Brittiska The Telegraph har en mycket bra artikel om investeringarna i gas och framför allt olja, och konstaterar att investeringarna ligger på rekordnivåer, men produktionen har inte ökat i närheten av detta. På marginalen kräver idag nya oljefält och ny skifferolja i USA 85 – 90 USD i oljepris för att vara lönsamma. Ett tillhörande problem är att man värdepapperiserat skifferfyndigheterna och säljer dem som räntebärande obligationer till intet ont anande pensionsfonder, trots att fyndigheterna vare sig är lönsamma eller ens utvinns.
I själva USA är investeringarna på rekordnivåer, och 20% av investeringarna i fast infrastruktur går nu till oljan och gasen. Det är den högsta andelen någonsin och ligger på samma nivå som byggandet av bostäder.
Därtill har kostnaderna ökat trefaldigt, men produktionen har bara ökat 14% globalt sedan år 2000.
“The cumulative blitz on exploration and production over the past six years has been $5.4 trillion, yet little has come of it. Output from conventional fields peaked in 2005. Not a single large project has come on stream at a break-even cost below $80 a barrel for almost three years.“What is shocking is that upstream costs in the oil industry have risen threefold since 2000 but output is up just 14pc,” said Mark Lewis, from Kepler Cheuvreux. The damage has been masked so far as big oil companies draw down on their cheap legacy reserves.”
Mark Lewis säger vidare om kostnaden för ny skifferolja.
“They are having too look for oil in the deepwater fields off Africa and Brazil, or in the Arctic, where it is much more difficult. The marginal cost for many shale plays is now $85 to $90 a barrel.”
14% ökad global oljeproduktion har alltså kostat 5 400 miljarder USD, och detta till räntor och avkastningskrav som är obefintliga.
Samtidigt är en uppskattning av Carbon Tracker att nya projekt behöver över 95 USD i oljepris för lönsamhet, en del projekt över 150 USD.
“One chief executive acidly told the TPH Global Shale conference that the only time his shale company ever had cash-flow above zero was the day he sold it – to a gullible foreigner.”
Ett annat problem är att om CO2-utsläppsmålen för att begränsa CO2-halterna till 450 ppm, så kommer två tredjedelar av olje- och gasbolagens fyndigheter aldrig att få utvinnas. Nu kommer det förstås inte bli så, utan vi kommer fortsätta utvinna alla fossila bränslen vi kan. Ekonomisk tillväxt kommer som bekant alltid före klimatfrågan i praktiken.
Vad vi i praktiken ser är dock att vi är mycket nära peak oil. Skenande kostnader, där nya oljefynds lönsamhet har gått från 27 USD till 95 USD, är ett tydligt tecken på detta. Billig olja hittas helt enkelt inte längre, och det räcker med prisfall om 10-20% för oljepriset så blir utslagningen massiv bland oljebolagen. Successivt måste tvärt om oljepriset upp för att bibehålla produktionen på dagens nivåer, och inte ens det kan göra annat än fördröja peak oil en kort tid till.
I praktiken kommer den amerikanska skifferbubblan spricka i tidsintervallet 2016 – 2020, och vi bör uppleva global peak oil då. För konventionell olja har peak oil redan passerats, återstår nu bara den exotiska och mycket dyra skifferoljan, djuphavsoljan och arktiska oljan, som vi redan börjat suga i oss.
Med massiva olönsamma investeringar i skifferoljan och skiffergasen finns en risk att man just nu sår fröna till nästa finanskris. Alternativet är avsevärt högre energipriser, vilket det i sig är tveksamt om världsekonomin klarar. Det är inte det att man kan sänka räntorna mer nu …
28 kommentarer
Kanske har några börs-robotar uppskattat något slags värde i skifferoljan?
Detta är intressant eftersom det handlar om kostnader för naturresurser, det primära och inte någon slags peak i ett diagram. När dessa når en tillräckligt hög andel av BNP så är det slut. Än så längre är tydligen vissa av dessa i nivå med byggande av bostäder, där fler lätt kan packas ihop och byggandet kan stoppas helt. I USA är det mycket lättare än i Sverige eftersom de där har kanske 50 procent mer bostadsyta per invånare.
Kostnaderna enligt min uppskattning ökar med 5 procent om året, vilket ger en dubbling på 14 år och 7-dubbling på 40 år. Makthavarnas statistik på området är värdelös och det beror på att de är totalt korrupta. Exempelvis har LKAB haft årliga kostnadsökningar per utvunnet ton järn 7 procent under de sista 13 åren. Om man jag är extremist och vill veta så måste man studera årsredovisningarna på nätet. Där är det väl gömt med ton och kronor helt separerat. Den som söker han finner. Men för den blinde med huvudet under armen är det svårt.
Sist jag tankade var det reklam för att dieseln jag tankade innehöll 30% biodiesel, "miles biodiesel", till samma pris som vanlig fossildiesel. Kan det verkligen vara lönsamt, eller är det ett PR-trick?
@Ardenner Svensson
Vad kostade den per liter? Jämfört med statoils priser på jämförbara stationer?
De kan förvisso köra med förlustpriser, men även utan skall man ha i åtanke att det bara skalar i viss utsträckning. Så jag skulle tro att det till viss mån är ett PR-trick, men jag har dock för mig att det finns regler för att man måste blanda i viss mängd förnyelsebart bränsle i dieseln (en snuttefilt för naiva politiker).
Kollade inte vad det kostade, tankade bara. Men enligt deras hemsida så är det inte dyrare. Det jag undrar över är hur de kan få ekonomi i det hela och i så fall varifrån oljan kommer.
Går det att skala upp? I så fall kanske just bränsle kan hanteras…
Alltså fordonsbränsle.
Ardenner Svensson,
Priset på biodiesel vid mack bestäms förstås inte bara av råvarukostnaden utan också av raffineringskostnad, skatter och lite annat, plus vad kunden är villig att betala förstås. Jag antar att du tankade på Preem. Biotillsatsen i deras biodiesel är främst tallolja. Hur den tillverkas beskrivs här. http://evolution.preem.se/tillverkningsprocess
Vi har ju en hel del skatter på bränslen i Sverige såsom energiskatt, koldioxidskatt, svaveldioxidskatt m.m. Biobränslen klarar sig undan en del av dessa skatter på grund av att de är "renare" och på grund av politiska beslut. Senaste nytt vad gäller politiska beslut finns här.
http://www.di.se/artiklar/2014/6/18/debatt-fornybar-diesel-blir-skattefri/
Eftersom tallolja är en hyfsat billig råvara som delvis är skattebefriad skulle jag inte vara förvånad om Preems biodiesel efter skatt är billigare än fossil diesel att tillverka, men det är de väl värda efter att som första raffinaderi ha tagit fram raffineringsprocessen för denna.
Ardenner Svensson,
Statoil tillverkar en motsvarande biodiesel med främst raps som råvara.
http://www.statoil.se/sv_SE/pg1334072467594/privat/Drivmedel/Produkter/Diesel+.html
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ardenner Svensson,
Svebios vd säger att man kan göra biodiesel till en kostnad som är 10%-50 % högre än fossel diesel före skatt.
http://www.skogsaktuellt.se/?p=44811&pt=108&m=1422
@Ardenner Svensson
"Går det att skala upp? I så fall kanske just bränsle kan hanteras…"
Det är nog just det det inte går – därför blir det lite snuttefilt över det hela. Sen spelar det inte så stor roll ifall de kan göra biodiesel till samma pris eller till 10% eller 50% högre pris – de kan ju inte göra biodiesel i tillräckligt stor omfattning.
Anonym,är de
Som du kanske vet använder vi ca 130 TWh biobränslen i Sverige. Det är Sveriges största energikälla och utgör drygt 30 % av energitillförseln d.v.s. större än oljan. Globalt räcker bioenergin förstås inte till men den skall nog inte underskattas här hemma. Att sen både Preem och Statoil har 30 % bioinblandning i sin diesel och planerar utöka detta även till bensin, om man får långsiktiga hyfsade skattevillkor, gläder i varje fall mig. Det borde gynna både miljö och svensk industri.
@Lars-Eric Bjerke
Enligt ekonomifakta så använder vi 165TWh olja. Sist jag kollade var 165 större än både 130 och 140 (som ekonomifakta anger).
Notera att det förutsätter "hyffsade" skattevilkor (läs: subventioner), när något kräver subventioner för att skala upp så tyder det på att det inte är skalbart. Notera dock som sagt att ser man det i ett globalt perspektiv så kan man verkligen ställa sig frågan om det är lönt att subventionera – det må funka lite halvdant i vår ankdamm, men när man ser sig omkring så ser man att andra isf använder oljan som vi hade använt annars.
Med tanke på att det inte är speciellt skalbart så gynnar det inte miljö, och svensk industri gynnas bara genom skattepengdiande.
In i väggen
I don't need no arms around me
I don't need no drugs to calm me
I have seen the writings on the wall
Don't think I need anything at all
No, don't think anything at all
All in all it was all just bricks in the wall
All in all you were all just bricks in the wall
Jag hoppas du har fel Cornucopia? om att världen fortsätter bränna alla fossila bränslen som går att nyttja under en viss än okänd prisnivå. Speciellt kol som delvis förbränns under jord eller hav för att få fram gas. Den okända prisnivån påverkas också av priset på andra alternativ. Just nu är priset på el extra lågt i Sverige så utbyggnad av vindkraft går långsammare och kol bränns mer i fjärrvärmeverken istället för biomassa efter nuvarande regeringens välsignelse. Förmodligen är det Vattenfall som styr med sitt enorma utsläpp av koldioxid mer än summan av alla utsläpp i Sverige. Solenergi för el verkar bli allt billigare och kanske vågkraft får sitt genombrott. Riktigt positivt är utvecklingen för elbilar och autonoma fordon.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Som utomstående observatör, hur kan man veta om producenter av "billig" konventionell olja i Mellanöstern, som t ex Saudiarabien, inte kan pumpa upp mer olja än de gör, eller om de helt enkelt inte vill göra det? Hur ska man kunna veta hur det egentligen är ställt med deras reserver? Kan vara värt att fundera på ett tag.
Enligt Aleklett finns det geologiska begränsningar för hur snabbt man kan utvinna olja ur en viss oljekälla. Förr i tiden stack man ned ett rör i marken, men nu måste man planera hur snabbt man skall trycka ut oljan med vatten och lösningsmedel, och dessutom optimera på hur mycket av vattensörjan man måste avlägsna. Således kan man sitta på världens största oljekälla men ändå inte producera hur mycket som helst. Verkligheten sätter gränser för vad som är möjligt.
Det är troligt att de överdriver sina reserver men läs http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:169774
Kommer oljepriset att gå upp borde det innebära att utvinning av olja i Kanada och Venezuela tar fart, då de med nuvarande takt har reserver för ett par hundra år framåt.
Energi kommer det att finnas frågan är bara vad den kommer att kosta.
Om oljepriset stiger mycket på kort tid minskar de ekonomiska aktiviteterna. Om oljepriset sjunker tyder det på minskande ekonomiska aktiviteter.
Vi är liksom inne i hörnet….
Om oljepriset stiger måttligt stimuleras alternativen till oljan och det finns då också resurser för att bygga ut sådan produktion samt minska onödig energianvändning. Med tiden kommer vi ut ur hörnet globalt. Subventionerna av fossil energi borde uppmärksammas mer.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Nanotec
På vilket sätt tycker du att fossil energi subventioneras? I sverige?
"Subventionerna av fossil energi borde uppmärksammas mer"
Är det något som subventioneras så är det alternativa energikällor, med pengar från den fossila ekonomin.
@Bengt org
Precis – det är kanske något som Nanotec verkar blunda för.
"Subventionerna till fossila bränslen i Sverige beräknas uppgå till ca 45 miljarder kr per år men trots detta vill regeringen inte kartlägga kostnaderna enligt regleringsbrevet till Naturvårdsverket för 2013." källa Supermiljöbloggen februari förra året.
Nu är det värre på andra håll än i Sverige där vi ändå tex helt skattebefriat flyg och båtar i utlandstrafik.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Nanotec
Å andra sidan bortser den från det faktum att dessa "subventioner" tycks utgöras av att man har lite olika skattesatser. På det sättet kan man ju få lite allt möjligt att framstå som subventionerat.
För att få en rättvisande bild så måste man ju ta höjd för ifall skatten är högre eller lägre än motiverat, dvs ifall skattesatsen är högre eller lägre än andra energislag.
Dessutom verkar det som att man räknat in "subventioner" till annat än fossila bränslen i nämnda kalkylen.
Utvinningskostnaden för skifferolja är cirka $20/fat. Resten är skatt, markleasing och vinst. Skifferoljan är alltså snorbillig och det är också därför oljeutvinningen ökat snabbare än någon gång tidigare i USAs historia. Se exempelvis:
http://nejdetkanviinte.se/2014/05/29/peak-oil-schmeak-oil/