Krisen för småhusbyggarna är långt ifrån över och blir snarare allt djupare. Under första kvartalet 2013 nåddes nya bottnar i den aktuella nedgången och endast 865 nya småhus började byggas.
Påbörjade lägenheter i småhus 1975 – 2013K1 |
På rullande helår är nybyggandet nere på 4539 småhus, mot 14140 året före den akuta finanskrisen 2008. För det första kvartalet har inte byggandet varit så lågt sedan 1997, när Sverige fortfarande led av sviterna av den 90-talskrisen och den rätt blygsamma bostadskraschen vi upplevde i början av decenniet.
Återstår att se om en vändning i konjunkturen kan ändra utvecklingen, men en sådan vändning sker oavsett från en mycket låg nivå.
Man kanske inte ska bygga ekonomiskt risktagande på att stycka av och sälja villatomter i det här läget, även om förutsättningar naturligtvis varierar lokalt. Branschen behöver också reformeras och kanske erbjuda prisvärda hus istället för hus som kostar lika mycket som kunderna har råd att låna vid full belåning.
18 kommentarer
Prisvärda hus? Det finns väl redan friggebodar om man vill ha ett billigt alternativ? Eller förväntar du dig som vanligt att byggbranschen ska ge bort grejer medan Apple rakar in 30% på sina grejer exkl underleverantörernas vinstmarginal?
Just nu finns det endast 4 tomter till salu i hela stockholms kommun, när jag tittade tidgare i år fanns det inte en enda. Det är självklart en bidragande orsak.
Kan det vara så att de attraktiva tomterna börjar ta slut och det är därför småhusen drabbas? Dessutom har det väl blivit mer byråkrati i bygglovsprocessen.
Vet inte om det blivit mer byråkrati direkt. De individuella skillnaderna mellan kommuner överskuggar helt de eventuella försvåringar/förenklingar som genomförs från politiskt håll. Således ett tillfälle där lokala beslut är skituselt.
Läs t ex:
http://firesafetyengineering.blogspot.se/2012/03/fordyrar-kommunala-sarkrav-byggandet.html
m fl länkar om så kallade "kommunala särkrav", alltså tillfällen då kommunerna i praktiken skiter i lagen och gör vad fan de vill.
Ja, kommungubbar ska självklart förtjäna sin lön genom att käfta emot.
Tacka vet jag regleringar på EU-nivå! 🙂
Hur som helst, även om jag skulle vilja bygga ett hus i Stockholms kommun så har jag förmodligen bara runt 5-10 tomter att välja på per år.
I Borlänge är det paragrafrytteri och en bygglovsprocess som tar runt ett år att genomföra och sedan massa strul under och efter bygget är avslutat.
I Leksand som jämnförelse så hjälper byråkraterna till med allt och du får bygglov på en vecka utan formalia.
Det är färdigbyggt och behövs inga fler hus. Om inte räntorna vore subventionerade så skulle byggandet vara nära noll. Nu ligger det per capita inom småhusen på cirka 0,0005. I USA är det cirka 0,0030, eller cirka 6 gånger mer. Det har alltid varit högre där och även med större hus. Sedan 50-talet är trenden nedgående också där. Småhusfabrikerna i det här landet borde bara stänga. Det är för sent att bygga. Det behövs inte heller "prisvärda hus" för det finns hur mycket gammalt som helst. Snart är är det också för sent att bygga ut, förbättra och snygga till hus.
http://avondaleam.com/wp-content/uploads/2013/03/Housing-Starts-Per-Capita.png
I det här fallet har subventionerna av Stockholm inom inkomstskatt, fastighetsskatt, vägar, järnvägar, rättsväsen, livsmedel, kultur med mera och kanske inte varit så skadliga. Fysiken i form av markbrist sätter helt enkelt stopp för galenskaperna
Jag glömde den långvariga massinvandringen, som naturligtvis har ökat byggandet, kanske like mycket som räntesubventionerna. Makthavarna tar till alla knep för att manipulera marknaderna och det gör att fallet för landet, för att inte tala om Stockholm, blir extra hårt.
Du har fel som vanligt. "Markbristen" beror inte på några "fysiska" (eg. fysikaliska?) faktorer utan är i huvudsak en juridisk/politisk/ekonomisk konstruktion. Det finns hur många parker och naturreservat som helst som kan bebyggas. Utöver den kan befintlig bebyggelse förtätas/höjas, eller varför inte skapa ny mark genom utfyllnadsprojekt i havet? Eller så kan man pendla lite längre.
Ganska okänt utanför landet, men Sverige är på god väg som exportör av småhus. Det uppmuntras till trähus på kontinenten, pga miljöskäl, och vi ligger långt fram där med våra enstegstätade fasader.
Det finns flera i geneve-området som sitter i svenska kåkar. Största problemet är att få halvalkoholiserade franska byggare att gjuta grunden rakt, men med laserpass så kan man hjälpa dom lite på traven. Sen kommer huset i byggsats och smälls upp på några dagar. Standard är att nämnda halvalkisar slafsar med betong och gärna tunna betongblock i nåt halvår.
När det gäller invandring så får Sverige mäsket och Schweiz högklassigt vin, så invandrarna här har råd att köpa småhus.
Så du tror att människan kan bygga sig till månen och vidare? Det är möjligt att Stockholms centrala parker, Djurgården och Gärdet borde bebyggas. Kan inte Mälarens utlopp från Drottningholm och halvvägs till Möja med diverse besvärliga och onödiga vikar fyllas med sopor och stenkross och ges en kanal för vattnet? (Karl XII-kanalen?) I varje fall bör inga pengar från landet sparas för vår fina huvudstad.
Jomen, det finns även svenskbyggda bostadsområden i Moskva har jag hört. Men då är det i det övre segmentet.
@Urban:
Nu tramsar du ju bara med ditt snack om månen. Du har fel, helt enkelt.
Jag kände en amerikan i Boston som köpte ett vanligt svenskt hus från Hortlax i Norrland på 80-talet när dollarn var stark. Ingen ville köpa sådant för de var väl konservativa, även i den här importvänliga delen av USA. Dollarn föll. Så han bodde i det själv och det var exotiskt. Huset var bra.
Att bygga är högst personligt, den som väljer att bygga bryr sig knappast vad som behövs. Det är sina egna lustar som står i fokus.
Detta är ju en av anledningarna till att priserna är där dom är idag och kommer att bibehållas så länge inte bolånemarknaden torkar ut eller räntan chockhöjs. Jämför med byggandet före kraschen på 90-talet…
Det är märkligt att inte fler svenskar väljer att köpa prefabhus från Estland istället? Då får man nordisk standard till baltiska priser. Estniska hantverkare har fortfarande något som deras svenska kollegor förlorade för länge sedan: yrkesheder.
Har du personlig erfarenhet och någon att rekommendera / exempel man kan titta på?
Har varit i lite kontakt med en om ett tvåvånings timmerhus men vill gärna ha referenser.
1975 fanns det bara 8208442 medborgare, medans det nu är strax över 9555893. Så det är egentligen ännu mindre än vad som syns i diagrammet.