Csaba Bene Perlenberg har skrivit en krönika om försvarsbloggarnas betydelse för försvarsdebatten, som t ex publicerats i Ystads Allehanda. En av frågorna som väcks är de flesta försvarsbloggares anonymitet.
 |
| Från min föreläsning i Karlsborg i måndags. |
De två bloggar som nämns uttryckligen är dels ledande bloggen och bloggrannen Wiseman’s Wisdoms, därtill nämns jag vid mitt namn, Lars Wilderäng. Nu ägnar jag mig inte enbart åt försvarsdebatt, även om mina romaner Midvintermörker och Midsommargryning definitivt kan ses som rejäla inlägg i försvarsdebatten.
Genom att inte vara anonym lyfts möjligheten till debatt, även om Midvintermörker och Midsommargryning inte över huvudtaget nämnts i den gammelmediala försvarsdebatten. Tystnaden är slående kompakt, vilket jag också fick en fråga om när jag nu senast föreläste i Karlsborg. En anledning är förstås att gammelmedia inte utan smörjning ger gratis reklam åt böcker. Och Midvintermörker är kanske lite för pinsamt tydlig i hur försvaret av Sverige skulle kunna se ut om det testades. Enklast att sopa under mattan och tiga, även om jag vet ett antal namnkunniga makthavare som läser och äger boken, och har fått rapporter om diverse höga myndighetschefer med mina böcker på sina skrivbord eller i sina hyllor.
Föreläsningsmöjligheter, såväl som böcker, är i sig exempel på hur man kan utöka försvarsdebatten om man inte är anonym.
Utan att veta vilka det handlar om, så ägnar sig förhoppningsvis både Wiseman’s Wisdoms, Skipper, Jägarchefen mfl, dock åt försvarsdebatt även i sina riktiga namn. Om inte annat i sin bekantskapskrets eller rent av inom sina tjänster, som man kan förmoda är inom Försvarsmakten. Det finns en debatt inom och mellan myndigheterna, som kanske inte alltid når medialjuset. Att dessa individer är mycket kompetenta är uppenbart, och det finns kanske ett egenvärde i att dessa personer får använda sin kompetens inom försvaret, istället för att frysas ut om de skulle sluta vara anonyma.
Däremot är det min förhoppning att personer som Wiseman, Skipper eller Jägarchefen mfl någon gång kan sluta vara anonyma och komma ut för att höja debatten. Man kan nå redan frälsta eller ämnesintresserade via bloggar på Internet, men ska man få ett bredare genomslag behöver man släppa anonymiteten. Förhoppningsvis kommer vi dit en dag, när man utan risk för repressalier eller stoppad karriärsutveckling, öppet kan kritisera försvarspolitiken även som anställd inom Försvarsmakten.
För nya läsare som hittade hit via Google på grund av Perlenbergs krönika, så hittar ni de flesta av mina inlägg i försvarsfrågan här eller här. Tyvärr slarvar jag ofta med etiketter, så det finns två olika, med visst överlapp.
En frågeställning och akut problem som framkom vid diskussioner efter min föreläsning i Karlsborg är att det är mycket svårt att behålla anställda soldater någon längre tid. Det saknas, till skillnad mot de flesta andra länder med ett yrkesförsvar, incitament att inte sluta i förtid. Jag ska utveckla detta vidare i ett senare inlägg.
21 kommentarer
Om man är politiker kan man inte ta någon debatt. Man kan tro att folk som är politiker är det för att de vill förändra något i samhället och då också måste ta debatten. Men tvärtemot, om man är politiker vågar man inte öppna munnen. Sedan jag blev politiker avstår jag all form av uttryck av mina värderingar. Jag vill ju inte stöta mig med etablissemanget och bli entledigad från mina positioner i nämnder och styrelser.
Då blir jag genast intresserad av vilket politiskt parti du tillhör, kommunpolitiker antar jag. Du behöver dock inte svara.
Håller med till 100%
Som kommunal politiker så gällde det att vara käcka grabben och kompis med alla, oavsett politisk färg, så att man kan få sitta med i så många nämnder och arbetsgrupper som möjligt och casha in fett med stålar i arvoden.
Argumenterar privat högre för mina åsikter än vad jag gjorde offentligt som politiker.
Man kan väl vara kompis med alla fastän man har olika åsikter? Eller?
Eftersom jag i någon mån är en introvert, analytisk människa tycker jag egentligen inte anonymitet är ett jätteproblem. Det är ändå fakta, referenser och sånt som gäller, inte själva budbäraren. Sen blir väl kanske kraven på sådant ännu högre om man inte kan slänga fram sin titel och erfarenhet som argument för sin sak.
Politiken skulle kanske också bli bättre om alla politiker fick vara anonyma, ha skidmasker vid fullmäktigemöten och endast agera under pseudonym? Då skulle de kunna säga det de verkligen tyckte utan risk för att få sina bildäck sönderskurna ute på parkeringen eller nåt.
Frågan som ställs är synnerligen relevant. Den som deltar – det må gälla i fredsrörelsen, miljörörelsen eller bland klimatskeptiker och försvarsdebattörer – tappar trovärdighet och framför allt blir debatt ganska meningslös när den sker mellan en som står för sina åsikter och andra som inte står för dem. Även om de med din åsikt i försvarsfrågan, Lars,t skulle vinna på det – och de med min åsikt skulle förlora på det – så förordar jag ändå öppenhet. Allt annat ger intryck av att man inte tar ansvar för det man skriver, inte vill utsätta sig för kritik. Det är synd för några av de bloggar du nämner är ju synnerligen insatta i frågan. Ett skäl till att man inte vill stå för sina åsikter kan förstås vara att man vill ha option på att kasta ur sig en och annan intellektuell korkad kommentar spetsad med invektiv utan att behöva rodna.
Nåja, jag har inga problem med att kasta ur mig rätt många intellektuellt korkade kommentarer spetsade med invektiv utan att rodna. Men det är antagligen en personlighetsfråga.
Jag håller faktiskt inte med dig Birger. Och jag tror att det kan bero på att du är lite för mycket politiker. En offentlig person är ett varumärke, jag ser inte direkt skillnaden mellan "Anders Borg" och t ex "Wiseman". Jag räknar inte med att nån av dem exponerar sitt inre i offentligheten, och då blir liksom "Anders Borg" också en slags pseudonym.
All respekt för Birger Schlaug, men ett samhälle där bara de skamlösa/gränslösa använder yttrandefriheten skulle vara en väsentlig försämring.
Det finns en stark korrelation mellan att ha något relevant att säga, och priset för att säga det högt.
Namedroppar "Abilene-Paradoxen" också.
De som framför åsikter som de egentligen inte står för själva gör för övrigt nytta, eftersom annars de åsikterna över kanske huvud taget inte kommit fram.
Jag har följt de bloggar som avses, men jag har aldrig uppfattat det som att det skulle vara ett stort problem att Bloggarna är anonyma
Precis som Ben Dover påpekar har Bloggarna genom ett förtjänstfullt bloggande blivit varumärken
Man kan vara ganska säker på att det som skrivs håller en relativt hög kvalitet
Bloggarna har nog en hög trovärdighet – däremot har det på dessa Bloggar förts en diskussion om anonyma kommentarer och dessas påverkan på innehållet
Men jag tycker att det verkar som att även på denna nivå så får vissa signaturer/nickar en viss trovärdighet efter ett antal kommentarer – även dessa nickar blir en form av varumärken med tiden
Personligen tror jag att det positiva med att använda nickar är att man vårar säga precis vad man tycker då det inte direkt går att se vem som skrivit kommentaren
Utan denna möjlighet hade sannolikt innehållet på dessa Bloggar varit ungefär lika intressant som på det på Försvarsmaktens Bloggar
Ett problem med att INTE vara anonym är att man får rätt kycket skit om man avviker från konsensus i rätt många frågor. Det är väl bara att titta vilka reaktion bloggägaren får när han skriver om vargar där han uppenbart avviker från den officiellt korrekta åsikten. Ponera att du är en kapten i försvaret mitt uppe i kärriären med avvikande åsikter, vad tror du det gör med dina kärriärsmöjligheter?
Det här landet är litet och inskränkt, vi må vara betydligt mer heterogena än vi brukade men konstigt nog tycks den intellektuella mittfåran mot all logik ha smalnat.
Du får dubbelkolla första länken, den funkar inte.
Tack!
Jag är lite nyfiken på vad du tyckte om fästningen? Tyvärr var jag inte i närheten för att kunna besöka föreläsningen i mina gamla hemtrakter! Men det kommer förhoppningsvis fler tillfällen på andra ställen.
Visst, i den bästa av världar hade försvarsbloggarna skrivit under med namn.
Men: Alternativet med en försvarsdebatt driven utan de anonyma försvarsbloggarna har prövats, för inte så många år sedan. Ett fåtal politiker, någon enstaka journalist, de närmast sörjande intresseföreningarna var de enda som debatterade säkerhets-/försvarspolitik. Det var bedrövligt.
Den generella kunskapen om ämnet var betydligt lägre än i dag. Icke att förglömma: det går inte heller längre att komma undan med skönmålningar och rena lögner. Försvarsbloggarna, inklusive den här, gör här ett viktigt demokratiskt renhållningsarbete.
Rekryteringen av soldater kommer att hanteras ineffektivt. Den sker ju statligt och även om passionerade entusiaster blev höga byråkrater (vilket de är sällsynt uselt utrustade för att bli i den konspirerande rivaltieten om maktposterna) så skulle de ändå inte hen chans mot regelverken som omöjliggör entreprenörskapets rättframam lösning av de uppenbara problemen.
Hitler själv svor över den hopplösa järnvägsbyråkratin som fick hans sovjetinvasion att haverera. När inte ens en Führer själv kan göra som han vill så är det dags att inse vilket monster som en statlig byråkrati är. Drömmen om staten som en Gud är just en dröm.
Ah, vi borde lägga ut krigen på entreprenad alltså?
#Kapitalist
Jag tror inte att erfarenheter av legosoldater från Sierra Leone och en del andra kaotiska konflikthärdar i Afrika, med tillfälliga fredsskapande missioner, kan överföras till Europa eller Sverige med helt andra syften än att skapa ordning.
#Ben Dover
Du menar NATO? Mest pang för pengarna?
Ska för övrigt på uppstarten av Försvarsmaktens gullegullande med krigsveteraner ikväll. Som väl antagligen är ett resultat av de senaste 20 årens debatt, eller så. Så, förändringar ske ju om än långsamt.
Hoppas kunna gnida mig mot nån riktig hjälte, kanske nån Kongoveteran som dödat riktigt många afrikaner med attackspade eller nåt annat creddigt.
Nostalgisk bild. Minst 200 besök i den lokalen.
Lt Bengtsson
101 Milosbbat
Givetvis vet försvarsmaktens ledning vilka de anonyma bloggarna är. Det har FRA tagit reda på åt dem. De försvarsanställda som bloggar anonymt och är kritiska till den nuvarande inriktningen behöver inte räkna med att bli mer än byggdemajor sedan sätter den interna säkerhetstjänsten stopp.