Riksbankens presentation härom veckan innehåller många guldkorn, t ex svensk statsskuld och statligt skattetryck tillbaka till 1600- och 1700-talet.
Till en början kan man konstatera att svenska staten aldrig förr varit så skuldsatt som från 1980-talet och framåt. Idag har vi visserligen arbetat ner skulden en del, men vi hade rent av högre statskulder på 90-talet än under andra världskrigets panikartade upprustning av svenska försvaret.
Forna tiders katastrofer, som “nationalhjälten” Karl XII:s usla krigsframgångar, där han tappade halva riket, är ingenting mot ens dagens statsskuld.
 |
| Källa: Riksbanken |
Tillsammans med de skenande skulderna från 1800-talet och framåt har vi förstås fått våra välfärdssystem, och en grotesk exploderande statsapparat, som lägger sig i allt i våra liv. Det syns tydligt på hur skatteuttaget som procent av BNP utvecklats nedan. Detta är enbart den statliga skatten och inte kommunal- och landstingsskatt. Krig är markerat i grönt, och omfattar även första och andra världskriget, som slog hårt mot svenska statens utgifter.
 |
| Källa: Riksbanken |
Röd linje ovan är alltså det statliga skatteuttaget som procent av BNP. Sedan 90-talskrisen har det onekligen minskat, men är likväl på 80-talets DDR-Sveriges nivåer.
En statsapparat, med fria tyglar och som lever för sin egen skull och inte för folkets, utvecklas precis som ovan. Den äter upp allt mer av det vi producerar och tjänar, utan någon egentlig nytta.
Kom ihåg att vård, skola och omsorg inte är statlig och ovanstående utveckling handlar alltså inte om att ge oss dessa tre välfärdsinstitutioner, utan om onödiga myndigheter och onödig byråkrati.
32 kommentarer
Utomordentligt inlägg: Perspektiv är det inte gott om i dagens hypade värld av förblindande sinnesintryck.
Cornu; Har du något på hjärtat att säga ang ProtonMail? Kommer t.ex användaren att klara sig från NSA/FRA-intrång? I dagens Windows 8 miljö vill inte jag använda varken MS-mail/Outlook eller gratis-mail från de stora bolagen. Har därför funderat på att prova ProtonMail´s första testversion!
Vad kommer först? Statens stimulanser(utgifter) eller skatterna? Svaret är att för att kunna beskatta måste det först skapas inkomster. Onekligen är det uppåt väggarna galet att beskatta samhället när ekonomin går dåligt. Men politikerna gör som de brukar tack vare sin beskattningsrätt. De behåller makten genom att förstärka ekonomins nedgång.
Följer denna kurva rätt bra!
http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from
Finns det ett samband (mellan vår monetära skuld och vår klimatskuld?)
Bägge är rätt obetydliga jfrt med extremer i omvärlden.
SKulle vara intressant att se hur de privata skulderna utvecklats under de senaste 10-tals åren eller så.
"ovanstående utveckling handlar alltså inte om att ge oss dessa tre välfärdsinstitutioner, utan om onödiga myndigheter och onödig byråkrati."
Som särintresset försvaret.. fast om försvarsmaktens budget hade följt kurvan kanske vi hade haft ett fungerande försvar idag, eller?
Än så länge fungerar ju försvaret; vi har inte blivit invaderade än.
Kurvorna visar tydligt att tillväxt uppstod under senare halvan av 1800-talet och att skattetrycket höjdes från sin historiskt låga nivå först omkring 1930. Tillväxten fortsatte att öka med de höga skatterna, eftersom den främst beror på naturresursernas exploatering. Ju mer som förs över till de fattiga med höga skatter och politiska påhitt, desto snabbare sinar de och desto högre blir tillväxten. Ju fler som ska äta kakan desto fortare tar den slut. Inte så politiskt korrekt förstås. Kort sagt, när det är slut så är det slut och det kommer väldigt fort på slutet. Här finns absolut inga stabiliserande mekanismer som ger en hållbar utveckling, utan sånt är bara önsketänkande populistisk dårskap.
Människan är konservativ till sin natur och det ger en tröghet i sociala frågor. Tankarna kan snurra runt i skallen av bara farten. Logik räcker inte för en full övertygelse. Det tog därför lång tid för det stora flertalet att förstå att de kunde få del av tillväxten och ett bättre liv. Så skattehöjningen fördröjdes. Nu när tillväxten minskar och det som ursprungligen gav denna försvinner så tar det åter lång tid för dom att förstå. Samhället har nog svårare att förstå nedgången än uppgången och det här är segt. Kollapsens planering kommer nog inte förrän väldigt sent och då kommer den.
Det som verkligen fick fart på skattehöjningarna var att källskatten infördes. Först då kunde politikern börja ta ut en allt större del av din surt förvärvade lön. Föreställ ett att ni och alla era kollegor fick hela er lön i handen och att ni varje månad skulle betala det som nu dras innan ni ser det: löneavgift, sjukavgift, pensionsavgift, löneskatt,begravningsavgift mm och att priser angavs utan moms och punktskatter.
Det skulle bli upplopp och sedan ordning och reda på de offentliga finanserna på något år.
Det parti som slopar källskatten har min röst.
Att ange priser utan moms och puntskatter vore ett otyg. Priset som anges bör ju vara det som kunden kan förvänta sig att behöva betala för produkten.
För övrigt så kan man ju se att skatten började skjuta i höjden redan i början av 30-talet vilket tydligen skall vara två decenier före införandet av källskatten – så din observation om sambandet med källskatten bör nog taas med en nypa salt. För övrigt har ju noterats att inkomstskatt inte utgör någon betydande del av statens intäkter då de flesta bara betalar kommunalskatt.
Det har jag fått från skatteverkets broschyr om svensk skattehistoria som fanns att ladda ner på deras hemsida. Antagligen var det totala skattetrycket. Sedan kan det vara så att det fortfarande var skäligt skattetryck då men att när man ville öka skatten ytterligare behövde den döljas. Agendan har ju hela tiden varit att socialisera.
Nej det är ett otyg att någon får lägga på sitt på prislappen utan att det tydligt redovisas. Värst är det väl på bensin priset. Folk tror det är bensinbolaget som tjänat mest. Maffiafasoner är vad det är.
@kgb35
De lägger ju på arbetskostnaden, lokalkostnaden, inköpskostnader, värmekostnader osv osv på prislappen utan att det tydligt redovisas. Om de påstår att något skall kosta 10kr så förväntar jag mig att få köpa det för 10kr – annars skulle de ju kunna med ditt resonemang kunna begära godtyckligt betalt och sen bara flamsa runt och säga att de extra pengarna är ditt och datt som vi lägger på i efterhand.
Det är ju skillnad om den som utför tjänsten lägger på en kostnad jämfört med om en utomstående lägger på det. Lägger de på för mycket Thailandsresekostnad går jag någon annan stans. Momsen kommer jag inte undan.
Vad kallas det i Italien när man mot betalning får skydd, speciellt skydd mot den som orsakar många av problemen.
@kgb35
Det är väldigt ofta tredje part lägger på kostnader – kostnaderna jag räknade upp är ju sådana kostnader som någon annan än den som säljer produkten lägger på. Resultatet skulle ju bli att butiker skulle skylta med låga godtyckliga priser (vinsten de gör fördelat på produkterna) och sen slänga på ett godtyckligt tillägg i kassan (alla de kostnader butiken har – inköp, hyra, löner osv osv).
Det enda rimliga är ju att det pris som säljaren säger till köparen är det pris köparen skall betala säljaren för produkten – jag ser ingen rimlighet att det skall vara ett annat pris som gäller.
OK, byrokrati är nog inte precis den största utgiftsposten i statens budget men:
– Infastruktur: vägar, järnvägar etc.
– Rättsväsendet
– Försvar
– Bidragssystem för handikappade, äldre och barnfamiljer
– Universitetsutbildning och forskning
– Bidrag till kommunal verksamhet (dvs skola, vård och omsorg)
Ta en titt själva i budgeten: http://www.regeringen.se/sb/d/2548/a/223578
Allt blir mycket dyrare när staten skall göra någonting. Kalla det vad du vill.
Håller med. Är inte själv någon vän av höga skatter, men att hävda att en tredjedel av BNP (dvs statens budget) slösas bort på byråkrati är ju helt fel. De största utgiftsposterna är olika former av bidrag, såsom förtidspension, föräldrapenning, sjukpenning och a-kassa.
Visste ni att momsintäkterna i statens budget står för ca 60% om man inte medräknar kommunal- och landstingsskatter! Landets finanser står och faller med konsumtionen. Därför kommer regeringen inte förslå nya större skatter som förändrar stabiliteten. Vänstern garanterar dock en ekonomisk nedgång. En återinförd fastighetsskatt under 2016 ligger i korten för att t.ex minska på ett kommande budgetunderskott inför en konjunkturmässig nedgång. Frågan är då om vänstern som valvinnare har råd med ökade investeringar eller om de bara kommer att ägna sig åt omfördelningar från rika till mindre rika.
Kanske en tillfällighet, men teknikskiftet television kom på 1930-talet när det började dra iväg.
Det verkar vara lite godtyckligt valda krig som markerats i diagrammen. Somliga där Sverige deltagit expeditionärt, somliga som varit rätt inpå knuten men utan formell svensk inblandning. Men uppseendeväckande nog är Sveriges krigsinsats i Afghanistan inte markerad. Det borde den vara.
@A2
Ja, det verkar inte bättre. En rimlig förklaring (som dock inte funkar) är att världskrigen varit undantag och kommer med för att de var så omfattande och i sveriges grannsap så att de drabbade sverige direkt – varför man har exkluderat vissa krig som "oviktiga" (för vem?).
Man kan notera att olika krig har drabbat statsskulden olika – t.ex. så verkade inte stora nordiska kriget resultera i någon nämvärd statsskuld, men väl freden som följde.
Insatsen i Afghanistan är väl jämförbar med andra expeditionära krig som Sverige deltagit i. Enda faktorn som är klart lägre är andel av befolkningen som skickats iväg, men i absoluta tal spelar det i samma liga som de äldre krigen.
Övriga internationella insatser i modern tid har inte haft riktigt samma karaktär som gör dem jämförbara med stormaktstiden, även om de haft sina svårare perioder. Möjligen hör Balkan och den första Kongo-missionen hemma i krigslistan, men det är lite mindre uppenbart än Afghanistan.
Jag tycker det är uppenbart att vi ser toppen av skulderna och skatteintäkter. Den nedgång i ekonomin som kommer att följa innebär att politikerna höjer skatter för att sänka skulderna(en allmän trend globalt). Höjda skatter leder till än lägre skatteintäkter(visar den främsta forskningen)om de förstärker en redan tydlig ekonomisk nedgång. Det är vänsterns tur att "göra bort sig" om de likt högern i början av 90-talet vinner valet.
Du kanske kunde vara lite proffsig och dela en länk till den däringa presentationen ifrån Riksbanken härom veckan.
Jag har länge förundrats varför det är Kalle dussin som är hjälten. Han förstörde ju. Det var hans fader sin byggde upp och borde vara nationalhjälte.
Ja, obegripligt. Ingen hjälte direkt utan tvärt om.
Det sägs att den förste Bernadotten på tronen privat betalade av en stor del av Sveriges statsskuld. Var kan man se det i diagrammet tro?
Var hittar man den fulla presentationen?
Var hittar man den fulla presentationen?
Tack för en bra artikel. Skulle det vara okej om jag kopierar delar av din text till: http://www.statsskuld.se/ med en självklar referens till din sida?
Kör på!