancer och diabetes. Så även med psykiska problem som ångest och depression.
Det kan ju vara frågan om orsak och verkan; blir man vegetarian för man har psykosomatiska föreställningar eller har ohälsa?
Problemet är att det bara finns 2,6 miljoner ha åker i Sverige och om det inte finns några kor eller grisar eller kycklingar så har vi bara vår egen skit att gödsla med. Bortsett från alla kostnader att lägga om vårt nuvarande avloppssystem och att sluta med alla mediciner som vi inte vill få ut på åkrarna, så är inget system är utan förluster, utan näringen försvinner så småningom ut i havet, avkastningen sjunker och veganerna måste bli allt färre.
Om vi accepterar husdjur i kosthållningen så kan vi däremot även använda näringen från och solinstrålningen på en massa ytor som inte duger till åker – både till mat och till att gödsla vår åkrar med. Åker kan heller inte producera människomat år efter år utan måste emellanåt få vila. Denna vila är idag vall – som är den huvudsakliga åkerarealen som används som djurfoder.
Ren veganism ger alltså i längden mycket mindre matproduktion och allt mer urlakade åkrar. Veganerna är beroende av att det finns andra som äter djur.
Haha, ja Dan, det är en fråga jag själv ställt mig ibland när jag pratat med andra veganer. Den om orsak och verkan alltså.
Om man pratar om hälsa så kan man dock se att på de ställen i världen där de (ofrivilligt) äter nästan bara växter så är diabetes och våra (i väst) vanliga cancerformer mycket ovanliga. Liksom hjärt-kärlsjukdomar. De kan säkert vara deprimerade men jag skulle gissa att de isåfall är det på grund av brist på pengar snarare än brist på flintastek.
Diabetes och cancer är lika okända bland San-folket och bland inuiter – som har en nästan 100 %-ig animalisk föda. Det finns inga enkla svar…
@annan:
Djur som är döda varken skiter eller äter, som bekant.
Dessutom, om vi bara har 2,6 miljoner ha åker i Sverige så känns det som att det vi odlar där kanske skulle kunna föda oss (människor) i stället för djur.
Således skulle man kunna föda djur som bajsar och betar i tillräckligt stor omfattning för att jordbruket skulle fungera optimalt, samtidigt som vi (människor) får så mycket mat som möjligt. Du kan få min del av köttet om jag får några potäter av dig :-).
Som bekant ser det inte ut så idag, vilket är den tid jag lever i,
@offense74
Som jag säger – nästan allt som odlas på åker för djuren är vall – som man under alla omständigheter måste ha i växtföljden om man inte ska få problem med parasiter och utarmning av jorden. Det blir inte mer människoföda för att du tar bort djuren. Bara en massa gräs som ingen vill ha.
Diabetes är nog ganska direkt relaterade till sockermissbruk och stress likaså cancer. Träning,antioxidanter och stresshantering är troliga motvikter inte veganism utan balans.
Inuiter i Kanada lever c:a 15 år mindre än övriga Kanadensare:
http://www.statcan.gc.ca/daily-quotidien/080123/dq080123d-eng.htm
Det är således ingen livsstil jag kommer prova. Testar istället med det som förespråkas här:
http://www.dresselstyn.com/site/
Så är det i snitt, eftersom de anammat en västerländsk livsstil, och dessutom står lågt på sociala skalan och har stora alkoholproblem – men blanda inte bort korten utan titta på inuiter med traditionell livshållning.
Äter man bara rätt kvalitet på kött och grönsaker å frukt och uppnår balans så klarar man sig på betydligt mindre mår bättre och blir produktivare som människa minskar stress och psykisk ohälsa. Man ska göra som Asiaterna och äta sig frisk funkar här med våra produkter med. Livsflöde som Kuckeliku förespråkar.
@Los Puddas:
Diabetes typ 2 innebär att din kropp tillverkar insulin men att det inte är tillräckligt för att glykos skall komma in i cellerna, vilket gör att det istället cirkulerar i blodet.
Man kan enkelt se att det finns ställen på jorden där man äter betydligt mer kolhydrater än vi gör men har betydligt färre fall av diabetes typ 2. Faktum är att man sett att en kost bestående av oprocessade växter i de flesta fall botar diabetes typ 2:
http://www.pcrm.org/good-medicine/2006/autumn/targeting-diabetes-groundbreaking-pcrm-study-shows
Antagandet är att diabetes har en korrelation med intracellulära lipider enligt nedan:
http://www.encognitive.com/files/Role%20of%20fatty%20acids%20in%20the%20development%20of%20insulin%20resistance%20and%20type%202%20diabetes%20mellitus.pdf
Fast de kolhydraterna du syftar på återfinns i Asien tror jag och är då ris, nudlar och liknade jag syftar mest på raffinerat socker och där är västvärlden ett kapitel för sig i kombination med stress och framförallt missbruk av socker inte enstaka chokladbitar på en lördag.
Offense74, kött är den främsta C-vitaminkällan. Färskt kött. Ingen risk för skörbjugg då. Problemet är ju att C-vitamin inte är stabil. Så att lagra gräs och istället äta färskt kött är en utmärkt lösning.
"Djur som är döda varken skiter eller äter, som bekant." – så vad du föreslår är att vi ska utrota djuren? Som jag brukar påtala är veganerna djurhatare, som vill se djuren utplånas, för annars faller hela miljöargumentet.
När kor, som är det viktigaste tamdjuret, försörjer sig på gräs och löv i hagmarker så sker en nästan obefintlig bortodling av mineraler som Ca, P och K…
Mineralerna går bara runt och den mjölk som kon ger är ett koncentrat av detta…
Samma gäller köttet och tillväxten av djuren på betet.
Hela processen är oerhört arbetsbesparande och effektiv.
Däremot odling av olika grödor, för transport till tätorter eller så, innebär en borttransport av mineraler från odlingsmarken med odlingsproblem vid höga skördar.
Vilket är ett stort problem globalt.
Odlingsmarken blir värdelös och går inte att odla längre…
Så tyvärr, är en förnuftig – ekologisk – djurhållning, enligt äldre mönster det mest ekologiska och uthålliga…
Men sedan tycker inte jag att man skall offra sin egen mathållning för något abstrakt prat om "klimatet"….
Ät vad du trivs med!
@offense 74,
Jag har inga problem med att du är vegan/vegetarian, men jag måste säga att du har fått en del om bakfoten.
Lite synd att du bara har råkat ut för ännu mer obildade antagonister.
Den yta du behöver för din försörjning är faktiskt tre gånger större än vad du har lärt dig, om det skall vara hållbart.
Säg att du behöver ett hektar så behöver du ytterligare två till gröngödsling till din hektar som du odlar.
Sen är det ju mindre effektivt om du vill att maskar och nematoder skall processa denna grönmassa du gödslar på ditt grönsaksland än om större djur gör det.
En idisslare är fasen så mycket bättre på att processa grönmassa än en varmkompost är.
Dessutom är kompostering fullständigt värdelöst att göra i ett varmt och torrt klimat.
Vill du tömma världens grundvattenreservoarer snabbt finns det knappast något bättre än storskalig kompostering.
@Cornu:
Nej vi behöver, precis som jag sagt, inte döda alla djur eftersom ni vill äta dem. Att jag är vegan är för att jag inte vill äta kött. Och för C-vitamin äter jag hellre kålrot eller äpple än rått kött. Men du får naturligtvis äta rått kött från dina kor som går i 2 meter snö och betar om du vill det.
@Anders
Hjälp mig med matten. Så om jag odlar mat till en gris så får jag till slut i mig mer energi än om jag ger maten till en gris och sedan äter grisen? Glöm alla bra blogginlägg om energi på den här bloggen då du just skapat Särimne.
Används kor idag för att kompostera överblivet bio-avfall? Jag trodde de käkade sojabönor från det som en gång var Amazonas. Eller pratar du om en annan tid och verklighet?
Nu var det idisslare jag nämde, gris är inte en idisslare.
Ärligt talat, har jag inte lust att prata med en som vare sig inte har den blekaste aning om odling eller kan skilja på gris och idisslare.
Dessutom att du försöker att påstå att jag vill fämja sojaodling i Brasilien blir bara för mycket.
Att du råkar ut för sådarna argument som du klagar över kanske inte är så konstigt trots allt.
Jag lever ännu i förhoppningen att alla människor är bildbara…
@offense74
Vi börjar med lektion 1: Kor, får och getter är idisslare.
Lektion 2: Svenska köttdjur lever huvudsakligen på gräs. Betar på sommaren och får hö och ensilage på vintern.
Lektion 3: Du måste odla gräs på din åker emellanåt om du inte ska få problem med växtsjukdomar och parasiter. Människor kan inte leva av gräs. Gräset kan däremot bli till kött och fett och större delen av växtnäringsämnena kan komma ut som gödsel – en form som dina människogrödor kan tillgodogöra sig, till skillnad från det svårnedbrutna gräset.
Lektion 4: Gödslet innehåller också växtnäring från sommaren betesmarker – de marker som du inte kan odla människoföda på. Detta kompenserar för det läckage du alltid har från din åker, hur mycket du än försöker. Du har dessutom ett stort enkelriktad flöde av näringsämnen från din åker till människorna i staden – som inte lämnar tillbaka dem, utan blandar dem med svårnedbrutna mediciner, hormonstörande ämnen, tungmetaller etc – ämnen du absolut inte vill ha tillbaka till din åker – och lägger dem i parker och täcker varphögar med dem. Det underskottet måste du täcka på något sätt. Antingen genom konstgödsel eller genom stora mängder kreatur som samlar näringsämnen från icke-åker.
Artikeln diskuterar ffa grödor medan bloggaren diskuterar köttproduktion. Som medicinsk forskare blev jag besviken på att artikeln i svd inte hade några referenser -får väl ändå anta att slutsatserna är hyfsat underbyggda. Själv tycker jag att man ska satsa järnet på GMO. Vad kan vara bättre än resistenta grödor som ej behöver besprutas, växer bra på många olika jordar -alltså ekologiskt enligt min definition.
GMO är intressant. Många hävdar att de VET saker (även forskare) som jag VET att de inte kan VETA.
Det vi vet vad gäller hälsa och GMO är att man inte trillar av pinnen direkt efter man ätit det.
Ponera att bukspottskörtelcancer går upp med 10% de närmaste 15 åren. Det dessa människor då kommer att VETA är att detta INTE beror på GMO. Det jag säger är att vi inte vet men att vi släppt ut nya proteiner i naturen och detta kan vara en orsak till att bukspottskörtelcancern har ökat.
Lite mer försiktighet hade inte skadat i denna fråga. Poängterar att jag inte principiellt är emot GMO. Jag har därmot något emot forskare som är säkra på saker som inte är säkra.
Instämmer!
Om jag förstått saken rätt kan man i många fall göra ungefär samma sak med traditionell förädling, men till ofantligt längre tid och högre kostnad.
De fall som man inte klarar med traditionella metoder är väl typ att klistra in fiskgener i tomater. Men å andra sidan så finns dessa grödor ofta ändå inte vilt i naturen, eller kan ens klara sig där. Dessutom är sådana extra gener i de flesta fall bara en belastning för organismen i sitt vilda tillstånd, som inte ökar dess överlevnadschans, och kommer att rensas ut med tiden.
Det existerande GMO-reglementet sägs dessutom vara svårt efterblivet vid det här laget, baserat på teknik för decennier sedan.
Satsa på GMO?
Ja då lär det bli ännu färre som är villiga att arbeta med jordbruk.
Med GMO urholkas äganderätten än mer för lantbrukaren.
Vill man inte betala så kan man ju alltid vänta 20 år tills patentet går ut, då är det fritt fram att använda för alla bönder som önskar det. Om GM-utsädet dessutom är för dyrt att köpa in så kan man ju välja bort till fördel för andra sorter.
Det största problemet för GMO idag är snarare det politiska motståndet och de mycket kostsamma regleringar vid godkännande av nya GM-grödor vilket gör att enbart företag med stora resurser har råd att ta fram nya GM-grödor.
Det finns idag också växtförädlingsteknik som ger liknande möjligheter som GMO utan att klassificeras som sådan vilket innebär att den inte omfattas av samma restriktioner. Därmed så börjar hela GMO motståndet kännas förlegat. Det blir som när man idag köper livmedel "utan tillsatt socker" där det enda tillverkaren gjort är att ersätta "socker" med koncentrerad fruktjuice eftersom det ser bättre ut på förpackningen.
Sedan undrar jag vad en del tror ska hända när man äter GM-grödor? Ok, GM-grödor som producerar egna växtgift kan eventuellt vara skadliga (men detsamma gäller "naturliga" arter som uppför sig på samma sätt) men detta är ganska enkelt att kontrollera.
Ok,
Men om grannens GMO "smittar" min konventionella gröda och jag blir anmäld för patentintrång vad tycker du jag skall göra då?
Vi är alldeles för många människor, även i Sverige, och det är hela problemet!
Vi behöver vara så många människor att naturen lätt kan hantera våra behov och vårt avfall, förse oss med all miljövänlig energi vi behöver.
Bästa sättet att få ner alla skadliga utsläppen och övrig miljöförstöringen borde vara global barnbegränsning, max 1 barn/ par tills vi når den nivån, dvs det är universallösningen på nästan alla våra problem.
Men på det örat är det inte många som lyssnar, varför är det så viktigt att vi hela tiden blir fler och fler, när miljö och livskvalité blir lidande?
Kan det vara inbyggt i konsumtionssamhället att det inte tål en befolkningsminskning?
Säger väl sig självt att:
Livsmedel som inte odlats med hjälp av giftbesprutning, inte götts med framgrävda ändliga gödningsmedel, eller avloppsslam är bättre, dvs innehåller mindre gifter och har belastat naturen mindre?
Eller att djur som fått leva med gott om plats och fått utlopp för sina instinkter, sluppit slentrianmässig medicinering och billigast möjliga foder, sluppit lida och ger bättre kött?
Eller åtminstone bättre samvete och en renare värld.
De där egoistiska tomtarna ställer till med en jäkla skada bara för att få sälja sin bok,
När jag skriver ett liknande inlägg i mainstreammedia så blir det censurerat,
varför fattar jag inte.
Tolkas barnbegränsning som rasism kanske?
Egentligen är pratet om eko bara en fasad för något annat…
Men vad?
I ett tidigare inlägg insåg Cornu att med den allra minsta ekonomiska försämring så är svenskt lantbruk utslaget….
Då EUs jordbrukspolitik och stöd är helt avgörande just nu…
Men det är värre ändå.
De som borde börja med jordbruk inser att det inte går att överleva och få en inkomst som företagare längre…
De som varit med länge, kan se hur förändringen slagit.
Gårdar som hade 5-6 anställda och stor djurhållning på 1970- talet har idag eventuellt en anställd och ägaren…
Arrendatorer, med sidoarrenden, kräver att får stöden och arrendera marken gratis – för att få ekonomi på spannmålsodling. Det som gör att marken odlas är ägarens vilja att inte visa detta för omgivningen. Då det är skämmigt….
Annars borde stora arealer ligga brukade!
Då det är det mest ekonomiska – redan nu!
@Thomas Gunnarson kan man se det som att transportkostnaderna från producenter utanför Sverige är så låga idag att det inte går att konkurrera? Utgår från att värdet av en egen reserv i krisläge anses försumbart och att långväga transport inte anses försämra kvaliteten på maten. Vet att segelfartyg på 30-talet tydligen lönsamt fraktade hit säd från Australien.
Vänliga hälsningar
Nanotec
På 30-taled hörde världens största segelflotta till Åländska rederier. Pommern gick t.ex. med timmer från Oslo till Australien och vete därifrån till England. 90-100 dagar varje väg.
Jag tänker på den där sketchen med Hasse Alfredsson som avslutas med en sång och textraden "Man får hoppas att ba-arna. Ändå får ett glas öl".
Givet låsningarna i invandringsfrågan och givet den totalitärt vordna hallelujah-liberalismen, är den sketchen inte längre ett dugg rolig utan väldigt allvarlig.
Man får hoppas att barna. Ändå får ett glas öl. Men det ser mörkt ut på avbytarbänkarna.
@viktualiebroder det är nu en mörk novemberafton tom rekord i få soltimmar åtminstone här. Även jag saknar solen men lugn det är om en vecka mindre än en månad till det vänder och vi går mot ljusare tider. Läste att invandrarna nu har i genomsnitt (inte median?) högre utbildning än vi som är födda här. Problemet är som jag ser det att vi inte förmått byråkratiskt hantera mängden invandrare. Läkare, civilingenjörer och andra högutbildade får i god ordning länge länge vänta på sin tur att komma vidare i systemet på förläggningar i skogen med målet att så småningom kanske kunna arbeta med det de kan bra.
Med skogen tänker jag på Filipstad som ofta visas på TV. Visst bor några i den trevliga tätorten men majoriteten är utlokaliserade vad jag förstått och reser till det stora samhället för lite förströelse i väntan på …
Vänliga hälsningar
Nanotec
Du skriver:
"Djurskyddet och de ekologiskt uppfödda djurens levnadsförhållanden nämns inte i artikeln. Antagligen därför att det för åtminstone två kategorier är som natt och dag mellan ekologiskt och icke-ekologiskt – nämligen för höns och gris.
I det ena fallet, det icke-ekologiska, får djuren aldrig se en himmel eller känna solen eller regnet. Nu tål förstås inte dagens avlade grisar sol, så man får använda andra grisraser. SLU-forskarna hävdar att man inte får bättre mat, men bättre mat är en subjektiv upplevelse. Den som provar att äta en ekologisk kycklingfilé från Sveriges enda ekologiska kycklinguppfödare lär märka en enorm skillnad mot industribroiler. Om detta sedan är bättre är subjektivt. På samma sätt märks det en rejäl skillnad mellan ekologiska ägg och broilerägg. Om detta är bättre är subjektivt."
Detta är helt fel. Du måste skilja på KRAV-märkta produkter och ekologiskt producerade produkter. En ekologiskt producerad vara innebär just att inte några bekämpningsmedel eller gödningsmedel används. Man kan ha precis lika vidrigt djurskydd som en icke-ekologisk producerad vara. Andra märkningar som t.ex KRAV ställer dock krav på bättre djurskydd och naturligare förhållanden för djuren. Det är viktigt att inte blanda ihop detta.
Svält är ju också bullshit då Monsanto och hamburgekedjorna garanterat skulle hålla majoriteten av världsbefolkning vid liv, inget bra och hälsosamt liv men om man bor i ett Sudanesiskt flyktingläger kanske raffinerat socker och grått kött är ett sekundärt problem.
Inte så att jag tycker det är hedervärt att exportera västvärldens sämsta egenskaper till U-länder men att hålla sig vid liv brukar överskugga det mesta.
Frågan bör nog främst ses ekonomiskt. Ekologiskt jordbruk kräver mer subventioner och är därför mer förkastligt. Folk privat får naturligtvis odla och stoppa i sig vad de vill och fantisera och moralisera. Om man bara skulle bromsa tillförseln vid gränserna fås andra priser och bättre förutsättningar för det ekologiska. Bäst vore att fullständigt isolera en kommun från omvärlden och se hur många som klarar sig. Räkna med att det blir mycket ekologiskt när samhället kollapsar. Det bästa man kan göra är att dra in subventionerna. Kollapsen kommer då lite senare och blir inte riktigt lika brutal. Även tillförseln av tvåbeningar borde naturligtvis stoppas vid gränserna. Området tillåter närmast oändlig mängd idiotiskt drömmande.
Tyvärr bidrar herr Cornucopia till begreppsförvirringen genom att blanda ihop djurskydd och ekologi. Men de djurskyddskrav som finns hos tex KRAV (och som är helt relevanta) handlar om ren ETIK och har inget att göra med de övriga så kallade "ekologiska" reglerna.
Det finns många köttproducenter som liksom vi gott och väl uppfyller KRAVs djurskyddsregler men som vägrar ansluta oss eftersom vi inte stödjer de övriga reglerna som bygger på ren ideologi och som i värsta fall har lika svag vetenskaplig legitimitet som homeopatin. (I själva verket är ju tex förbudet att använda kvävemineralgödsel högst "oekologiskt").
Om det däremot fanns en certifiering för enbart djurskydd och djurhälsa skulle vi gå med omedelbart.
Hur påverkar den kommande klimatförändringen svenskt jordbruk? Vi får det både varmare och blötare. Jag har lästnågonstans om att det talas om två skördar i södra Sverige tex per sommarsäsong(som blir längre)
Gårdens egna kretslopp
Att bygga gårdens egna kretslopp kräver lite mer än att ställa sig i den ena eller den andra odlingsfållan. Det kräver lyhördhet och erfarenhet samt förmåga att förändra sig. Det kräver att resurser finns till ett kretslopp. Ett kretslopp uppstår bara inte utan det behöver hjälp. Om ni som jag dessutom anser att kretsloppet inte självklart skall innefatta stadens sopor, matavfall, avloppsslam m.m. då dessa snart till 50 % har sitt ursprung i andra länder så krävs det lite mer kunskap om vad som skall ingå i kretsloppet på gården för att det skall vara miljösmart.
Vi har sedan 95 till viss del varit kontrollerade efter KRAV uppsatta regler, regler från en organisation vars stor del av medlemmar har ett starkt marknadsekonomiskt intresse. Med den erfarenhet jag har skulle det vara tjänstefel att inte lyssna eller läsa vad de fyra nu skriver och säger om ekologisk odling. Jag tror det skulle leda till utveckling om fler vågar läsa och värdera och bilda sig en egen uppfattning utan att ta till med skrämsel teorier om gifter. Allt som vi idag bekämpare oberoende av system så är det mot naturens egna gifter eller utveckling med väder. Vad sägs om DON på havre, leverflundra, mygg, eller mögelgifter som vi så lätt känner i vindruvor. I framtiden gäller okonventionell produktionen för att få ett hållbart kretslopp med produkter som är Härproducerat.
Vi kan ju börja med att fördela den mat vi har bättre över världen, och sen kan vi börja diskutera att vi måste odla "så och så mycket mer mark". Effektivisera det jordbruk vi har och gör det mer hållbart! Ekologiskt är inte den enda vägen, men den är bättre e konventionellt jordbruk, inte bara för att det är hållbarare i längden, utan även eftersom satsningar inom området skapar väg för nya uppfinningar och lösningar som kan förbättra även för konventionella ordbrukare så att allt blir mer hållbart. Jag har även skapat en omröstning för att se hur många vi är som köper ekologiskt eller ej i dagsläget: http://www.plusett.nu/omrostning-4639/handlar-du-ekologisk-mat