Ett alternativ till KPI, basbelopp och annat för att räkna upp t ex löner, hyror eller avtal med framför allt statliga myndigheter, är RPI – Riksdagsledamotprisindex. Ett ödmjukt förslag är att man börjar använda detta vid alla former av förhandlingar, istället för missvisande indikatorer som t ex KPI.
Ett underlag för RPI hittar man på Riksdagens hemsida, där årsarvoden finns publicerade. Min redovisning av RPI här baserar sig på ledamöternas arvoden i november respektive år, och RPI sätts till 100 år 2006.
 |
| RPI och KPI 2006 – 2013 |
För jämförelsen med KPI har jag använt SCB:s årsmedeltal ifrån denna tabell och indexerat om till ett värde på 100 år 2006.
Man kan konstatera att RPI räknas upp snabbare än KPI. Extra illa var det 2013, då KPI föll med 0.04%, men RPI steg med 2.57%.
En gång i tiden sattes riksdagsmannalönen efter riktiga samhällsbärarelöner, dvs lärarlönerna. Det slutade man förstås med vid köttgrytorna, i och med att riksdagsmännen själva sätter den egna lönen. En återställning av ordningen vore att antingen höja lärarlönerna till riksdagsledamotsnivå, eller sänka riksdagsledamöternas löner till lärarlönerna…
Idag tjänar en riksdagsman 717 600:- SEK om året, eller 59 800:- SEK i månaden. Till detta traktamenten och sk Stockholmstraktamente om 100:- SEK per dygn för alla stackare som bor mer än 50 km från Riksdagshuset.
28 kommentarer
Förr i tiden var riksdagsledamöternas bänkar i kamrarna av samma ändamålsenliga kvalitet som elevernas skolbänkar.
Det finns en hel del lyx som kan skippas utan att samhället behöver haverera!
Vill du att folk skall rösta? Egentligen…
För vad kan man göra annat än att "soffstrejka"
Man kan ju faktiskt rösta på någon av de riksdagsledamöter som argumenterat för lägre löner till sig själva. Men utifrån Cornucopias världsbild så har ju de flesta av dessa andra åsikter som är helt oacceptabla så det är nog kört tyvärr…
Vad enskilda riksdagsledamöter säger och argumenterar för är helt ointressant, då de bara är partiledningarnas röstboskap, som röstar enligt de order som utgår uppifrån. Det du stödjer när du röstar (oavsett om du kryssar i en viss person eller inte) är partiet, mer specifikt partiledningens åsikter, inget annat.
+1
Tyvärr verkar eu parlamentet vara lika felaktigt utformat med partigrupper som tilldelas makten istället för parlamentsledamöterna genom att det är gruppstyrelsen som tillsätter utskottsledamöter, inte parlamentarikerna själva.
Fast felaktigt och felaktigt, det är mycket bättre för en liten klick som vill styra över motsträviga folkvalda.
Ett mera relevant mått vore partibidrag per mandat. Det styr valpropagandan och slutligen politiken.
Riksdagsledamöter är bara mänskliga ansikten som nominerats för val just för att de *inte* skall påverka politiken eller valen annat än genom sina ytliga personligheter. Tänk
Det är partiernas anställda tjänstemän som styr. Follow the money. Knapptryckarkompaniet är bara modellerna i rikdagssvalens Ellos-katalog. Eller oljetrasorna på verkstadsgolvet. Sök mekanikerna istället.
Jag tror jag röstar på Autumn Preppy. Den som kallar sig själv "Free Spirit" eller "Simply sofisticated" litar jag inte riktigt på. Vintage Romantic ser lite för trosviss och tvärsäker ut för min smak.
http://www.ellos.se/
Vem väljer du? Kanske ämne för en poll på bloggen?
@viktualiebroder
Själv tycker jag att man borde avskaffa knapptryckarkompaniet och ersätta med verkliga tyckare. Eftersom det råder sådan partipiska så skulle det räcka med en knapptryckare per parti med röstvikt nog för att representera det mandat de fått vid senaste val.
Ett riktigt "person"-val också där person även kan utgöra en juridisk person som t.ex. ett parti (vid juridisk person så utses en representant som får representera den i riksdagen). Man skulle då också kunna slopa spärrarna till riksdagen i stor utsträckning och låta även smalare grupper komma till tals kanske? Iaf är 4%-spärren orimligt hög då man diskvalificerar partier som faktiskt borde kunna skrapa ihop 13 röstmandat.
Enda "problemet" med en sån ordning är vad man skall göra med alla de hundratals tomma stolar (som ändå är tomma när det inte är votering på gång).
Tillägg: en sådan ordning borde man dock se över hur man ersätter ledamöterna, ersättning utifrån antal röster vore kanske en modell.
En strålande tankeväckare avseende de 349 normalbegåvade!
Guldstjärna till Cornu.
Drygt 90% av de svenska riksdagsmännen har de senaste 4 åren på ett särskilt hänsynslöst sätt grovt skadat den svenska medelklassen.
Mycket bra blogginlägg. Hoppas det får vid spridning och vi kan få en bättre ordning. Kan inte vara bra att riksdagsledamöterna blir en ny klass i samhället. Dom borde ha en genomsnitt av vad löntagare har i Sverige. Eller som föreslås, en lärarlön. Kan inte vara bra att dom ser mer till den egna nyttan än till allmänhetens.
Lät ju nästan lite lite för en högre tjänsteman. Men högt för att vara inom staten förstås. Generaldirektörerna är ju mer överbetalda då.
Men EU "arbetarna" är väl ännu värre?
Vill bara påpeka att Sverige har världens största antal riksdagsledamöter i förhållande till folkmängden. Inte ens Kina med sina 4000 ledamöter har fler per capita. Sverige skulle klara sig bra med hälften, men vem vill avskaffa sig själv, när man stitter vid köttgrytorna. Vissa vill ju så hemskt gärna tillbaka dit, som Scyman t ex….
+1
@huginomunin
Sverige 349 platser för 9.7milj invånare blir en på 28k medan islands 63 platser på 320t blir en på bara 5t. Ditt påstående stämmer med andra ord inte.
Det är väl ok att de får betalt när de är valda-men alla pensioner de lägger sig till med är skandalösa.
De är vanligt folk när de väljs då kan de väl visa att de är vanliga även när de inte är valda längre.
Vänsterns ledamöter har väl nån form av inkomstdelning-med maxtak.
Sen är det bara pensionärerna som ersätts med KPI som rättesnöre-inga löneslavar-de har fått betydande reallöneökningar.
@oppti
Rimligt hade varit ifall de hade haft samma pensionssystem och trygghetssystem som alla andra. Det är iofs vanligt att tjänstepension tillkommer utöver allmän pension för vanliga anställda, men i den mån riksdagsledamöter skall ånjuta sån så bör det vara i nivåer som ligger i linje med vad "normala" människor får.
På 60-talet tjänade en riksdagsledamot som en gymnasielärare (adjunkt) vilket också ska ha varit ett rättesnöre. 1980 tjänade en riksdagsledamot ca 30% mer och idag ca 100% mer. Att riksdagagspersonerna gynnar sig själva är det nog ingen tvekan om. Aftonbladet visar här principen
Finns en P3 dokumentär med bl a Ian Wachtmeister om partiet Ny demokrati. Enligt egen utsago var han emot lönehöjningar då han satt i riksdagen under 90-talskrisen eftersom det taktade dåligt med läget i riket i övrigt med skuldkris och stigande arbetslöshet. Det är f-n att det ska till en greve att inse det. Vem blev mest upprörd? Enligt Wachtmeisters utsago var det Lars Werner. Gärna solidaritet men bara med andra människors pengar.
Det kanske är då att de ändrat formeln en aning, till typ: Nu arbetar vi mot att riksdagsledamöterna skall få lika mycket i lön som lärarna…?
Spoiler: (Bara det att riksdagsledamöterna är endast 349 som ska dels på halvan, lärarna betydligt fler.)
"Riksdagens arvodesnämnd beslutar om ledamöternas arvoden. Statsrådsarvodesnämnden beslutar om ministrarnas månadsarvoden. Båda nämnderna är myndigheter under riksdagen." – från riksdagens hemsida.
Så i strikt mening sätter de väl inte sina egna löner. Vore intressant att veta vilka argument som används för att motivera att höja arvodena.
@Ardenner Svensson
Det är korrekt – myten att riksdagen själva sätter sina löner verkar vara ganska seglivad. Jag vill minnas att det systemet hade avskaffats redan när jag gick i skolan i DDR-sverige.
Värt att notera att själva avskaffandet av det systemet har givit riksdagsledamöterna betydligt snabbare löneutveckling än det gamla systemet (har jag för mig).
På tal om riksdagen. Det har gått en vecka nu sen du efterlyste 48 miljarder. Dags att redovisa vilka som svarat kanske?
Det här var genialiskt!
Fantastiskt! Var får du allt ifrån? Inte förrän RPI går ned så vet man att tiderna är riktigt, riktigt tuffa
Japp, det är nog det sista som går ner i Sverige, förutom skatten, själv tycker jag mig se att det mesta dalar i en accelererande takt.
När det gäller löneutveckling så är det inte så rimligt antagande att den skall följa KPI. Man har ju inkomstbasbelopp som skiljer sig från prisbasbelopp av just den anledningen.
Inkomstbasbeloppet skall väl följa generella löneutvecklingen och det hade varit stilfullt ifall man helt enkelt baserade riksdagsledamöternas löner på den allmänna löneutvecklingen. Typ kanske säga att de skall vara ett inkomstbasbelopp, 1.5x medellönen, övre kvartil av lönerna eller liknande.
Problemet med en sådan ordning vore dock att de anställda arvodesnämnderna finge uppsöka riktiga jobb.