Till skillnad mot byggandet av småhus är det ingen kris inom byggnationen av flerbostadshus. Nivåerna är fortfarande stabilt högre än under den akuta finanskrisen 2008 – 2009 och avsevärt högre än under 90-talskrisen, rent av högre än 1993 – 2003. Snack om att det inte byggs lägenheter i Sverige är just bara snack. Däremot byggs det förstås inte billiga, stora, centralt belägna hyresrätter och det kommer aldrig ske igen.
 |
| Lägg till bildtext |
Under första kvartalet 2013 påbörjades 4 010 lägenheter i Sverige, och på rullande helår 15 327 lägenheter. För rullande helår visade 1999 upp det lägsta lägenhetsbyggandet utifrån första kvartalet, medan byggandet var som lägst 1997.
Naturligtvis är inte lägenhetsbyggnationen tillbaka på nivåerna från före den akuta finanskrisen och långt ifrån byggboomen innan 90-talskrisen, som mycket handlade om en krasch i kommersiella fastigheter, inklusive spekulationsbyggen av hyresrätter. Många kommunala bostadsbolag och kommuners ekonomier knäcktes den vändan. Men nu byggs det alltså främst bostadsrätter och det blir inte de kommunala fastighetspamparna som får ta smällen, utan privatpersoner.
Lägenhetbyggandet är också på de nivåer som gällde under 1975 – 1985 och kan alltså knappast anses vara historiskt lågt. Det gnälls alltid på att det byggs för lite, även innan 90-talskrisen.
Å andra sidan säger insiderkällor att de stora byggbolagen har stoppat upp massvis med färdigprojekterade lägenhetsprojekt i våra storstäder, inklusive Stockholm, då de helt enkelt inte ser att de kan få sålt lägenheterna med önskade vinster längre. Byggandet kunde alltså vara högre, men folk har helt enkelt inte råd eller lust att låna de belopp som behövs för att tillfredsställa byggbolagen.
Det finns antagligen en koppling mellan de fallande priserna på småhus och nybyggandet av dessa, respektive att marknaden för klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar och lägenhetsbyggandet fortsätter vara starka. När väl bubblan inom lägenheter börjar krascha på allvar så bör även nybyggandet stoppa upp och gå tillbaka till krisnivåer från t ex 90-talskrisen eller 2008 – 2009. Vi verkar inte vara där än.
15 kommentarer
Varför byggs det totalt sett efter omständigheterna så lite? Räntan är låg och subventionerad, amorteringskraven är små, fastighetskatten är borta på nya hus och nästan borta på något äldre hus, befolkningen ökar betydligt genom invandring. Makthavarna gör allt de kan för att manipulera priserna på vad som finns och få det nya ekonomiskt.
Förklaringen är främst att vi lever i kollapsen första fas, även kallad finanskrisen. Och att allt prioriteras automatiskt av en osynlig hand. Landets industriproduktion per capita har sedan toppen 2007 fallit 25 procent. Stockholmsbörsens värde realt har fallit nästan lika mycket. Pensionerna och andra välfärdsprogram har också försämrats. Landets gruvor är i stort sett tomma om 20 år. Och då försvinner nog diverse leveranser från utlandet. Marknaden prioriterar vad som görs långt effektivare än någon mänsklig tanke kan och ser till att det inte blir ett överbyggande. När kollapsen kommer närmare stängs annan verksamhet av. Just nu måste arbete prioriteras.
Försvaret håller på att stängas av därför att det finns inget att försvara. Andra områden kommer senare, i en andra fas. Boende är förstås totalt sett mindre viktigt. Senare avstängningar av den osynliga handen blir inom det sista försvaret (försvarsindustrin), invandring, energiförsörjning, vägar och järnvägar, utbildning, forskning, rättsväsende, vård och omsorg, byråkrati med mera, trots att alla särintressen kommer att skrika som tokiga.
Makthavarna är korrupta och folket är hjärntvättat. Men prioriteringen sker ändå med stor automatik av vår vän, den osynliga handen. De korrupta kommer att prioritera sin fina huvudstad och när det är kört där så flyr de nog landet, i en ytterligare fas. Ju mer snedvridningar och verklighetsflykt de hittar på desto större blir bara fallet.
@Urban
Lite märkligt dock att du börjar med omständigheter som knappast utgör någon grund till att det skulle byggas mer. Det är först mot slutet som det kommer en omständighet som kan föranleda att det skall byggas mer – nämligen befolkningsökning (mer invånare ger mer behov av bostäder helt enkelt).
Sen får man ju granska och se ifall ökningen av befolkningen är osedvanligt hög – jag skulle misstänka att man den (dvs ökade behovet av bostäder) inte är så mycket större nu än innan. Ser man på diagrammet så är lägenhetsbyggandet i nivåer som de var på 70-80-talet.
Det var ungefär som jag trodde, från toppen av skallen. Mellan 1986-2006 var fastighetskatten 1,5-2,0 procent av BNP. Därefter har den varit 1,1-1,2 procent av BNP. Sänkningen har mest varit för nybyggda och dyra hus och det måste ha gett byggandet en kraftig stimulans.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-per-typ-av-skatt/
På liknande sätt har räntan (nominell och real) varit lägre sedan 2007 och realräntan ibland varit negativ. Detta har naturligtvis också stimulerat fastighetspriserna.
https://www.riksgalden.se/sv/spara/Riksgaldsspar/Ranta/Historiska-rantor/
UzcNh1UXB8c/Tc4hYCXOhmI/AAAAAAAAFkI/PId8aLKA33c/s1600/kpi_repo_marginal_1980-201105.png
Sedan 2006 har också invandringen varit rekordstor.
http://www.friatider.se/wp-content/uploads/2010/12/tabell.jpg
I avfolkningsområden har många bostäder kommit att stå tomma och till och med rivits, mycket av subventioner av främst Stockholm. Det finns förstås mycket annat som har påverkat åt olika håll. Men detta är nog det viktigaste.
Vår vän den osynliga handen är dock mer komplex och svårare att analysera. Den kommer i varje fall se till att det inte blir så mycket mer byggande i det här landet.
@Urban
Hur många känner du som har köpt en bostad primärt för att den skall användas som bostad? Hur många känner du som köpt en bostad primärt för att räntan är låg? Man kan ju också fråga sig hur många det är som sitter på fler bostäder än de behöver bara för att räntan är låg och det omvända när räntan är hög.
Jag är ganska skeptisk till att räntan skulle ha den stora betydelse för bostadsbyggandets storlek som du gör gällande. Det mest avgörande för bostadsbyggandet bör ju vara just behovet av bostäder.
Hur många känner du som har skaffat sig en bostad av att det finns rikligt med naturresurser? Du är uppenbart fast i en moraliserande och politik tankevärld och saknar förståelse av som är orsak och verkan. Allt som sker i världen har en förklaring.
Räntan påverkar direkt vad någon kan och vill betala för vad som finns och detta påverkar direkt ekonomin i att bygga något nytt. Så räntan har självklart stor betydelse för byggandet. Men den allomfattande fysiken har förstås en än större och mer långsiktig betydelse.
Rotavdrag kom i tillfälliga former på 90-talet. Sedan 2008 har det fått stor betydelse och det är en viktig förklaring till det minskade småhusbyggandet. Rotavdraget har inte gällt för flerbostadshus, som är svåra av naturliga orsaker att bygga till och bygga om. Den typen av ägande försvårar också. Mycket ingår ju i hyran.
Att det inte byggs som förr beror naturligtvis på dyrare naturresurser. Ett plattjärn i Tibnors katalog kostar tre gånger mer nu är på 90-talet. Huset kanske inte har något plattjärn, men det påverkar ändå. Allt byggnadsmaterial har blivit mycket dyrare och då är det naturligt att man lappar och lagar.
I nästa fas av kollapsen, kanske om 10 år, minskar byggandet inom företag, stat och kommun. Då behövs mindre vägar, infrastruktur, fabriker med mera. Senare, i det sista byggandet om kanske 20 år, prioriteras kortsiktig överlevnad och projekt inom jordbruk, livsmedelsförsörjning, fabriker för handelsgödsel, bränsleframställning från alunskiffer med mera. Att bygga en ny bostad blir som att slänga pengar rakt i sjön och det kommer att ske ytterst sällan med stor uppmärksamhet.
I den sista fasen, efter kollapsen om 30-40 år, finns bara rester och då är bostäderna naturligtvis viktiga, även om det blir för dyrt att hålla dessa uppvärmda på vintern och samma skick som förr. Då får man kanske vara nöjd om man kan bryta loss någon plåt och få tak över huvudet. Folks ”behov” har absolut ingen betydelse.
@Urban,
Instämmer.
Tilläggas skall den gamla skolan och dess inflytande i samhället.
De som gör precis allt i sin makt för att:
– Pumpa upp bubblan ännu mer på samhällets bekostnad. Moral Hazard! Go Göran!
– Vänsterprassla, korrumpera och skydda byggbolag
– Byråkratisera byggprocesserna än mer för att minska tillgång och öka priserna
– Höja barriärerna och insatserna för den yngre delen av befolkningen
– Fortsätta att subventionera banker med ränteavdrag. Tomas Östros har det säkert bra.
– Skuldsätta ungdomar
– Tvinga ungdomar till mångåriga utbildningar och skulder för arbeten de själva fått med hjälp av en vanlig gymnasieutbildning
– Snedförvrida konkurrensen på arbetsmarknaden med LAS
– Äta upp kassaflödet för samtliga pensioner så att inget finns kvar för de yngre.
Till råga på allt så vill nu de fullkomligt inkompetenta M-politikerna att reavinstskatten skall tas bort och därmed ytterligare öka på orättvisorna i detta pyramidspel.
Ja listan kan göras mycket mycket lång. Jag förstår att ungdomar inte förstått. För i den svenska skolan lärs inte längre ut kritiskt tänkande. Nu är det mer Genus som gäller snarare än rationell analys, och det är bra för makten att ungdomarna är vilsna. Då är det lättare att tukta dem. De är ju nämligen beredda att rösta på vilken idiot som helst bara de får ett arbete. Skulle ungdomar istället inse hur lurade de är blev det väl Greklandsuppror. Och denna misshandel ser jag utan några som helst sympatier med vare sig kommunister eller facister.
Politik i Sverige har blivit så självförverkligande, korrupt, och intressemässigt snedfördelad att det är fullkomligt tröstlöst att följa debatten. Man blir ju förbannad så fort någon uttalar sig om någonting numera. En ren och skär teater. Ska man rösta på Pest, kolera, malaria, HIV eller något annat? Samtliga är precis lika inkompetenta att föra landet framåt.
@Urban
Den övervägande majoriteten av min bekanskapskrets (ie hela bekanskapskretsen) har en bostad för att ha någonstans att bo. Så funkar normalt funtade personer tror jag.
Räntan har förvisso betydelse för vad man kan betala för att ha någonstans att bo, men NB att det endast är i undantagsfall som den är avgörande för huruvida man väljer att ha bostad eller flytta in i en kartong under en bro.
Det låter lite på dig som att du antar att folk idag skulle köpa på sig lite extra bostäder bara för att räntan är låg.
Diverse politiska program och förbud ger förstås snedvridningar. Stolligheterna avlöser varandra. Om 20 år kanske makthavarna förbjuder byggande av nya bostäder eftersom materialet behövs inom den kortsiktiga överlevnaden för främst Stockholm och alla där och det är oansvarigt att använda detta privat. Moralismen tar aldrig slut. Stockholm liknar då Egyptens pyramider och folket är förslavat. När makthavarna lämnar pyramiderna och flyr utomlands av att fysiken knackar på dörren så är det kört för allihop. Slavarna fattar ingenting.
en mycket träffsäker beskrivning av sveriges så kallade ekomiska motor, som resten av landet är helt beroende av för sin överlevnad.
allt av värde skapas i stockholm all eklraft och alla naturresurser utvinns innanför tullarna med mera
@Urban:
Igår var det fysikens lagar som sätter gränser och idag är det politiska program. Hur ska vi ha det?
Ben Dover, jag skrev ”den allomfattande fysiken har förstås en än större och mer långsiktig betydelse”. De politiska programmen och förbuden ställer till det. Dom tror i Stockholm att dom kan i olika spakar. Men allt är naturligtvis inte galet. Med lite planering skulle kollapsen kunna försenas tiotals år.
Jag tror man måste bedöma behovet utifrån behovet, inte mot statistiken!
Vaddå behov av bostäder? Ni ska se hur det går till i sthlm. Äckeleliten va hundarna. Du kan bo 5-10 pers i en tvåa på 50 kvadrat, så kan gnällgubbarna som alltid ylat om att vi bor för stort (de har aldrig kalkylerat på att bygga lite mer vägg, flytta ut sidväggen 3 meter så ökar volymen rätt fett, kostnad?
vs hundarna ska det vara
Hade varit intressant att se hur fördelningen utvecklats geografiskt.
Visst, det kanske inte alls är något problem på totalen om man tittar på Sverige som helhet, men med den urbanisering vi har är det ju inte på vischan det behövs nybyggen utan i Sthlm/Göteborg och Malmö.