EU vill inrätta en ny EU-omspännande bankakut, dit 1% av bankernas skulder ska gå i avgift. Bland annat innebär detta att alla medel i den svenska stabilitetsfonden, om 46 miljarder SEK, ska överföras till EU:s bankakut. (Schibsted/SvD)
Avgiften till den svenska stabilitetsfonden är 0.036% av de svenska bankernas skulder, dvs ett rätt försumbart belopp. Men som åtminstone Schibsted/SvD formulerar sig ska avgiften till EU:s bankakut vara 1%. En summa som definitivt kommer tas ut från svenska bankkunder. En alternativ tolkning är att det handlar om hur stor fonden ska bli och inte den årliga avgiften. Sverige vill ha en stabilitetsfond på 2.5% av BNP, men i Schibsteds artikel nämns också siffran 3% av bankernas skulder.
Till en början ska EU:s bankakut, som Sverige naturligtvis kommer ansluta sig till för vi vill ju inte förlora inflytande, byggas upp av befintliga nationella fonder. Citat Schibsted/SvD:
“Fonden byggs upp genom en sammanslagning av nationella fonder (som den svenska stabilitetsfonden) och avgifter från banker till att bli 1 procent av säkrade insättningar i bankunionen.”
Per den 30:e juni var stabilitetsfonden värd 46 miljarder SEK, och inkluderar alla svenska statens aktier i Nordea. Dessa ska nu alltså svenska staten ge bort till EU-politrukerna när den nya EU-bankakuten klubbas igenom. Pengarna och Nordea-aktierna ska sedan gå till att rädda till en början medelhavsländernas banker. Tillägg: Det är nog högst diskutabelt om tillgångarna i stablitetsfonden ens existerar annat än som kontoposter i Riksgäldens bokföring, så undantaget Nordea-aktierna blir det nog till för staten att låna upp 46 miljarder SEK och ge bort till EU. Sannolikt har stabilitetsfondens avgifter än så länge bara åkt rakt in i statsbudgeten och fonden är bara, likt pensionerna, ett löfte och en bokföringsmässig post.
Också intressant är att Anders Borg anser att en bankakut för Sveriges del måste kunna skriva ner 20% av bankernas skulder, medan EU nöjer sig med 8%.
“Denna gräns sattes till 8 procent av bankens totala skulder. Men en alternativ gräns, som endast Sverige verkar vilja använda, är 20 procent av bankens riskvägda tillgångar. […] Anders Borg sade den 27 juni att den alternativa möjligheten var ett centralt svenskt krav för att tillgodose det svenska banksystemets behov.”
Kort sagt anser Anders Borg att de svenska bankerna framöver behöver 2.5x så stora räddningspaket som de europeiska och det är ett medgivande om hur illa situationen är i Sverige.
Men så länge ska, antagligen före EU-valet nästa år, minst 46 miljarder SEK betalas från svenska staten till EU:s bankakut. Detta kan sättas i relation till de dryga 30 miljarder som regimen Borg/Reinfeldt betalar till EU årligen, en nettohöjning med 68% under regimens diktat. 2011 var nettobetalningarna till EU drygt 20 miljarder, när bidrag och EU-institutioner i Sverige räknats bort från bruttot. Nu vill man alltså betala ytterligare 46 miljarder nästa år för totalt närmare 80 miljarder SEK i svensk EU-avgift 2014. Vad gör man inte för att inte förlora inflytande?
Inför EU:s bankakutfonds skapande är mitt ödmjuka förslag att den nationella fonden om 46 miljarder avskaffas och delas ut till svenska folket, vilket blir ca 4 800:- SEK per skalle. Kvarvarande nationella fond, dvs noll kronor, överförs sedan som startkapital till EU:s bankakut. Det finns ingen anledning för Sverige att vara solidariska och skänka bort 46 miljarder till utlandet. Många smartare EU-länder har ingen nationell fond att skänka bort, eller kommer själva avveckla sina nationella fonder för att slippa betala.
46 miljarder är mycket pengar för att säkra att Borg eller Reinfeldt kan få en fin post inom EU-nomenklaturan när de träder åt sidan. Det bör gå att muta lämpliga EU-politruker personligen med några miljoner kronor istället för att skänka bort miljarder.
83 kommentarer
Sverige måste få en ny folkomröstning om EU-medlemskapet!!
@gruelse
Varför? Så att vi kan stanna kvar i EU i vilket fall som helst? Man har ju genom osammanhängande resonemang fått det till att folkomröstningar bara skall vara rådgivande så att man sen kan göra som man hade tänkt göra ändå…
EU är inskrivet i grundlagen… Dessutom skulle de bara ignorera ett nej till EU.
Det enda du kan göra är att rösta på EU-kritiska partier (det finns 2 st i riksdagen), alternativt skära ner lite på din skattemoral.
Det är det som är det hemska i kråksången. Gemene man vet att skatterna går till goda saker som polis och sjukvård, det känns därför inte bra att skippa skatten.
Vi ska ha en andra folkomröstning om vänstertrafiken också!
För att inte tala om rusdrycksförbudet! Det var 92 år sen det röstades nej, så det bör vi utvärdera igen!
Utöver det tycker jag att vi bör ha en folkomröstning om unionsupplösningen 1906, det fick vi aldrig folkomrösta om.
@Ben Dover
De exempel du tog upp är ju inte riktigt aktuella längre. Eller menar du att EU-frågan är lika aktuell som unionsupplösningen 1906? Jag förstår att du försöker ironisera över något, men jag förstår faktiskt inte vad det är du försöker göra dig lustig över. Kan du förklara dig lite närmare?
@Ben
Du sätter fingret på problemet med folkomröstningar i sverige – när vi röstade om vänstertrafiken så var det en överväldigande majoritet som röstade för att vi skulle behålla vänstertrafiken. Detta passade dock inte politikernas agenda så det blev att gå över till högertrafik igen. Eller du menar kanske att man skall återupprepa folkomröstningarna tills folk väljer "rätt", men det behöver vi inte när politikerna blandat bort korten när det gäller folkomröstning.
Sen är det ganska meningslöst att hålla en (rådgivande) folkomröstning i en fråga som inte riksdagen har mandat att besluta i. Man kan ju liksom inte tvinga in ett annat land i en union (isht inte med den måttliga militärmakt sverige har och isht med norge med sitt nato-medlemskap i ryggen).
Behovet för en ny folkomröstning kommer av att EU har blivit något helt annat än då vi senast röstade om EU-medlemskapet 1994. Det allvarliga med EU är det demokratiska underskottet.
Om diverse folkpartister och moderater vill göra om EMU-omröstningen när det föreligger en större opinion för att införa € i Sverige, så borde den demokratiska gången vara att först ska legitimiteten för EU-medlemskapet i en folkomröstning förnyas. Det är ett viktigt skäl för en ny folkomröstning om EU-medlemskapet.
Med en ny folkomröstning kommer för- och nackdelar med medlemskapet att belysas om båda ståndpunkterna ges utrymme och möjlighet att vässa sina argument. Detta är inte minst viktigt för de EU-positiva politikerna. För det får ju inte vara så att dessa, som är förtroendevalda av folket, är positiva till EU av strikt egoistiska, statusinbringande skäl. Då missbrukar de sitt förtroendeuppdrag.
Lissabonfördraget har en utträdesklausul. Det innebär att EU-medlemskap ska kunna avsägas. UK ska rösta om sitt EU-medlemskap. Låt svenska folket få avgöra vad som är bäst för Sverige i en upplyst och engagerande folkomröstning. EMU-omröstningen är här ett föredöme.
@anonym 17:52
Angående rådgivande folkomröstningar så har riksdagspartierna i de senaste förbundit sig att följa folkviljan. Det är väl en bra princip?
@gruelse
Men den förbindelsen gäller ju bara tills de väljer att inte följa folkviljan. Skulle det vara någon tyngd i det hela så skulle man ha beslutande folkomröstningar, men det har vi inte i sverige för att man blandat bort korten lite där – om man verkligen ville vara bunden av folkomröstningar så skulle man sett till att de blev beslutande.
Helst av allt skulle folkomröstning vara beslutande så att man inte kan riva upp beslutet utan folkomröstning (eller åtminstonde inte alltför lättvindigt). För övrigt borde man rimligen även ha beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor – så kanske grundlagen blev något som inte ändrades lite slentrianmässigt vid varje val.
@Anonym 19:08
Håller med.
För demokratin vore beslutande folkomröstningar i vissa statsangelägna frågor bra som komplement till parlamentarismen.
Men om de politiska partierna lovar att respektera resultat från rådgivande folkomröstningar så har man de facto beslutande folkomröstningar.
@gruelse
Jomenvist är det så att politiker alltid står för vad de lovar;)
Med rådgivande folkomröstningar kan man dessutom blanda bort korten som man gjorde med kärnkraftsomröstningen och pensionsomröstningen. I en beslutande omröstning måste man som bekant köra med raka rör med alternativen ja/nej och inte ja/nej/nja/kanske som sedan kan tolkas som man vill.
Egentligen är just grundlagen en fråga som borde ändras endast genom folkomröstning (och beslutande) och just en fråga om medlemsskap i EU är ju beroende av grundlagen. Det finns väl egentligen inget hinder i att andra frågor regleras i grundlagen heller, men det skulle kanske innebära att politrukerna inte springer efter folkomröstning i ickefrågor (som högertrafik) som ändå inte avses att respekteras.
Folkomröstningar brukar väl förläggas till en tidpunkt då folk väljer rätt.
Innan eurokrisen var det många politiker som önskade en omröstning för införandet av euron. Det har blivit mycket tyst med det nu senaste tiden. Det är ju snart val så kan vi väl ta den och kärnkraftsfrågan vid samma tillfälle.
Om vi ska rösta om EU vart 20:e år för att legitimera det så kräver jag som sagt att vi ska rösta om höger/vänstertrafik och rusdrycksförbud minst lika ofta.
Och då kan vi rösta om unionsupplösningen 1906 också. Blir det rätt resultat kräver jag att politikerna förklarar krig mot Norge och invaderar.
Ben,
I ett sådant läge borde väl även norrmännen stillatigande följa folkomröstningsresultatet?
Fast jag har en bättre ide, Vi anfaller norge,
Och direkt som dom reagerar ger vi upp för att få fred är vi villiga att avstå hela landet förutom några kvadratkilometer runt öfre östermalm.
det skulle inte spela någon roll om vi styrdes från oslo och med tanke på deras landsbygdspolitik så skulle det bli en win-win situation tokliberalerna i stockholms handelskammare skulle slippa försörja resten av landet och alla andra skulle slippa göda stockholm via skatter och avgifter
" vi vill ju inte förlora inflytande, "
Jaha, man vill köpa sig makt för pengarna. Undrar bara hur mycket världsherravälde i så fall skulle kosta.
Inflytande definieras som "vi vill inte förlora möjligheten att alltid gå med på vilken skit som helst, utom sådant som faktiskt skulle göra någon nytta, t ex amorteringskrav"
Egentligen inte inflytande utan snarare vad som nämns på sluttampen "att säkra att Borg eller Reinfeldt kan få en fin post inom EU-nomenklaturan när de träder åt sidan" – en fin post är en fin post även om man på den egentligen inte har så mycket att säga till om. Och som sagt statsministerposten riskerar man ju ifall man inför något som amorteringskrav som direkt slår mot valboskapen.
Ja, det vore bättre om vi hade dumma politiker som var helt oanställningsbara utanför riket. Typ 100 kloner av Bosse Ringholm.
Vad är det för skillnad mellan Ringholm och Borg/Reinfeldt? Bara frillorna som skiljer.
Trodde jag svarade på det ovan? Ringholm kan aldrig i helvete få ett jobb i EU, medan "alla" här på bloggen tror att det är nästa pinne på karriärstegen för Borg/Reinfeldt och att de därför tänker sälja ut Sverige för att få ett jobb.
Så:
Hade vi bara haft idioter som Ringholm i regeringen, så hade vi aldrig behövt oroa oss för att de skulle sälja ut oss för att få ett EU-jobb.
… å andra sidan hade då problemet varit att Sverige styrts av jubelidioter. Så, oavsett vilket av alternativen som gäller så kan folk gnälla käften av sig på politikerna. Win-Win!
Så naiv du är Ben Dover. Självklart skulle Bosse Ringholm kunnat fått ett EU-jobb med rätt backning. Vad får dig att tro något sådant?
Att kompetens går före karisma, inflytande och pengar?
Vakna!
Så naiv du är Ben Dover. Självklart skulle Bosse Ringholm kunnat fått ett EU-jobb med rätt backning. Vad får dig att tro något sådant?
Att kompetens går före karisma, inflytande och pengar?
Vakna!
Oj, jag glömde hur coolt och chict det är att vara cynisk här…
Det är du som är naiv – självklart hade Ringholm skaffat sig ett jobb hos EU om han kunde, det vet ju alla att det är bra betalt etc etc. Fan vad du är grundlurad och naiv.
Eller så finns det alltså politiker vars högsta ambition i livet INTE är att sälja ut Sverige för ett toppjobb i EU.
Ben Dover: "Oj, jag glömde hur coolt och chict det är att vara cynisk här…"
Varför denna mening? Vad vill du ha sagt med den?
"Eller så finns det alltså politiker vars högsta ambition i livet INTE är att sälja ut Sverige för ett toppjobb i EU."
Du har säkert helt rätt, problemet är att dessa politiker inte styr. Tänk efter lite: Varför hamnar man i toppen på vad som helst i idag (inkl. politiska partier)?
I min mening därför att man är väldigt ambitiös (finns såklart de som föds in i det ännu). Sitter man då på toppen av den lilla kullen (Sverige) och blickar upp mot det stora berget (EU) framför sig så är det ju klart att ambitionen drar en mot toppen av det. Är man ambitiös kan man inte nöja sig med lite. Och måste man då bygga en stege från kullen för att nå berget är det ju klart att man inte bekymrar sig om att det kan bli märke efter steget i kullen. Kullen lämnar man ju bakom sig.
OK, angående första stycket:
Det är väldigt creddigt här i kommentarsfältet att utmåla andra som grundlurade, okunniga, naiva, hjärntvättade etc. Det är naturligtvis helt meningslöst rent diskursmässigt – det för inte diskussionen framåt – men ändå envisas många av debattörerna med att göra det.
I övrigt:
Det är ett väldigt vanligt påstående här på bloggen att regeringen säljer ut och förråder Sverige för att säkra ett toppjobb i Bryssel. Det påståendet leder till en paradox – nämligen att vi bör skaffa oss sämre politiker, så kassa att de inte kan få ett jobb i Bryssel. Ty då skulle de tvingas vara lojala mot Sverige.
Alternativt är ju så klart inte påståendet sant – det görs inga personliga tjänster till Bryssel på det sätt som påstås.
Skulle det vara sant så kan man ju dessutom fråga vilka jättetjänster Cecilia Malmström respektive Morgoth Wallström gjort EU, de är ju de svenska politiker som haft högst positioner där hittills, mig veterligen.
Ditt påstående om ambition säger ju inte heller per automatik att det är ett anställningskrav i Bryssel att sälja ut sitt land. Vilket andra debattörer hävdar.
Ringholm kunde fått det med rätt backning alltså. Dvs ett parti som är villiga att kratta i manegen för att göra det möjligt.
Nu har sossarna väl andra guldkalvar de hellre lägger upp det för.
Kan väl tycka dina lama försök att dra till med diverse härskartekniker (truthers.. kom igen) får dig att framstå som ganska ung. Student?
Härskarteknik? Jag brukar besvara rationella argument med en rationell och trevlig ton. Konspirationsteorier och allmänt svammel om politikernas onda agenda förtjänar däremot att hånas.
Riksgälden förvaltar den svenska statsskulden. Om Riksgälden även förvaltar stabilitetsfonden så finns dessa medel även i verkligheten. Dvs placerade på något sätt i värdepapper. Inget konstigt med det. Kan inte tänka mig att staten tar in dessa pengar i statsbudgeten som en intäkt bara för att skuldföra samma belopp! Nä…jag tror man bokför bankavgifterna som fordran på Riksgälden och som skuld till bankerna. Det enda rimliga.
Riksgälden har nog lånat ut beloppet till svenska staten…
Det beror ju på vad man menar med finns i verkligheten. Menar man med detta att det är pengar som riksgälden kan hosta upp utan att antingen låna upp pengar eller få anslag från staten.
Man kan ju t.ex. fråga vad en fordran på staten (eller andra myndigheter) egentligen är och vad konsekvenserna är av att man kräver tillbaks pengarna för att kunna fullgöra åtagandet – blir det inte då så att staten måste sätta av pengar i statens finanser för att täcka hålet. I praktiken blir det då staten som får rycka in och betala.
Du har rätt. Av döma av Finansdepartementets promemoria från 2009 hanteras fondens medel helt utanför statsbudgeten och som en minskad nettoskuld då fondens medel lånas ut till politikerna(något eget kapital finns ju inte på statsnivå :)). Bankerna som betalar den årliga avgiften drar av den som rörelsekostnad(dvs inte som jag skrev ovan), dvs den minskar deras inkomstskatt och vinst.
Så här skriver departementet 2009:
"Den svenska stabilitetsfonden däremot förvaltar sina medel på ett konto i Riksgäldskontoret, vilket innebär att statens upplåningsbehov minskar liksom nettoskuldsättningen."
Visserligen kan jag förstå hur statens upplåningsbehov "minskar" om man lånar man ut medlen till politikerna(så de slipper låna på marginalen). Men då är det ju ingen förvaltad självständig fond längre. Förfarandet innebär att den dagen då fonden behöver utnyttjas så "slipper" man debitera budgeten(=underskott) men man måste likväl låna beloppet på marknaden. Vad är det för fond? Budgetunderskott = skattehöjningar eller upplåning. En lek med ord(skuldtaket inräknat) eftersom dagens kriser är en funktion av skulder och ökande räntekostnader som kommer att knäcka många länders budget(ekonomi) framöver(pga av gömda bankinsolvenser). En normal fond påverkar resultatet som avsättning(eller inbetalning) för att ackumulera reserver för framtiden. De svenska bankerna betalar därför genom att hålla ner statsskulden idag när det gäller stabilitetsfonden. Logiskt iofs men inte när det gäller att optimera fondens avkastning om man kallar det fondförvaltning! Annars är ju den bästa förvaltningen normalt att först amortera sina skulder. Precis tvärtemot vad banker sysslar med som mest försöker öka sina skulder(leverage) via arbitrage.
Men när det gäller den särskilda Riksbanks-reserven är det tvärtom. De 100 Mdr man lånat upp i dollar/euro förvaltas också av Riksgälden men här bedömer man riskerna i framtiden som likviditetsrisker, inte främst som solvensrisker. En svårighet att få tag på utländsk valuta till rimliga priser etc. Tyvärr brukar riskerna gå hand i hand. Inte den ena utan den andra.
Så dags att låna upp fondens värde(46 Mdr)då. Till en bankunion som skapats pga insolvenserna i det europeiska banksystemet och som beror
på:
a) EU-avreglering av bankerna och dålig riskbedömning(Basel-reglerna)
b) Euro-konstruktionen som vi överhuvudtaget inte har skuld i
Fint att övriga EMU(EU)-länder då solidariskt kommer att stödja oss när/om de svenska bankerna riskerar fallera i framtiden :). Snacka om felriktad solidaritet. Håller med britterna att EU bör ordna sin EMU-insolvens inom EMU. De måste först se till att skapa en gemensam skuld för att få ner räntorna för periferin. Det kräver en skatte- och transfereringsunion. Ser ni inte vart det tar vägen. Britterna ser det! Man löser inte de gigantiska bankinsolvenserna i Europa med några nystartade stabilitetsfonder. Löjligt!
Stabilitetsfonden kunde lika väl gå över statsbudgeten men med lika stor avsättning som skuld(intäkt och samtidig kostnad). Då skulle man lättare se både stock&flow. Inte lätt att hitta något om fonden idag på t.ex Riksgäldens hemsida.
Bankskatt är ju vad det är…..
http://www.di.se/artiklar/2013/7/10/eus-bankunion-avfardar-svensk-modell/
Ja se så mycket inflytande vi har, vår allra viktigaste fråga bryr de sig inte ens om…
Man kommer inte att kunna lösa den europeiska bankinsolvensen genom några fonder. Pengarna måste tas över statsbudgetar och via rekonstruktioner av bankfinansiärernas fordringar. Problemet är att världsekonomin går mot högre räntor(pga kapitalflykt från statspapper generellt) vilket ökar pressen mot ALLA stater. Det riskerar att leda till kedjereaktioner och ökande default-risker. En negativ loop där de nordeuropeiska bankerna ånyo riskerar likviditetsbrist vad det lider. Även Sverige och Tyskland får sin del av kommande ränteuppgångar. Det som nu pågår vad gäller bankunions-tänkande är 10 år för sent om man inte genomför en full transfereringsunion inom EMU. En valuta – en skuld!
Har jag förstått det rätt pengarna är en kontopost hos riksgälden och finns egenligen inte?
Att vi skall ge bort Nordea, en bank som minst sagt blir skakig när vår bostadsbubbla spricker?
Varför blir jag inte särskilt orolig?
Nordea äger skulden men har x antal % av bostäderna i pant. Du ser inga problem med det? De som tar över Nordea får ganska mycket godis i påsen.
Bara om de kan sälja fastigheterna i sin tur, annars står de där med värdelösa objekt.
"Den svenska regeringen har sedan länge aviserat att Sverige inte under överskådlig framtid är intresserat av att ansluta sig till bankunionen."
Mao, läsarna kan ignorera bloggarens inlägg – detta inlägg och i princip alla andra inlägg som rör EU – då dessa oftast slutar i febriga rundgångar.
Ja, precis. "Resonemanget" här verkar vara att ignorera fakta och anta att Borg&co har en hemlig agenda att sälja ut landet.
Då kan man nämligen ignorera både fakta och vad folk säger genom att påstå att det är lögn och manipulation.
EU-motståndet består alltså av 9/11-truthers.
Inget nytt. De flesta rubrikerna och många av inläggen på den här bloggen håller Aftonbladetklass. Ska man bedriva en kommersiell blogg verkar det tyvärr vara enda sättet. Trams säljer…
Nåja, då och då kan man fortfarande hitta ett och annat guldkorn på denna blogg, men det blir tyvärr allt mer sällan.
Ni missar poängen. Det oroväckande är inte om 9 miljoner människor från ett kargt land uppe i norr ansluter eller inte. Försök istället att förstå vidden av vad som händer ute i Europa.
Fast det är ju inte det som blogginlägget eller de flesta kommentarerna handlar om. Det handlar istället om nån ekonomisk dolkstötslegend där vår rättfärdiga seger och självständighet säljs ut till främmande makt av illasinnade politiker. Likheterna med den ursprungliga dolkstötslegenden är rätt slående faktiskt.
Psykologer brukar säga att anledningen till att truthers är som de är, är att de vägrar tro på en kaotisk eller likgiltig värld, och väljer att tro på en välordnad ondskefull konspiration istället. Det är snarlikt här. Fullt med kränkta vita män som är ursinniga över sin egen obetydlighet och som försöker göra sig betydelsefulla genom att hävda att de är så viktiga att nån åtminstone konspirerar mot dem.
Tycker det är komiskt. Cornu brukar ju håna vänsterfolk som är emot allt som kan associeras med USA…..
The Man
Vad exakt betyder det att: "Anders Borg anser att en bankakut för Sveriges del måste kunna skriva ner 20% av bankernas skulder, medan EU nöjer sig med 8%."?
Vilka skulder är det som ska skrivas av? Skulderna till de som lånat ut pengar till banken (sparare) eller skulderna från lånarna till bankerna?
@S/S Josefin
Om det nu är en bank som har problem och måste räddas så är det ju bankens tillgångar minus dess skulder (kallas eget kapital) som måste ökas på. Därför är det rimligt att det är bankens skulder som man vill kunna skriva ner (och det är inte bara sparare som lånar ut pengar till banken, och än mindre bara banktillgodohavanden som återfinns där).
@S/S Josefin; Bankernas tillgångar är mycket mindre värda än de är bokförda till(dvs verkligt värde). Bankerna är egentligen insolventa men genom att omklassificera tillgångar(tidigare trading-tillgångar etc) där dessa nu värderas efter att de förfaller(även om de inte riskerar att få betalt vid förfall) så har de kunnat undvika att bokföra stora förluster. Går bra att mygla när staterna är med på noterna (ändrade redovisningsregler) men svårare när räntorna stiger och bankerna lider brist på likviditet. De har klarat sig länge tack vare ECB(OMT etc) men nu flyr pengarna sakta men säkert allt fler statspapper som bankerna haft som s.k "riskfria" tillgångar. "Förlusterna" ökar ytterligare. Så snart tvingas ECB strunta i sina regler(och börja trycka nya pengar utan sterilisering etc) eller så gör man om EU´s skulder till en skuld och fortsätter trycka/köpa(QE). Men räntorna stiger likafullt och det skapar det STORA problemet för regeringarna och deras överskuldsättning. Stigande räntor ökar budgetunderskotten. Till slut även för de korta räntorna. Räntorna stiger för att räntorna är för låga och för riskfyllda. Centralbankerna står med byxorna nere. Och de förlorar därutöver sitt mod i detta gigantiskt vansinniga experiment. Kapitalflykten från Europa lär öka om euron också fortsätter att falla. Höjer alltså räntorna ännu fortare.
Som @Anonym skriver behöver man göra om skulder till eget kapital(rekonstruktion). EU nöjer sig med 8% för att man räknar med att fortsätta med redovisningsmyglet. Hur man räknar i övrigt är svårt att säga. De vet själva inte vad som väntar varför 8% nog bara är en relativt hypotetisk siffra.
@rttck
Har du några exempel på dessa tillgångar som bokförs till avsevärt mycket högre värde än vad de egentligen borde? Och har du belägg för att dessa är så omfattande att bankerna blir konkursmässiga annars?
Det där med hur mycket man skall göra om skulder till eget kapital är ju en avvägning, för det kommer ju vara någon som får "betala" detta och framförallt måste vara villiga att ta risken att bli tvugna att "betala". Dessutom finns ju risken att man drar med ytterligare banker ifall denna någon råkar vara en annan bank.
Till syvende och sist blir det pensionskapitalet som betalar då dessa är de ofrånkomligt största placerarna. Alltså betalar löntagarna hur man än vrider och vänder på steken. Frågan är bara hur mycket de övriga skall få betala.
Apropå insolvens behöver man bara räkna baklänges om en bank har en "leverage" på typ 40(typ Deutsche Bank). 2,5% negativ förändring av balansräkningens tillgångssida och det egna kapitalet är förbrukat. Och det handlar om "hedgar" som drabbats pga att de teoretiskt/ implicita kalkylvärdena inte matchat över tiden(s.k tailrisks).
Tillkommer bankernas s.k "riskfria" tillgångar t.ex, statobligationer i EMU-papper som inneburit insolvens. Behöver man knappast behöva dokumentera närmare. Överskuldsatta länder som har högre låneräntor än potentiell BNP(konstanta budgetunderskott) och som saknar förmåga att minska sina skulder. Kan dessa papper värderas till ens förfallovärdet om motparten inte kan betala? Skulderna har fått rullas av ECB t.ex.
Och nu börjar räntorna stiga över hela statsskulds-linjen!
"Till syvende och sist blir det pensionskapitalet som betalar då dessa är de ofrånkomligt största placerarna."
Lysande, folk som blir tvingade att investera behöver man ju inte ge lugnande för att de skall investera. Frågan är hur det ser ut i euroområdet i stort, dvs ifall det i stor utsträckning är tvångssparare som riskerar få sina fordringar nedskrivna eller om det är mer frivilliga andra banker i andra länder – det senare skulle ju göra att man gärna vill släppa lite skönmålade siffror som 8% (och hoppas på att alla skall tro att det räcker).
Att det bara behövs 2.5% förändring av balansen för att förbruka egna kapitalet är en sak – att tillgångarna genomsnittligt är upptagna till mer än 102.5% av sitt "rätta" värde är en annan sak. Obligationer som riskerar att inte betalas är förvisso ett exempel på tillgång som skall värderas till lägre än det nominella värdet (eller vad man nu skall värdera dem till i normala säkra fall), men är det verkligen så att de har behållt värderingen av dessa i bokföringen? Om skulderna rullas av ECB så innebär väl det att ECB tar över fordringen och banken får betalt och då är det problemet för bankens vidkommande ur världen.
FASB 157 blev en game-changer 2008 i USA….mot FASB´s egen övertygelse som protesterade. Europa följde bara efter..i vanlig ordning. Mark-to-market blev delvis mark-to-believe.
Ja det sjuka är ju att löntagarna alltid förlorar till sist. Men som den svenska bankakuten visade går det att nationalisera banker(jmf UK) och gå ur affären med vinst på sikt även om lönsamheten blir dålig(om man räknar fördelaktigt). Frågan är då om en man skall låta pensionsfonder m.fl ta över ägandet i insolventa banker. Det lär minska pensionerna under hyfsat lång tid tills bankerna återigen ger fonderna möjlighet att "få återbetalt". Men det vore kanske rättvisast, dvs att marknaden får bestämma. Inget "moral-hazard" och att man kastar ut bankledningarna så det blir ett slut på all looting.
Ja frågan är hur långt man hunnit med att värdera bankerna och framförallt hur man värderat illikvida och "förlustvärderade" tillgångar. Mot tillgångarna skall avräknas säkerställda prioriterade fordringar för att kunna summera brister i kapital(och kapitaltäckning) som måste täckas av kapitaltillskott av ägarna och/eller de oprioriterade långivarna genom rekonstruktion. Problemet är att bankerna behöver minska sina balansräkningar. Inte minst om räntorna stiger medan ekonomin samtidigt stagnerar. Hur skall de kunna minska sin hävstång om de samtidigt måste realisera förluster? Bankförsäljningar "en masse" påverkar prissättningen/värdena ytterligare negativt. Så vem skall stå för tillskotten av kapitalbristerna? Allt skjuts fortfarande framåt(burken sparkas). Tiden rinner ut….
Värdena för förlustobligationer har inte värderats till marknadsvärde om det gäller s.k "riskfria" statspapper(utom för de som kvarstannat i den s.k trading-portföljen). De kapitaltillskott som t.ex skett i grekiska banker(till slut) är gjorda med bl.a nödkrediter från ELA där den grekiska centralbanken tryckte egna pengar(=ELA) som de i sin tur använde för att skapa pantvärden(aktier i deras banker)som i sin tur användes låna ut pengar till staten som i sin tur kunde användas som säkerhet för lån från ECB där Tyskland står som den största fordringsägaren av dessa nytryckta pengar via Target2-balanser. I USA clearas alla nettoskulder inom staterna och med omvärlden. Inte inom EMU. Där växer bara Tysklands(och Finlands och NeLux´ fordringar).
ECB har inte köpt alla obligationer från bankerna. Men visst har bankerna kommit undan tack vare ECB´s köp. Det var ju själva bail-outen förutom att medverka till lägre räntor. Riskerna har bara flyttats å andra sidan. QE3 i USA leder till att centralbanken blir ensam i marknaden medan alla andra lämnar den. Så mycket för prisbildningen!
Kommer EU att hinna före kapitalflykten? Jag tror de får stora problem redan under hösten i år.
"FASB 157 blev en game-changer 2008 i USA….mot FASB´s egen övertygelse som protesterade. Europa följde bara efter..i vanlig ordning. Mark-to-market blev delvis mark-to-believe."
Men då borde det ju finnas information om hur mycket av bankens tillgångar som har osäkert värde. NB att säga att man inte vet hur stora tillgångarna är är en helt annan sak än att säga att de är mycket mindre än vad de är bokförda som.
"Men som den svenska bankakuten visade går det att nationalisera banker(jmf UK) och gå ur affären med vinst på sikt även om lönsamheten blir dålig(om man räknar fördelaktigt). Frågan är då om en man skall låta pensionsfonder m.fl ta över ägandet i insolventa banker. Det lär minska pensionerna under hyfsat lång tid tills bankerna återigen ger fonderna möjlighet att "få återbetalt". Men det vore kanske rättvisast, dvs att marknaden får bestämma. Inget "moral-hazard" och att man kastar ut bankledningarna så det blir ett slut på all looting. "
Rent generellt så bör ju det finnas en möjlighet för fordringsägare (och kanske andra) på bolag (och då kanske inte bara banker) i vissa fall under tvångsmässig åtgärd kunna få delägande i bolaget (ifall det är konkursmässigt). Helt enkelt låta de som bjuder högst för andelarna få tilldelning ifall buden täcker upp underskottet.
För övrigt är ju anledningarna till att löntagarna förlorar är att bankgarantin finansieras av skatter som tagits ut från löntagarna (oavsett vad man säger om stabilitetsfonder hit och dit). Eller så finansieras de av pengapressen och då förlorar de på att inflationen äter upp deras löner. Eller så skrotar man bankgarantin och då förlorar de för att de blir av med sina pengar på kontot. Detta gäller för övrigt andra som har inkomster som inte är lön.
Alla som är sugna på att köpa bankaktier bör först läsa denna artikel.
@Anonym; Bankerna kämpade via lobbyism under årtionde för att få värdera tillgångarna till marknadsvärde. Varför? För att kunna intäktsföra värdeökningar utan försäljning! Varför? För att kunna öka "leverage" förstås. Och använda derivat som riskbegränsnings-(hedge)instrument t.ex.
Problemet med kraschen och efterverkningarna blev att tidigare likvida tillgångar förlorade i pris och föll i attraktivitet. Genom FASB 157 kunde bankerna istället hitta på ett pris som baserades på modeller istället för marknaden. Ja det finns officiella lägre priser för det mesta.
När det gäller ett rekonstruktionsförfarande så bestämmer antagligen en myndighet(Finansinpektionen i Sverige) när en bank behöver mer kapital. Sker inte detta inom utsatt tid så kan staten ta över(Carnegie) och/eller så blir det en likvidator eller som i USA något som liknar ett förmyndarskap beroende på syfte och regelverk(FDIC t.ex). Men det kan bli stora problem pga domino-effekter via motpartsrisker. De europeiska bankerna kan via gummireglerna hållas flytande. Insolvens är ju till slut avsaknad av pengar eftersom krediterna sinar. I banksystemet ser centralbankerna till att krediterna inte sinar oavsett insolvens.
Som du säger i sista stycket. Alla bubblor får till sist finansieras genom inflation, dvs genom nya skatter och att centralbanken ser till att hålla uppe inflaterade tillgångsvärden tills realekonomin kommit ikapp. Denna gång ser det dock ut som om deflationen(och ev stagflation) förhindrat "standardlösningen". Därför tvingas man nu titta på den andra lösningen. Debt/equity-swaps. Problemet är att stigande räntor kan påskynda default-riskerna för många statslån.
@Purjolöken; Hmm en tankeväckande artikel som borde pryda alla stora tidningar minst en gång per månad. Vem vet hur många London Whale´s som finns där ute. Som bara väntar på att explodera pga av en felanalys av marknadsriktningen eller dylikt.
Dodd-Frank blev ett skämt i flera avseenden. Ordentligt genomarbetad av banklobbyisterna. T.o.m Basel III´s tillämpningsföreskrifter i USA sägs ha blivit avklädda genom en massa lönnutgångar och detaljstyrningar.
UK har hittills gått i rätt riktning mot en återgång till en modern Glass-Steagall.
USA´s bankaktier lär dock fortsätta upp en bra bit till tror jag. Först när Real Estate-priserna vänder nedåt från 2015 blir det stora problem. Eller om lagstiftarna hittar på något.
@rttck
Du har inte visat på att du har belägg för att bankerna egentligen är konkursmässiga. Vidhåller du det påståendet eller är det mer att du menar att det råder en osäkerhet i bankernas balansräkning?
@Anonym; Det räcker väl med myndigheterna och myndighetspersoner som uttalar sig. Samt folk inom branschen, t.ex f.d bankpersonal. Lägg till de skarpaste oberoende analyshjärnorna.
Som mitt ex. visade är inga tillgångar upptagna till några genomsnittliga värden inom banker. Med marknadsvärdering är alla vinster tagna i balansräkningen. Bara förlusterna är gömda. Endast en rätt genomförd hedge/position kan klara solvensen vid oväntat stora prisfall vid t.ex "leverage" 40. Något som inte varit/är ovanligt i Europa till skillnad från USA.
Vet inte om du ännu riktigt förstått skillnaden mellan bankinsolvenser och motsvarande inom andra företag som är beroende av banken? Eller om du förstår de politiska motiven bakom oviljan att försätta en bank i konkurs.
@rttck
Var har du då uttalande från myndigheterna i den här frågan? Eller uttalande från f.d bankpersonal? Eller de skarpaste oberoende analyshjärnorna?
Tillägg: sen kan man ju fråga sig ifall det är att anse att man ansluter sig för att man förbundit sig eller gör det "frivilligt" med tanke på att ett sådant anslutande inte vore under premisserna man förbundit sig under.
@Anonym; Problemet med bankernas balansräkningar är att noterna inte är detaljerade. Stresstesterna som görs av myndigheterna räknar t.ex inte med marknadsvärden av level-2 och 3-tillgångar. De tar inte heller med orealiserade förluster på europeiska EMU-obligationer som hålls utanför tradingportföljen. Anledningarna till att Basel III-förslaget kom var bankinsolvenser. Om du följt bankdebatten i Europa och USA sedan 2008 skulle du nog ifrågasätta mindre. Genom redovisningsändringen överskattar man både resultat och ställning. När det gäller derivathandeln beräknar man även riskerna felaktigt genom nettning istället för brutto och därigenom uppkommen motpartsrisk. Som @Purjölökens artikel beskrev föreligger det enorma risker som är oöverblickbara och okontrollerbara. Förluster kan gömmas undan tack vare avstegen från marknadsvärderingen. Med det säger jag inte att just amerikanska banker är insolventa. Det är de inte förutom möjligtvis Citybank av de stora. Insolvens = för lite skydd mot marknadsförändringar. Att de blir utan pengar som 2008 är en annan dimension. Ett sista steg i konkursen när centralbankerna räddade dem genom likviditetstillförsel och RMBS-swapar(byte av förlustpapper mot statsobligationer).
@Anonym; Är vi överens om att t.ex EMU-obligationer inte kräver kapitaltäckning trots att flera länder saknar kapacitet att betala tillbaka sina lån och där ECB manipulerar priserna. Är vi överens om att bankerna inte värderat alla sina innehav av statsobligationer till marknadsvärde för att de fört över dem till portföljer som inte längre behöver marknadsnoteras. Statsobligationer är normalt bankernas största placeringar undantaget vanlig utlåning.
Dagens artikel om banker i EU är från VoxEU:
"Starting next year, when it takes over authority for bank supervision, the ECB will review the quality of banks’ assets. But it will be unable to review the longer-term viability of banks’ business models. Current owners will resist to the end any dilution of their control; and no national authority is likely to admit that their national “champions” lack a plausible path to financial viability.
CommentsView/Create comment on this paragraphKeeping a weak banking system afloat has high economic costs. Banks with too little capital, or those without a viable business model, tend to continue lending to their existing customers, even if these loans are doubtful, and to restrict lending to new companies or projects. This misallocation of capital hampers any recovery and dims longer-term growth prospects.
CommentsView/Create comment on this paragraphWhat should be done is clear enough: recapitalize much of the sector and restructure those parts without a viable business model. But this is unlikely to happen any time soon. Unfortunately, until it does, Europe is unlikely to recover fully from its current slump."
Read more at http://www.project-syndicate.org/commentary/europe-s-zombie-banks-and-the-current-recession-by-daniel-gros#QpbGfFZtXSVpQy2D.99
1. Är det nån som har sagt att 46 mdr ska in innan vi beslutat om vi ska gå med?
2. Är det nån som har sagt att vi ska gå med?
Jag gissar att svaret på båda frågorna är nej.
Vi resonerar hypotetiskt eftersom man inte kan lita på våra kära politiker. Historien har alltför ofta inneburit allsköns sånger som utbyts mot helt andra handlingar när väl allt satts på sin spets.
Men jag hoppas du får rätt även om kommande beslut.
Varken blogginlägget eller kommentarerna är särskilt hypotetiska, tycker jag.
Regeringen kan i princip när som helst införa euron. Vi är redan bundna genom beslut. Av det kan man förstås hävda att ingen regering vill gå emot opinionen…för tillfället. Bara för att ta ett exempel!
…men du har rätt i att Cornu tycks vara säker på att vi ansluter oss till bankunionen. Ena dagen skriver också media om att vi kommer gå med. Andra dagen inte! Vem vet hur regeringen egentligen tänker? Förhandlingar eller bara taktiska försök till förhalning av ovilliga beslut. Reinfeldt var från början tydligt emot. Sedan har man hört både det ena och det andra. Klart Regeringen är rädda att bli utan inflytande då Kommissionen m.fl försöker med utpressning. Britterna är ivf tydliga. Är vi tillräckligt tydliga?
Reinfeldt, Borg, Bildt, Carl B. Hamilton vill alla införa euron i Sverige. Det har jag hört eller läst i olika nyhetsförmedlingar. Detta implicerar att dessa herrar vill gå med i bankakuten. Man vill ju tillhöra "kärnan av Europa"!!
En majoritet av riksdagsledamöterna är republikaner. När tror du de tänker avsätta kungen?
Den dag politikerna tror att det kommer gynna dem vid nästa val…
Politiker gör inte vad de tror på eller vad de brinner för. De gör vad partiet säger och partiet gör vad som är bäst för att vinna nästa val.
För att införa euron så måste det dock till en grundlagsändring – det blir lite märkligt med riksbanken annars. Sen krävs det väl också att vi skall uppfylla massa kriterier som vi för närvarande inte uppfyller vilket gör att vi inte tillåts införa euron nu – kan för övrigt användas som en undanflykt för att man inte vill införa euron.
Konvergenskriterierna siktar in sig på statsfinanserna, inte privatskulderna(swap sa det..). Riksbanken blir kvar och jobbar på med lite färre uppgifter bara. Grundlagsändringarna är formalia och kan göras inom ett år under ett valår. Undrar jag vad våra politiker egentligen tycker…innerst inne? De flesta har nog ingen aning utan lär rösta enligt partipiskan. Om det inte skapas en informationskampanj först av motståndarna……
Problemet är väl mest att grundlagsändringar kräver kvalificerad majoritet.
Jag tror att euron kommer att haverera på något sätt. Eller i varje fall falla mot "ursprungskursen" 0,8 dollar. Frågan är vad kronan då står i. Och hur USA påverkas pga av en ny dollarchock? Och världsekonomin. Ett nytt 1987 förväntar en del tänkare. Det efter att dollarn stigit från 1981 till 1985 efter räntehöjningarna av Volcker etc.
http://blogs.telegraph.co.uk/finance/ambroseevans-pritchard/100025122/mad-latvia-defies-its-own-people-to-join-the-euro/
@rttck
Så länge konvergenskriterierna inte är uppfyllda så finns det ju en stor risk att sverige inte får införa euron.
Frågan är alltså lite frågan om när och om man vill satsa på att gå med i euron – vill man inte eller om man vill avvakta så ser man till att inte vara så aktiv med att uppnå konvergenskriterierna. Då blir liksom bundenheten inte så viktig eftersom man ändå inte får komma med (än). När man tycker det börjar bli dags att gå med så får man ta itu med konvergenskriterierna.
NB att man skall ha uppfyllt EMR-II i två år innan man är värdig så regimen kan inte införa euron sådär när-som-helst. Och grundlagsändringen kan i praktiken bara göras om det skulle varit riksdagsval ändå (man kan iofs i teorin utlysa nyval bara för att ändra grundlagen, men det skulle nog kräva att folket verkligen är med på ändringen) vilket även det gör att man inte kan införa euron när-som-helst. Dvs det krävs 2-6 års förberedelse för att införa euron.
@Anonym; Så kan man nog se det men politik är politik. Att Grekland m.fl kom med som de gjorde var bara politik och avsteg från kriteriernas avsikter/krav. Frågan är snarare om det finns politiska önskemål om att gå med som inte vädras offentligt?
@rttck
Det är dock i vilket fall som helst ganska svårt att få till en grundlagsändring utan att man vädrar förslaget offentligt. Då kan man få något kortare förberedelse ifall infallet att gå med i euron kommer nära ett ordinarie val (så säg 1-5års förberedelse beroende på när nästa val hålls).
Till detta skall med tanke på mandatfördelningen efter valet förankras så att förslaget för grundlagsändringen kan gå igenom även efter valet.
@Anonym; Jag säger att det enklaste är att få gå med. En annan sak att våga det politiskt! Formalian skulle dock idag kunna falla på vår privata skuldsättning. Kommissionen skulle antagligen kräva att vi tydligare försöker bromsa utvecklingen(fastighetsskatt och amorteringar).
"Sverige har prövats 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008 samt 2010 och har vid dessa prövningar ansetts uppfylla tre av de fyra första konvergenskraven. Det krav som inte har uppfyllts är kravet på en stabil växelkurs. Den svenska kronan har inte deltagit i det europeiska växelkurssamarbetet ERM II. Dessutom anses inte den svenska riksbankslagen uppfylla de krav som ställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt." – wikipedia.
D.v.s. vi har parkerat på handikapparkeringen strax utanför ERM, och stannar där tills vidare. Bara vi inte får P-böter…
Kommentaren var avsedd för anonym i kommentaren ovan.
Sett till utvecklingen i Europa sedan 2008 så tror jag att växelkurs-kravet är av underordnad betydelse. En flytande liten skvalpvaluta som kronan kan alltid påverkas av centralbanken. Men i dagens insolvens-miljö har det blivit svårare när kronan blivit hårdvaluta i brist på safe-haven-placeringar. Men det är slut med det nu. Räntorna stiger och kronan kommer att värderas mer nyktert, dvs bara efter förtjänst.
Sverige skulle f.ö. välkomnas som ny EMU-medlem! Efter några formalie-övningar.