Skandia kommer ut ur bostadsbubblegarderoben på sin ekonomiblogg. Samtidigt uppmärksammar Bloomberg också den svenska bostadsbubblan.
Vi börjar med Skandia. Ekonomen Heide Elmér skriver bland annat följande om USA:s bostadsbubbla förra decenniet.
“Det fanns gott om argument som menade att situationen inte var så alarmerande. Och när huspriserna väl började svikta så pratades det om en mjuklandning och att spridningseffekterna skulle bli rätt begränsade. Den aggregerade analysen visade nämligen att hushållens tillgångar var betydligt större än dess skulder. Dessutom visade mikrostudier att det var de hushåll med högst inkomster som hade de högsta lånen och de var därmed bäst rustade att möta högre räntor och lägre huspriser. De största prisökningarna var dessutom koncentrerade till områden där det var hög inflyttning och relativt lågt nybyggande som i Kalifornien och Florida.”
Ja, vad kan man säga. Exakt denna argumentation förs fram av bostadsbubbleförnekarna i Sverige. Exakt samma argumentation som i USA.
Att Bloomberg uppmärksammar bostadsbubblan i sin mycket omfattande och överblickande artikel ska man ta på allvar. Trots allt är det just från utlandet bankerna får sin upplåning för bostadsbubblan. När utlandet drar öronen till sig så sticker marknadsräntorna iväg.
Dessutom brukar utländska nyhetskällor inte vara färgade av att man själv eller redaktionschefen sitter i det svenska bolåneträsket.
50 kommentarer
På något sätt hittar förnekarna kanske att det är annorlunda denna gången…
Å andra sidan är det väl ganska symptomatiskt för en bubbla att marknaden inte inser att det är en bubbla.
Man har ropat bubbla minst i fem år och ropar än. Så är det något marknaden vet så är det bubbla. Det finns dock några skillnader mot andra länder. I USA om du kommer på obestånd så går du till banken med bostadsnyckeln sedan är huset bankens problem du är därmed lånefri. Så är det inte i Sverige..I Spanien byggde man för mycket förutom att ekonomin brakade ihop osv.
Risken i Sverige är att vi får ett prisfall på ca 20% om räntorna blir höga. Mot detta står massor av ungdomar som är mambo samt att räntan blir hög först när hjulen snurrar igen.Så det stora problemet är kanske inte ev bubbla utan att ingen vill bygga.
femman, Hur kommer du fram till 20% fall vid en räntehöjning? Rent matematiskt kan man ju säga att en dubblad ränta ska leda till att bostaden bör halveras i värde. dvs om vi antar att skuldslaven har en given summa av månadslönen som han vill/kan lägga på sin bostadskostnad.
Eftersom psykologin styr priserna ganska mycket så tror jag ju inte att resonemanget håller men resonemanget visar på att fallhöjden kan vara väldigt hög vid stigande räntor.
@femman
Grejen var ju att man i USA även resonerade att det var annorlunda den gången, men hur mycket annorlunda blev det? Hur mycket mjuklandning blev det och hur riskfritt var det?
Tycker ändå det som femman tar upp är intressant. I kommentarer till de artiklar där bostadsbubblan tas upp verkar de flesta vara rörande överens om att det är en bubbla. Ändå ser den ju inte ut att spricka i närtid. Om nu även långivare håller med om detta borde ju de börja dra sig ur kan jag tycka, men upplåningskostnaderna är ju fortfarande på extremt låga nivåer. Så vem har rätt?
@analysing
Lärdomen från tidigare bubblor är att det endast är i efterhand som de flesta ser det.
Sen argumentet att långivare och (andra marknadsaktörer) borde dra öronen åt sig faller på att de kanske inte inser situationen i realtid. Dessutom är det ju så att långivarna gör vinster på situationen sålänge de är med och blåser upp bubblan, men när den spricker tar staten notan – ett system där bankerna alltså inte har intresse av att dra öronen åt sig eller ens höja ett varningens finger.
Vidare så har de som anför fundamenta som motiv för dagens bostadspriser i dessa fundamenta räknat in den låga räntan. Isf skall man ju räkna in ständigt fallande räntor ifall man skall förvänta sig ständigt stigande priser och ständigt låga räntor ifall man skall förvänta sig priser på dagens nivå.
@Anonym
Hur länge måste man vänta för att avskriva att det är en bubbla? Jag menar, marknader går upp och ner och jag har svårt att tro att medelsvensson argumenterar för att priserna ska gå upp med 5-10% per år för evigt.
Har det fortfarande varit en bubbla om det, från nu, är oförändrade priser i 5 år och vi sedan får en korrigering neråt på, låt oss säga, 20%? När övergår det till att ha varit en bubbla till att vara vanliga marknadsvariationer?
Randall Wray (University of Missouri-Kansas City och Levy Institute) hävdar för att reformera det finansiella systemet, måste vi förstå dess natur idag, arten av den globala finanskrisen, vilken typ av krishantering, och – viktigast av allt – vad ett finansiellt system borde göra. Vi formulerar sedan en reform för att säkerställa att det finansiella systemet tjänar ett allmänt ändamål, att det kan hanteras, och att den kan räddas när det – oundvikligen – står inför kris igen.
http://www.youtube.com/watch?v=mJg04BBsz8Y
@analysing
Amerikanska bubblan innebar en korrigering på typ 20% så att förkasta det som icke-bubbla för att korrigeringen inte överstiger 20% innebär att man även bör anse att det inte var en bubbla i USA heller utan att det var vanliga marknadsvariationer. Man måste nog dessutom se priset i förhållande till något index för att korrigering har man också till viss del genom att priset ligger still och jämförelse-index kommor ikapp.
Att vi har en bubbla råder inga tvivel om, när man ser på marknaden och jämför den med grannarna Norge och Danmark där proppen har gott.
Vad som är kanske lite annorlunda här i Sverige är den ökade skillnaden mellan BRF-fastigheter och Villor.
Villor har ökat stadigt sen 2008 med mellan 2-4% årligen medans BRF-marknaden steg 14-16% i total "belånat" värde bara i år. Det betyder i alla fall att (de flesta) villorna kommer att klara sig hyggligt bra mot belånade lägenheter vid en nergång på 10-30%
Sen finns det inbyggda faror i BRF-föreningar, om en lägenhet tvångsinlöses av banken står föreningen utan inkomst, om räntan går upp med 1% så kommer hyran att öka för den belånade delen i en förening, singelhushåll är känsligare för dyrare bo-kostnader samt arbetslöshet.
Så vart kommer man att se bubblan först?
"Sen finns det inbyggda faror i BRF-föreningar, om en lägenhet tvångsinlöses av banken står föreningen utan inkomst, om räntan går upp med 1% så kommer hyran att öka för den belånade delen i en förening, singelhushåll är känsligare för dyrare bo-kostnader samt arbetslöshet."
Du menar en situation där man "säljer tillbaks" BRen till BRFen? I sådana situationer är väl ersättningen så låg att det borde gå att få ut mer pengar på bostadsmarknaden även med en betydande sänkning av marknadsvärdet.
NB att för tiden mellan utmätning och avyttrande av tillgången så bör det vara gäldenären som är skyldig att erlägga avgifter för BRen (och rimligen har han dessutom rätt att nyttja den tills den är såld) – vid vanlig exekutiv försäljning bör alltså BRFen inte förlora annat än att de kan bli sittande med osäker fordring på avgiften.
Den som äger en BR har rätt att lämna tillbaka den till BRF
Den före detta ägaren tar med sig sina skulder men slipper betala månadskostnaden.
Ja, detta har hänt i modern tid, Sundsvall 1992
För föreningen återstår då problemet att sälja en osäljbar lägenhet. Om detta visar sig vara omöjligt kan BRF hyra ut lägenheten som hyreslägenhet.
Hyran kan då bli lägre än månadsavgiften som de som äger lägenheterna betalar.
Även detta upplevde jag 1992 i Sundsvall
@tango smurfen
Jo, men det lär ju inte hända vare sig frivilligt eller exekutivt sålänge de pengar man får tillbaks överskrider de pengar man kan få för att sälja till någon annan. Jag skulle gissa att priset måste gå ner rätt markant innan det händer i de flesta fallen – till och med förhållandevis nya BRFer har ju BRerna stigit i värde sen bildandet.
Skandiabanken har nyligen justerat sina regler för rabatter på bolån och en viktig ändring är att de numer kräver max 65% belåning för att man ska få rabatt så de tar viss höjd för prisfall:
http://www.di.se/artiklar/2013/12/6/lana-mer–och-bo-billigare/
MVH
Eller så har man ökat sina rabatter från max 0,3% till 0,6% för att locka nya kunder.
De har nog märkt att de ända som sökte sig till skandia var de kunder som hade låg sannolikhet att få bra deal med gammelbanken, dvs de med små marginaler.
Innan var det avanza som började med att erbjuda lån med liknande krav som skandiabanken har för sina rabatter. Kan detta vara början på en trend där bankerna vill binda till sig låntagare med god ekonomi? Vi kanske kommer se att bankerna kommer ställa krav på kunderna för att plocka russinen ur kakan? Eller vi kanske kommer se att de kommer gå ut och publicera dubbla prislister – en för vanlig avskum och en för premiumkunder?
Även DI(SVD?-de har samma färg 😉 ) har en spalt om bobubblan-men med lite andra resultat.
4% ligger med över 300% i lån och 3000 kvar efter utgifterna-i risken!
I snitt betalar vi 20% av vår inkomst till boende. De som hyr betalar mest i %.
I USA så har väl priserna gått upp igen och ligger idag högre än innan bubblan brast och i Danmark är väl priserna åter i uppåtgående trend?
När och om bubblan kommer till Sverige kommer det verkligen att gå så illa som det utmålas här? Banken kommer ju att räddas av EU's bankakut..
Det är ju det som är felet! Att alla vet att banken kommer att räddas. Vilken affärsverksamhet skulle fungera då om ägarna alltid visste att de skulle räddas. Hur påverkas då riskpremierna?
rttck
Lösningen är enkel staten köper banken för en krona och rekapitaliserar banken med hjälp av riksbanken.
Dagens lagstiftning är skriven av bankerna för att dom ska få alt gratis.
@ekvationsteorin
Det eller insättningsgaranti eller bankakut. Resultatet blir detsamma banken tar vinsten och staten notan…
Tillägg: dagens lagstiftning ger ju i praktiken möjlighet för staten att göra det du beskriver ifall insättningsgarantin utfaller (och ifall det behövs bankakut för att undvika det så kan staten med det som alternativet säkerligen tilltvinga sig delägarskap).
Varför gör dom inte det då?
wall street kunde dom köpt för en krona.
Utan stöd till svenska banker vid finanskrisen så skulle det lett till konkurs för vissa banker.
Varför räddade dom vissa banker.
Om det blir en större bostadskrasch då går vissa svenska storbanker i konkurs, lagstiftningen kommer inte att följas, dom kommer i smyg att ge storbankerna kapital.
FED gjorde det i finanskrisen.
Lagstiftningen är ett skämt.
För samhället är det inget problem att sätta en storbank i konkurs, om staten tar över banken och riksbanken rekapitaliserar banken så händer det inget mer än att aktieägarna förlorar sitt kapital.
Det finns ingen bank som är för stor för att sättas i konkurs.
Går en storbank i konkurs och staten med riksbanken inte går in och tar över då skadas ekonomin mycket allvarligt.
@ekvationsteorin
Som bekant(?) har inte insättningsgarantin väl aldrig utfallit? Det har alltså aldrig varit så att möjligheten funnits.
Sen vet du va att svensk lag inte gäller på wall street?
När det gäller svenska bankkriser så var det väl så att staten tog delägarskap i början av 90-talet, ett ägarskap som om jag förstått det rätt såhär i efterhand faktiskt varit lönsamt.
Sen för att sätta en bank i konkurs så krävs det för det första att du har en fordring på dem, för det andra skall det föreligga oförmåga att återbetala denne och för det tredje skall denna oförmåga inte bara vara tillfällig.
Lagstiftningen är inget skämt – däremot verkar det på dig som att man kan köra lite hawaii-hockey sådär och kräva bolag i konkurs sådär lite utan att stötta sig på lagstiftningen. Det kanske är därför du kommer med så dumma förslag för att du faktiskt tror att lagstiftningen är ett skämt.
Det jag ville diskutera med S/S Josefin är hur tillgångspriser etc löper amok eftersom marknaderna styrs av en "evig support" av centralbankerna. Prismekanismerna har för länge sedan försvunnit. Sen kan "alla" babbla om utbudsbrist eller efterfrågeöverskott men dessa personer glömmer bort att någon måste stå för kapitalet! Vem säger att detta kapital(ägarna) verkligen skulle fortsätta att finansiera t.ex vår bobubbla givet att centralbankerna inte idag gör det de gör? När blir en låg ränta för låg? Jag menar att vi nått botten i våras och att nu väntar bara en uppgång på den långa sidan som gör att centralbankerna till slut tappar kontrollen även av de korta räntorna. Kapitalet börjar att fly från riskfria(defaultrisker) placeringar. När väl BLT´s inser att centralbankerna fortsätter att hålla ner de korta kommer till slut kapitalet att tröttna på placera så mycket kapital till syntetiska korträntor och driva upp de även de korta. Betänk att 50% av kapitalet är utländskt. Det liknar ett land vars stadslån är beroende av utländska pengar. Vi minns vad som hände 1992! Frågan är bara hur stor del av t.ex QE-pengarna som ligger i svenska bolån? Antagligen bara en mindre del men det skulle vara intressant att få ta del av den hemliga rapporten som visar hur bankerna utnyttjat QE."Excess-reserves" hos FED uppgår till dryga 2,4 Biljoner dollar. Men hur mycket har läckt ut till bankernas egna placeringar? Undrar jag om Finansinsp har någon analys av vid var tid utestående ägare av bankernas bostadsobligationer(utländsk valuta) inkl. motparter i ränte-swaparna? Hur stor del äga av banksystemet självt och hur har QE-pengarna medverkat till den svenska bubblan(inkl i viss mån ECB´s OMT/LTRO).
2008 påverkades främst de korta pengarna(räntan) vilket gav en chock-påverkan hos en marknad där nästan alla låntagare lånade kort. Inte mycket har ändrats eftersom börsen bara domineras av insiders och inga "retailers". Bara att studera likviditeten som är halverad jmf med 2007.
@rttck
En del av supporten som du nämner (den som artificiell ränta utgör) troligen är helt avhängig att man bedriver en penningpolitik för att hålla kronans värde. Även om man gjorde detta genom att emittera pengarna på annat sätt skulle detta troligen leda till att räntan blev likartad.
För att få naturlig ränta till att ha en vettig mening så måste man även ha en naturlig penningmängd (och utveckling av denna). Då den ena regleras artificiellt så regleras den andra artificiellt också.
@Anonym; Tyvärr stämmer detta inte alltid i praktiken om man önskar en långsiktig marknadslösning. Det du säger(vilket jag håller med om) = statlig konkurrenspolitik genom växelkurser(beggar thy neighbor policy)som är ett uttryck för att deras politik redan misslyckats. I det globala spelet uppstår det alltid vinnare och förlorare och eftersom centralbankerna står hjälplösa när kapitalet rör sig fritt över gränserna så måste man anpassa sig(därför pratar man om intern devalvering när det gäller den små "offren" på kapitalets "marknad" men inte när det gäller dem själva) vilket kostar på. Nu ville inte ägaren av världens reservvaluta, USA, anpassa sig utan istället låta omvärlden betala(vilket vi kommer att få se mer av framöver). Däremot låter USA Japan hållas(pga den relativt starka yenen till en viss gräns). Men inte Kina vad gäller Japan. Europa är det lite mer tveksamheter kring. Just nu stiger euron pga deflation så för tillfället tycker USA att Europa får hållas. Börjar ECB sänka mot noll och med QE kommer USA att reagera. Kanske börjar man med att hota om att dra in dollar-svap-linorna?
Det stora problemet från början var att värdet på tillgångarna var felprissatt utan att t.ex FED förstod det. I Sverige är penningmängden något som numera bestäms av andra länder, dels genom räntan och dels genom att kapitalet hämtas utifrån. Att Sverige håller en högre ränta(men ändå för låg) är/var motiverat av vår ekonomiska situation. Men den globala ekonomin(kapitalets rörlighet) gör att vår Riksbank "tvingas genom påverkan" att anpassa sig till andra länders penningpolitik. Man ger m.a.o. upp sin självständighet att själva styra sin penningmängd. Man gör samma grundfel som USA under uppseglingen till 2008 års kris.
Konkurrerande penningpolitik bedrivs delvis pga av att den globala ekonomin inte längre har ett draglok samtidigt som man vägrar låta ekonomierna sanera sig själva genom recession och anpassning. Man försöker med samma politik som ledde till krisen i hopp om att något annat skall lösa problemen. En dubblering av börsen från dagens nivå skulle inte lösa ett jota. Penningpolitiken är deflatorisk i sig. Skulle räntorna stiga så skulle även inflationen stiga(vilket man önskar!). Därför kommer kapitalägarna till slut att köra över centralbankerna. Dessa spekulanter(cb!).
ps! Ett över-utbud av pengar leder till låg ränta per se! Där är kärnproblemet förstås.
rttck
Om FED och ECB inte hadde gått in på marknaden så skulle många banker varit borta nu.
Du kan inte sanera ekonomin med att låta ekonomin gå under.
Jaja men nu är vi inne på det femte året………förutom att de begått brott mot de egna reglerna såväl i USA som här(ECB). Fattar inte att folk att FED enbart tänker på bankernas väl&ve. Lägg till att deras uppgift(i praktiken i hemlighet)även blivit att rädda statsfinanserna! Var står det i uppdraget? Skulle inte nämnda problem finnas så skulle man förstås inte fortsätta att göra det man idag gör! Detta handlar dock inte om hönan eller ägget. Dual mandates för FED är förresten två helt motstridiga uppdrag vilket vi själva i Sverige insåg. Vart tog marknadsekonomin vägen?
Inga banker försvinner f.ö. De tas över och saneras. Men idag försöker man som alltid inflatera bort förlusterna. När man ser att det tar för lång tid i Europa(USA senare) återstår att även låta "pushers" betala(bail-ins). Varför vänta och hoppas istället för att visa handlingskraft? Rädsla och feghet leder bara till utsträckt lidande för alla. Problemet är att makten alltid kommer att hitta på nya orsaker istället för se till ursprunget. Väljer man en helt avreglerad finanssektor så får man garanterat oftare stora problem. Med fler och mindre banker är dock ekonomierna bättre rustade för finanskrascher.
Du pratar som om ekonomiska beslut inte kräver ansvar.
rttck
En krislösning är att ta ansvar, hanteringen av Grekland är ansvarslöst.
Vad är det för fel att riksbankerna räddar staterna, varför ska bara banker räddas?
Vi har i princip deflation och då kan riksbankerna gå in utan att det leder till inflation över inflationsmålet.
Enligt en vitt spridd sjuklig definition av inflation så måste vi nu ha för lite pengar
"Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon"
Du brukar prata om debt jubilee är det ansvarsfullt?
Jag säger inte att din lösning är dålig, den har använts förut.
Det här handlar om flera dimensioner. FED bryr sig bara om bankerna. Kongressen bryr sig bara om sig själva(korruption och ansvarslöshet) men förväntar sig att FED löser problemet(dual mandates) istället för att själva skapa lösningar. Allt medan burken sparkas vidare. Kongressen har satt landet i teknisk bankrutt vilket innebär att dagens globala ekonomi inte under överskådlig tid kan skapa nödvändig demand-inflation(Kinas omställning). Bara cost-inflation. Skulderna är för stora vilket kommer att medföra defaults och rekonstruktioner. Det har jag sagt ända sedan detta startade och före 2008. För att kapital skall allokeras på ett bra sätt måste vi ha en marknad som inte är dysfunktionell, dvs där prismekanismerna fungerar. Det gjorde de inte fram till 2008 och inget har ändrats sedan FED etc tog över. Affärscykeln med sin s.k konjunkturer är den regulator som berövar svaga händer sitt kapital och flyttar det till de starka. Man kan inte ha en ekonomi där en centralbank ser till att samma händer gynnas hela tiden trots dåliga beslut. Pga pågående penningpolitik utan defaults/rekonstruktioner inkl. euro-system med flera skulder kommer DEFLATIONEN ATT FORTSÄTTA med inslag av stagflation pga kommande räntehöjningar. Många börsbolag kommer dock att gå hyfsat bra men framförallt finns det pengar att dela ut vilket är det som kommer att driva upp räntorna.
Centralbanken kan inte i långa loppet finansiera fortsatta budgetunderskott. MMT har förvisso en poäng men det handlar faktiskt om att valutan till slut reagerar och då lämnar alla utlänningar skeppet. Och då kommer defaulten…….Europa och Japan först…sedan USA.
Grekland kommer att lämna EMU för att överleva. Det sade jag också 2010.
Antingen har man en avreglerad ekonomi fullt ut där systemet är självreglerat(vilket innebär att likvidationsspiraler uppträder) eller så har man ett system där centralbankerna och de andra övervakarna gör sitt jobb och inte agerar Lender of Last Resort på Japansk sätt. Det har skapats för mycket kapital som inte fortsätter att ge tillräcklig avkastning. Sänks priset på en del av detta kapital så är det möjligt att processen(affärscykeln) kan starta på nytt. Priset är som vanligt en nedgång i den ekonomiska aktiviteten men tyvärr även stigande marknadsräntor. Det kommer att sluta illa på endera sättet. Krig är förstås ett alternativ när makteliten inte vill tillstå sina förluster utan vill att andra skall betala dem.
rttck
"Allt medan burken sparkas vidare"
FED räddade bankerna det fungerade, nu kan FED rädda USA:s statsbudget.
Varken bankerna eller staten ska få pengar gratis när ekonomin fungerar men i en kris så är det annorlunda.
Bankerna har i praktiken fått debt jubilee, men inte staterna och vi.
Att bara skriva av Grekiska statens skulder är orättvist, skriv av 10% på alla länders statsskulder, ECB får göra som FED bryta mot regler.
Att devalvera Euron mot Yuan är bara bra.
ECB får helt enkelt köpa upp statspapper då förlorar vi inte våra pensionspengar.
Bankerna har inte fått pengar för att klara sina skulder. Problemet är just bankernas "leverage", staternas "leverage" liksom hushållens leverage. Skulderna är för stora och det finns ingen marknad som klarar att av en "deleverage". Bankerna/staten har fått noll-ränta samt en stor del av sina dåliga värdepapper in-swapade av FED, samt uppbjudna i pris. Problemet är att flera tillgångspriser inte är uthålliga, t.ex fastighetspriser.
Bankerna har mao fått hjälp att inte skriva ner sina innehav till verkligt värde samt hjälp att öka sina vinster/EK. Inte Debt Jubilee.
Ja just det…defaults kommer(=nedskrivningar). Euron kommer att falla av sig självt. En valuta i taget eftersom alla inte kan falla samtidigt. Var skulle annars pengarna ta vägen? I ett svart hål eller placeras i SEK eller Zimbabwe-dollars? :):) Dollarn är den enda valuta som kan härbergera allt kapital. Ingen skall få gratispengar vid en kris. Likviditet = Lender of Last Resort, dvs att centralbanken köper företagsobligationer som det en gång var tänkt. Obligationer av god kreditvärdighet för att hålla ner räntan(men inte till noll). Inte statsobligationer av dålig kreditvärdighet. Förstår du skillnaden och vad centralbankens verkliga uppgift som L o L R är? Vitsen är att centralbanken aldrig kan göra en dålig affär eftersom företagets obligationer skall kunna lösas in vid förfall. Att köpa konkursmässiga grekiska statspapper etc innebär att centralbanken riskerar att förlora hela värdet vid en default! Förstår du nu t.ex varför Euro-systemet med 17 skulder var felkonstruerat? Hade EU-obligationer funnits hade inte flera länder kunnat låna så mycket utan att utlånande länder(centralbanker) reagerat. I vart fall hade Tyskland m.fl isf fått inse vad de riskerade och idag garanterat fått stå notan. Vilket de idag i princip vägrar.
Pensionspengarna handlar även om avkastning. Ingen vill köpa dåliga statspapper pga för hög risk-reward. I övrigt för låg avkastning. Pensionsfonderna klarar inte sina utbetalningar till dagens lågräntor.
"Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon" säger du…javisst men lär dig räkna först.
hahahaa…..du det har skapats sådana enorma skulder/tillgångar(penningmängder) att centralbankerna inte klarar av att monetisera dem. Jag skrev ovan om "leverage" och det är det som gjort denna resa till "The Next Depression". FED förhindrade en ren panik-likvidation 2008 men fortfarande behövs det en likvidation, dvs "deleverage". Japan har hållit på i 23 år :):):) Japan var ensamma. Idag är den globala ekonomin Japan2. I vart fall flera delar av den.
@rttck
Även utländsk penningpolitik kan givetvis spela in även om riksbanken har ett finger i spelet (eller är en bricka). Det jag menar är att en "naturlig" ränta kan man bara få ifall man har en "naturlig" penningmängd (vad nu "naturlig" innebär).
@rttck
Sen är det det här med ansvar – jag tycker nog det är rimligt att man rent generellt har ett system där skulder betraktas ur en limited-liability-basis. Vi har det i princip redan för juridiska personer (men även fysiska borde omfattas) dvs lånar man ut sina pengar till någon som inte kan betala tillbaks bör man få stå sitt kast. Å andra sidan bör nog ett sånt system även inbegripa ett straffansvar ifall man som gäldenär är vårdslös (nu krävs uppsåt ifall man via en juridisk person lurar fodringsägarna).
Något ansvarsgenombrott bör inte förekomma alls med mindre än att den som genombrottet sker till har varit åtminstonde oaktsamm. Och ur den synvinkeln bör man kanske omfatta även bankgarantin (ansvarsgenombrott från banken till RGK). Kanske skulle det bara vara så att staten skulle bli ansvarig ifall staten brustit i sin tillsyn eller liknande?
NB att i ett sånt system så kan enskilda representanter för banken ställas till ansvar ifall de inte hanterat insättarnas medel på ett sätt som de inte skulle. Även staten ifall man inte skött tillsynen avseende detta.
rttck
"Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon"
Var är hyperinflationen?
Teorin är totalt felaktig det är lönerna som orsakar inflation, mer pengar kan öka lönerna och då får vi inflation, i en ekonomisk kris ökar inte lönerna och då orsakar inte mer pengar inflation.
Om bankerna skapade pengar ur ren luft så kan riksbankerna skapa lika mycket pengar ur luft.
Riksbanken kan nästan trycka hur mycket papperspengar som helst, digitala pengar kan dom skapa oändligt mycket av.
Riksbanken kan köpa upp guld av staten till ett fantasi pris 1 miljard per gram, oändlig med pengar kan riksbanken skapa.
Riksbanken är enda lagliga utgivaren av pengar, bankerna har inte den rätten, dom kan öka balansräkningen förenklat FRB men dom kan inte trycka pengar.
rttck
"Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon"
Om det var sant så skulle vi kunna förbjuda bankerna att skapa pengar med balansräkningen (FRB) då skulle inflation aldrig kunna uppstå.
Varför har vi i så fall inte förbjudit bankerna att skapa pengar?
Ökar vi reservkraven på bankerna så kan dom inte öka mängden pengar, reservkravet kan ökas tills penningmängden slutar öka.
Den som försvarar kvantitetsteorin måste nu vara för att vi skapar mer pengar för vi har ingen inflation.
kvantitetsteorin är påhittad för att gynna den som hittade på teorin, därför stämmer teorin inte med verkligheten.
Rtcck
"det har skapats sådana enorma skulder/tillgångar(penningmängder) att centralbankerna inte klarar av att monetisera dem"
Om kvantitetsteorin var riktig så skulle vi haft hyperinflation före finanskrisen och nu med bernankes QE.
@Anonym; Jag antar att du tänker t.ex på Wicksell´s teori om en Naturlig räntenivå. Jag kan inte kommentera denna teori i detalj mer än att jag anser att den ivf delvis saknar tillämpning under dagens globala obalanserade penningmängdsskapande. Jag anser det lite för enkelt att som @ekvationsteorin bara kasta ut Kvantitetsteorin på grunderna att vi skulle haft hyperinflation om teorin stämde! Nej skillnaden ligger i hur ekonomin förändrats sedan 90-talet. Inflationen(lönerna etc) har exporterats till Asien/Mexiko. Lägg till teknikboomens(IT) produktivitetsskapande, fackföreningarna överkörda. Större delen av löneutrymmena(för de som har) fördelas idag på låneräntor och konsumtion där utbudet antingen är tjänster där inflationsmätningen är bristfällig eller extremt stort materiellt utbud som är utsatt för en enorm konkurrens genom arbetskraftsarbitraget och överutbud av krediter. Sverige har en relativt bättre ekonomi tack vare skattesänkningar. Men jag anser att vi likt USA´s skattesänkningar snart når(eller redan nått) en avtagande avkastning. Sverige startade sin uppgångscykel senare än alla länder(förutom Finland) pga av vår 90-talskris(sanering). Glöm inte att inflationen finns där kapitalet investerats, dvs i Asien.Fastighetsinvesteringar ökar inte vanlig inflation per se. I väst råder sedan länge(1980) för låg investeringsnivå. Förstår inte att man inte förstått det och tar itu med det.
Att centralbankerna inte kunnat producera inflation med nollräntor och QE beror förutom på ovanstående att producerad penningmängd inte längre har avkastning. Dessutom kräver företagen att aktieägarnas vinster skall maximeras inkl. företagsledningarnas vilka kapat de noterade företagen(ägarlösa pga ombudsmannafonder).
Dina tankar angående utlåningsansvar är intressanta. Dagens bankväsende vill maximera sin utlåning till privatpersoner vilka då lånar ur framtida konsumtion. Denna stora kreditomvälvning som genomfördes 1985 vid kreditavregleringen "glömde" bort långivarens ansvar. Här finns som du påpekar en uppgift för lagstiftaren.
Ex. Bankerna vill idag inte ha pengarna tillbaka. Man vill bara låta lånebalanserna växa för att inkassera marginalen. Klart att det innebär problem eftersom ett dynamiskt kreditsystem bygger på att investeringslån återbetalas i takt med avkastningen vilket i sig ökar kredit-multiplikatorns effektivitet ur samhällets synvinkel. Detsamma gäller velocity-faktorn i kvantitetsteorin. Kapitalallokeringen blir effektivare jmf med om kapitalet går till fastigheter och börsplaceringar(utan emissioner).
@ekvationsteorin; Du missförstår en del tycker jag. Visst kan man producera hur mycket pengar som helst men det måste finnas en efterfrågan, dvs lönsamma projekt som också gör att bankens utlånade pengar kan betalas tillbaka. Förstår inte hur ekonomer tar denna lilla ekvation för givet!
@rttck
Med "naturlig" ränta antar jag att vi menar vad den skulle varit om den inte varit riggad. Det jag menar är att man också måste ha en origgad penningmängd för att det skall bli "naturlig". Även med t.ex. chicagoplanen skulle räntan bli indirekt riggad.
Att en finansiär inte vill ha pengarna tillbaks är inte i sig några konstigheter, det förekommer ju under oreglerade omständigheter då folk tillför aktiekapital till bolag. Skillnaden är att man får vara lite mer noggrann med var man får pengarna ifrån, det är dock inte helt galet per automatik att man får in pengar externt (under rätt premisser och omständigheter).
Angående kvantitetsteorin så är ju den ekvationen ganska självklar – omsättningen av pengar är samma som priset på de varor som omsätts (ie de pengar som betalas för varorna). Problemet är kanske att folk får för sig att någon eller några av ingående storheterna skall vara konstanta?
Angående pengar i sammanhanget är väl självklart att det är det som accepteras som betalningsmedel i handeln – det finns alltså inget monopol på att bestämma vad som skall accepteras, alls.
rttck
Du ser alt men bankens ögon, det finns även något som kallas nationalekonomi.
Bankerna kan göra saker som inte är bra för ekonomin men bra för bankerna, lösningar som har framförts av bankekonomer kan vara skadliga för ett land.
Banken tänker bara på sig själv, dom kan dra in krediter som räddar den egna banken men samtidigt skapa en större kreditförlust för en annan bank, och landets förlust struntar dom helt i.
Bostadslån har varit lönsamma och bankerna har bara tänkt på kvartalsvinsten och inte på att dom kan skapa en bubbla som skadar dom själva på sikt.
Banker är klart olämpliga till att sköta ett lands ekonomi.
Bankfolk sattes på att lösa krisen i Europa och det har inte gått så bra.
rttck jag tror inte att du kan lösa krisen i Europa, debt jubilee har du fört fram som en lösning, men då börjar vi bara om och gör om samma fel en gång till.
Det finns ju skillnader också. Den viktigaste är kanske… *trumvirvel* …subprime.
@Blue Horseshoe
Och vad är det som utgör skillnaden när folk uppvärderar sina bostäder och använder som bankomat? Eller när folk visar sig ha ganska dåliga marginaler för att klara sitt lån?
The Swedish housing market — dangerously overvalued-Professor Lars Pålsson Syll
http://larspsyll.wordpress.com/2013/12/12/the-swedish-housing-market-dangerously-overvalued/
The Swedish housing market — dangerously overvalued-Professor Lars Pålsson Syll
http://larspsyll.wordpress.com/2013/12/12/the-swedish-housing-market-dangerously-overvalued/
OT; Sådär ja…nu fick den amerikanska 10-åringen(TSYS) en köpsignal som visar att man igen vill testa nivån 2,9-3%. Klaras den nivån denna gång har vi sluttestet vid kursmålet på 3,4% i denna cykel(korta). I värsta fall blir det redan nu(inom 1-3 månader) en illavarslande köpsignal av längre tidskaraktär men då krävs 3,6% ca. Ytterligare ränteuppgång kräver negativa räntor på bankernas "excess-reserves".
Det blir ingen "taper" förrän arbetslösheten är vid 6.5% och ekonomin "är under kontroll"……men det blir den inte.