En positiv sak med skuldbubblan och bostadsbubblan är att diverse ekonomer och politiker kommer ut som socialister. Senast har nu SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog kommit ut som socialist hos Fastighetsnytt. Hon tycker nämligen att skuldberget inte är ett problem, eftersom en liten minoritet av svenskarna har tillgångar som kan betala majoritetens skulder.
Som bekant har svenskarna massvis med finansiella tillgångar. Men 20% äger 87% av dessa finansiella tillgångar, medan resten har obefintligt sparkapital.
Socialisten ser dock inte detta som ett problem, utan använder sig av medelvärden, vilket innebär att socialisten tycker att de 20% rikaste ska lösa skulderna hos övriga 80%. Därtill räknas som bekant fordringar på pensionssystemet och försäkringssystemen in i svenskarnas tillgångar, men dessa har man inte tillgång till.
Enkelt förklarat. Svenne, Lotta, Bertil och Gudrun har alla 1 MSEK i skuld. Margit har 5 MSEK i tillgångar. Tillsammans är alltså Svenne, Lotta, Bertil och Gudrun skuldfria och har i medel 200 000:- SEK i nettotillgångar var. Fast i verkligheten är det Margit som har 5 MSEK i nettotillgångar och resten har bara skulder. Som goda socialister röstar nu Svenne, Lotta, Bertil, Gudrun och Margit i sann demokratisk anda om vad de ska göra med Margits tillgångar, medan Margit flyttar tillgångarna utomlands och lämnar landet innan hon hinner placeras i en skogsskola för utbildning i sann socialism.
Det skulle också kunna vara så att Sveriges kommuner och landstings chefekonom är inkompetent, hur man nu blir chefsekonom om man är inkompetent? Enklaste svaret är alltså att vederbörande är socialist och inget annat.
Att jämföra en bubbla, skuldbubblan, med värdet på en annan bubbla, bostadsbubblan, är också väldigt underbegåvat. Bostadsbubblans värderingar kommer krascha, men skulderna består och följer inte med värdet på bostäderna ner. Å andra sidan fanns det ju de som inte ansåg att IT-bubblan var en bubbla, eftersom aktierna bara hade gått upp som börsindex… Använd inte jämförelser mellan två bubblor som argument för att det inte finns någon bubbla.
32 kommentarer
Grattis till de käcka namnen på de skuldsatta.
Fast du har ju haft god nytta av dem i böckerna…
Hade jag hetat Strindberg hade jag skyllt på makterna.
Idag för 107 år sedan föddes nämligen min mor- Margit.
Rätt ovanligt namn,faktiskt.
Resonerar man så kan det aldrig bli problem eftersom varje skuld hos någon innebär en fordring (tillgång) på samma belopp hos någon annan. I snitt blir alltså tillgångarna (då det finns andra tillgångar än fordringar) större än skulderna…
Tillgångarna är mycket större än skulderna. Svenskarnas totala tillgångar inklusive bostäder är ca fyra ggr större än skulderna, och även om alla hus skulle bli värda noll kommer tillgångarna överstiga skulderna med mer än 100%. Problemet är bara fördelningen. Genomsnittshushållet äger netto 2 MSEK, medianhushållet 0,5 MSEK, inklusive amorterade bostäder.
@Kingedward24
Men det beror väl på vilka egendomar man tar hänsyn till. Jag har nästan en känsla av att du inkluderar ickelikvida tillgångar som t.ex. pensionskapital – dessa är ganska lika mycket ovidkommande när det gäller hushållets möjlighet att betala sina skulder som andra personers tillgångar är.
Tillägg: kan nämnas också som sagt att de tillgångar som faktiskt kan användas för att betala skulderna är mest av fordringsägarens intresse eftersom gäldenären knappast finner det önskvärt att man tvingas till det. Gäldenären behöver mer se till att man har cashflow för att fullgöra sina åtaganden.
Nej,
enbart banktillgodohavanden + aktieinnehav är lika med 2 ggr skulderna.
@Kingedward
Med banktillgodohavanden+aktieinnehav på 500tkr som median så vet jag inte ifall jag tror att de flesta känner igen sig i den situationen – jag skulle gissa att de flesta skulle finna att de har mindre än så.
Att snittet överstiger är föga intressant såvida man inte tänker sig att de som sitter på tillgångarna skall betala andras skulder. Många fall där man har dubbelt så mycket sparande än vad man har lån tror jag inte man hittar.
Du sätter ihop 2 meddelanden till 1.
Genomsnittshushållet äger netto 2 MSEK, medianhushållet 0,5 MSEK, inklusive amorterade bostäder.
Detta stämmer, och handlar alltså om det totala nettoförmögenheten på ca 12 000 mdr SEK.
Den totala, finansiella åtkomliga förmögenehen är drygt hälften av detta, vilket alltså fortfarande är dubbelst så mycket som den totala skuldmassan om 3000 mdr SEK.
Krångligt?
@Kingedward24
Bland de som har äger bostaden kan jag iofs tänka mig att det finns endel förmögenhet i just amorterat belopp, men annars så har jag svårt att se att en förmögenhet på 500tkr skulle vara median (notera här att även de som bor i hyresrätt ingår i populationen och skall alltså ingå när man identifierar medianen).
Det är helt riktigt, alla ingår.
Till den totala, kumulerade nettoförmögenheter bidrar den 10e decilen med minus ett antal miljarder, den 10e + 9e, alltså den fattigaste femtedelen med 0. 8e decilen bidrar med 1% av den totala summan, den sjunde decilen äger 2% och den sjätte decilen äger 3%. Innebär således att de fattigaste 50% av befolkningen äger 6% av kapitalet netto. Sedan är vi framme vid medianen, den femtionde percentilen, som alltså har en halv miljon per hushåll. Medelhushållet med ca 2,1 MSEK hittar vi i den 16 percentilen.
@Kingedward24
Har du någon källa på detta?
det är interpolerade siffror fran en SCB-rapport. Percentilerna finns inte med, men decilerna finns. Kan inte ta fram den nu, du får grotta på deras hemsida.
Hej King. Så vitt jag vet slutade SCB att bevaka förmögenhet runt 2008. Hur aktuella är dina siffror, från vilken rapport kommer de?
Det finns tyvärr ett litet problem till här.
När smällen kommer i huspriserna riskerar det att sammanfalla och accelereras av ett fall i andra tillgångar. Här kan man lita på turen om man vill, det är fullt möjligt att börsen pga internationella skeenden stiger samma år som huspriserna kraschar, men det kan lika gärna sammanfalla och samverka. Om man tittar på SCB:s indikatorer över svenskarnas tillgångar kan man se över en period nu att nettosparandet på bankkonto är lågt, nysparandet i akter är noll, och hela den kraftiga uppgången på tillgångssidan faktiskt beror på börsuppgången, som ju har varit magnifik en period nu. Om den byts ut mot en nedgång, och det kan vi nog alla acceptera att den kommer, det är ju bara fråga om timing, kan vi se fram mot begränsad efterfrågan av hus, minst sagt. Har man sett värdet av sina aktier halveras är det svårt för många att realisera förlustrerna för att få ut pengar till kontantinsatsen, och en del faller antagligen under gränsen för nödvändigt eget kapital.
Som sagt, skulderna är ju säkrade, tillgångarna är det inte.
Ungefär så, ja. Väldigt sannolikt att bostadskraschen sammanfaller med en nedgång på börsen.
Det finns tre grader av lögn:
Lögn, Förbannad lögn och statistik…
"…hur man nu blir chefsekonom om man är inkompetent?"
Det var en skojig sarkasm! För det var väl ett skämt?
Tyvärr ligger det mycket i slutsatsen, även om det var ett skämt. SKL samlar främst de obegåvade men ambitiösa. De som saknar sakkunskap och skicklighet, men som har social färdighet och kontaktnät. Oftast har de fått detta kontaktnät genom egen politisk gärning, facklig gärning eller genom familjens politiska kontaktnät. Och, om befordringen i den egna kommunen eller landstinget blockeras av en annan "familj" eller "nätverk" så försöker man ta sig till SKL för att fortsätta sin vandring uppåt i främst lönegrader. Detta kan vara vårt främsta problem med mängden av offentligt finansierade byråkratier – det är andra saker än professionell duglighet och faktiska resultat som väger tyngre. Och skattebetalarna står för notan. Kolla själv lite så kommer du se sambanden.
Gött så! Ord och inga visor, vilket vi kör för mycket med här i landet.
Obalanser i fördelningen av tillgångar förstärks i ett skuldsamhälle. Dvs tillgångar förs kontinuerligt över till de som har från de som inte har.
Nationalekonomer tycks ofta vara väldigt oförstående inför att fördelningen av resurserna får vissa emergenta konsekvenser.
Som social instabilitet och risk för mera fysiskt våld. Den som verkligen ville verka en utjämning borde med näbbar och klor motsätta sig skuldkulturen. Med skuldkulturen får vi både ojämlikhet och våld. Lose – lose.
Ja! Detta visste redan Adam Smith på sin tid.
Lite OT:
Jag noterade att man i danmark verkar ha vidtagit lyckade åtgärder
åtgärder mot peak förskola;)
Fullt möjligt.
Men
Hur vet man att de nytillkomna är Danska barn.
Om uttrycket är OK…
@skepparn
Det framgick inte, men man får anta att de är syskon till de som redan gick på dagiset (det är ju lite underförstått i sammanhanget).
Ibland är det kul att vara lite bakom…
Det finns inga bubblor. Det finns inga bubblor. Det finns inga bubblor. Så. Nu känns det bra igen. 😉
Cornucopia -var inte den utredning om skuldbördan som kom nyligen (Anna Hedborgs) avslöjande.
Det är de med högst betalningsförmåga som har högst skulder.
Vilket bankerna sett till genom sina lånevillkor!
Vad är det för socialistiskt med hennes påstående? Hon kan lika gärna vara en efterbliven laissez-faire-kapitalist.
The rich … consume little more than the poor, and in spite of their natural selfishness and rapacity, though they mean only their own conveniency, though the sole end which they propose from the labours of all the thousands whom they employ, be the gratification of their own vain and insatiable desires, they divide with the poor the produce of all their improvements.
Det vill säga – det är lugnt, för Margit kommer att vilja bygga ett guldslott med sina tillgångar och därför kommer ju Svenne m fl att behöva hjälpa henne att bygga det där guldslottet mot ersättning, och den ersättningen kan de ju sedan använda till att betala sina skulder.
Man kan tycka att det är absurt när man får det rakt i ansiktet. De med tillgångar ska betala för de med skulder. Visst, barn i 4-7 årsåldern skulle protestera vilt. (Där nånstans har äganderätten sitt starkaste fäste)
Men.
Det sker varje dag. I enorm omfattning (bara i Sverige, globalt sett ofattbart) att de rika bekostar de fattigaste skulder. Via kommunal och statsskatt, moms och pålagor. I normalfallet är det ingen som invänder, men just när det gäller skulder till banker tycks de flesta tycka att det är fel.
Varför skulle inte de rika betala de fattigas lån? De betalar ju redan de fattigas barns skolgång, de fattigas sjukvård, de fattigas äldres omsorg? Går verkligen indignationens gräns vid skuldbetalning?
Intressanta frågor som tål att belysas eftersom vi med stormsteg närmar oss ett samhälle där alla inte kan få tillgång till vård, skola och omsorg. (pga tillväxtens övergång till stagnation och vidare ..)
Ha det gott, själv planerar jag pension i ett europeiskt land med en snittlön under den kinesiska. Där kan en fattigpensionär leva drägligt.
Du ser ingen skillnad på att betala vård och omsorg om sjuka människor eller att betala nåns villalån?
Då kommer vi in på varför är den fattige fattig resp. den rike rik?
Gör den rike ett större uttag ur produktionen än den fattige, tog Kamprad ut 1-spänn för mycket per produkt?
Eller har den fattige bärplockaren fått sin ärliga del ur produktionen?
Kassapersonalen på ICA < – > ICA aktieägaren?
Om det blir en bubbla som smäller kommer det då inte bli som i Grekland?
Att man tvingas sälja statligtägda tillgångar för att rädda situationen….
Vattenfall, Sveaskog, LKAB…..