776
Med anledning av Riksbankens nya intresse för de individuella skulderna istället för ointressanta medelvärden, så kan det vara på sin plats att fråga er, kära läsare, om era egna personliga skuldkvoter.
Skuldkvot är alltså dina personliga skulder genom din disponibla årsinkomst, dvs årsinkomst efter skatt.
Svara nedan, så får vi se hur det ser ut.
45 kommentarer
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ungefär samma här. CSN-lån drar upp kvoten ganska markant, men det är ju inte ett "normalt" lån. Sen så borde man kanske ta höjd för sparkapital och då ser det ofta inte så illa ut – skall man se kvoten till vad den har för betydelse så bör det ju vara skulder som inte kan lösas "omedelbart" (antingen för att man inte är likvid nog eller för att lånevilkoren hindrar det).
Tillägg: borttagna kommentaren är vad som står nedan (Tuxie 15:35)
@Anynym,
+1. Blir lite förvånad när jag ser resultatet av undersökningen. Dels då jag förväntade mig studielån hos de flesta som läser Cornu (räknar med att de flesta här borde ha ett gäng högskolepoäng i fickan), men även att de flesta tagit de studielånen innan det blev mindre fördelaktigt. Dvs. har man sådana gamla studieskulder är det idiotiskt att betala av dem med reglerna som hör ihop med dem även om man skulle vara helt skuldfri i övrigt.
Varför skulle man behöve studieskulder eller högskolepoäng för att läsa bloggen? Har varken eller, men är intresserad de ämnen som tas upp. Är decamillionär utan hjälp av varken skulder eller högskolepoäng.
Det går alldeles utmärkt att ta högskolepoäng utan att ta studielån. Det handlar bara om att kombinera det med rätt arbete alternativt jobbat lite innan studierna.
Eller också är många a bloggens läsare över 50, och har därmed betalat tillbaka sina studielån. Studielånen gjordes om någon gång på 80-talet och återbetalningstiden förlängdes.
Lite föraktfullt att tro att folk utan högre utbildning inte skulle ta del av denna blogg.
Jag har treårig eftergymnasial utbildning, aldrig haft en enda krona i skuld och ca 225k i sparkapital, 23 bast.
Bor fö i hyresrätt.
Jag har hela 246 % i personlig skuldkvot och bor i nyinköpt villa i kungliga huvudstaden. Nu är jag väl riktigt illa ute. Eller vad säger expertpanelen?
Det kan man inte veta på den faktan. Skuldkvoten på detta sätt tar inte hänsyn till tillgångar eller framtida "säkra" inkomster ÖHT.
Exakt skuldkvoter hit och dit säger inte så mycket. Man måste även titta på själva tillgångens värde. Har vi en prisbubbla på bostäder? Finns det belägg för det? Är det relevant att som Commerzbank jämföra med den reglerade hyresmarknaden i Sverige och säga att bostäder är övervärderade? Mitt förslag är: inför marknadshyror och sänk bolånetaket till 70 % och inför amorteringskrav på minimum 60 år.
Jag skulle lätt kunna hyra ut min Stockholmsvilla för säg 20 kkr i månaden till en grupp fattiga studenter och själv hyra en billig lgh i andra hand och på så sätt blixtnabbt amortera ner lånet mot noll. Är det viktigt att vara skuldfri? Tycker panelen det?
@observer: Vad är blixtsnabbt enligt dig?
Observer:
det betyder att du har en disponibel inkomst på 1-miljon
Nej, för med så låg skuldkvot har du antingen kommit över ett hus till pangpris eller så tjänar du riktigt bra med flis.
Väldigt många spelar ett betydligt högre spel.
Borde inte (skulder-sparkapital)/årsinkomst vara en mer relevant beräkning?
Ja det borde vara mer relevant.
Nej skuldkvoten är till för att du skall veta att du har för höga skulder och kanske skall omfördela sparkapital och skulder i så fall.
Om jag använder (skulder-sparkapital)/årsinkomst så får jag 0. Men då räknar jag ju in aktiekapital och skogskapital som ju plötsligt kan bli värt 0, lån försvinner inte plötsligt, men det kan "sparkapital" göra.
Som riskmått kanske det vore ännu mer relevant med hur många år man klarar räntorna utan löneinkomster.
Det går ju inte att svara på hur många år man klarar räntorna utan löneinkomster eftersom räntorna är rörliga. Om det står stilla skulle jag väl klara av BRF avgift + räntor i 6 år.
@oluies
Men varför skulle man omfördela sparkapital och skulder? Det är inte så självklart att det är förkastligt att ha likvida tillgångar samtidigt som man har skulder (det finns fortfarande möjlighet att få mer ränta på sparkonto än vad man betalar ränta på lånen).
Med likvida tillgångar så har man ju mer resurser än ens disponibla inkomst till att hantera skulderna med och det borde ju tas med i betraktelsen. Det som gör att just differensen vore intressant är att man med likvida resurserna helt enkelt kan likvidera dessa och betala av en del av skulderna närhelst det skulle behövas och då är det bara differensen som blir relevant för att hantera med disponibla inkomsten. NB att det kräver att tillgångarna är likvida och att lånevilkoren medger sådan återbetalning.
Gå till Mamma och gör en nyemmision…
Totaltkapital = anläggningstillgångar + omsättningstillgångar
Soliditet = Eget kapital /Totalt kapital
Under 20% är låg soliditetm, låg soliditet betyder att det egna kapitalet är litet och skulderna därmed stora.
@oluies
Vad har mamma med saken att göra? Det låter bara som ett fjortisargument…
Att soliditeten är eget kapital i förhållande till balansomslutningen är jag bekant med, men du får gärna utveckla varför låg soliditet per automatik är dåligt (och vad det hade med frågeställningen att göra).
Man bör ju rimligen göra en bedömning om vad skulderna och tillgångarna består i för att göra en bedömning om det är nödvändigt att omfördela sparkapital och skulder.
Ren gissning då jag bara har CSN att oroa mig för och går just nu på ekonomiskt bistånd, 1-50% alltså.
Då har du inte speciellt stora skulder till CSN för man får väl inte sådär snuskigt hög disponibel inkomst av ekonomiskt bistånd?
Nä just nu är det 5 gånger per år som jag måste betala av lånet.
@KnownUnknowns
Har du koll på vad skuldkvot är? Det har inte att göra med hur ofta du amorterar utan faktiskt hur stor skuld du har och hur stor disponibel inkomst du har. Går man på ekonomiskt bistånd så kan jag tänka mig att årliga inkomsten hamnar i storleksordningen 100tkr – då skulle du alltså ha en CSN-skuld på högst i storleksordningen 50tkr vilket inte alls är mycket.
Individuellt så behöver inte ens en skuldkvot på 500% vara särskilt upphetsande.
Min skuldkvot är väl ganska precis 200%. Å andra sidan har jag ett sparkapital i reda pengar samt lätt realiserbara tillgångar på runt 150%.
Utöver det så är väl bostaden idag värd 500% av min disponibla inkomst, snabbt räknat.
Oräknat är tillgångar som av olika anledningar är svåra att värdera och kan vara problematiska att realisera bl.a. företaget (Som iofs borde generera ca 500% om man bara likviderar den rakt av) och sommarstället.
Man ska naturligtvis aldrig säga aldrig, men jag känner mig rätt trygg, även om tiderna skulle bli riktigt bistra så klarar jag mig, även om jag ser vissa risker även för egen del, där jag skulle behöva dra åt svångremmen. Men jag klarar mig, så länge vi inte får ett "Mad Max" scenario, men då blir det nog kasta tärning för alla.
Medelskuldsättningen säger mao egentligen ingenting om individen, däremot så kan man naturligtvis dra vissa slutsatser utifrån detta.
Jag blev förvånad över min låga skuldsättning. Å andra sidan har jag lite tillgångar. För min del är det 20% och det tycker jag är en stor tyngd och oerhört jobbigt.
Och lånar man till ett hus så ramlar man ju genast upp på höga nivåer förutsatt att det mesta av besparingarna går in i kontantinsatsen. Det gör att nyköpare ligger hemskt illa till, faktum är att de som köpt sista 7-8 åren ligger risigt till. Samtidigt så vill inte nog inte många sälja huset heller, det kostar ju en ganska rejäl avgift (med dagens ränta) att skjuta upp vinstskattebetalningen på 500%. Och man ska ju alltid bo….
Jag läser ju hur cornu beklagar sig över servicen i glesbygd blir allt sämre. Apoteken läggs ner och man måste åka 10 mil för att köpa alvedon. Helt klart bättre att bo i villa i Stockholm; här läggs inte servicen ner i första taget 🙂
Märk väl att jag hela tiden nämner ordet villa. Skulle aldrig köpa en lägenhet som jag inte äger i en bostadsrättsförening. Ni som käftar emot kan ju prova att se vad som händer med "lägenheten som ni tror att ni äger" om ni slutar betala till föreningen. För mig finns bara två alternativ; villa eller hyresrätt.
Och självklart ska det vara friköpt tomt.
Ingen nykter vill nog tillbaka till kreditregleringen även om siffrorna var Ingves till behag.
Individuellt säger inte skuldkvoten så mycket. Har man som egen företagare större kapitalinkomster så kommer dessa inte med på tjänsteinkomst. Visserligen kanske Riksbanken tar med både tjänsteinkomst och kapitalinkomst men kapitalinkomsten kan variera rätt mycket från år till år.
En intressant följdfråga vore: Hur snabbt kan du bli skuldfri, om du lade manken till?
Typisk villaFAMILJ i Sth ligger väl run 1000% sen husräntan o skatten dragen.
500' i lön, ränta på 120' 300' i disp o lån på 3-milj.
Räknar man hälften av ett huslån om huslånet står på två individer?
Smaksak, ponera att den ena parten avlider. Då står den andre där med skulden själv om inte speciella arrangemang företagits. Men visst, traditionellt torde det vara rimligt att göra dom du föreslår, för extra försiktighet kan man räkna med ett genomsnitt av de två inblandade individernas lön. I grunden spelar det ju ingen roll, det är en övning som bara har ett verkligt värde för dig och vad du gör med det är din ensak.
Hur stor livförsäkring har din partner?
Skuldfri. Det har varit ett medvetet val från min sida då jag förbereder en exit från Sverige till förhoppningsvis medelhavet när den ekonomiska trenden har vänt. Vilket land tror ni vänder först?
Vad är det som ska vända?
Ekonomin…Jag vill ju inte flytta till ett land som är på väg rakt in i ett ekonomiskt mörker…
630% utan CSN. 755% inkl CSN.
Ser att jag ligger högt bland läsarna men det är inte så konstigt eftersom jag är ny in både på arbets- och bostadsmarknaden i huvudstaden.
Känner mig inte speciellt skuldsatt med dagens räntor förstås. Börjar ammortera när risken på placeringar för att slå räntan blir onödigt hög.
Ligger på 13% men då bor jag också i en hyresrätt.
Vore intressant om du gjorde en undersökning på soliditeten bland läsarna för att sätta i relation till denna undersökningen.