Det är uppenbarligen inte enkelt att planera kollektivtrafik. T ex kan en helt nybyggd pendelparkering bli överfull, vilket visar på att man inte gjort någon analys före man gjort en investering.
![]() |
Pendelparkeringen har en fin skylt. |
Det har aldrig funnits någon pendelparkering i den kommundel som min by ligger i, utan folk har ställt sina bilar i vägkanten. Det är nämligen väldigt vanligt att folk på landet har rätt långt till bussen, och det normala är då att man tar bilen till bussen, vilket löser en hel del problem. Världen är trots allt inte svartvit – bara för att man har långt till buss betyder det inte att man måste ta bilen hela vägen till jobbet.
Med trängselskatten i Göteborg verkar man till slut insett att pendelparkering var nödvändigt, och anlade en sådan långt bort från den logiska platsen i själva byn, dit folk ändå åker för att lämna barnen till skolan, eller passerar på vägen hem för att använda lokal service. Istället lägger man pendelparkeringen sex kilometer bort, ute vid länsvägen. Det finns väl en viss begränsad logik i detta, då bussarna till Göteborg går fyra gånger i timmen där istället för två gånger i timmen inne i byn.
Men så var det det där med dimensionering.
Det finns en enda ledig parkeringsplats på den nya fina pendelparkeringen, förutom den enda handikapplatsen.
![]() |
Fullsatt. Bilden är förminskad så det går inte att utläsa registreringsnummer på pendlarnas bilar. |
Vet inte riktigt hur man tänkte här. Byn sex kilometer bort har 1 059 invånare. Tittar man på hela socknen/församlingen, dvs inkluderar de som bor utanför själva byn (“på landet”), så var antalet invånare 3 706 år 2013 och har ökat sedan dess. Tolv pendelparkeringsplatser på över 3 000 invånare känns … liiiiite ogenomtänkt. Fast i ärlighetens namn har byns dryga 1 000 invånare alla gångavstånd till någon av de inte mindre än fem busshållplatserna (på en sträcka av 1.5 km) i byn, så det handlar åtminstone om över 2 700 invånare som ska dela på tolv pendelparkeringsplatser (och en handikapplats). Ca 60% arbetar utanför orten (15%) och övriga kommunen (25%), främst Göteborg, och behöver alltså pendla.
Men parkeringen är förstås väldigt fin. Prima jordbruksmark blev asfalterad och allt. Och de fem cykelställen är bara belastade av en enda cykel. Kan förstås bero på att det inte finns någon cykelväg till pendelparkeringen och endast en suicidal cyklist tar cykeln på de slingriga vägar med dålig sikt där lokalbefolkningen snittar 85 km/h för att nå pendelparkeringen.
Sedan har vi det här med övergångsställen på landsbygden.
Effekten av reformen att man måste lämna fotgängare företräde vid övergångsställen har blivit att alla övergångsställen på landsbygden tagits bort, och inga nya byggs, inte ens vid en pendelparkering.
Vägavsnittet vid pendelparkeringen har 60 km/h (i praktiken 85 km/h), men även inne vid 50 km/h har övergångsställ tagits bort, t ex i Härryda, Härryda. Har även noterat denna utveckling inne i en del tätorter, speciellt vid nybyggda bostadsområden, där man inte heller uppför övergångsställen, för då måste ju bilarna visa hänsyn…
Det gör att fotgängare inte ens har tidigare skydd i form av omkörningsförbud, förbud mot att stanna före och efter och därmed blockera synbarheten, samt den obefintliga trafikpolisens möjlighet till skarpa förmaningar och eventuell böter om vårdslöshet i trafik.
Nu kompenserar man kanske med en refug och påbudsskyltar som de facto innebär omkörningsförbud, men fotgängare (t ex de som ska pendla åt fel håll från parkeringen) kan ju här drömma om att ta sig över till bussen på andra sidan i rusningstid.
![]() |
Ett icke-övergångsställe på landbygden. En övergångsplats?
Notera den ensamma pendelcykeln på cykelparkeringen. |
Det är oerhört positivt att så många som elva stycken av över 2 700 boende nyttjar de utmärkta busspendlingsmöjligheterna och tar bilen till bussen. Men kanske vore det på sin plats med lite fler och större pendelparkeringar? Typ, behovsanalys före investering? Fast det kanske kommer både cykelväg och en pendelparkering i anslutning till byn?
Och förresten, när ska bussen börja stanna vid Landvetter flygplats, där så många jobbar, men inte tar bussen till jobbet eftersom man istället måste åka vidare till Landvetter samhälle och byta för att åka till flygplatsen? Stanna vid flygplatsmotet, så kan man byta till nästa buss där istället. Eller gå de sista hundratalen meter till flygplatsen.
Å andra sidan lär peak oil slå hårdare mot flyget än mot bilismen, så det problemet är ju självreglerande. Arbetstillfällena på flygplatsen kommer minska snabbare än bilismen…
15 kommentarer
" 60% arbetar utanför orten (15%) och övriga kommunen 25% främst Göteborg…"
Vänlig förklara för en humanist är du bussig!
Ja, jag vet att jag har IQ som matchar min skostorlek.
skepparn,
Inte bara personer med IQ i regionen kring 45 lär ha svårt att förstå vad som avses med den av Dig citerade meningen. Inte bara en humanist utan även en tekniker tycker att bloggredaktören är "bussig" om han förklarar 😉
Jättebra dock med denna typ av bloggposter om ologiska lösningar inom kollektivtrafiken.
Ibland får man bara förstå vad som menas.
Det är rimligt att antaga att i detta fall arbetar 60% av ortens invånare utanför kommunen vilket logiskt nog också blir utanför orten. Utanför orten men i kommunen (en kommun kan ha flera tätorter) arbetar 25% av ortens invånare. 15% av ortens invånare arbetar på orten eller inte alls och behöver följaktligen inte ta sig någonstans.
Köp en Brompton. Optimal för multimodal commuting. Då kan man ta sig vidare i andra änden av bussturen också.
Du får komma till storstaden och titta på infartsparkeringar (de som inte blivit tomter i olika byggprojekt för då tjänar kommunen mer).
Här parkerar folk i dikena runt infartsparkeringen, på infarten, på refugen, cykelparkeringen och de där gräsytorna som är så lyxigt tomma hade varit fulla av bilar. Det är därför man behöver SUV i stan. 😉
Alla övergångsställen på landsbygden är inte borta. I Västerljung finns det här fina övergångsstället som går rakt ut till ingenting:
http://distilleryimage4.ak.instagram.com/ffe6b20a20f311e289dc22000a9f12b0_7.jpg
Hur vet dom att man vill gå in i skogen just där?
Vaddå att flyget skulle minska, nu har ju Swedavia skaffat gasdrivna snöplogar och enligt trafikanvarige kommer snart fossilfria flygbränslen.
Att prognoser kan slå fel är vi ju alla medvetna om. Intressant i detta fall vore om ansvarig myndighet/verk/nämnd eller vem det nu är får bristen påtalad och sedan studera hur vederbörande agerar.
En lågoddsare är väl klassiskt myndighetsmanér. "Vi har låtit uppföra en fullt funktionsduglig pendlingsparkering i enlighet med de riktlinjer som finns, var nöjd! Faktiska behov och verklighet befattar vi oss inte med." Men det händer ju att man blir positivt överraskad och att någon kompetent person faktiskt agerar i den anda som proklamerats. I detta fall minskat bilåkande.
Sen är det ju som bekant lite allmänningens förbannelse över fri parkering i attraktiva lägen..
Borde vid det här laget finnas nyckeltal för att dimensionera infartsparkeringarna för att serva en viss befolkningsmängd/kategori på landsbygden, i förort och tätort,etc.
Att det i det här fallet fortfarande finns en ledig parkeringsplats tyder väl på att det är närapå optimalt dimensionerat 😉
En stilla fråga.
Vad är chansen att en person med handikappintyg använder en pendelparkering?
Fråga tjänstemannen på kommunen som bestämde storleken på parkeringen om vilket beslutsunderlag den hade. Det kanske är jobbigt att trötta den egna kommunen mer än nödvändigt…
Boven i det här extremt korkade systemet är taxegränser
Taxegränser gör det svårt för dem som använder kollektivtrafik att förstå vad resan kostar. Mindre problem om man har någon fast tur men för de som funderar på sporadiskt resande är det mycket tidsödande.
Taxegränser orsakar massor av onödigt bilresande och flera nya parkeringar. Det kan skilja en hel del att lyckas komma in i nästa "område" för att slippa åka över taxegränsen i buss.
Ett tidsbaserat system hade varit mycket bättre. Då hade folk tagit närmaste bussen (många slipper ta bil till någon parkering), det hade varit lättare att förstå vad resan kommer kosta. Kollektivtrafiken hade sluppit många flaskhalsar som idag finns för de här idiotiska taxegränserna.
Freakonomics (bra böcker, läs-tips!) podcast har gjort ett helt avsnitt som handlar om hur mycket parkering kostar samhället. Det är rätt intressant.
http://freakonomics.com/2014/08/21/parking-is-hell-a-freakonomics-radio-rebroadcast/
(om bloggredaktören kunde göra länken klickbar, skulle jag bli lite glad).
Även den betydligt större pendelparkeringen vid nybyggda Åsa station (som skymtar förbi ett par gånger i Stjärnklart) är tveklöst underdimensionerad. När jag tar tåget vid 06.30 är den redan halvfull.