Regeringen verkar ha kastat in handduken och inser att svensk BNP per capita inte längre växer. För att kunna fortsätta hävda att svenskarna får det bättre har man nu tillsatt en utredning för att titta på alternativa välfärdsmått, så man kan fortsätta hävda att vi får det bättre när den ekonomiska tillväxten inte längre ger detta.
 |
| Svensk BNP per capita 1950 – 2012
och borgerliga regimer. |
Svensk BNP per capita har inte direkt utvecklats imponerande under alliansregimen. Den BNP-tillväxt vi haft har ätits upp av att vi blir fler i Sverige, som ska dela på detta välstånd. I själva verket stod BNP per capita 2013 på ungefär samma nivå som när alliansregimen tillträdde.
Så det är hög tid att titta på något annat när tillväxtreligionen sviker.
Regeringen skriver
“Måtten ska användas som komplement till traditionella välfärdsmått, som t.ex. BNP per capita, för att på ett bredare sätt kunna följa utvecklingen av livskvalitet, genom att bl.a. ekonomiska, sociala, miljömässiga och subjektiva perspektiv beaktas. Utredaren ska föreslå hur befintliga och eventuella nya mått på livskvalitet kan sammanställas för att belysa och mäta utvecklingen av livskvalitet i Sverige. Måtten ska även möjliggöra analyser av fördelningen av livskvalitet mellan olika grupper i befolkningen.”
 |
| Global tillväxt av befolkning, energi
och BNP i olika perioder |
Man vill också kunna separera ut olika grupper i befolkningen, så man kan påtala för olika väljargrupper att just de fått det bättre. Stora delar av befolkningen har ju fått det bättre under alliansen, medan BNP per capita även omfattar de som fått det sämre. Därtill vill man alltså införa subjektiva perspektiv.
Som bekant är global ekonomisk tillväxt beroende av befolkningens storlek och förbrukningen av energi.
För Sveriges del innebar detta att vi i princip inte hade någon BNP per capita-tillväxt förrän Sverige började industrialiseras under 1800-talet. Innan dess var vi som alla vet ett av Europas U-länder, undra år efter t ex Englands utveckling.
Nedanstående graf är trenden i tillväxten i BNP per capita i Sverige från 1600-talet fram till modern tid, där vi ser att man fram till industrialiseringens explosion av energiförbrukningen på 1800-talet, inte hade någon tillväxt av BNP per capita att tala om.
 |
| Källa: Riksbanken |
Kanske är vi på väg tillbaka till 1700-talets stagnerade BNP per capita? Kanske ska vi vara nöjda med det välstånd vi har idag? Uppenbarligen tänker iaf regeringen om nu, så här under galgen.
Passar inte statistiken man mäter något med, så definierar man om hur man mäter. Och med tillväxtens gränser i antågande, så är det förstås, helt seriöst, dags att förkasta BNP per capita som välståndsmått.
28 kommentarer
Här har vi några som ligger bättre till i utsikterna "BNP per capita":
http://www.interpretermag.com/russian-population-to-fall-by-half-in-50-years-even-if-recent-fertility-rise-sustained-moscow-demographer-says/
Bananrepublik som exporterar råvaror + fallande befolkning = lysande tillväxtsiffror utan att lyfta ett finger.
Vi kanske kan möte dem på mitten nånstans?
Jag funderar på matematiken i beräkningen.
Antag att befolkningspyramiden är en jämtjock pelare ( som här i Sverige ) och att alla lever till 80 och sedan dör. Antag sedan att ingen föds.
Då kommer befolkningen att minska med 1,25% per år och en halvering av befolkningen kommer att ta 40 år. ( 40 x 1,25% = 50% )
Hur kan det dä endast ta 25 år att halvera befolkningen om det föds 1,1 barn per kvinna?
Vodka
Mycket intressant länk. Det står nästan lika illa till i Ryssland, som i EU. Och som Andreas riktigt påpekar så spelar vodkan en stor roll. Varför dricker ryssen så mycket mer nu än under sovjettiden? Den då ganska höga konsumtionen förklarades med det trista livet. Så varför dricker Ivan så mycket mer nu?
En enmansutredning. Någon info om vem eller vilka som beslutat om initiativet? I värsta fall vill man bara fejka att man är tänkande människor som bryr sig om väsentligheter om verkligheten och framtiden. Likt Framtidskommisionen, som knappast producerade något av värde utan mest framstod som en ursäkt för att dra ner på verksamheten hos Institutet för Framtidsstudier.
Annars kan man göra som Italien…
http://www.economist.com/news/finance-and-economics/21603073-italys-inclusion-illicit-activities-its-figures-excites-much-interest-sex
UK ska visst också börja ta med sexhandel och försäljning av droger… Det görs en subjektiv bedömning på hur stora dessa är så det är egentligen samma sak som utredningen i Sverige vill göra. Man har kanske börjat inse att siffrorna man hittar på idag för BNP inte kan avvika mer utan att vara helt uppenbart att de är "förskönade" så då är det lika bra att från början ta fram ett subjektivt omdöme som sittande politiker själva bestämmer… Valår lär påverka siffran rätt bra och vid regeringsskifte (antagligen annars också) så kommer siffrorna att revideras.
@Dave
Vi har ju ROT, RUT och KROG (svarthandel saknas ju i officiella statistiken). Kanske det är ett nästa steg att legalisera sexhandeln så att de kommer med i officiella statistiken.
@Axel Svensson
Det intressanta är ifall man ser för stor omsättning där som man pga den legala statusen inte kan beskatta.
Det tokiga med BNP är att den inte inkluderar saker vi gör för att få det bättre utan att få betalt för det. Tar vi och städar badrummet, klipper gräsmattan och bygger om själva så räknas det inte (och inte ens om man anlitar en kompis att göra det svart), men tar man och anlitar någon vitt att göra det så kommer det med i statistiken.
Grattis till att ha blivit rospigg, Lars!
'undra år.
Helt korrekt, givetvis: 'undra hår etc.
Men alla barn i början.
Ha ha, kulturmarxisterna jublar över alla nya initiativ att framföra sina lögner. Svart är vitt och sanning är lögn i det kulturmarxistiska Sverige. Sådant slutar förstås alltid illa som i HC Andersens "Kejsarens nya kläder". Hoppas få leva och se när svenskarna vågar lätta på slöjan av lögner och se verkligheten.
När så sker blir det spännande!
Jag har aldrig förstått varför BNP skulle vara ett mått på långsiktig välfärd. BNP är ju i första hand ett mått på hur mycket vi konsumerar, vilket förstås på något sätt är välfärd i nuet. Det viktigaste måttet för framtida välfärd är dock hur mycket privata investeringar som görs.
Offentliga "investeringar" är främst konsumtion, även om förstås en viss del skulle kunna räknas som riktiga investeringar.
Har man byggt upp en stort välstånd genom hundra år av investeringar så tar det förstås mycket längre tid innan man märker att konsumtionen äter upp investeringarna, och under tiden så ökar BNP också.
Vad gäller tillväxt i den totala ekonomin så är det inget som är speciellt viktigt för enskilda individer, de kan genom att välja att spara (investera) mer eller mindre själva bestämma hur mycket framtida välfärd de vill ha (och också påverka den totala tillväxten i motsvarande grad, förstås).
Däremot är tillväxt livsviktigt för politikerna, för tillväxt ger skatteinkomster och makt.
@norpan
Å andra sidan så inkluderar BNP även hur mycket vi investerar. Nu gör iofs offentliga sektorn kanske tokiga prioriteringar, men när man som privatperson väljer att lägga 1tkr på konsumtion istf investeringar så kan man ju betrakta det som att konsumtionen ger bättre "välfärd" än att investera.
Enligt klassisk nationalekonomi ger X kr nästan lika stor stimulans som dito investering. Och viss investering sker inte privat; vägar, järnvägar etc. Sverige har under UFOt Borg låga investeringar; jag förutsätter att näringslivet gör sina rationella val men infrastrukturen är lidande som vi alla fått känna på.
Hmm, är det lagen om avtagande marginal-nytta vi ser exemplifierad? "Tillväxten" tycks ju ha nått sin topp runt 1950, men det är inte förrän efter 1950 som vi ser den verkliga explosionen i energi-användning. Eller läser jag grafen fel?
Tyvärr tror jag inte det innebär att om vi bara går tillbaka till 1950 års energianvändning så får vi massiv tillväxt igen 😛
På svaret om man skall vara nöjd med dagens välstånd så rent materiellt borde svaret vara ett rungande JA!. Om man vill vara världsförbättrare (HUH!) så borde man snarare försöka göra något åt övriga aspekter av mänskligt leverne, som asociala beteenden, ensamhet, brist på gemensamma sammanhang, etc.
Återgå till 50-talets levnadsstandard?
I Egypten betyder det att gå från 80 miljoner invånare till 20 miljoner.
Tillväxten kan omöjligt minska till 1700-talets nivå för det finns inga sådana stabiliserande mekanismer. Iställert kommer ekonomin att krypa snabbt till närmast noll med en kollaps. Ingen myndighet, inga kommunikationer och så vidare gör att man inte kommer att kunna mäta saken till nollpunkten. Att diskutera tillväxt av den här typen med argument är meningslöst för den kan man inte påverka.
Välståndet har naturligtvis en viss koppling till BNP per capita. Förenklat kan man säga att under den nuvarande regimen har välståndet ökat mer än BNP per capita för den arbetande delen av befolknigen och nog även totalt sett. Detta beror på en mängd saker av tillfällig karaktär, som bland annat lågprisimport inom livsmedel, kläder och prylar, mindre export, färre investeringar, mindre byggande, sämre kvalitet, eftersatt underhåll, ökad konkurrens, mindre militär, slimmade organisationer, sämre utbildning, ineffektivare rättsväsen, mer sjukdomar och ökad miljöförstöring.
Det negativa som ligger under ytan och pyr och gör detta är svårare att definiera. Det är så utspritt i ekonomin. På lite sikt blir kostnaderna i naturresursernas utvinning förödande och det är ganska lätt att räkna på. När dessa fenomen inte längre kan stoppat kortsiktigt av politiska påhitt så kommer de att blossa upp och förinta ekonomin. Lägg sedan till att världshandeln krymper kraftigt och olja, mat och annat som man tar för givet inte kan importeras av politiska skäl. Det finns helt enkelt så få som vill sälja att överbefolkningar slås ut. Om det blir lyckligt så blir befolkningen och välståndet efter kollapsen som på 1700-talet.
Och detta är inte längre bort än omkring 2050 och det är hög tid för planering.
Livegenskap är väl en sådan stabiliserande mekanism som man kan införa…
Det officiella BNP per capita har ökat av bland annat mer fakturering istället för svartarbete, mer organiserad barnsskötsel istället för egen i hemmet, restaurangbesök istället för egen matlagning, mindre egna bilreparationer och mer avlägsna köp med färdig leverans på nätet. Detta förstärker fenomenet ovan med osynliga saker som förstör ekonomin och de kortsiktiga ofta politiska påhitten, som är svåra eller omöjligt att göra igen, eller mer kraftfullt. Det går exempelvis inte att lägga ner militären en gång till, köpa ännu billigare prylar från ett nytt Kina, importera all mat, försämra utbildningen än mer, lägga ner rättsväsendet, stoppa exporten, upphöra med investeringar, sluta underhålla saker med mera.
Den nya regimen som förmodligen tillträder till hösten kommer att få mycket svårt att hålla uppe välståndet och kommer förmodligen att sågas totalt vid nästa val. Det har naturligtvis ingen betydelse vilka som väljs. De är bara intresserade av makt.
Om man skulle sätta en boja runt halsen på folk som håller koll på aktiviteterna och spränger av huvudet om det görs något allt för improduktivt så kanske kollapsen försenas. Någon slags anvancerad administrativ hierarki med inslag av livegenskap och morötter och piskor ser till att rätt bojor blir utlösta. Men det finns naturligtvis mindre radikala lösningar med större populistisk accepterbarhet och kanske med bättre kostnadseffektivitet.
Ju större ansträngning att skapa tillväxt(sedan 60-talet) ju större blir fallet. Det handlar om naturliga cykler som obönhörligen har sin gång. Inflationen tog fart på 60-talet i USA och spred sig i väst. På 70-talet var inflationen utom kontroll. Den finansiella ekonomin lyckades senare skapa tillväxt(inkl sänkta skatter) men borta var den tillväxt vi varit vana vid sedan krigsslutet. Tack vare den digitala revolutionen har omställningen av samhället inneburit en kraftigt fallande inflation som tyvärr centralbankerna försöker ge sig cred av. Den stadigt sjunkande räntan har inneburit att kapital miss-allokerats där produktiva investeringar i väst trängs ut medan skulderna för övriga icke-produktiva investeringar stadigt ökar. Bostäder är bara produktiva upp till en viss prisnivå. Högre nivåer drivs på av mänskliga tillkortakommanden som kallas boom-bust(ingen vill missa tåget). Man kan kalla det för kapitalflykt eller som man säger i engelskan, hoarding. Denna finansiella "hoarding" innebär slutet på en lång ekonomisk cykel. När väl förtroendet är slut kommer vi att chockas över den ekonomiska nedgången. Det finansiella systemet är bankrutt men folk i gemen ställer inga politiska krav där politikerna nu är i färd med att börja höja skatterna rejält igen. Bara för väljarsympatier och makt.
Stampade jordgolv är inte så dåligt heller.
Ha ha! Jag vet!!! Det roligaste som finns är att sitta i Östermalmshallen och diskutera att om man VERKLIGEN är intresserad av att rädda jorden och miljön ska man rösta borgerligt – för då går BNP/capita ner – och inte miljöpartiet. Jisses vad sura storkonsumenterna blir då.
Mycket roligt men inte så verklighetsanknutet då BPN/capita skulle falla desto mer med MP.
per Capita-komponenten kan med några enkla politiska handgrepp bringas i en för BNP/Capita-utvecklingen önskvärd riktning.
BNP per arbetad timme borde väl vara ett relevant mått?
Men jag är imponerad av att BNP per capita kan hållas uppe i Sverige.
Det är ordentliga lyft för de nya Svenskarna från länder med väldigt mycket lägre BNP per capita.
Så länge vi då ser till att minska arbetstiden ordentligt varje år, och kanske i ökande takt rentav, så får vi då en fint stigande kurva som målar upp bilden av vår välfärd.
Inverterat, förvisso, men ändå.
Nu pysslar väl även vi i Sverige med att ändra beräkningsmodellen för BNP, så BNP per capita hade inte varit lika vacker utan dessa modelländringar.
Man skulle kunna ta fram detaljerad realtidsstatistik från bankerna eftersom största delen av BNP idag består av elektroniska transaktioner som med stor sannolikhet även är ett bra estimat av den kontanta ekonomin. Det skulle också vara enkelt att skilja på transaktioner mellan privata-privata, privata-företag och företag-företag konton.
Det blir en bra start för nya regeringen iaf… "Varför ökar Sveriges BNP med drygt fyra procent i höst?
Nationalräkenskaperna kommer från och med september 2014 att beräknas enligt den reviderade förordningen Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet 2010 (ENS 2010)."