Under alliansregimen har tvärt emot det allmänna debattläget de största procentuella skattesänkningarna tillfallit pensionärer, eller i snarare personer som fortsätter jobba efter 65 års ålder. Detta gör att det bästa pensionssparandet för företagare antagligen är att behålla pensionskapital i företaget och ta ut det som lön vid 66 års ålder eller senare.
Jobbskatteavdraget fortsätter gälla för lön även efter 65 års ålder, även om eventuell pension beskattas som vanligt. Samtidigt sänks egenavgifterna (enskild firma) eller arbetsgivaravgifter (eget aktiebolag) från 31.42% till 10.21%. Dessutom betalar man bara 8% skatt på inkomster upp till 188 000:- kronor per år.
Den som innan 65 års ålder drar in 207 000:- kronor till lön i sitt företag, fick först betala 31.42% i sociala avgifter. Kvar till lön blir 207000/1.3142=157410:- kronor, eller 13 177:- per månad före skatt. Efter skatt ger det 10 905:- SEK i månaden.
Efter 65 års ålder blir utfallet istället 207000/1.1021=187823:- kronor, eller 15651:- SEK per månad före skatt. Efter skatt ger det 14 331:-, eller mer än man tidigare fick före skatt.
Total beskattning går från 1-10905*12/207000=36.8% till 1-15651*12/207000=9.27%.
Ovanpå 15 651:- SEK i lön per månad blir förstås skatteandelen mer normal. Men över till det väsentliga.
Om man pensionssparar traditionellt, även tjänstepension, och tar ut denna får man inget jobbskatteavdrag. Om man istället förvaltar pengarna inom företaget, t ex som obeskattade reserver, expansionsfond, periodiseringsfond mfl konstruktioner, och tar ut dem som lön efter 65 års ålder så slipper får man jobbskatteavdrag på sin privata- och tjänstepension, eftersom den är lön.
Och med kraftigt sänkta egenavgifter är det alltså lönt att vänta till 65+.
Jag har inte analyserat det hela i detalj, det finns antagligen andra som gjort. Sjukt nog kan man antagligen vid dagens låga räntor räkna hem att man som egen företagare belånar bostaden under åren 60 – 65 år och lever på lånade pengar, och istället skjuter upp lön från företaget till man fyllt 65 år, då man tar ut lön och löser de där lånen, plus lever på.
För en arbetstagare är det förstås svårare, men kanske finns det arbetsgivare som istället för tjänstepension erbjuder att hålla kvar arbetstagaren som “anställd” efter 65 år och betalar ut lön, istället för tjänstepension?
Företagaren som närmar sig pensionsåldern konsulterar lämpligen en skattekonsult i ärendet. Den som inte har nära till pensionsåldern kan förstås inte ha en aning om hur beskattningen ser ut vid vederbörandes pension om 10+ år, men rimligtvis kan det fortfarande vara en bra idé att behålla pensionskapitalet i företaget istället för att sätta det i någon pensionskonstruktion.
Vi som är yngre, säg 60- och 70-talister, kommer förstås få uppleva så pass mycket höjd pensionsålder att vi aldrig får någon pension ändå, så att ackumulera kapital för framtida “lön” är något vi måste ta eget ansvar för oavsett.
23 kommentarer
Klokt hänvisa till expertis.
Speciellt gällande skatteregler.
Reglerna skiftar ständigt
Rätt beslut har verkningar långt i framtiden.
Ibland till och med mycket positiva för deklaranten….
En bättre strategi är att se till att ens inkomster aldrig beskattas någonstans, just med tanke på att skatteregler ständigt ändras.
Finns många tips att få hos bl a rysk maffia.
Tack för tipset!
Funderade just på vad man gör med en expansionsfond.
Det får bli en pensionsexpanderare!
Detta har påtalats av flera oberoende rådgivare (pensionsförsäkringsbolagen vill givetvis gärna propagera för att man skall teckna en traditionell pensionsförsäkring hos dem även om det i verkligheten inte är så fördelaktigt).
Man skall dock hålla ett par saker i minne. När vänstersocialisterna tar över i höst är det ingen högoddsare att de kommer göra vissa förändringar i skattesatserna och då är det risk att de som försökt ordna sin egen ekonomi på egen hand (utan att förlita sig på statens produkter) kommer att straffas. Det skulle vara intressant med en beräkning utifrån premissen att man får betala samma skatt på pension och lön.
Det är ganska rimligt antagande att man kommer reformera skatterna så det inte blir någon skillnad i inkomstskatt för arbetstagare och pensionärer (och andra former av skattepliktiga bidrag). Skillnaden i arbetsgivaravgiften tror jag dock består (för att för det första så känner folk inte till den och dels för att den kanske inte förefaller lika orättvis).
Däremot lär ju 3:12-reglerna bestå i viss omfattning – så aktiebolagsägaren kan räkna med att kunna ta ut en del av kapitalet som aktieutdelning lågbeskattat (ie 20% skatt), hur stor detta belopp är kan ju ändras, men det positiva är att om man sparar utdelningsutrymmet så kan man ackumulera upp det och om man inte får så högt gränsbelopp när man går i pension så har man sparat ihop endel utdelningsutrymme iaf.
En sak att ha i åtanke när det gäller enskild näringsidkare så finns det inte samma möjligheter att spara i företaget och ta ut lönen när man fyllt 65. Man kan iofs sätta av till expansionsfond (hur mycket?) och periodiseringsfond (hur mycket) och lösa upp dessa när man fyllt 65? Den enskilda näringsidkaren har dock osäkerheten att han måste förlita sig på att skattereglerna för inkomst av näring är gynnsamma när man går i pension (medan aktiebolagsägaren har garderat sig med att han även kan nyttja 3:12-reglerna ifall de andra inte skulle vara så gynnsamma).
Problemet är ju att spara flera årslöner i bolaget utan att åka på bolagsskatt. Jag har då inte hittat något bra sätt att lösa detta.
Det är ju inte så kul att betala ut lön (dvs. arbetsgivaravgift och löneskatt ovanpå) med pengar som redan belastats med bolagsskatt.
Men 3:12 medger ju en liten lättnad för företagare. Själv tömmer jag bolaget innan valet. Just in case.
Däremot kan man ju ackumulera beskattat kapital i bolaget och när man inte är aktiv i bolaget dela ut schablonen på 155 000 per år efter pensionen. Blir ju ett tillskott till pensionen.
Korrekt, mrlowrisk. Dock finns det dessa obeskattade reserver som hittas i diverse balansräkningar hos fåmansaktiebolag (kändisbolag iaf).
För enskild firma, så beskattas förvisso expansionsfonden (men inte periodiseringsfonden), men den skatten återförs när man tar ut expansionsfonden (och betalar ut lön eller räntefördelning).
Samtidigt har jag för mig att enskild firmas obeskattade reserver (expansionsfond, periodiseringsfond, skogskonto och upphovsmannakonto – de sista en "ynnest" jag som skogsägare och författare har möjlighet att använda vid behov, givet vissa villkor) är tidsbegränsade och måste tas ut inom t ex 5 år (iaf för upphovsmannakonto). Så den konstruktionen är ur pensionshänseende inte aktuell förrän vid 60+ ålder och kan sedan som bäst löpa till 70 år, om man inte faktiskt fortsätter jobba.
Iaf håller staten koll på enskild firmas avsättningar till reserver och tvingar ut dem när tiden går ut.
@mrlowrisk
Det hela bygger på att man kan ta ut pengarna till hyffsad låg beskattning. Det är ju allmänt känt att utdelning enligt 3:12-reglerna är iaf gynnsammt ifall man jämför med att ta ut det som lön i många fall.
Kan man alltså få ut pengarna till en total skatt på under säg 30% så är det bättre att spara bolagsskattade pengar ändå.
Man skall alltså inte stirra sig blind på att det är trippelbeskattning utan vad skatten blir totalt. Sen tillkommer ju att man kan nyttja obeskattade reserver från de senaste 5 åren för att slippa trippelbeskattningen.
Du kan sätta ett AB i träda i fem år, ingen verksamhet får då ske och sedan ta ut hela kvarvarande kapital till 25% skatt. Du får ta ut schablonbeloppet på 2.5 PBB per år i utdelning till 20% skatt under de 5åren. Naturligtvis så spar man så mycket pengar att det räcker till pensionärslön under tiden i ett annat bolag. Eller så bor man i 5år i Portugal och tar ut hela sin tjänstepension till 0% skatt under de åren.
@Mnils
Betalar man inte skatt i portugal?
Skall man spekulera i hur skattereglerna ser ut om några decennier så bör man ha rätt bra insikt i landets politik. Frågan man skall ställa sig är om man är så säker på portugals politik att man kan förvänta sig viss skattepolitik då (ie att man slipper skatt).
Annars gör man rimligast i att förvänta sig att skattesystemet i sverige är som man kan förvänta sig (man får ta ut ackumulerat utdelningsutrymme och sen kan man som du säger nog kunna ta ut till då gällande skattesats för beskattning av inkomst av kapital).
En joker i sammanhanget är förstås risken för att det dyker upp förmögenhetsskatt på resan.
Några tillägg:
1. Sätter man av vinster löpande i placeringar kan man sälja dem när man "gått i pension". Då kan man ta ut vinsten som lön och anskaffningsvärdet som utdelning (förutsatt att man sparat på sig tillräckligt utdelningsutrymme genom åren). Då blir det ingen dubbelbeskattning utöver den som man alltid år vid utdelning. Det är alltså fullständigt onödigt att placera i kapitalförsäkringar om det inte år sådana stora belopp att det inte är realistiskt att ta ut vinster som lön.
2. Tar man ut lön får man pensionspoäng motsvarande 18,5% av lönen, men sociala avgiften är ca 13 %-enheter högre. För de 13% får man som egenföretagare inte särskilt mycket. Det finns alltså ingen grund i det vanliga pensionsrådet att som egenföretagare alltid ta ut lön, ofta till 7,5 basbelopp, för att få full pensionsrätt.
3. På motsvarande sätt får man betala dryga 24% i skatt på pensionsavsättningar. Det är inte heller någon särskilt lysande affär med nuvarande regler.
4. Den vanliga synpunkten att det inte kommer att finnas någon pension i framtiden är ganska befängd. Med nuvarande system anpassas ju pensionen till ekonomin. Det som det inte finns några garantier för är nivån på pensionen. Om man å andra sidan tror att vi inte kommer att få någon pension pga att samhället kapsejsat så finns det inte många andra säkra platser att ha dina pengar på annars heller.
Korrekt, förstås, 7trappor.
När det gäller punkt fyra, så avser åtminstone jag "ingen pension" som "ingen pension man kan leva på", alternativt att pensionsåldern höjs så man dör innan statlig pension. Naturligtvis kommer man rent formellt behålla pensionssystem för att undvika svekdebatt.
Vad gäller 1., så är väl 3:12-reglerna beroende även på kapital i företaget?
Pengar som står kvar i enskild firma blir ju underlag för räntefördelning och framtida uttag som inkomst på kapital, även om reserverna inte får räknas med till 100% i räntefördelningen (50% av värdet på skogskonto och upphovsmannakonto får läggas till räntefördelningen, mot 100% på "riktigt" kapital). Det kan bli rätt många miljoner ackumulerat räntefördelningsunderlag under en livstid, åtminstone om man t ex har mycket kapital i exempelvis skog.
Gissar dock att expansionsfond får räknas in helt i räntefördelning, då det är beskattat kapital och inte likt skogskonto/upphovsmannakonto obeskattat. Periodiseringsfond är dock obeskattat, men också begränsat i utrymme, och gissningsvis får den inte räknas med till 100% i räntefördelning. Jag har dock inte kollat upp detta, då jag inte tjänar nog för att expansionsfond eller periodiseringsfond ska bli nödvändigt än.
För en enmansföretagare (som jag) som huvudsakligen säljer sin tid så är sällan vare sig det insatta kapitalet så stort eller den totala lönesumman så stor, att det är aktuellt med något annat än förenklingsregeln i 3:12. Då får man i år ta ut ca 150 tkr som utdelning till 20% skatt, alt spara det till nästa år då beloppet räknas upp med ca 4-5%.
Sen finns den s.k. Läckbergregeln. Kan man ta ut utdelning på över dryga fem mkr är det överskjutande beloppet att räkna som kapitalinkomst till 30% skatt. Det förutsätter kanske vinster i klassen 10 Mkr eller högre för att det ska vara motiverat med tanke på den höga skatten på det belopp som överstiger fribeloppet men understiger gränsbeloppet.
@Cornu
Underlaget för utdelning enligt 3:12-reglerna är antingen schablon på x basbelopp eller baserat på vilka löner som betalas ut. Eftersom detta gällde även under vänstersocialisternas regim (och säkerligen infört då) så kan man lita på att man även i framtiden kommer kunna ta ut lågbeskattad utdelning och få extra bonus ifall man har mycket anställda.
@7trappor
Punkt 3 skall det väl stå 22% (bolagsskatt). Punkt 1 – jag nämnde trippelbeskattning, tar du det i utdelning så blir det bara dubbelbeskattning (jag bortser från avkastningsskatt osv vilket är ytterligare beskattning).
Allmänt är det dock en missuppfattnig att man tjänar på att skjuta på skatten genom att låta oskattade pengar växa eller kanske tvärtom. Räknar man på det så blir det i slutändan egalt ifall skatten kommer vid avsättning eller vid uttag (givet att skattesatserna är oförändrade) – och eventuella skatter på avkastningen på kapitalet (eller KF-beskattning) gör någon skillnad i sammanhanget. Där försvinner alltså vitsen med att göra avdrag för pensionsförsäkringen (givet att man kan få ut pengarna lika lågbeskattat).
Anställda barn
Fråga: Kan man som egen företagare betala ut lön till sina egna barn?
Om jag fattar det rätt kan man betala ut lön även till minderåriga barn och därmed slippa höga marginalskatter.
@Stefan Hill
Svar: om de gör skäl för lönen ja. Annars räknas det nog som ägarens lön/utdelning. Under förutsättning att barn bör räknas som närstående enl 3:12-reglerna.
Nej, det läggs på din egen inkomst. Annars kunde man betala ut lön upp till brytpunkten till en ettåring, hur rimligt hade det varit? Är även visa problem med att betala ut hitte-på lön till make/maka.
Intressant, men det är ju fan att man ska behöva lägga så mycket tid på skatter. Varför kan inget parti vara för att reformera skattesystemet från grunden. Alla betalar samma skatt på alla inkomster oavsett vartifrån eller hur mycket. Kombinera med ett grundavdrag som heter duga för alla typer av inkomster som är lika för alla etc. Sen kan vi göra något produktivt med våra liv istället för att fundera på hur man ska slippa skattas ihjäl.
Född fri, skattad till döds.
Som näsvis sidokommentar – det är värt att fundera på hur många arbetsår som går åt årligen åt den här typen av funderingar och planeringar. Inte för att jag är för skatt i någon form, men om man nu VILLE göra det effektivt skulle man ju kunna införa rak plattskatt. Eller enbart moms/försäljningsskatt. Och slippa ett antal tusen skattebyråkrater, ett antal tusen skattejurister, samt ett antal tusen arbetsår i skatteplanering från befolkningen.
Men då skulle ju fårket kunna få för sig att de har något att säga till om, förstås. Bättre såhär. Ett skatteplanerat samhälle är ett RÄTTVIST samhälle, note bene.
Själv anser jag att den enda RIMLIGA planen för pension är att vara skuldfri och ha billiga vanor. Apokalyptisk potatisodling görs enbart för sinnesfriden.
Lämpligen tar man som egenföretagare ut full pension från 61 års ålder för då sjunker egenavgiften till 10,21 %. Man skjuter så mycket man kan framför sig av skatten genom att periodisera samt mha expansionsfonden.
Periodiseringsfonden måste lösas upp efter 6 år men expansionsfonden har ingen bortre gräns.
Dubbelt jobbskatteavdrag nyttjas efter 65 samt om man har möjlighet noll i egenavgift om man är född 1937 (för inkomståret 2014) eller tidigare.
Att köpa en bit skog som går att exploatera på något sätt efter 65 är kanske en idé…..
Lika bra som något annat.
Jag träffade en grabb på dryga fyrtio som just hade ett kanonjobb just då…
Så för att rädda de slantarna så köpte han skog…
När jobbet var slut om några år räknade han med att bli skogsförvaltare enbart…
Även mindre skiften i rätt ålder kan vara intressant då skog idag följer en människas ålder.
Ett kalhygge inköps när barnet föds….
Detta kalhygge är avverkningsbart när barnet är 65+…
Åtminstone på västkusten och med rätt trädslag…
Så är man fyrtio, köp skog som är drygt fyrtio…