De gamla (m)oderaterna ville 1993 att alla skulle ha en årslön på banken, dvs en årslön i sparkapital – inte nödvändigtvis på ett bankkonto. Idag har vi istället de nya (m)oderaterna, som vill att folk ska ha ett antal årslöner i skuld istället. Mediansparkapitalet ligger istället för en årslön runt 75 000:- SEK och med höstens budgetproposition förutspår Anders Borg att hushållens sparande ska minska fram till 2017.
Källa: (m):s handlingsprogram 1993 |
Nu har jag kallat konceptet med en årslön på banken, speciellt för egna företagare, för Wibblekonto, men det kanske lika gärna kallas Bildt/Wibblekonto eller Wibble/Bildtkonto. Det senare känns mer angenämt att uttala.
(m) förde rent av in målet att alla ska ha ett sparkapital motsvarande en årslön i sitt handlingsprogram 1993, vilket bifogas som bild.
Med en median för disponibel inkomst på runt 20 000:- SEK, så skulle alltså alla svenskar individuellt ha minst 240 000:- SEK i sparkapital. Verkligheten är istället att medianens sparkapital ligger runt 75 000:- SEK, vilket kommer från min uträkning utifrån boken Balansaktens data. I själva verket har alltså ca 50% mindre än 75 000:- SEK i sparkapital. Detta är en grov uträkning av medianen och inte ett anspråk på exakt korrekt median. Med tanke på snedfördelningen av sparkapitalet, se graf nedan, så är sannolikt medianen lägre än 75 000:- SEK.
Svenskarnas sparkapital.
Källa: Tidigare analys |
Moderaterna har alltså kommit rätt långt. Från att ha förespråkat sparande så har man nu sett till att höja hushållens skulder till de största någonsin. Detta kallas det svenska miraklet, den svenska tigerekonomin eller världens starkaste ekonomi, den sk Pippi Långstrumpekonomin, som inte bara är världens starkaste, utan också har en kappsäck full med guldpengar.
Fast i själva verket är kappsäcken full med lånehandlingar…
Tack till Philip Lerulf, som uppmärksammade mig på detta via sitt Twitterkonto. Lerulf är som bekant författare till boken Balansakten, som handlar om Sveriges fattiga medelklass utan sparkapital. Lerulf har också en blogg relaterad till bokens ämnen och har gjort en genomgång av moderaternas syn på sparande tillbaka till 1958. Lerulf skriveR:
“Sparande var under flera decennier ett stående inslag i Moderaternas olika politiska program. […] Men i mitten av 2000-talet tycks något ha hänt. När Moderaterna blev Nya Moderaterna fanns det enskilda sparandet plötsligt inte längre med i partiets samhällsvision. Faktum är att begrepp som “sparande”, “egna besparingar och “förmögenhetsbildning” över huvud taget inte förekommer i Moderaternas senaste idéprogram.“
Balansakten hittar ni för 49:- SEK hos Adlibris, 49:- SEK hos CDON, 49:- SEK hos Bokus och 54:- SEK hos Bokia.
15 kommentarer
Nej, varför skall man spara något? Bara konsumera av hjärtats lust och skita både i kommande generationer och sin egen ålderdom. Att bränna ljuset i bägge ändar verkar vara Moderaternas nya giv.
Denna del av (m)programmet försvann samtidigt med försvarspolitiken och motståndet mot storebrorssamhället och övervakningsditot. Man kan väl säga att all traditionell konservatism försvann och ersattes med s i lightversion.
Politiken måste anpassas till det sovande folket, tyvärr är det så.
Har man 240000 kr på ett bankkonto kostar det ju runt 1000 kr i månaden i inflation. Det vettigaste är att ha likvida tillgångar som är relativt stabila kronan eller vad man nu gillar att spendera. Ska man vara lite elak tar kommunistiska Sveriges oändliga wibblekonto hand om dig vad du än gör även om du förlorar dina kreditpoäng i processen.
Om man utgår att man har 5% inflation ja, men hur man kommer fram till den premissen kan man ju fråga sig.
Inflation a la KPI: ca 0%.
Inflation av bopriser: ca 10%.
Vi antar att båda har samma tyngd i en inflationsuppskattning.
(0+10)/2=5.
VSB
Man kanske vill spendera sitt wibblekonto på saker med hög inflation som boende och mat.
@Fredrik
Håller inte med, ser på utvecklingen av mina boendekostnader senaste 5 åren:
Inflation a la KPI: ca 0%
Inflation av bopriser: ca 2%
(0+2)/2=1
En liten bit från 5% (och då skall man ha i åtanke att jag dessutom upplever att kvaliten av mitt boende har ökat pga flytt och prisutvecklingen bara avser kr/m2).
@Anonym,
Tror @Fredrik L ligger närmare sanningen för genomsnittet än din uträkning för din egna situation (vilket knappast är särskilt relevant).
Men viktigast är så klart att vi enas om att inflationen i Sverige är väsentligt mycket högre än den rapporterade. Det vittnar såväl avsaknaden av bopriserna i KPI som pengamängdens ökningsnivå om.
@klarsynth
Enligt SCB så ökade hyran i snitt 2.8% mellan 2011 och 2012. Jag tycker 2% är lite närmre 2.8% än vad 5% är. För övrigt så enligt SCB så ingår boendekostnader i KPI – så att vikta ihop KPI och boendekostnader (som redan ingår i KPI) blir nog lite missvisande.
En annan fråga är varför vi skall enas om att inflationen är mycket högre än den rapporterade (KPI) och varför det är så viktigt att vi enas om det? Är det för att det blir enklare för er att argumentera ifall man inte behöver övertyga andro om er ståndpunkt?
Svensken vill ha det så. Moderaterna tröttnade på att aldrig få regera så de kopierade sossarnas politik men sänkte i alla fall skatterna.
Vi kan tyvärr inte få det bättre än såhär. Nu vill svensken tillbaka till höga skatter igen så det skadar inte för oss som inte är ekonomiska analfabeter att spara lite i ladorna innan skattehöjningarna.
Jag har inga illusioner om att få mer "välfärd" för de höjda skatterna. ROI på pengar som politiker spenderar är med få undantag negativt.
Ja, moderaterna är väldigt lyhörda för folkets röst.
Det var på den tiden som, Carl Bildt satte räntan till 500% i sin vilda, och katastrofalt misslyckade, valutaspekulation. Då uppmanade de till sparande. Men nu när de så gott som avskaffat räntan så önskar de att alla maximerade sina skuler för att kortsiktigt konsumera upp BNP-statistiken under nästa politikerkvartal.
jag förstår att median tillgångar är låga. men hur är medianskulder? har det skrivit något om detta?
var det inte typ samtidigt som Ny Demokrati hade någon nisse från Nordbanken som ekonomisk talesman eller dylikt?