Lobby- och maffiaorganisationen1. LO har producerat en grovt snedvriden rapport om svenska löneskillnader (PDF), som också basuneras ut av Schibsted/Aftonbladet, där det påstår att löneskillnaderna är tillbaka på 30-talets nivåer. Men detta är fel, då Schibsted och LO avsiktligt väljer att strunta i det alla bryr sig om i verkligheten, disponibel inkomst efter skatt.
Rapporten utelämnar helt effekterna av skattesystemet, och ordet skatt eller disponibel inkomst förekommer inte alls i rapporten, som handlar om bruttoinkomster.
Via jobbskatteavdraget har arbetaren idag mycket låg skatt. Schibsted hävdar att tjänstemannen har 45% högre inkomst än arbetaren. I verkligheten får tjänstemannen med 34 600 i bruttolön inte ut 45% mer än arbetaren med sin bruttolön på 24 000.
Enligt jobbskatteavdrag.se får en genomsnittligt bosatt individ2. med 24 000 i bruttolön ut 18 636:- SEK i månaden efter skatt. Tjänstemannen med sina 34 600:- SEK får ut 26 044:- SEK efter skatt. Skillnaden må vara 45% i bruttolön, men nettolönen är bara 39% högre för tjänstemannen.
LO:s rapport tittar inte alls på beskattningen på 1930-talet och nu. Progressiv beskattning är för Sveriges del framför allt en del av det socialistiska folkhemsbygget efter andra världskriget.
Högre löner är också kopplat till storstadsområden med dyrare bostäder, även om det inte alltid är så.
Man kan och bör fråga sig varför LO helt utelämnar skattesystemets påverkan. Därtill missleder man med statistik genom att använda meningslöst medelvärde istället för median.
Både arbetare och tjänstemän kan som lägst ha 0:- SEK i inkomst. Men det finns tjänstemän som har 100 000-tals kronor i månadslön, och väldigt många som har dubbelt så hög lön som medianlönen. Det finns en lång svans av tjänstemannalöner, som gör att medellönen är avsevärt högre än medianlönen.
Ett litet antal gör alltså att medellönen för tjänstemän är högre än medianen. Gissningsvis ligger bruttolöneskillnaden mellan arbetare och tjänstemäns medianlöner i intervallet 35 – 40%, och inte på 45%. Vilket sänker skillnaden mellan disponibel inkomst ännu mer.
Ovanpå detta har tjänstemän i högre löneintervaller inte fasta arbetstider eller övertidsersättning, utan jobbar upp till 80 – 100 timmar i veckan, t ex VD-tjänster eller motsvarande. Timlöneskillnaden är alltså ännu lägre.
Fast ska man titta på de som har lägst timpenning så finns det förstås en tredje kategori. Småföretagare. Ni vet de där som anställer LO-medlemmarna. LO-medlemmar som rent av kan ha högre timlön än arbetsgivaren.
1. Tillämpar maffialiknande metoder mot arbetsgivare som inte går med på organisationens krav, t ex blockader.
2. Det finns tjänstemän med 24 000 i lön, t ex samhällsbärande lärare.
19 kommentarer
I alla ekonomiska diskussioner om löneroch jämförelser – inom landet och med utlandet – så är det alltid före skatt.
Alla politiker undviker i alla situationer att diskutera skattens inverkan på – allt…
Varför?
Jo, därför att skatten är det enda som svenska politiker kan påverka.
Resten sköts av "marknaden"…,
Fast efter skatt blir knappast rättvisande heller med tanke på att det kan skilja rejält på vad man får "gratis" och vad man får betala med sina skattade pengar i olika länder. Barnomsorg, mediciner, läkarvård, utbildning, yada yada, sånt kan man antingen lägga i privata eller offentliga händer i olika kombinationer och då blir det självfallet ej rejäl skillnad.
Vem är den sextonårige MUF:aren som tagit över den här bloggen och vad har hen gjort med Cornu?
Vad menar du? Jag tycker detta är helt i linje med vad Cornu brukar skriva, d.v.s. att han är kritisk till LO och svenskt skattetryck. Det är vad jag får ut av hans text i.a.f.
Tycker att man skall visa både och i statistik, och det av flera orsaker.
-Sänkta skatter som tex jobbskatteavdraget verkar återhållande på löneökningar
-Sänkta skatter kan höjas igen
Kanske kan nya siffror som visar relationen mellan de två vara mer upplysande för att se utvecklingen?
Bra jobbat Cornucopia.
Du gör tio journalisters jobb ibland!
Eller oxå är du utan politisk låsning.
Log i morse när Ekot rapportera om uttag av barnledighet. Föräldrarna gör inte som Staten vill!
Kvinnor plusar på med fler lediga månader och så även män. Självbestämmande långt från F!s önskemål.
Jag hörde också det där inlägget och det var kul. En kvinnlig journalist intervjuade en kvinnlig expert som karskt förklarade att om kvinnor tar ut mer barnledighet än män skapar man "mönster" i familjen. De gick som katter kring het gröt runt det där obehagliga med att många kvinnor kanske faktiskt vill vara hemma med sina barn åtminstone ibland. Till slut kom det ngt sorts ursäktande om det naturligtvis inte var fel att somliga kvinnor vill vara med sina barn. Inslaget kom förövrigt direkt innan eller om det var efter en lång harang om vilka som röstat på FI (unga kvinnor i storstaden – som kors i taket – inte var tillräcklig många för att komma in i riksdagen).
Jag är ingen större vän av åsiktsjournalisitk men ibland undrar man om där inte behövs en motkraft.
Nulli secundus
När jag läste artikeln var min reflektion att LO konsekvent förhandlat sämre än andra ända från 30-talet. Varför fortsätter folk betala dem för att förhandla åt sig? Nästan lite som PPM scam:arna.
När jag var anställd fick jag alltid mer än vad facken fick i sina förhandlingar för jag förhandlade själv.
Arbetare är inga blyga, outbildade människor som facket kan hunsa med hur som helst. Det kanske var så på 30-talet men nu är det dags att ta tillbaka makten över löneförhandlingarna.
Kan aftonbladet göra samma studie mellan LO pamparnas löner jämfört med sina medlemmars löner? Det vore väl intressant för den genomsnittliga LO medlemmen? Apropå solidaritet och allas lika rätt…
Arbetaren 24000 och tjänstemannen 34600? Är det inte volvoarbetaren som tjänar 34600 och läraren som tjänar 24000?
Exakt, "arbetare" inom LO t.ex. Byggnads i Sthlm tjänar ofta åtminstone 33-35 000/månad brutto.
Detta utan något som helst ansvar.
Det som Cornu beskriver är endast effekterna av hur mycket skatt staten tar ut. Effekten i ersättningssystemet är likartad. Har du högre lön så får du ibland betala mer för offentlig service, du har aldrig rätt till några bostadsbidrag etc. Din arbetsgivare betalar mer i förädraförsäkringsavgift, men du får inte mer pengar när du är föräldraledig, sjukpenning betalas inte över ett visst belopp etc. *googlar* jag läser nu att om du 2012 tjänar mer än 330 000:-/år så får du inte högre sjukersättning, oavsett hur mycket du/din arbetsgivare betalat in i sjukförsäkringsavgift.
Är det relevant att räkna varians i nettolöner ens, när en allt större del helt står utanför inkomst av förvärvsarbete?
Annars är det väl uppenbart att konkurrensen om de lägre betalda jobben har haft en klart ökande tendens, medan efterfrågetrycket på mera kvalificerade och högbetalda tjänster inte förändrats nämnvärt de senaste årtiondena. Det råder det stor konsensus om i samhället för övrigt att det är gott så, i moralisk mening i alla fall.
Jag saknar en seriös diskussion om vad skillnader i inkomst egentligen innebär för skillnad i praktiskt liv.
Jag säger inte att jag har hela bilden, men jag upplever att vanliga tjänstemän spenderar en hel del av pengarna på saker som ger komfort, bekvämlighet och status utan att egentligen göra livet så mycket bättre.
T.ex. så skulle man kunna köpa basickläder istället för märkeskläder, köra en äldre bil istället för en nyare, titta på SVT istället för betaltvkanaler, cykla istället för att åka bil ibland, köpa matråvaror istället för hel/halvfabrikat, köpa möbler på blocket istället för på folkhemmet, lägga sig två år bakom teknikfronten på all hemelektronik, åka till åland instället för thailand, nöja sig med plastmattor hemma istället för dyra parkettgolv och keramiska badrum och bo i en lägenhet istället för en villa.
"…utan att egentligen göra livet så mycket bättre. "
Fast är det inte det faktiska spenderandet som är "facit" på vad som tycks göra livet upplevt bättre?
Med det sagt, är jag missnöjd med dagens stadsbyggnad i allmänhet, som nästan alltid tycks mynna ut i att "there is no way to go but to the shops".
Tragedikomiskt att se hur denna maffiaorganisation ihop med S väljer sina statistikmetoder beroende på hur dom vill vinkla sina resultat.
När dom mäter så kallad "relativ fattigdom" så passar det bra att använda medianlön. Men nu använder dom medellön eftersom det passar bättre
Inte bara jämföra dagsinkomsten.
Finns inte begreppet "livstidsinkomst"?
Alla börjar inte arbeta vid 18 års ålder och slipper undan studieskulder och har en mycket kortare tid som avlönad.
LO-rapporten visar verkligen hur löjligt komprimerad den svenska lönebildningen är.
Om man hårdrar det så tjänar alla de som kan gräva en grop lite mindre än de som har kompetens som ett fåtal har. Löneskillnaden borde vara större.
Dock är LO så dåliga på det de gör att det i vissa LO kollektiv inte lönar sig att utbilda sig. Och därmed får man väl konstatera att LO helt misslyckats, vilket vore klädsamt för dem att erkänna.
I stället är väl syftet med rapporten är väl att skapa nödvändig avundsjuka hos majoriteten så att den demokratiskt kan förtrycka och suga ut den förhatliga minoriteten "höginkomsttagare" lite till, samt använda som politisk slagpåse.
Ja varför inte redovisa medianlöner efter skatt och efter eventuella bidrag och andra utjämningar som högre förskoleavgift tex. Galet!