(s) tänker satsa en miljard kronor på att utöka skolplikten till att omfatta gymnasiet (Gota Media/BT). Omotiverade ungdomar, som väljer att inte gå gymnasiet, eller som inte fick tillräckliga betyg i grundskolan, ska tvingas till ytterligare meningslös utbildning och störa andra elever.
En miljard kronor antyder att man alltså behöver anställda 1 000 nya gymnasielärare1., något det redan är brist på när man numera har lärarlegitimation som krav. Eftersom få vill bli lärare kommer eventuella utökade platser på lärarhögskolorna, om de alls fylls, inte locka till sig duktigare studenter än tidigare.
Som bekant förblir en inkompetent behörig lärare lika inkompetent trots lärarlegitimation. En kompetent obehörig lärare förblir lika kompetent trots frånvaron av lärarlegitimation. Dock är det bara i ett socialistiskt land man tror man kan trolla fram 1 000 nya lärare bara för att man inför skolplikt.
En ledtråd till (s)ocialdemokraterna, med sina rötter i den goa, outbildade arbetarklassen, som aldrig gick ens gymnasiet: Att vara lärare är inte som att dra åt muttrar – bara för att man vill anställa en lärare så dyker de inte upp ur tomma intet.
Därtill är som bekant skolan och gymnasierna en kommunal fråga. Ett tillskott på en miljard förstärker den allmänna kommunala budgeten, även om den är dedikerad till skolan. Via internhyror och annan internfakturering, t ex av administrativa kostnader, kommer pengarna gå till kommunpamparnas betongmonument och kommunhybris istället.
Dessa ovilliga ungdomar som ska tvingas sitta av gymnasiet kommer inte bli raketforskare, de kommer inte bota cancer, de kommer inte förändra världen. Låt dem slippa tvingas på ytterligare år i skolan innan de frivilligt går tillbaka till Komvux.
Istället borde man snarare dra in på antalet gymnasieplatser och lägga ner ett stort antal gymnasier med onödiga utbildningar, t ex tramsutbildningen media, som för 95% (alltså inte just dina barn, kära läsare) bara är en dyr och onödig förvaring. Satsa pengarna på de fåtal elever som väljer universitetsförberedande utbildningar som främst naturvetenskap och i andra hand samhälle, genom att höja lönerna för gymnasielärare på dessa utbildningar, så man kan locka dit kompetent personal.
Man ska inte slänga goda pengar efter dåliga. Det är enklare och billigare att ge SCB ett direktiv att ljuga om ungdomsarbetslösheten än att bränna en miljard på omotiverade elever. Kostar bara en rad i ett myndighetsdirektiv.
1. En enkel schablon är att en anställd kostar en miljon kronor om året, inklusive lokaler, material, sociala avgifter, kundkostnader etc. Gäller även för skolan.
68 kommentarer
Jag tror att det kan vara motiverat att införa medborgarlön med vissa vidareutbildningskrav. Medborgarlön totalt utan motkrav är inte lyckat. Den som inte arbetar minst en dag i veckan bör kanske istället studera minst två dagar i veckan för att få medborgarlön. Det skulle säkra medborgarnas utbildningsnivå, då folk med läshuvud oftast skulle föredra att vidareutbilda sig, både av kunskapsintresse och för att kunna få välbetalda jobb.
De som vare sig klarar av att arbeta eller studera kan förstås sjukskriva sig och på så vis få medborgarlönen.
Medborgarlön är ju bara en variant på att staten är den goda försörjaren som fixar allt. Du kan luta dig tillbaka.
Det finns två varianter. Den som ser staten som försörjaren och den som ser staten som beskyddaren. Den första gruppen har "mommy-issues", och den andra gruppen har "daddy-issues".
Det är dags att se att vi som arbetar betalar 80% i skatt för det vi förväntar oss tillbaka, inte alls kan stå ut mycket längre.
Vem tror ni skall betala för medborgarlönen? Staten?
De betalar inte ett smack eftersom de bara skyfflar runt skattekronor.
Det är dags att var och en tar ansvar för sin försörjning, punkt slut.
Vissa skyddsnät måste finnas, men dagens system är utom alla gränser.
Medborgarlön är en charmig idé på ett sådant sätt att man kan:
1. Behålla en viss omfördelningspolitik, vilket i grunden är rättvist enligt min uppfattning.
2. Samtidigt minimera behovsprövning och administration.
Medborgarlön med förutsättningen att man slopar bostadsbidrag, barnbidrag, socbidrag och en hel hög andra bidrag är således en rätt charmig idé faktiskt.
@Kuckeliku
Ifall man skall ha medborgarlön så bör det rimligen ställas mot att personen ifråga är myndig (något man blir lagom till att man slutar gymnasiet i ordinarie utbildningstakt, frågan är om man inte borde anpassa myndighetsåldern utifrån detta).
Går man inte gymnasiet får man rimligen inte något studiebidrag och då man inte är myndig så torde det i de flesta familjer ses som ganska oacceptabelt att gå och slå dank i tre år. Alternativet till att gå gymnasiet vore isf att genomgå någon slags lärlingsutbildning eller något slags arbete.
Frågan är ifall det är så lyckat att helt befria dem från teoretisk utbildning, isht ifall läroplanen är uppbyggd så att man lär ut endel "nödvändiga" kunskaper i gymnasiet. En myndig person bör vara såpass bildad att han kan fungera i samhället på ett myndigt sätt.
@A Nilsson
Som bekant så finns det olika modeller på medborgarlön, en är att man avsätter en viss del av skatteunderlaget för fördelning som medborgarlön. Det skulle ge en viss reglerande effekt eftersom ju fler som väljer att gå på bidrag destu lägre blir bidraget.
Online bok :Skolan: en parkeringsplats för onödiga..
Gunnar Adler-Karlsson
http://www.philosophicalpark.org/index.php?option=com_content&task=view&id=210&Itemid=63
Förord
Hade livet varit längre och tiden tillräcklig skulle jag i dag, 2006, ha skrivit
en bok med titeln: Universiteten – parkeringsplats för onödiga. Ty idag är
det universiteten som används för att dölja inte bara samhällets oförmåga
utan också dess ovilja att öppet erkänna denna oförmåga att skapa full syssel-
sättning.
Men den tiden har jag inte. Därför kommer här den nu tjugo år gamla
versionen. Som i stora stycken är helt toppaktuella, säger en del av mina
lärarvänner. Således: Glad läsning! önskar författaren från Capri i maj 2006.
Hur kan mänsklighetens tillvaro i dag se ut, om man ser på den ur
den på förhand utslagna och arbetslösa stadsungdomens synpunkt?
I all synnerhet: hur ser den ut, om man anlägger ett långt
historiskt-ekologiskt perspektiv?
Det ar den fråga jag ställer i första kapitlet av denna lilla
debattskrift. Ursprungligen är det en temaförelasning för Nordisk
Förening för Humanekologis årsmöte 1982. Jag vill tacka föreningens
lärde eldsjäl, docent Torsten Malmberg i Lund, för
stimulansen.
Ursprunget till hela boken ar ett försök att svara på frågan om
skolans mål ar att lära oss något för livet, eller bara för arbetslivet.
Det var det tema som Länsskolnämnden i Örebro förelade
mig som ämne för en heldagsförelasning i mars 1982. Tack, också
till dem och speciellt till skolinspektören och riksdagsmannen
Bert Stålhamrnar, som fick mig att anta utmaningen. Resultatet
blev den ganska råa vidräkning med dagens skola som återfinns i
avsnitt II. På sitt satt kan detta betraktas som en variation på
temat i avsnitt I.
Innan jag höll det föredraget, skrev jag till såväl landets skolminister
som till chefen för Skolöverstyrelsen för att få deras
basta översikter över vad som hänt med den svenska skolan efter
1945. Jag vill har passa på att tacka för de mycket korta svar som
jag fick. De visade mig på ett övertygande satt att våra ledande
myndigheter, på detta som p i alla andra falt, är så nerklämda av
den nara dagens pressande uppgifter att de inte ens har något
intresse av att försöka få en helhetsbild av vad som skett innanför
deras eget revir under en längre period. Detta gav mig modet att
"tycka till". Kanske kan mitt inlägg få myndigheterna att något
vakna till liv för de längre problemen och lyfta den närsynta
blicken från den dagliga papperskvarnen.
I avsnitt III söker jag knyta samman de krav som den långa
utvecklingen ställer på vår livsform med vad man kan förvänta sig
av skolans närmaste framtid, b1.a. i konkurrens med nya TVmedia.
Speciellt söker jag visa vilka politiska intressen som verkligen
kan tänkas vilja vrida utvecklingen rätt igen. Då några
sådana knappast tycks finnas, kanske de av skolan själva berörda
skulle börja organisera sig politiskt.
Kanske behöver vi nu, vid sidan av miljöpartiet, ett starkt
"Skolparti" för vår inre miljö!
Mycket av arbetet med denna skrift har utförts vid Institutet för
Internationell Samhallsfilosofi på Capri och jag vill tacka de lärare
som där bekräftat eller vederlagt mina värsta farhågor. Också de
närmaste somrarna kommer kurser att anordnas på Capri, i vilka
de idéer som har framlägges kommer att diskuteras och, förhoppningsvis,
utvecklas. Dessa kurser är öppna för alla intresserade.
De läsare som skulle vilja delta kan skriva efter information till
GA K-IISF, Box 288, D K-4000 Roskilde, Danmark.
Det ar slutligen min förhoppning att läsaren av denna debattskrift
skall bli så förbannad, att hanihon antingen visar att jag har
fel i allt, eller själv söker rätta till något av allt det galna i
utvecklingen.
Var och en som har något med skolan att göra kan påverka
dess framtid, åtminstone inom sin egen sfär. Och det är summan
av alla människors små handlingar som ger den stora samhällsutvecklingen!
Capri i september 1982
Gunnar Adler- Karlsson
Håller med om slutsatsen. Skoltrötta ungdomar ska inte tvingas fortsätta omedelbart efter nionde klass. Hade själv ett par kompisar som jobbade nåt år emellan och sen fullgjorde gymnasiet utan problem. Man ska komma ihåg att barn och ungdomar inte utvecklas helt linjärt utan det kan gå lite i "skov" så att säga.
Det egentliga problemet är väl att de som inte är i studier numera inte hamnar i arbete heller och därmed driver vind för våg och därmed riskerar att hamna i destruktiva sammanhang, kriminalitet etc. Så, det är klart att det finns en impuls att fånga upp dem med en verksamhet.
En tanke vore därför att se till att placera icke-gymnasie-ungdomar i nån slags åtgärd utanför skolsystemet, om man vill göra något för dem. Samhällstjänst, Samhall eller nåt sånt.
Gärna då dessutom en åtgärd som är evidensbaserad istället för att t ex tota ihop unga småkriminella med f d/reformerade yrkeskriminella bara för att det ser bra ut på papper och låtsaslöser två saker på en gång.
Dessutom var ju den uteblivna skolplikten på gymnasiet ett viktigt fostringsverktyg. Om en eller annan omogen elev skolkar, beter sig illa, gnäller etc så kunde ju läraren ofta framhålla för vederbörande att deltagande var helt frivilligt och passade det inte så fanns dörren därborta. Man var där på eget initiativ, vilket man påmindes om och sporrades därmed till att ta eget ansvar.
Dessutom, vadå? 18-års födelsedag infaller ju alltid minst en termin innan gymnasiet är avslutat. Risken lär ju bli att omotiverade elever försvinner ut genom dörren ändå efter 2,5 års bråk. Till ingen nytta och stor kostnad så klart, eftersom de inte gör färdigt utbildningen.
I så fall kunde man ju hellre återinföra de gamla tvååriga gymnasieutbildningarna. Före 90-talet var ju många praktiska linjer bara två år långa.
Stämmer bra det, Ben Dover. "Passar det inte så är du här frivilligt och dörren är där."
Vet två som följde uppmaningen och slutade, så det blev lugn och ro i klassrummet. Dock, med friskolegymnasier så vågar man nog inte göra så, då blir man ju av med pengar.
Varför inte införa värnplikt för de ungdomar som inte vill gå gymnasiet? Lära dom veta hut och arbeta i grupp?
Mer rena yrkesutbildningar, fordon, bygg, verkstad etc. En bra start trots att man kanske byter bana senare.
Problemet i stort med yrkesutbildningarna (som jag förstått det) är att de ju reformerats till att innehålla mer teori, "Kärnämnen" pratade man om på min tid. Kanske inte direkt skithöga krav, men i och med att man lagt till mer teori + förlängt praktiska utbildningar ett år, så blir ju tröskeln ändå högre för den som är skoltrött.
Rätt och fel i att rörläggar-elever ska undervisas i svenska kan man diskutera, men som tidigare:
Den som inte känner att den vill/platsar i gymnasieskolan direkt efter högstadiet, vad ska vi göra med den? Alliansen vill lämna dem vind för våg till att snatta och röka i förortscentrum, Löfvén å sin sida vill tvinga dem att gå gymnasiet ändå och hoppas att de efter några terminer ska inse att det är en bra grej.
Ingen av de lösningarna känns supertoppen måste jag säga.
Tjänsteplikten i totalförsvaret omfattar alla som ska fylla 17 innevarande år vill jag minnas så en idé kunde ju vara att låta dem tjänstgöra där, eller nåt, vad vet jag.
"Chockdoktrinen" gäller även här. Vill man inte, ska man tvingas, för då blir man till slut glad och lycklig. Tror (s) beslutsfattare sett för mycket på dålig porrfilm.
Tänker mer på Stalin, även han hade ju tvångsmässiga omskolningar.
Och m h t lokalerna kan nog en och annan skola likna Kolyma rent standardmässigt också.
S har den vanliga uträkningen, där man inte räknar med lokaler. Om ungefär 333 nya klasser (en chablon på 3 gymnasielärare per klass) ska skapas, var ska de klasserna hållas? I vilka skolor? Popcornmaskin igen, man bara poppar ut förslag, som man inte tänkt igenom för ens 10 sekunder. Valfläsk som aldrig kommer genomföras.
Bert Karlsson kan nog få fram några lokaler ska du se.
Strategiskt behöver man fokusera på att skapa en tradition av lärare med hög status (bra betalt) och där inkompetenta lärare tvingas förbättra sig eller söka en mer lämplig sysselsättning.
Att lyckas med detta med kommunerna som mellanhand verkar helt hopplöst oavsett om man skickar in 1, 10 eller 100 miljarder…
Problemet med skolan spåras till 1960-talet och den den felaktiga vänstersocialistiska tanken att alla kan nå högre teoretiska utbildningar, och ska ha tillträde till dessa, samt införandet av tramsutbildningar.
Det går naturligtvis att lösa problemet, vilket skulle friställa ett enormt antal människor, som då kunde fundera över sina liv och kanske ägna sig åt någonting vettigt och produktivt, vilket stärker självkänslan. På så sett bantas psykvården automatiskt, när individen får en meningsfull tillvaro.
Inga beslutande politiker kommer dock att göra detta, utan förfallet kommer att fortgå tills att systemet tynger ned sig själv och kollapsar. Gemene svensk har resignerat eller t.o.m. bejakar att staten detaljstyr allt från genusdagis till tvång av cykelhjälm
Så extremt är det väl kanske inte, men det ligger ju något i det du säger.
"Lika rättigheter" bör väl tolkas som att alla har rätt att söka till. säg, läkarutbildningen på samma, i förväg ställda, villkor. Inte att alla har rätt till en utbildningsplats?
Utöver det tycker jag visst att vi ska hålla oss med ett visst mått av "andra chans" typ tekniskt basår, komvux, mm. Annars blir det som i Sydkorea där ett missat prov i typ 6:e klass placerar dig i strykklass hela vägen till universitetet.
Det var mycket mer extremt än så
Min högstadielärare (skp) förespråkade arbetsfördelning.
Alla på en arbetsplats skulle få vara med och bestämma och fördela arbetsuppgifterna. Alla kan bli kiruger bara de får öva lite. Man börjar som biträde och när man så småningom röstas in som kirurg så kommer det säkert att gå bra.
Utopin var att alla skulle kunna lika mycket, Manifesterat i den svenska grundskolan som skulle vara nivellerande. Alltså: De dumma skulle bli smartare och de smarta skulle bromsas så att slutresultatet blev en utjämnad begåvningsfördelning. Själv fick jag lägga pussel på mattetimmarna så att jag inte skulle lära mit onödigt mycket.
Grundfelet är eftersträva lika utfall och inte som Ben säger ovan lika möjligheter.
Den som nöjer sig med lika möjligheter kan inte kvalificera sig till den flumvänster som gör så mycket skada.
Märkligt. Men jag gick ju i plugget i mörkaste Småland där lärarna var av den gamla stammen dvs:
-Orgeltrampande frikyrkliga tanter.
-Arga avpolleterade yrkesmilitärer, bl a en som tjänstgjort i Kashmir.
-Övertygade folkpartister på den tiden folkpartiet var på riktigt
-En och annan hembrännande, Palmehatande, traktorkörande skogsbo.
-Någon enstaka tysk som aldrig åkt hem från semestern utan stannat kvar.
Min engelsklärare, God bless him, lade fram en doktorsavhandling i italienska under tiden han undervisade oss. Bästa läraren jag någonsin haft, alla kategorier tror jag.
Inför vallet 1991 (måste det ha varit) minns jag att studierektorn Janne ryckt in som vikarie, och då fick vi först en jämförelse mellan bensinpriserna i USA och här hemma (för mycket skatt!!!) som sedan gled över i en beskrivning av hur mycket bättre USA var överhuvudtaget. Han var folkpartist.
Min lågstadielärarinna Birgit var en stockkonservativ kärring nära pensionen, två saker kommer jag ihåg:
1. Att hon ansåg att AIDS var Guds straff för vårt syndiga leverne.
2. Att hon framhöll att på HENNES tid fick vänsterhänta (vilket jag händelsevis är) stryk tills de fick folkvett nog att skriva med rätt hand.
Några mängdläre-hippies med kommunistiska värderingar har jag aldrig någonsin haft som lärare tror jag.
I min nybyggda högstadieskola var de flesta lärare nyutexaminerade
Många var med i SKP och hade åsikter som "Stalin var hård men hårdhet behövdes på den tiden i Sovjet"
De älskade Mao
Det skulle ha varit en kuriositet om det inte var så att deras åsikter präglade Sverige och fortfarande hänger kvar och gör skada. Då tänker jag på t ex:
– Kunskapsförakt (Att belöna en god insats i skolan kallades kunskapsfascism)
– Motstånd mot alla form av mätbara kvaliter och kunskaper.
– Prioritet av ideologisk indoktrinering istället för inlärning
– Motvilja mot att medge att ansträngning är en förutsättning för att lyckas.
– Motvilja mot belöningar i stort ("lika lön för lika arbete" och sedan "lika lön för olika arbete")
Förslaget timar denna debattartikel i DN perfekt.
http://www.dn.se/debatt/okade-kunskapskrav-slar-hart-mot-stor-grupp-elever/
Alla är helt inte skapta för teoretiska studier (trodde inte man fick säga detta offentligt utan att bli lynchad…).
Helt rätt. Det har gått troll i övertygelsen att man måste gått gymnasiet för alla jobb. Posten i Skåne anställde en veva brevbärare utan gymnasieutbildning och de kunde trots denna brist både sortera och dela ut försändelser. Tänka sig!
Arbetsgivaren kan tänkas ha ett ansvar här också. Utbildning på jobbet.
Var det inte Volvo som var tvungen att åka till någon mässa i Tyskland för att leta efter någon ersättare till en pensionsavgång med speciella kunskaper? Att denna/denne skulle gå i pension vid cirka 60+ torde inte ha kommit som en överraskning för företaget? Det fanns alltså gott om tid att fostra en efterföljare. Men då kostar det ju pengar antar jag.
Som Mr Dover ovan också menar: Alla är inte lika pigga på att läsa mer efter grundskolan och alla utvecklas inte vid samma tidpunkt.
Egen erfarenhet från högskoleingenjörsutbildningar är att de som kommer från Verkligheten (dvs inte direkt från gymnasiet) är ofta MYCKET mer motiverade och kan hantera studierna på ett bättre sätt. Inte sällan trots att de är gifta med barn i krävande ålder. De löser situationen. Jag är imponerad!
Det där med att folk som kommer från "verkligheten" är mer motiverade handlar enligt min anekdotiska uppfattning att de kan se framför sig hur kunskaperna ska tillämpas i verkliga livet.
När jag själv gick en teoretisk utbildning hade jag, måste jag säga, rätt dimmiga begrepp om hur en vardag för nån med aktuell utbildning kunde te sig.
Tydliga visioner och slutmål är motiverande. Avsaknad av dem är det inte.
Ja, (s) är ensamt skyldiga till att skoltrötta ungdomar etc INTE fått möjlighet att gå lärlingsutbildningar inom t.ex de privata industriföretagen. Företag som idag knappt bedriver tillverkning inom landet.
(s) vägrade från 70-talet och fram till det Alliansen tog över makten att tillåta s.k lärlingslöner. Motivet var att ungdomarna då skulle bidra till lönedumpningar. Minimilönerna skulle garanteras över hela linjen. Först när man på allvar blev oppositions-parti och ungdomsarbetslösheten tog fart igen kunde man se en positionsändring. Nu är det "för sent" men redan från 90-talets början kunde företagen själva börja bestämma över sin personal genom uppluckringen av arbetsmarknadslagstiftningens tillämpning. Hade lärlingssystemet införts under vår kris från 1991 så hade vi haft en kader av arbetskraft med reella kunskaper baserade på yrkeserfarenhet istället för folk med "över/fel"-utbildningar, enklare konsumtions-arbeten eller sysselsättnings-stöd etc.
Hade lärlingssystemet funnits sedan t.ex 70-talet, likt t.ex Tyskland, hade förutsättningarna för det svenska näringslivet varit annorlunda och bättre rustade inför den snabba outsourcing-hysterin som startade i Europa från 2001.
På kort sikt med ungdomarna är det bara att sänka löner, skatter och bidrag så att de kommer i arbete. Ett kontokort med vissa matpengar kan ges som i USA. Vissa är bara inte mottagliga för utbildning och det finns fortfarande många områden som inte kräver någon utbildning. Massinvandringen med många mindre kompetenta har försvårat för dessa ungdomar.
Sedan bör utbildningen synkroniseras med kollapsen för färre fackidioter och mindre slöseri. Alltså när samhället består av isolerade celler som lever på rester så är utbildningen borta. Dessutom kan man organisera en utbildning för kollapsen och det nya livet. De som kan bevisa att de har produktiva kunskaper som kan vara användbara då skulle kunna få lägre skatt.
Fast lönerna sätts ju i praktiken inte av staten eller regeringen, utan av facken? Hur ska du övertala dem att sänka lönerna, hade du tänkt?
Det är bara att normalisera lagstiftningen till vad den är i andra västländer och den vägen få ner fackens inflytande och medlemskap till en bråkdel. I USA och vissa länder i Europa är det 10-20 procent av arbetskraften. Detta ökar lönespridningen direkt. Facket försvinner i låglöneyrken och bortsett från en eventuell minimilön så sätt priset av marknaden. De som inte sköter sig har inte en chans.
OK, hur ska du få igenom det riksdagsbeslutet hade du tänkt?
Rösta på Planerad Kollaps. Skrivs på en blank valsedel. Mycket annat följer med och monteras ner. Allt ska synkroniseras.
Bland annat finns det grundlagsskyddade blockadinstrumentet, som med stödåtgärder ger fackföreningar i andra branscher rätt att genomdriva kollektivavtal på en viss plats. Exempelvis genom att leveranser avbryts. Om man tar bort detta och annat så kollapsar både arbetsgivarförningarna och fackföreningarna. Arbetsgivarna och storföretagen tjänar på detta genom underbetalning av kvalificerad arbetskraft. Landet är ett av världens mest toppstyrda och det går ända tillbaka till grundlagarna. Därför kommer kollapsen väldigt snabbt när tillförseln från utlandet upphör. Med en planerad kollaps tar man naturligtvis bort sånt här.
På liknande sätt är Advokatsamfundet en förlängd arm åt makthavarna genom vissa paragrafer i Rättegångsbalken. I praktiken kan en advokat inte förlora en tvist i en domstol. Advokaterna kan vara hur vårdslösa som helst och det är dom också. Advokatsamfundet är en samtidigt domstol och ger prickar åt advokater och kan stänga av dessa från yrket. Advokatsamfundet har även en speciell obligatorisk försäkring med yrket (medlemskapet) som ersätter drabbade med mindre belopp. Allt är alltså koncentrerat till ett ”samfund”. Genom att ta bort några paragrafen kan man göra samfundet till vilken fackförening som helst. Då blir detta en domstolsfråga och får en mer öppen handläggning. Sedan kan man bryta ner advokatfackföreningen på mer konventionellt sätt. Med en planerad kollaps bryter man ner dessa korrupta strukturer i Fjollträsk.
En intressant detalj är att advokater inte får ta del av ett skadestånd till en klient, som det är i andra länder. Detta är inte lagligt reglerat utan är advokatsamfundets ”egna” regler. Makthavarna vill hålla skadestånden låga och ha någon slags millimeterrättvisa. De kan då själva hjälpa de drabbade politiskt på en mängd olika sätt. Domstolarna har dom inte full kontroll över. Detta håller också nere kostnaderna för stora företag och försäkringsbolag. Domstolarna får en mindre roll och statens samfund för advokater får en större. I en planerad kollaps bör den här typen korrupta organisationer stoppas och domstolarna vara väldigt lokala.
En lokal domstol kan ge en lokal polis makt att genomdriva saker som går helt på tvärt mot dom vill i Fjollträsk och detta är makthavarnas fasa. Makten få inte riskeras och måste centraliseras. Därför kommer det här landet att klappa ihop snabbt när tillförseln upphör. När överbefolkning, storföretagsberoende och centralisering vägs samman så är det väldigt sårbart och inget annat land får nog en så snabb kollaps.
@Urban Persson
Vilken paragraf är det du syftar på?
När det gäller skadeståndens storlek så vore det önskvärt att faktiskt riksdagen sätter ner foten och bestämmer hur man skall beräkna skadestånden och inte lämna lagstiftningen till domstolarnas "godtycke".
Rättegångsbalken
8 Kap. Om advokater
1 § För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen.
Och så vidare
Den hjärntvättade svensken tror att det är en organisation av advokater för advokater, när det är en organisation av makthavarna för att kontrollera rättsväsendet.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19420740.htm
En annan reformering borde göras med före detta advokater som domare. De gamla byråkratdomarna med sin domarbana och välvilliga inställning till makthavarna får då söka sig annan sysselsättning. Så kan man rensa ända upp i Högra Domstolen och Regeringsrätten och ge juriststropparna med sin politiska förankring sparken.
@Urban Persson
Och så vidare="Advokat är den som är ledamot av samfundet. Lag (1974:573).". Ja och? Där står inget om det du påstod så var har du paragrafen(/erna) du syftade på?
Tillägg: angående domare så anser jag att domare skall döma enligt de lagar som beslutats av riksdagen. Om man kallar detta för välvillig inställning så ser jag ingen anledning till att rensa ur dessa.
Att vara ledamot i advokatsamfundet innebär främst att man kan kalla sig advokat. Alla advokater är ledamöter. Man kan inte verka i yrket utan att vara ledamot i samfundet. Makten över samfundet har regeringen och det framgår av första paragrafen. En gäng ”advokater” kan alltså inte starta ett eget samfund. Det finns bara ett samfund och det är statsmakternas samfund, för lydiga advokater.
Ingen har heller påstått att domarna inte ska använda annat än riksdagens lagar. Problemet är att domarna är en förlängd arm åt maktapparaten med den samlade byråkratin.
Om man vill ändra detta så kan man göra advokater till domare. Domare som vill bli advokater och utnyttja sin kompetens får naturligtvis bli det. De korrupta stropparna i HD med sina politiska kontakter i departementen skulle försvinna och lämpligen får de nya sitta på livstid.
@Urban Persson
Du kanske glömde vad du påstod. Låt mig friska upp minnet:
"På liknande sätt är Advokatsamfundet en förlängd arm åt makthavarna genom vissa paragrafer i Rättegångsbalken. I praktiken kan en advokat inte förlora en tvist i en domstol. Advokaterna kan vara hur vårdslösa som helst och det är dom också. " osv.
Domare som dömer efter riksdagens lagar borde väl om något utgöra en förlängd arm åt maktapparaten.
Nej, i en fungerade rättsstat är domarna inte en förlängd arm. Istället kan de tolka saker som de vill och gå emot lagstiftaren och regeringen. Och inte heller finns ett advokatsamfund som på regeringens vägnar bestraffar advokater och bestämmer vilka som kan vara advokater. Sedan skyddas inte de anställda i hela den offentliga apparaten och advokater vid vårdslöshet och skada.
@Urban Persson
Jag efterlyser fortfarande paragrafen(/erna) som stödjer ditt påstående. Kan jag förvänta mig att du pekar på dem?
Angående domarna så är det ganska oförenligt med demokrati att domare har en roll där de kan gå emot den demokratiska lagstiftarens lagar. En ordning där domarkåren tillåts ha en lagstiftande roll är i grunden odemokratisk och då isht ifall domarkåren inte är tillsatt på demokratisk väg.
Din tolkning är central för den svenska hjärntvätten. Denna ger många oskyldigt dömda och händelser som med Quick. Och domare korrupta som Lambertz.
Kan du inte läsa? Av den citerade paragrafen framgår att advokatsamfundet kontrolleras av regeringen. Jag kan tänka mig att på Kuba fungerar det på liknande sätt. När samhället kollapsar och svenskarna inte längre kontrolleras centralt så blir det nog än snurrigare av detta. Och då har din fina demokrati totalt havererat. Det handlar nämligen bara om sunt förnuft.
Du kanske glömde vad du påstod. Låt mig friska upp minnet (en gång till):
"På liknande sätt är Advokatsamfundet en förlängd arm åt makthavarna genom vissa paragrafer i Rättegångsbalken. I praktiken kan en advokat inte förlora en tvist i en domstol. Advokaterna kan vara hur vårdslösa som helst och det är dom också. " osv.
Att advokatsamfundet kontrolleras av regeringen är en sak, men dina skriverier innebar andra uttalanden om advokaterna – som du fortfarande inte visat någon paragraf som stödjer. Så vad spelar regeringens kontroll för roll om du inte kan påvisa paragrafer som stödjer resten.
För närvarande är det tänkt att vi skall ha demokrati – det finns ingen anledning till att ha det ordnat på annat sätt bara för att du föreställer dig att samhället skall kollapsa.
Att man i praktiken inte kan få rätt mot en advokat i en domstol stöds naturligtvis inte av någon paragraf. Detta har lyfts bort från domstolarna och hanteras i slutna rum i det korrupta advokatsamfundet. I dessa processer finns ingen insyn. Vittnen kan inte kallas. En dom kan inte överklagas med mera. Så det är en advokaternas banandomstol.
Enligt den svenska demokratin bör advokater som jag nämnde inte ha incitament att gå efter makthavare och stora företag när dessa gör fel. Därför får en advokat inte ta del av skadestånd med en viss procent, som i alla andra länder. Detta strider mot advokatsamfundets påhittade så kallade etiska regler. En annan person får förövrigt göra detta, man är bakbunden på andra sätt.
Tvister som gäller anställning och arbete ska enligt den svenska demokratin hanteras av fackföreningar. Så här har också något lyft bort från domstolar till slutna rum. Demokrati i sig är inte värt ett piss om man inte är demokratiskt religiös.
Om någon klant i den svenska sjukvården har gjort fel och skadat någon så ska man, enligt den svenska förträffliga demokratin, klaga till någon banandomstol administrerad av Landstinget eller Socialstyrelsen, där de har ett intresse av att bara sopa saken under mattan. Fel av en vanlig byråkrat kommer man inte långt med och det är ungefär som att stämma en advokat. Det är bara så kallade rättshaverister som håller på med sånt här.
@Urban Persson
Så det hänvisande till pagargafer för stöd för ditt påstående hade inte stöd i nämnda paragrafer…
Ser bör man beakta vad advokatsamfundets disciplinämnd beslutar i för frågor. Det är inte all talan mot advokater som lyfts bort från domstolarna och hanteras i slutna rum. Enligt RB så kan disciplinnämndens beslut för övrigt överklagas.
Hur skulle en annan person vara bakbunden på andra sätt?
Sen din syn på demokrati tror jag inte många delar – man behöver inte vara religiös för att sätta värde på demokrati.
För övrigt när det gäller "grundlagskyddet" för blockader så får jag det till att den paragrafen är ganska redundant. Den är med andra ord bara vackra ord utan verkan.
Fel av dig (vad är RB?). Disciplinnämndens beslut kan som regel inte överklagas, vilket skyddar advokaten. Denna kan överklaga en uteslutning. Vidare behöver inte advokatsamfundet motivera sin ”dom”. Visst är det en banandomstol. Jag har själv drivit sånt här och sett vad korrupta och fulla av skit dom är på samfundet. Domstolarna tar på olika sätt inte upp sånt här. Bland annat vill domarna och advokaterna på små domstolar vara kompisar. Om man rörde om i grytan och gav domarna sparken så skulle det bli bättre. Advokaten är främst en företagare och svår att klandra.
https://www.advokatsamfundet.se/Documents/Advokatsamfundet_sv/Advokatsamfundet/Information%20om%20disciplinnamndens%20beslut.pdf
RB = Rättegångsbalken.
"8 kap 8 § Den som vägrats inträde i eller uteslutits ur advokatsamfundet får överklaga beslutet hos Högsta domstolen. Detsamma gäller den som vägrats registrering enligt 2 a § eller vars registrering upphävts enligt 7 §. Justitiekanslern får hos Högsta domstolen överklaga ett beslut enligt 7 § av samfundets styrelse eller disciplinnämnd. Lag (1999:791)."
Ser ut som att det står att man kan överklaga hos HD med andra ord.
Goddag yxskaft, advokaten och Justitiekanslern får överklaga. Inte den drabbade allmänheten.
Du verkar vara en levande redundant, som upprepar känd information (mer korrekt betydelse).
http://sv.wiktionary.org/wiki/redundant
@Urban Persson
Goddag yxskaft? Justitiekanslern får väcka talan där, inte den drabbade allmänheten (iaf enligt vad som framgår av RB såvitt jag kan se). Normalt är att man bara kan överklaga ifall man är part i målet – varför skulle detta vara ett undantag?
Naturligtvis måste man vara drabbad och part i målet. Så funkar det i en domstol också. Vem som helst kan inte klaga. För allmänheten finns ingen möjlighet att överklaga. Allmänheten i det här landet ska bara hålla käften om den blir felbehandlad och skadad av överheten, även av deras advokatsamfund och deras advokater. Makthavarna har på detta sätt rundat Europarådet och deras principer med mänskliga fri och rättigheter och de svenska demokratiska domstolarna är i grunden banandomstolar.
@Urban
Nej, allmänheten är inte part i mål som är mellan JK och en advokat. Det handlar inte om att vara drabbad (av vad nu saken gäller) utan om vilka parter målet är mellan. Du kan heller inte överklaga ett brottsmål bara för att du tycker att du är drabbad, du kan bara göra det ifall du är åklagare eller åtalad i målet.
Anser du dig skadad av advokaten så är det väl i allmän domstol du får väcka talan. Gör du det kan du även överklaga domen (men ingen annan än parterna i den rättegången kan göra det).
Du låtsas inte förstå och maler på som en kvarn. Självklart finns vissa parter som saken gäller. Redundant, ha, ha, ha
Jag drev ett fall med en inkompetent och korrupt advokat utsett av en tingsrätt som boutredningsman i ett dödsbo. Advokaten skötte inte något och fakturerade mer än skäligt och tog pengar från kassan utan att informera dödsbodelägarna. Det mesta som gjordes var uppenbart fel och det blev dyrt. Advokaten utnyttjade osämjan och frånvaron av kommunikation mellan dödsbodelägarna och tog för sig och gjorde så lite som möjligt. Advokaten hade här en slags myndighetsfunktion.
Jag hjälpte närmare bestämt en dödsbodelägare att byta ut advokaten i tingsrätten och bara detta var en lång process. Tingsrätten vill inte byta en advokat som den ofta anlitar som boutredningsman eftersom personalen är kompis med advokaten och inte vill erkänna fel i systemet eller misstag. Att stämma advokaten fungerar inte i praktiken i det här landet med dess riktiga banandomstolar. Och det är ytterst ovanligt att det sker.
Att göra en anmälan till Advokatsamfundet med alla dess formella begränsningar är ungefär som att skriva en insändare i en tidning. Dock sker en skriftväxling. När som här advokaten har en myndighetsfunktion så är nog samfundets intresse än mindre.
@Urban Persson
Det verkar som man behöver upplysa dig om saker som redan är kända – att du sen kallar det för redundant kan inte jag hjälpa.
Nu verkar du skifta fokus från advokatsamfundet till tingsrätten. Hur tänker du då? Att ditt fokus på advokatsamfundets tillsyn inte var speciellt välgrundat eller?
När det gäller dödsbo så behöver man inte anlita advokat eller ens en jurist. Väljer man alltså att anlita en jurist så bör det falla under vanliga regler om vilken tjänst som helst man köper.
Du svävar minst sagt på målet, ena stunden så verkar du anse att det är illa att domstolarna inte dömer enligt lagen, andra stunden anser du att lagen är illa beskaffad och tredje stunden så verkar du önska en situation där domstolarna dömer efter eget godtycke.
Det stämmer att lagar är fel och att de inte följs av domstolen. Så där har du förstått mig. Det allmänt bästa högst upp är löst formulerade lagar eller principer, som i Europadomstolen och i Högsta Domstolen i USA. Politikerna med sin demokrati och den delen av maktapparaten kan då tänka ut och bestämma lagarna mer i detalj redan i propositionen, som i bland annat USA. I Sverige kan vad som gäller finnas bara på baksidan av en blankett till Skatteverket och det är naturligtvis inte bra. Landet är litet och saknar resurser för analys. Men det borde fungera bättre än det gör. Sverige skulle kunna införa en egen Europadomstol. Eftersom makthavarna är så korrupta och folket är så hjärntvättat skulle domare till denna till och med kunna tas från utlandet.
Så nu har jag skiftat fokus en gång till och du kan fortsätta att mala om detta, eller påstå något helt irrelevant i sammanhanget, eller varför inte utbrista i ett demokratiskt halleluja.
Den nya Europadomstolen läggs lämpligen i Storfors och kallas Urban Persson Domstolen. Domarna anställs genom lottning bland alla världens domare. Eftersom lönen är hög så nappar nog de flesta. Det blir stor status och att vara domare Urban Persson Domstolen och kunna mosa till svenska makthavare.
@Urban Persson
Visst finns det säkert en hel del lagar som är mindre bra, men de är trots allt för det mesta stiftade i demokratisk ordning iaf – man kan dessutom som sagt ha olika uppfattningar om förträffligheten i varje enskild lag, men sådana svepande generaliseringar utgör knappast något bra diskussionsunderlag. Exemplet du gav om RB bar inte så mycket frukt även om det som sagt är RB, RF och liknande man skall särskåda ifall man inte tycker att lagar följs av domstolen.
"I Sverige kan vad som gäller finnas bara på baksidan av en blankett till Skatteverket och det är naturligtvis inte bra. "
Har du något exempel på detta?
Att raljera över att jag skriver saker som är irrelevant i sammanhanget är väl inte specielt stilfullt med tanke på att du som sagt svävar rätt mycket på målet, skiftar fokos och så.
Exempelvis vid skattefri uthyrning av en bostad hänvisar Skatteverket till hjälpblankett 2199 för detaljer. Jag kommer inte in på deras jävla hemsida nu. Det höga skattetrycket och myndighetens inkompetens och skydd från domstolarna gör detta. Dom kan bestämma saker från toppen skallen. Man kan få olika besked lika många gånger som man frågar. För den demokratiskt religiöse har det ingen betydelse bara det är demokratiskt. Så det är väldigt stilfullt att säga att du är första klassens flumnisse
@Urban Persson
Vad är det nu som står på baksidan av den blanketten som du syftar på? Jag kommer in på deras hemsida – och mycket riktigt står det text där, men vilken är det som är regler som bara finns uttryckta där?
Vad du kallar för stilfullt är inte vad jag kallar för stilfullt iaf.
"Därtill är som bekant skolan och gymnasierna en kommunal fråga. Ett tillskott på en miljard förstärker den allmänna kommunala budgeten, även om den är dediker
ad till skolan. Via internhyror och annan internfakturering, t ex av administrativa kostnader, kommer pengarna gå till kommunpamparnas betongmonument och kommunhybris istället."
Fortfarande har kommunerna ansvar för att följa skollagen och erbjuda utbildning. Att säga att det är kommunerna som bestämmer över skolgången är alltså en överdrift.
Å andra sidan att bara tillföra miljarder utan att ändra reglerna ger ju inte kommunen större verkliga kostnader för skolan de är ålagd att hålla. Då blir det ingen ändring.
Med tanke på att riksdagen dikterar hur skolan skall drivas så borde även riksdagen diktera hur skolan skall finansieras – kort och gott borde allt som riksdagen beslutar om organiseras statligt.
Ursäkta mig, men vilken planet kommer du från?
Kommunerna bryter systematiskt mot skollagen och något straff eller sanktion finns inte, och i den mån någon försöker stämma kommunen så landar SKL:s samlade advokatkår och du kommer inte vinna något.
Släpp sargsugandet och titta på verkligheten. Skolan är bara en utgiftspost för kommunen, en utgiftspost man gör sitt bästa för att slippa.
Sorry, men jag måste kalla dig för mupp. Då biter jag mig i tungan.
Dock håller jag med dig om att skolan bör återförstatligas.
Övriga som vill skaffa sig kunskap, här är ett urval inlägg jag skrivit i ämnet.
SDN Majornas vinst på skolpengen 19-29%.
Göteborg och Malmö dränerar grundskolan via internhyror
Skolpeng i Göteborg går till äldreomsorg
@Cornu
Om nu kommunerna inte kan fullfölja det uppdrag som staten har ålagt dem så vore väl det ytterligare ett skäl till att överta uppgiften i statlig regi? Att det inte finns någon sanktion är också ett skäl till att överföra det till statlig regi eftersom det då iaf är slutligen underordnat riksdagen och folket (även om man inte har legala sanktionsmöjligheter mot myndigheter som inte rättar sig så har man åtminstonde möjligheten att rensa bort de som inte lyder riksdagens anvisninger – man kan iofs tycka att man borde ha sanktionsmöjligheter mot tjänstemännen som inte följer riksdagens anvisningar).
Att skolan ingår som utgiftspost i kommunens ekonomi är en konsekvens av att riksdagen beslutat om det. Då vore det rimligare att det var en utgiftspost i statens budget.
Var är det Malmö och Göteborg bryter mot lagen? Får man inte den skola som lagen stipulerar där? Att de gör vinst om staten pumpar in pengar utan krav på motprestation är väl i det närmaste en självklarhet.