“En hög skuldsättning medför en viss risk” – Per Bolund till P1 Morgon
Nya finansmarknadsministern Per Bolund (mp), har gett en intervju i P1 Morgon. Han tycker att de svenska hushållens skuldbubbla är ett stort problem, men axelmaktregimen vågar inte göra något åt bubblan, utan söker breda uppgörelser för att kunna fördela ansvaret när skiten träffar fläkten.
Bolund bedyrar att det viktigaste är fortsatt finansiell stabilitet.
Däremot kan man inte acceptera att hushållens skuldsättning fortsätter öka. Man säger inte direkt nej till amorteringskrav, utan det är “ett arbete som pågår på regeringskansliet”. På frågan om ränteavdragen och att staten subventionerar själva problemet vågar inte Per Bolund svara, utan kör det klassiska politikerknepet och svarar på en annan icke ställd fråga.
Åtgärderna mot minskade skulder får inte “öka hushållens kostnader” eller orsaka osäkerhet.
Kreditkranen ska alltså skruvas åt och skulderna minskas, utan att hushållens ekonomi påverkas. Lycka till med det, skulder kan inte betalas utan att pengarna måste fram…
Viktigast är dock att man når överenskommelser med “så bred enighet som möjligt” och “bred samsyn”. Miljöpartiet och Per Bolund, som tidigare visat hög svansföring i frågan om bostadsbubblan och skuldbubblan har alltså upptäckt att i maktställning är man maktlös. Skulderna har blivit för höga och åtgärder är inte möjliga, för då kraschar man bostadsmarknaden och hela ekonomin. Endast om man kan få med sig alliansen, och därmed fördela letandet efter syndabockar, är man beredd att göra något alls åt problematiken.
Business as usual alltså.
52 kommentarer
Vad vill du göra då? Ta bort ränteavdragen? Kommer inte det att påverka den inhemska konsumtionen så hårt att ekonomisk tillväxt under överskådligt framtid är hotad?
Skuldproblematiken verkar mer och mer bli som invandrar/integrations-frågan, dvs. finns ingen annan lösning än att gasa på och ve den som säger något annat…
Självklart måste ränteavdragen bort. Successiv nedtrappning under 10-15 årsperiod så hushållen hinner med anpassningen och mycket lämpligt är det nu och har varit ett antal år då räntorna är rekordlåga.
Som du menar påverkar den inhemska konsumtionen? Men är det statens ansvar via räntesubventioner att elda på överhettning medan sparande är det mer eller mindre straff på. Nu när man även håller på att ta bort de hyfsade regler som fanns för privat pensionssparande.
Tvärt emot på gamla Spara & Slösas tid är det nu tabu att spara och ska gärna straffbeskattas.
Slösa är bra och ska subventioneras.
Man kan ju tänka sig en sänkning av både ränteavdrag och t.ex. inkomstskatt. De som har lån borde rimligtvis ha en inkomst och då blir totalen densamma även om de med höga lån givetvis blir förlorare.
Och vad har man vunnit på det?
@kongos
Det finns rimligen många alternativ på hur man kan avveckla ränteavdragen utan att BLK blir väldigt hårt drabbade och därmed slår mot ekonomin.
Man kan t.ex. växla det mot grundavdrag (kanske var det du avsåg) där var och en får ett avdrag motsvarande genomsnittligt ränteavdrag.
Ett annat alternativ är avdrag för kapitalkostnader för bostad där man får ett avdrag baserat på värdet på bostaden (oberoende på lånen). Hade man behållt fastighetsskatten så hade man nästan kunnat kvitta ränteavdraget mot fastighetsskatten (men bostadsrätterna skulle det inte funka för).
Ett tredje alternativ vore att snegla på reglerna för avskaffandet av ränteavdrag för bolag, där man istället får ett schablonavdrag på procent av vinsten.
Jag tycker nog första alternativet verkar mest sympatiskt då det inte gynnar höginkomsttagare som borde klara sin konsumtion ändå, men också för att det inte särbehandlar upplåtelseformerna (som nu när ÄR ges fullt avdrag, BR ges delvis avdrag och HR inte får något avdrag alls).
@Nils Nilsson
Det man vinner är att BLK får ett bättre incitament till att amortera på sina skulder då marginalkostnaden för lånet är fulla räntan.
Visserligen kan en sådan amortering antas drabba konsumtionen, men frågan är ifall det blir lika allvarlig som den skattehöjning som bara avskaffande av ränteavdrag skulle utgöra.
När räntan kommer stiga framöver så kommer konsumtionen drabbas vare sig vi vill eller inte. Ju större skulder vi har (påhejat av ränteavdrag) desto större blir räntekostnaderna och fallet i konsumtionen. Svenskarna har ALDRIG haft så höga skulder jämfört med våra disponibla inkomster… och ingen vill lösa problemet som kommer.
@Anonym
Tänkte mest på principen, inte detaljerna, men höjt grundavdrag låter vettigt. Känns som sagt som en sympatisk åtgärd som kommer alla till del. Att som vi gör nu sitta och subventionera lyxkonsumtion som dessutom riskera krascha hela ekonomin är ju egentligen helt vansinnigt.
Jag förstår fortfarande inte. det handlar ju ändå om att strama åt och att det inte ska finnas lika mycket pengar till konsumtion som nu. Om man minskar ränteavdragen och samtidigt ökar grundavdrag och minskar skatter har ju inget hänt.
Bara att enligt en lång plan minska ränteavdrag vartefter och kanske genom att premiera sparande få en annan syn på lån. För att hålla igång tillväxten i landet med upplånad konsumtion måste ju vara helt fel och inget som kan hålla på sikt.
Nja, höjda grundavdrag och slopade ränteavdrag förskjuter konsumtion från belånade BLT till obelånade eller lågbelånade svenska hushåll. Konsumtionen behålls, men istället för att subventioneras så straffas BLT-kollektivet.
Normalt sett tillämpas finanspolitik för att hålla igång konsumtionen när det skall genomföras jobbiga förändringar. Finns mycket att bygga inom energiinfrastruktur som håller byggsektorn vid liv under förändringen.
Hur enskilda hushåll hanterar sina skulder är knappast statens ansvar. Det har debatterats i många år att ränteavdragen är på väg bort och att amorteringar kommer.
Kanske det. Men konsumerar lågbelånade eller obelånade svenska hushåll lika mycket som högbelånade dito. Dom kanske inte är lika shopaholic, konsumtionsmönster som högbelånade och just därför inte har så mycket lån. Kanske har pengar på banken, aktier och fonder som inte konsumeras.
@Nils Nilsson
Visst, men vad förväntar du att lågbelånade gör av sin skattesänkning? Eldar i öppna spisen med pengarna eller?
Sålänge de inte spenderar pengarna på knark och horor så finns det ju viss potential till att det kommer att bidra till BNP.
Lägger på hög är ett annat. Gottar sig åt saldot. För många människor är summan pengar ett självändamål och inte vad man kan göra med pengarna. Tragiskt men sant.
@Nils Nilsson
Alla pengar i ett samhälle ska inte gå till konsumtion Det måste också finnas pengar till investeringar, vilket kräver att någon har kapital att investera.
Mest handlar det dock om att sluta uppmuntra ett dåligt beteende och istället uppmuntra ett bra beteende.
@Nils Nilsson
Hur lägger man dem på hög? Många sätt att spara (fonder, aktier, obligationer) innebär att man låter någon annan använda pengarna sålänge, det faktum att dessa sätt att spara ger bättre avkastning borde isf locka dem som tycker om att spara och därmed borde pengarna komma till användning även i det fallet.
@kongos
Sett ur BNP-perspektiv är det egalt ifall pengarna läggs på konsumtion eller investeras (eg man köper en maskin till en fabrik) – iaf i det korta loppet.
Vissa är spara andra är slösa. Slösa konsumerar och spara i vissa fall bara glädjer sig över ökat saldo på bankboken. Jag vet snåla "ekonomiska" individer som har eller hade många miljoner på bankbok men knappt inte råd att leva.
Den där andra som använder pengarna så länge, är väl en sån som skulle lära sig hålla i pengarna lite bättre än att de brinner i fickan
@Nils Nilsson
Man kan fråga sig hur "ekonomisk" man är ifall man har pengarna (många miljoner) på vanligt bankkonto. Varför inte åtminstonde välja högräntekonto hos någon nischbank? Eller en kort räntefond (spiltan verkar slå vilket bankkonto med insättningsgaranti som helst)? Eller fonder? Dessa sparande ger ju bättre avkastning – samtidigt som de pengar man sparas faktiskt kommer till nytta under tiden.
Om det nu är så illa att de behöver beskattas för att förhindras hamstra pengar så kanske det vore ett annat ställe att plocka in skatt på (och därmed kunna höja det föreslagna grundavdraget som skulle ersätta ränteavdraget).
@Anonym
Mja, inte över tid, investeringar ger ju om de är lyckade ett större konsumtionsutrymme och därmed högre BNP i framtiden. Båda behövs i någon proportion.
@Nils Nilsson
Det märks att du är en slösa. Ekonomiska tillgångar är inte bara en siffra på en skärm. Istället för att konsumera prylar och upplevelser så kan du se det som att de skaffar sig trygghet, tid och frihet.
@kongos
Därav brasklappen "iaf på kort sikt".
Jag tror det är lättare att inse att ränteavdragen inte är förnuftiga på lång sikt och att det i det långa loppet är bättre ifall man är utan dessa och att folk har en attityd att man inte skall okynneslåna. Hindret för att komma dit är att man riskerar kortsiktiga förluster. Vänta nu det här låter ju som en klassisk investeringssituation – man tar en kostnad nu för att i framtiden skörda frukten av sin satsning.
Men som jag föreslagit så kanske man inte behöver göra en så stor investering (som de kortsiktiga effekterna är) för att få samma avkastning (som de långsiktiga effekterna utgör)?
Allt man kan göra är att peka finger. Utgången är matematiskt oundviklig.
http://positivapengar.weebly.com/index.html
@A. Nilsson
Och vilken är den matematiskt oundvikliga utgången?
Och varför länkar du till "Positiva Pengar" egentligen? För att deras förslag också leder till denna matematiskt oundvikliga utgången eller?
Problemet positiva pengar verkar bortse från är det dispositiva i konceptet lagliga betalningsmedel. Det är alltjämnt så att riksbanken är den enda som har rätt att tillverka våra lagliga betalningsmedel, men samtidigt så föreligger inget tvång gentemot marknadens parter att bedriva handel med detta lagliga betalningsmedel. Vad vi normalt kallar pengar (sånt som de facto andvänds som allmänt betalningsmedel) avgörs med andra ord av marknaden och det blir därför så att marknadens parter därmed kan skapa pengar (genom att använda dem som allmänt betalningsmedel).
Frågan är dock vad regeringen kommer göra när utredningen hamnar på deras bord – isht ifall utredningen föreslår t.ex. avvecklande av ränteavdragen eller införa amorteringskrav eller något liknande som slår mot BLK's kassaflöde.
Hoppas killen förstår att skulderna kommer att öka per automatik!
Detta som en följd av att de som säljer har mindre lån än de som köper.
Med ca 20 års cirkulationstid för fastigheter så är det 5% av den värdeökning som skett på 20 år som lånen ökar med-allt annat lika!
Skulderna ökar inte "per automatik" med en sund amorteringskultur. Amorteringar löser frågan kring kredittillväxt på systemnivån.
Man kan både ha växande och minskande skuldberg. Sköter man inte detta är det IMF som knackar på med en fullmakt i handen, precis som i skuldfällan.
Det här valresultatet och den här regeringsbildningen måste vara bingo för bloggen.
Gnällkällan (med all rätt) att ösa ur förefaller oändlig.
Saknades ju inte direkt kritik (ofta berättigad) mot de som nyss lämnat maktens grytor.
Ser fram emot hur det låter när de nya kommer igång och faktiskt GÖR något också.
@Gronvita
Ja isht när regeringen vägrar "förhandla med rasister" och därmed måste få med alliansen på tåget (ie man kan inte föra alltför radikal politik – nej inte ens om man mot förmodan hade valt att förankra sin politik hos SD).
Annars skulle det vara kul att se vad resultatet blev om Stefan Löfven skulle förhandla med SD. Att SD stöder regeringen i utbyte mot en utredning klar 2018?
Alternativet är väl att fortsätta isolera SD så att de kan fortsätta öka
@Tango Smurf'en
Det hade kanske blivit lite lättare att driva en radikal politik – givet att han inte lyckas med att spräcka alliansen så att han kan förhandla med något enskilt alliansparti.
Med en enad allians så kommer regeringen vara beroende på att antingen SD eller alliansen åtminstonde lägger ner sina röster.
Iden att isolera SD har med andra ord visat sig vara något som S nu lär få äta upp. Ett alternativ då SD nu är representerad i utskotten är iofs att man lyssnar på vad de säger och sen försöker gissa sig fram till vad man behöver lägga för förslag för att få SD nöjda nog att lägga ner sina röster (utan att för den delen få v sura och fälla förslagen).
Gäsp.
Per Bolund borde eftersträva oenighet istället så att bloggägaren blir glad och kan fortsätta gnälla. 🙂
Det har tidigare föreslagits att man bara ska få göra ränteavdrag för motsvarande vad man amorterat. Ingen amortering under ett år ger heller inget ränteavdrag det året.
Jag förstår mycket väl varför ingen politiker vågar göra nåt åt bostadspriserna. Den som gör det riskerar att bli syndabock när bubblan väl spricker, och med tanke på omfattningen så misstänker jag att det partiet kommer utraderas för tid och all evighet den dag det händer…
Men politikernas största bedrift är väl att de övertygat folk om att de faktiskt behövs…
Belgien har inte haft en regering på flera år nu? Det går ju bra för dem.
Acapulco har inte haft poliser på flera månader, och alla är gladare, trafiken flyter på bättre än någonsin, och folk blir inte längre trakasserade av poliser som vill ha mutor.
Faktum är att av polisens ursprungliga krav så återstår inget, nu protesterar de för att få jobben tillbaka…
https://www.google.se/?gws_rd=ssl#safe=off&hl=sv&q=acapulco+police+strike
@Greenious
Tittar man på wikipedia så verkar det som att Belgien har en regering.
Det normala är väl dock att konstitutionen har en lösning där nödvändiga beslut ändå kan fattas – så även "utan" regering så blir det inte riktig anarki.
Det där med polisen i accapulco får väl dock anses vara självmål (från polisens sida) om det nu funkar bättre utan polisen (egentligen gäller det alla strejker där arbetsgivaren vinner på strejken).
Jo, det är riktigt. De hade iofs en regering hela tiden, men under 589 dagar hade de en expeditionsministär som i princip inte kunde göra nånting. Nästan hela 2010-2011 varade det. (Världsrekord f.ö.)
Nu är belgien inte ett land som gör väsen av sig, så ingen noterade att de till slut fick en (regeringsduglig) regering verkar det som. 😀
I sverige skulle det vara ett ännu mindre bekymmer, eftersom våra myndigheter är helt oberoende och vi inte har ministerstyre. Slöseriet skulle fortgå som vanligt.
Acapulco-polisen har verkligen gjort självmål. Rättskipningen sköts som tidigare av drogkartellerna. Skillnaden är att man slipper muta polisen och att trafiken faktiskt flyter på. Märkligt.
@Greenious
En expeditionsministär behöver inte vara handlingsförhindrad. I sverige kan t.ex. en sådan göra allt en vanlig regering kan – det enda som hindrar den är praxis, men skulle det bli långvarigt kan (och bör) den lägga fram budgetproposition och eventuellt även andra propositioner (helt enkelt göra det en vanlig regering gör).
Oj, en vecka på jobbet och han inte åtgärdat skuldbubblan ännu. Och det fastän han bergis kommer ha ett väldigt stort stöd i riksdagen för detta, den är ju så stabil nu riksdagen. Bara att tuta och köra.
Lugn bara amorteringskrav kommer innan hösten är slut. Om det blir andra åtgärder mot bubblan så snart är jag mer tveksam mot.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hoppas de lägger allt krut på amorteringar. Och mycket krut.
I mina ögon är det den mildaste och effektivaste justeringen av skuldtillväxten. Dels betalar hushållen till sig själva, det måste vara ur ett psykologiskt perspektiv vara bättre än att betala mer pengar i ränta (riskvikter) eller i skatt (ränteavdragen), och dels drar amorteringskrav av god kaliber ned lånelöftena i storlek så att vi förutom amorteringar får per definition lägre utlåning. En dubbelt god effekt som tillsammans minskar skuldökningen.
Drar man till rejält med amorteringar kan man gott kosta på sig att ta lite tid på sig att fasa ur ränteavdragen.
Men ränteavdragens tid måste vara förbi. Är det statens uppgift att subventionera lån och konsumtion. Har levt med sen minst 50-60-talet då konsumtionen hade helt annan volym än nu.
Vad är statens uppgift att visa för dess medborgare. Spara eller slösa?
Subventionera lånande eller sparande. Borde vara sparande och inte som idag.
@Nils Nilsson
Det tragiska är att staten verkar agera på ett sånt sätt att man bestraffar dem som tar ansvar för sin ekonomi och belönar de som slarvar. Det är inte bara på lånefronten som staten tar från Spara och ger till Slösa.
Ja, de som sparar hellre än skuldsätter sig har fått ett historiskt underläge i bostadsracet gentemot lånarna som prisat ut dem.
Det kommer nog heller aldrig att rättas till, även om det nu skulle bli pyspunka i bostadspriserna.
@viktualiebroder
Det stannar inte där: Ekonomiska skyddsnätet är ett annat exempel där man uppmuntras till att slösa upp sina tillgångar och ha minimala marginaler på det att staten träder in ifall det skiter sig. Den som ordnar med egen sysselsättning straffas genom ett system som är anpassat för att någon annan skall ordna allt.
Det blir naturligtvis ett ganska tandlöst krav på amortering som kommer presenteras. Ungefär som bolånetaket. Allt annat skulle skicka Sverige rakt ner i en djup depression. Men det är ändå bra att man så sakteliga skruvar åt. Om man som någon föreslog skulle trappa ner ränteavdraget också (under en tioårsperiod) så tror jag man vore på rätt väg mot en gradvis skuldsanering.
@Blue Horseshoe
Hur pass tandlöst är bolånetaket? Det tycks åtminstonde funkat såpass att vi har återgått till ett system där man har topplån och bottenlån och där man åtminstonde tvingas amortera på topplånet dvs ner till 85%.
Dock så skall det bli intressant att se hur amorteringskravet kommer implementeras. Bolånetaket är ju något som har införts av en myndighet, vilket amorteringskravet också skulle kunna vara – dock finns ju en utredning på gång angående amorteringskrav och den hamnar på regeringens bord i höst.
Ändringar i ränteavdraget måste dock oundvikligen vara en fråga om lagstiftning, dvs vara något som beslutas om av riksdagen. Det positiva om man inte ökar på ofantliga sektorn (som iofs regeringen säkert vill, men kanske inte kan i dagens parlamentariska läge) så behöver inte effekterna bli så drastiska för medelsvensson eftersom avskaffandet ger utrymme för motsvarande skattesänkningar.
Men har inte bokföringsnämnden sagt nu att man MÅSTE avsluta fusket med progressiva avskrivningar? EU-direktiv. Och då kommer ju bomarknaden att krascha. Inte bara nya föreningar, utan alla. I USA trodde man ju att subprime bara skulle gälla subprime (5-8% av bolånemarknaden), men så fungerar inte en marknad – faller en så faller alla.
@Lotta Trouble
Var får du EU-direktiv ifrån?
Eftersom avskrivningarna saknar reell betydelse så kommer även kravet på linjära avskrivningar sakna reell betydelse. Avskrivningarna är ju en rent bokföringsmässig åtgärd där man mixtrar lite med siffror som inte har någon betydelse – en BRF behöver inte gå med vinst, en BRF behöver inte ha positivt eget kapital (och följaktligen behöver en BRF inte ha ett visst bokfört värde på sin byggnad).
Det justeras nog lite i regelverket/lagstiftningen kring ekonomiska föreningar, eller skapas en bostadsrättsföreningsbokföring där man inte behöver tänka på ex. framtida medlemmars ekonomi.
Så är det bara att fortsätta köra föreningarnas ekonomi i botten. Varför ta i saken nu när man kan låta problemet växa istället. Ungefär som med utlåningen generellt.
@vinstmaskinen
Nej det justeras (mig veterligen) inte i lagstiftningen. Det har till och med varit uppe här att det inte finns något krav på att en BRF måste ha positivt eget kapital eller gå med vinst – därmed blir avskrivningar bara en rent kosmetisk åtgärd (siffrorna som påverkas i bokföringen har ingen praktisk betydelse och inga krav föreligger på att de skall vara något visst).
Jämför man t.ex. med fallet om man bedrivit verksamheten som aktiebolag så hade det haft betydelse just av den anledningen att för det första och viktigaste så måste ett aktiebolag uppvisa positivt eget kapital (eller t.o.m. mer än halva aktiekapitalet) och måste återställa detta ifall det är förbrukat. För det andra så förutsätts det i konceptet att ett aktiebolag skall avse att gå med vinst.
@Anonym: Jag kom ihåg det som (delvis) ett EU-direktiv. (När det skrevs om detta för halvår sedan). Vaddå, "avskrivningar saknar reell betydelse"? Klart att de inte gör det. Ökar avskrivningarna ökar kostnaderna – och då måste intäkterna öka (=höjda avgifter).
Men det är mycket som "konspirerar" mot bostadsmarknaden: BFN, räntehöjning (kronan faller – ökad inflation, och faller kronan för mycket måste Riksbanken höja räntan) och politikerna vill väldigt gärna ta bort ränteavdraget. Det senare kommer (tyvärr) inte att inträffa utan vi ska behålla skattefrälset, men de 2 förra förändringarna verkar i princip oundvikliga.
Om jag minns rätt så sa väl FAR att dem kommer låta BRF:er gå back med avskrivningsbeloppet då det inte påverkar kassaflödet?
@Lotta Trouble
Vilket EU-direktiv syftas på?
Det saknar reell betydelse. Ökade avskrivningar så ökar kostnaderna och resultatet försämras, men so what – en BRF behöver inte uppvisa positivt resultat, en BRF behöver inte uppvisa positivt eget kapital och därmed följer INTE en nödvändig höjning av avgifterna.
Höjning av avgifterna behövs ifall kassaflödet (på sikt) är negativt – avskrivningarna påverkar inte kassaflödet alls (så behöver de höja avgifterna med avskrivningar så hade de behövt göra det ändå).
Så ja avskrivningar för en BRF saknar reell betydelse, det är bara en ovidkommande bokföringsåtgärd.
@Tomas
Korrekt – avskrivningar, resultat och eget kapital påverkar för en BRF inget reellt. Kassaflöde däremot gör det – när det t.ex. är tomt på bankkontot så kan man inte betala fakturorna (däremot när det är tomt på kontot "eget kapital" så kan man fortfarande minska det genom att låta det bli negativt).