Det är allmänt vedertaget att man inte kan bo på landet utan bil och bilen och bilismen är en förutsättning för livet på landet. Men så har det inte alls alltid varit och man kan snarare vända på det hela och argumentera för att bilismen dödade landsbygden.
Går vi tillbaka till så sent som 60-talet och 70-talet, rent av 80-talet, gick det alldeles utmärkt att bo på landet utan bil, eller åtminstone utan att använda bil ständigt och jämt. Men någonstans kom en brytgräns, där den ökande bilismen istället blev ett ok för landsbygden och inte en möjliggörare.
För i takt med att vi kör allt mer och längre med bil, så dödar man också all service och arbetstillfällen på landsbygden, vilket i sin tur leder till ännu mer bilkörande och så har man en positiv förstärkningsspiral. Istället för att handla lokalt så tar man bilen in till stan och slår på så sätt ut service och lokala arbetstillfällen. Därmed kommer tidigare lokalt anställda att börja pendla till jobbet i stan, och ännu färre är kvar och använder lokal service och ännu mer service och arbetstillfällen slås ut.
Det går att hävda att bilen möjliggör boende på landet, då man kan pendla, men den enda service pendlaren orsakar lokalt är förskolor där man dumpar barnen. Pendlaren åker till jobbet innan åtta och kommer hem efter klockan 18. Någon tid för lokalt nyttjande av service annat än på helgerna finns inte för pendlaren.
I kontrast så cyklade eller rent av gick människor på landet sina ärenden bara för några decennier sedan. Men någonstans ändrades detta och man började ta bilen. Och då kunde man lika gärna fortsätta lite längre och så satte nedmonteringen igång.
Samtidigt ser vi ju nu motsvarande utveckling kring våra städer, där konsumtionstemplen växer upp med enorma parkeringsplatser och parkeringshus utanför stadens centrum. Vilket likt tidigare på landet leder till utslagning av centrumhandeln och tvingar fram ännu mer bilism, vilket slår ut centrumhandeln ännu mer osv.
Jag tror inte speciellt många landsbygdsboende inser detta. Istället kräver de ännu bättre vägar, motorvägar, trefiliga 100 km/h-vägar med mitträcke etc, för att snabbare kunna ta sig till sina jobb och konsumtionstempel. Allt för att komma bort så fort som möjligt från den lokalt kollapsande servicen.
Vad en levande landsbygd behöver är istället riktigt dåliga vägar och riktigt dyrt bränsle. Kanske kan utvecklingen i en naiv värld någon gång vändas, men det är tveksamt. För även om bränslepriserna skjuter i höjden, så finns de snabba fina vägarna bort från landsbygden kvar.
73 kommentarer
Nej nu tror jag du är ute och cyklar, om du ursäktar ordvitsen. Nedmonteringen av landsbygden har varit en medveten strategi från det styrande Partiet. KR-jordbruk modellerade efter sovjetiska kolchoser slog ut det småskaliga familjejordbruket. "Den Solidariska Lönepolitiken" så till att lågproduktiva lokala industrier slog igen. Min ladugård har plats för 12 kor, en stor anläggning när den byggdes. Vilken bonde skulle leva på den idag? Bläddrar jag i kalendrar från den lokala lantmannaföreningen ser man på 60-talet annonser från en mängd lokala mekaniska verkstäder. Idag finns av dessa bara Ålö-maskiner kvar. Snarare tro jag att bilen tillsammans med socialförsäkringssystemen är just var som möjliggör att folk fortfarande kan bo kvar. Vad annars finns kvar att leva av på landsbygden? Gruvdrift, vattenkraftsutbyggnad, jord- och skogsbruk, allt motarbetas och kvar finns bara pendling till till staden eller a-kassa och sjukpenning.
Att i stort sett hela världen rör sig i denna riktning är alltså socialdemokraternas fel? Jahadu.
Håller med, har också sådana gamla skrifter.
Fler orsaker:
Centralplanerare i stockholm som bestämmer vad vi egentligen skulle syssla med här i landet
Skattesystem
skattetryck
Litet grundavdrag
25%moms
Frihandel
TV- folk slutade umgås
Se en dag i Linneryd på svt play, redan då fanns tilltron till centraliseringen.
Utan landsbygden dör staden fort. Utan staden klarar sig landsbygden däremot hyffsat (det GÅR att finna/odla föda på landet, men det är betydligt svårare i staden). Jag tror som Cornu att det är högre bränslepriser som behövs. Vägarna blir fort sämre, bara man slutar underhålla dem. Lite bättre fart på finanskrisen och grusvägarna kommer att breda ut sig, på sikt. Att tro att landsbygden bara kan överleva som boplats för pendlande stadsbor tyder på bristande förståelse för vilken verksamhet i samhället som är värdeskapande och vilken som bara är en (STOR) överhead-kostnad.
Struntprat det finns hur mycket fågel som helst att skjuta. Duvor, skator, änder, svanar och andra småfåglar så som sparvar. Det är bara att välja och vraka.
De dåliga vägarna gör iallafall att bygdekulturen bevaras lättare.
Vidare är det ju så att det i städerna finns en hel del bostadsområden där folk faktiskt har en tomt som de kan odla på (det finns iofs även koloniområden med detsamma).
Problemet med staden blir snarare att produktionskapaciteten är för liten för dess invånare.
Å andra sidan när maten ändå kommer från långtbortistan så har den svenska landsbyggden ganska måttlig betydelse för svenska städer.
Anonym,
Hur har du tänk dig att förhindra hungriga skaror att äta upp det du odlat innan du själv hinner med? i ett sådant läge är dom med egna trädgårdsland i stockholm definitivt en bristvara
@xtra-allt
Jag hade inte tänkt att göra något speciellt, om de hungriga skarorna tycker om att mumsa i sig lite blommor och chilifrukter så är det väl inte mitt problem…
Du har helt rätt och problemet är bristen på en vettig beskattning av fastigheter/mark. Ifall marken i städerna och kring köpcentrum beskattades med en markvärdesavgift värt namnet skulle de inte bli lönsamt att hålla på och dra in massa bilister ifrån runt omkring städerna. Kostnaden för parkeringsplatserna skulle bli för dyra.
Hela idén om köpcentrum är förövrigt lite småpervers utifrån ett stadsplaneringsperspektiv. Städer är i grund och botten handelsplatser som börjat expandera och som frodats genom ökad konkurrens och inflyttning. Köpcentrum fyller samma funktion men är istället monopolstäder där innehavaren låser ute konkurrens stoppar inflyttning för att hålla uppe priset inom monopolet.
Att vi tillåter byggandet av denna typ av handels/markmonopol är ett av många exempel på hur snett det har gått med vår stadsplanering.
Att laduhusen är monopolstäder har jag aldrig tänkt på förut, mycket intressant. Synd att stadsplanerarna inte tänkte längre än näsan. I Japan har de inte alls denna fixering på storföretag och det märks eftersom alla delar av städerna lever och kan frodas lokalt.
@adam
Det är ju bland annat markkostnaden som drivit denna utveckling. Marken är dyr inne i städerna och billig ute på landet och vid en viss punkt så blir det mer lönsamt att bygga köpcentrat utanför staden.
Att det dessutom är så trångt i städerna att det blir svårt att få plats med kunder som kommer med bil gör det inte lättare för statskärnan att konkurrera med köpcentrat.
Jag ser öht inte problemet med att tillåta folk att bedriva handel utanför städerna – det är ju när man förbjuder handel utanför städerna som man verkar för något slags monopoltänk.
Jag tror du träffar helt rätt här Cornu, utbyggnaden och utvecklingen bilismen har blivit självförstärkande och ett självändamål. Vi har byggt om samhället för att göra det enklare om man har bil, och folk har kört allt mer bil eftersom det blir enklare, när samhället byggs för detta. Servicen på landsbygden utarmas, stadskärnor utarmas eftersom bilisterna hellre åker till köpcentra med giganstiska parkerings-öknar.
Ser man till vad bilåkande kostar, så måste många jobba i två timmar för att betala sitt bilåkande under en timma. Med tanke på att cykling också ger motion, så måste man fråga sig vad vi egentligen vunnit på den utbyggda bilismen.
Håller helt med!
Jag skrev ett inlägg på samma tema för ca ett år sedan: ylven – Vad landsbygden behöver
Bra synpunkt där med att slopa pendlingsavdraget. Ytterligare något som gör att folk inte jobbar lokalt.
@cornu
Som bekant finns redan en karens när det gäller avdrag för resor till och från jobbet, dessutom är detta (till skillnad från vissa andra avdrag) direkt kopplat till inkomsternas förvärv.
Ett mycket bra inlägg, i sin korta enkelhet. Det summerar upp två av de faktorer som är mänsklighetens eviga ledsagare, och förbannelse, nämligen vår dragning till bekvämlighet, och processen "ond cirkel", dvs det negativa som förstärker sig själv, tills snart inga alternativ finns, som inte är kortsiktiga skenlösningar för att rädda nuet på bekostnad av morgondagen. Hur mycket sofistikerad teknik går inte åt till att skapa onödiga bekvämlighetsfrämjande finesser, som div. fjärrkontroller och kommunikation som används i okynnessyfte utan verklig kvalitet och innehåll, t.ex.? Alla högkulturer har till slut fallit på liknande sätt, när det man i ett svårt läge har kämpat för väl har uppnåtts, och kulmen är nådd. Då tilltar det långsamma förfallet, eller implosionen, i en självförstärkande spiral nedåt.
…ett ambitiöst inlägg med nya tankar för att vara i mitten av juli. Klarar svensken att ta till sig nya tankar mitt under semestern? Du kanske får köra en repris på det här inlägget i augusti när svenskarna "är tillbaka" igen, både mentalt och fysiskt. 🙂
Så alltså behöver vi en planekonomi. Jag har aldrig förstått vad det är för fel med att planera 😉
Nej, jag anser inte det. Kanske dock till en liten del.
Eftersom bilismen också har drabbat Norge, som har en mer levande landsbygd Sverige, så borde det vara andra faktorer som tar död på vår landsbygd. Norge och norska regeringar har en helt annan syn på sitt land och landsbygd. Norge är mer provinsiellt och nationalistiskt än Sverige. Norges senaste importtullar på hårdost och lamm- och nötkött, är ett talande exempel på att Norge månar om sitt inhemska jordbruk och om sin landsbygd. Finland har dock haft en liknande trend som Sverige, om än inte lika allvarlig som i Sverige.
Sverige har haft olika regeringar under lång tid som har gynnat urbaniseringen. Avfolkningen av landsbygden har varit sossarnas politik från 60-talet och framåt. Det slog undan maktbasen för sossarnas motståndare centerpartiet, samtidigt som maktbasen för sossarna antogs öka. Med fler arbetare i tätorternas storföretag under överinseende av LO skulle man få en större väljarbas.
Det intressanta är grönavågen-rörelsen på 70-talet, som var en motreaktion till urbaniseringen och är litet svårförklarlig. Den skulle kunna komma igen.
Men de verkligt stora bovarna som har förstört förutsättningarna för en levande landsbygd är ca 20 år med EU-medlemskapet, nyliberalismen, globaliseringen, försvarsnedläggelsen samt antipatriotismen som har varit förhärskande strömningar i det politiska etablissemanget. Således är parollen för Alliansregimen:
”Hela landet ska inte få leva!”
”Hela landet behöver inte försvaras!”
Helt rätt förklaring.
På den amerikanska landsbygden måste man lösa allt lokalt, så också på andra ställen…
Det innebär att kommumerna måste bli mindre, inte större.
Så kan man leva lokalt, kanske …
Skatterna måste också bli därefter!
Nu skattar man folk ner i skosulorna och därmed blir alla socialfall…
Även de som skulle kunna klara sig ärndå.
Nu hittar du på. Man löser inte alls allting lokalt på den amerikanska landsbygden.
Tvärtom är det en än mer globaliserad marknad, frukten i fruktodlingarna plockas antingen av fångar som bussas dit från närmaste fängelse (jo, det är sant!) eller av illegala mexikaner som smitit över gränsen.
Det beror på hur amerikansk landsbygd definieras. Staterna i USA:s inland har långt mer energi, livsmedelsproduktion och andra naturresurser per capita än kustområdena och har därmed långt bättre förutsättningar och det kommer att märkas på ekonomin och till slut när området kollapsar. På liknande sätt är det i Sverige. Men här är avstånden så korta och centralstyret så stort (kommunerna är statens förlängda arm) att folk kan fly och problemen blir utjämnade. Oavsett, om halva befolkningen eller mer flyr New York eller Stockholm så blir det bara skit kvar. När det vänder finns det nog ingen botten för dessa extremt urbaniserade områden. Stockholm drabbas extra hårt av de stora subventionerna och snedvridningarna under uppbyggnadsfasen.
Ben Dover.
Jo, det där med kriminalvårdens kommersiella sida är ju intressant.
Svensk kriminalvård har lagt ner allt som luktar jordbruk.
Det finns bara en anstalt kvar som driver jordbruk.
Den näst sista var Smälteryd i Sätila.
En gång var Kriminalvården Sveriges största mjölkproducent.
Nu genomförs en utredning som skall kolla hur just arbete md djur och natur påverkar återfallsfrekvensen…
Passar ju bra nu när allt är borta… Så kan man börja om på nytt. I den eviga rundgångens offentliga sektor.
Urban Persson.
Jag har för mig att ungefär 10% av befolkningen är kommunalt anställda..
Alltså här då runt 3500 stycken, då kommunen har 35000 invånare…
En bekant i Frankrike som jag frågade konstaterade att hans kommun hade 212 invånare och tre (3) anställda….
Kanske inte helt går att översätta, men vi sitter nog mer illa till än vad vi vill tro…
Ironiskt nog tvingas de använda straffångar i USA därför att de strypt den illegala migrationen.
Jag vetefan exakt vad som är felet, men kineser och afrikaner föredrar OCKSÅ att lämna landsbygden och jobba i fabrik eller t o m kontor istället för att odla grödor. Ingen vill ha det jobbet.
I de fall de utvecklingen går långsammare så vill jag nog hävda att det beror på statlig inblandning, typ subventioner eller liknande.
Men egentligen är det väl i linje med den teknologiska utvecklingen, produktiviteten per anställd ökar väl i tillverkningsindustrin så varför inte i jordbruket?
Du har missat en grej med "kineser och afrikaner": befolkningsökningen. Jordbrukare i dessa länder lämnar som vanligt över till äldste sonen och övriga barn gifts bort eller skickas i mindre grad iväg till städer. De som har jordbruk att ärva stannar kvar, det är de övriga som OCKSÅ lämnar landsbygden och får ta jobb i fabrik eller t o m kontor. Skillnaden mot förr är att industrialiseringen, många barn och brist på krig i dessa länder har lett till en stor befolkningspuckel som inte har något att göra på landsbygden längre. De har inget jordbruk att ärva. Samtidigt ökar inte produktiviteten som du skriver utan det är antalet människor som behövs på landsbygden som minskar. I själva verket minskar produktiviteten i de flesta av dessa länder pga. jordförstörelse, urbanisering av tidigare jordbruksmark, etc.
De har heller inte i US strypt den illegala migrationen, istället har lönerna fallit i USA och lönerna i hemländerna stigit samtidigt som marknaden översvämmats med sysslolösa straffångar som måste få något jobb för att kunna motivera fortsatta investeringar och höga vinster i den amerikanska privata fångvården.
Ahem, kineserna skaffar färre barn än vad vi i Sverige gör. Invandring och ökad livslängd är det som driver befolkningstillväxten där som här, och det borgar inte direkt för nån livaktig landsbygd.
Angående den agrikulturella produktionsökningen, så visade åtminstone en studie 2002 att den var 2% per år i Kina. Det är så klart betydligt lägre än under 70-80-talet men det är ju fortfarande en ökning. Har du färskare siffror som visar annat så fram med dem för all del.
USA har gjort en hel del för att strypa den illegala migrationen faktiskt. 2010 genomförde Arizona "Senate bill 1070", bl a Georgia och Alabama har nu kopierat lagen och betydligt fler följer.
Se t ex:
http://en.wikipedia.org/wiki/Alabama_HB_56
En artikel om hur farmare inte får arbetskraft pga att de inte längre får tag på illegala mexikaner:
http://www.nbcnews.com/id/44981872/ns/us_news-life/#.Ud4wg0F9BxA
Så, pilutta dig.
Jag ignorerar att du är en allmänt otrevlig typ. Har du någonsin varit i Kina? Jag har bott där, både på landsbygden och i stan och jag kan lova dig att folk i städerna må följa ettbarnsprincipen men inte på landet. Jag har heller aldrig sett någon invandring i Kina (om man bortser från den försumbara lilla andelen utländska gästarbetare och studenter). Kina har en liten produktionsökning, men den matchar inte befolkningsökningen. Ta en titt på andra länder i regionen, jag har inte menat att just specifikt Kina minskar. Än. Men det kommer.
Jag kan lova dig att det inte finns några övergivna lantbruk i Kina (jämfört med i Sverige). Jo det görs en del för att minska immigrationen i USA och det görs en del för att få tillbaka lönsamheten i de amerikanska jordbruken. Men det är inte huvudorsaken, nationellt sett. Det finns fortfarande gott om illegala i USA.
Tack för att du håller en trevlig ton i denna och dina andra diskussioner på den här bloggen.
Ja, jag har varit i Kina. Dock inte överallt.
Kinas fertilitet är lägre än Sveriges och ceteris paribus förökar de sig inte tillräckligt för att upprätthålla befolkningen. Enda sättet befolkningen kan öka är genom ökad livslängd eller invandring.
Säger du att det inte finns nån invandring så tar jag det för sanning så länge.
Befolkningstillväxten är blygsamma 0,48% 2012, vilket då helt beror på ökad livslängd eftersom det tydligen inte finns nån invandring och fertiliteten är låg.
Sammantaget ser det ut för mig som att de gör exakt samma resa som oss, men vi kanske har hunnit lite olika långt. Om urbaniseringen går snabbare än befolkningstillväxten (vilket den verkar göra i Kina) så kommer landsbygden att avfolkas. Eftersom befolkningstillväxten bara beror på längre livslängd kan man också tro att det, som i Sverige, i huvudsak blir gamlingar kvar på landsbygden.
Om produktiviteten i jordbruket ökar 2% och befolkningen 0,48% så har du dessutom fel i att den inte matchar befolkningsökningen.
Huvudanledningen till arbetskraftsbristen är så klart att jordbruksarbete är ett skitjobb som ingen vill ha. Exakt det skrev jag i mitt första inlägg. Och om alla amerikaner väljer bort det, varför skulle kineser eller afrikaner vara annorlunda?
Vad Cornu är inne på med en försämring av vägarna och fördyring av bränslet räcker inte. Man måste gå längre och totalt isolera ett geografiskt område typ en hel kommun från omvärlden och se hur invånarna klarar sig. Först då vet man något om hur det blir vid det snabba komplexitetsfallet för hela landet, förmodligen omkring 2050. Det flesta stryker kanske med, men det måste man acceptera för att förstå detta.
Man kan inte gå tillbaka med någon slags omställning till hur det var typ på 1800-talet (ändå inte så längre sedan). Men man kan fuska och låta dom fly en gång med en speciellt beväpnad räddningsambulans precis innan dom dör, av undernäring, allvarlig knivskada efter bråk om mat eller vad de nu är. Afghanistansoldaternas erfarenheter kanske kan användas för att se till att försöket inte spårar ur.
En kommun i Norrlands inland är lämplig att börja med i ett sådant försök till omställning eftersom de är små, lätta att isolera av all omgivande skog och har låga fastighetspriser. I norr kanske de också är mer mentalt förberedda (vi flytt int). Området måste naturligtvis ha åkermark i proportion till befolkningen, varken för mycket eller för lite och få en realistisk start och förberedelse inom allt som kan tänkas behövas.
Det där skulle nog kunna bli en riktigt underhållande reality-serie.
Fångarna på Farmen.
I USA har det gjorts överlevnadsförsök i typ en glaskupa i en öken för rymdäventyr med maximal återvinning av allt. Efter en tid har dom gett upp. En slags lowtech norrländsk framtidsvärld har större förutsättningar att lyckas och har långt mer realism.
Ett besvikelse i en reality-serie kan bli att det demokratiska och populistiska systemet förklaras irrationellt och vansinnigt och läggs ner. Ska soldaterna som håller ordning på gränserna då ta över och bestämma hur det ska gå till? I så fall börjar invånarna nog snart att kriga med soldaterna. Så det är inte bra att moralisera. Släpp alltså fångarna loss inom fängelset.
Juridiska problem uppstår den dag som man låser kommunen. Men att protestera till Europadomstolen blir meningslöst eftersom isoleringen blir total och någon klagan inte når domstolen. Dagens mänskliga rättigheter läggs nog ner. De som gör något fel med den rådande överbefolkningen kanske efter ett tag med ett svältår när rättvisan har stabiliserats blir halshuggna offentligt till applåder.
Människans sociala liv är en direkt följd av naturresursernas konsumtion. Experiment av den här typen är naturligtvis tabu för de korrupta babblande makthavarna, som är civiliserade och ska lösa problemen. Enligt min oberoende forskning kommer detta oavsett deras fåniga påhitt för en hållbar utveckling i mitten av århundradet. Så det är absolut något som bör prioriteras.
Vi kan börja med ragunda så får vi se hur det går?
Ragunda Kommun går inte. Staten genom Vattenfall har ett pärlband av stora kraftverk i Ragundadalen. Det är minst 6 st och de ger flera TWh och kan inte förloras. Eftersom samhället i området har kollapsat så behöves ingen el. I varje fall inte så mycket.
Annars är Ragunda bra med ett mycket aktivt jordbruk för att vara i Norrland. Av Jämtland har kommunen 4 procent av invånarna, 6 procent av åkerarealen och 16 procent av spannmålsproduktionen. Jämfört med hela landet är antalet kor per invånare mer än det dubbla och åkerarealen ungefär den dubbla (0,6 ha/invånare). Men åkrarna där uppe i norr ger naturligtvis mindre.
Är det lämpliga en kommun mer norrut? Finns där områden naturligt isolerade med stora skogsområden, utan större kraftverk och med åkermark tillräckligt? Många faller på det sista. Men om många flyr, vilket inte kan uteslutas (till Norge?), så kanske det fungerar. I Norrland är typiskt både åkermarken och kraftverken efter älvarna.
En intressant kommun, som är omgiven av stora skogsområden, har mycket åkermark (mer än Ragunda per capita) och lite kraftverk (några Gwh) och inga andra naturresurser är värmländska Storfors, vars befolkning har minskat 1,6 procent per år under de sista 5 åren, trots en enorm flyktingmottagning. Kanske detta är den lämpligaste kommunen att låsa in. Alla folkbokförda där vid ett visst retroaktivt datum blir då inlåsta.
Sysselsättningsstrukturen i Storfors i mycket lämplig med mer än hälften av de förvärvsarbetande på arbetsplatser utanför kommunen. Många jobbar i Norge. Det en gång stolta bruket är i stort sett nedlagt. De indiska ägarna har beslutat att lägga ner den sista rörtillverkningen med 50 anställda vid årsskiftet. Alla utpendlande storforsare blir då inlåsta på hemorten och tvingas till överlevnadssysselsättning. Tyvärr blir även jag inlåst.
Inte en ny men ändå väldigt intressant iakttagelse. Utan arbetsplatser och handel lokalt blir glesbygden bara ett villaområde. Den lokala identiteten försvagas trots idrottsföreningar, hembygdsföreningar etc. Påfallande ofta är det nyinflyttade utifrån som är mest entusiastiska inför det lokala kulturarvet. Just den svenska landsbygden var nog tyvärr särskilt sårbar, med dess små, glesa byar och oftast långt till närmsta stad.
Den stora underliggande faktorn är ändå mekanisering och strukturrationalisering av jord och skogsbruk, i kombination med billigt fordonsbränsle. Och det är ju en global trend, liksom urbaniseringen, som någon skrev ovan, oavsett förekomst av landsbygdshatande politiker.
Det har (sannolikt) försvunnit fler arbetstillfällen inom service och övriga arbeten på landsbygden, än inom jordbruket. Landsbygden har varit så mycket mer än jordbruk, men i råvarukolonin Sverige är det snart bara jordbruk och dagis som finns kvar på landet.
Du har nog rätt där inser jag. Kan det vara den väldigt "förändringsvänliga" statsideologin i Sverige från 30talet och framåt som skiljer oss från andra länder? Nedläggningar av gamla småskaliga verksamheter och rivning av gammal stadsbebyggelse framställdes ju som heliga handlingar som skulle genomföras till varje pris.
Eller var det fackets starka ställning som pressade upp löner och drev på nedläggningar och inflyttningen till de "vertikala statarlängorna"?
Ytterst är det tillväxtekonomin som slagit ut landsbygden. Med småskalighet blir det för liten vinst i en expanderande marknad så riktningen går mot större och större enheter. Allt förstärktes när bilen kom och gav större rörelsevidd. Effekten har nått sin peak och nu sitter vi i en absurd rävsax. Landsbygden avfolkas och där kan man bara bo med bil. All service är försvunnen. I stan (Stockholm) är det svårt att bo i förorter där det inte ligger stora centrum. Finns numera bara en affär som då får monopol. Stormarknaderna är svåra att nå om man inte har bil. Dessutom är transporterna med varor oöverstigliga. Det är jobbigt att köpa 10-pack av vetemjöl och forsla den med tunnelbanan till en tom förort. När tillväxtekonomin kraschar ordentligt kommer säkert en vändning. Service poppar upp i byarna på landet. I stan har det redan börjat. Innerstan har pyttesmå varuhus där allt finns.
Moventia
En avlagd barnvagn är utmärkt för varutransporter – jag har fraktat både TV-apparater, badrumsskåp och grovsopor med en sådan. Fungerar naturligtvis inte för riktigt stora object, men ett 10-pack vetemjöl klarar den lätt, och utan att man behöver anstränga sig att bära.
Jag förstår vad du menar, men jag håller inte med om det "allmänt vedertagna" påståendet att det inte går att bo på landet utan bil. Däremot får man välja vart man bosätter sig – inom cykelavstånd till kollektivtrafik eller nödvändig service.
Jag har bott på landet hela nästan hela mitt liv (undantaget några år när jag pluggade, och ett hemskt halvår i en stockholmsförort). I föräldrahemmet fanns det visserligen en bil, men mina föräldrar är inte sådana som skjutsar överallt utan det var mestadels cykel och buss som gällde. De senaste åren har jag bott utan bil på två olika ställen med ca 5 km till hyfsat tät kollektivtrafik (skånetrafiken är fantastisk, västtrafik är som bekant betydligt sämre). Det funkar hur bra som helst. I stora delar av åtminstone södra halvan av Sverige tror jag att det eviga bilandet mest handlar om lättja och bekvämlighet.
Men om man med landsbygd menar "platser som på rimlig tid endast kan nås med bil" stämmer det förstås. Fast då blir påståendet närmast en tautologi.
Med det sagt håller jag med om att bristen på service (och därmed följande arbetsplatser) på landsbygden är ett problem, och att bilismen troligtvis är en starkt bidragande orsak.
Landsbygden som massförsörjare dödades av industrialismen pss som jägar och samlarsamhället dödades av jordbruket. Produktionsindustrin går samma öde till mötes som massförsörjare och ersätts av information och mediaindustri. En naturlig och sannolikt ostoppbar utveckling.
Man skulle lika gärna kunna hävda att Landsbygden dödades av traktorer (industriprodukt), vilka gjorde de allra flesta på landsbygden överflödiga, varpå de flyttade och tog jobb i industrin.
Den enda landsbygd som kan leva är den som ligger på pendlingsavstånd.
Fast att det bor folk är inte att den lever. Lever är när den är något annat än en sovstad.
Nu bor jag visserligen på en plats med liv och full service, rent av kultur- och nöjesliv, men nio av tio byar inom pendlingsavstånd från Göteborg är helt stendöda och är bara sovstäder.
Din by på pendlingsavstånd till gbg kanske genom går en tillfällig statistisk dödsryckning. Alternativt kanske är på väg att växa till sig till populär tätort, där jordbruksmarken successivt styckas av till villatomter, man får ett litet centrum med bensinmack, pizzeria och sushi, etc, och med tiden köplador.
Vad gäller köplador så tror jag att de tillfredsställer något basalt jägar och samlarbehov, ett slags nöje för många, vilket gör att de hellre åker en bit extra för att komma dit än handlar lokalpatriotiskt.
Sen är det ofta problem med återväxten på landsbygden då de flesta unga flyttar och aldrig kommer tillbaka. Det verkar finnas någon slags brytpunkt där det antingen går utför eller uppför.
Visst, kanske på väg bli tätort eller dödsryckning.
Detta går att ändra på imorgon med en enkel skatteändring. Tillåt att man kvittar underskott från näringsfastighet mot inkomst av tjänst, så får vi mängder av deltidslantbruk.
Om du idag är anställd eller pensionär så finns ingen möjlighet att driva lantbruk/jordbruk om den inte genererar en direkt separat vinst inom sitt eget inkomstslag. Det är allt eller inget.
De första fem åren får du kvitta underskott mot inkomst av tjänst. Sedan lägger du lämpligen ner och startar upp igen efter lämplig karens.
Frågan är ju ifall det är landsbyggden i bemärkelsen vischan eller om det är landsbyggden i bemärkelse mindre orter. Jag antar att det är det senare eftersom det alldrig har funnits någon större service varhellst det råkar ligga en bondgård.
Jag ser egentligen inte varför man skulle få göra ett sånt avdrag. Ett mer tilltaget grundavdrag skulle kanske vara på sin plats. Detta skulle kunna göra det enklare att kunna vara någorlunda självförsörjande och kunna dryga ut det hela med deltidsarbete, vilket det ju handlar om ifall man nu har underskott från näringsfastigheten.
Ett sånt intressant perspektiv! Effekten i sig känns rimlig men hur avgörande den är har jag ingen aning om. Jag antar att man skulle kunna ställa olika statistik mot varandra, konkurser i detaljhandel i glesbygd mot såld bensin/registrerade bilar eller nåt. Men jag vet inte om det spelar så stor roll. Cornu gör mycket arbete för att få människor att inse värdet av att bo utanför städerna. Men kanske puffa för litet sociala saker? Vi är en social djurart, jag tror många skulle bli inspirerade av att höra om sätt som människor socialiserar på landet.
Argumentet faller då vårat grannland Norge har både landsbygd och bil… socialdemokrati och tillväxt.
Det har helt enkelt inte funnits intresse för att bevara landsbygden i sverige. Se hur det kustnära fisket behandlas i sverige. Tro fan att det inte finns några fiskare utefter våra kuster eller i våra fiskesamhällen.
Fast Norge har olja – och därmed råd att hålla olönsamma jordbruk under armarna. Ett stortingsförslag för några år sedan var att alla som ägde minst 2 mål jordbruksmark (0,2 ha) skulle ha garanterad minimilön som jordbrukare. Förslaget föll dock.
Cornus fråga är lite felställd/ofullständig. Man måste fråga sig VARFÖR landsbygdens befolkning väljer att handla i stan och starta denna nedåtgående spiral. Marken är billigare på landsbygden, lagerkostnaderna mindre, flexibiliteten i öppethållande kan vara stor – det finns egentligen ingen anledning att det skulle vara bättre att handla i stan. Teoretiskt kan staden hålla ett större utbud av färskvaror eftersom det alltid finns någon som köper det du tar hem – men landsbygdsbutiken kan beställa exakt det du vill ha.
Vad är EGENTLIGEN orsaken till att man handlar i stan?
@annan 16:27
Norska oljan har marginell betydelse i det här sammanhanget. Inställningen ”hela landet ska leva” inte minst bland norska politiker är betydligt viktigare.
Det oljefattiga Schweiz har samma inställning som Norge – hela landet ska leva. Därför vidmakthåller Schweiz sitt inhemska, orationella jordbruk. Man gör det av beredskapsskäl men också av kulturella skäl.
I ett Europasammanhang är Norge och Schweiz rätt lika. Båda står utanför EU, har värnpliktsförsvar och är rikare än Sverige.
Sverige har således en win-win-situation inom räckhåll om man kan svälja prestigen. Om Sverige avsäger sig sitt dyra EU-medlemskap, går ur Euratom samt höjer sin självförsörjningsgrad på livsmedel till låt oss säga 85 %, så finns det goda förutsättningar för att svensk landsbygd åter får livskraft. Eftersom Schweiz och Norge har värnpliktsförsvar borde Sverige också ha det. Att efter ca 20 års försvarsförstörelse upprusta och återförsvara Sverige med ambitionen att hela landet ska försvaras, är också positivt för landsbygden.
Jag har också uppfattat det så att Norge drivit en "levande landsbygd" redan innan oljemiljonerna.
Njae – oljemiljarderna är huvudanledningen till att Norge fortfarande bedriver fiske, att norska jordbruket är en så stor inkomstgren (och lika reglerat som i något kommunistland). Framför allt syns det indirekt genom matpriserna och det skrala matutbudet.
Jag kan inte Schweiz, men matpriser är höga där också och är kanske huvudorsaken till den levande landsbygden.
Sverige skulle säkert kunna gå en liknande väg, vi är rika nog för det – men huvudfrågan kvarstår: VARFÖR handlar man i stan? Landsbygdsbutiken borde ha hyfsat goda möjligheter att konkurrera.
@annan 11:33
"Njae – oljemiljarderna är huvudanledningen till att Norge fortfarande bedriver fiske, att norska jordbruket är en så stor inkomstgren (och lika reglerat som i något kommunistland)."
Förstår inte. Norge har bedrivit fiske i århundraden. Fisk har alltid varit en viktig inkomstkälla. Särskilt det katolska Europa har efterfrågat fisk från Norge. Det finns väl ingen direkt koppling till oljemiljarderna?
Första halvåret 2013 uppgick exportvärdet av norsk fisk till 26,9 miljarder NOK, varav lax stod för 17,4 miljarder NOK.
http://www.seafood.no/Nyheter-og-media/Nyhetsarkiv/Pressemeldinger/Rekordstor-sjømateksport-i-årets-første-halvår
Norges jordbruk är säkerligen reglerat som ett kommunistland, med det är också EU-kolchosen med sin jordbrukspolitik, som också Sverige tvingas rätta sig efter.
Länk som belyser skillnaden mellan svensk och norsk landsbygdspolitik. Inställningen "Hela landet ska leva" hade Norge före oljeboomen.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/glesbygdskommuner-vill-ha-norgemodell-3
Sedan finns det ju också mer eller mindre stark koppling mellan dåliga vägar i Norge (pga landets topografi) och en relativt levande landsbygd.
"VARFÖR handlar man i stan?"
Snålhet! Jag tycker det är självklart att om man bor på landsbygden så stöder man den lokale handlaren, även om det blir litet dyrare inköp!
Norge har, i reda pengar räknat, ett mycket större stöd- och tullsystem för att skydda sina bönder än vad EU har.
Oavsett hur man vrider och vänder på det så är det den enskilde som får betala det, antingen genom höga matpriser eller via skattsedeln.
Kan du, gruelse, tala om för mig vari rättvisan ligger, att norska staten och bönderna ska mutas med typ 15 kr för att man ska få importera ett kg potatis för 5 kr?
Eller rättvisan i att ge bort mina skattepengar till nån som råkar äga jordbruksmark?
Ben 06:24
Det är i princip samma rättvisa som den att många tvingas ge bort sina skattekronor för att subventionera byggindustrins ROT-pengar samt bankernas utlåningsinkomster på ränteavdragen i Sverige. Norge prioriterar sitt hemland och subventioner jordbruket. Sverige, med sina djävla antisvenska, EU-vurmande, nyliberala politiker, prioriterar EU och subventionerar bostadsbubblan.
Den enskilde i Sverige betalar via sin skattesedel bankernas inkomstbringande räntebidrag samt ROT-subventionerna.
Det finns en mycket viktig anledning med att subventionera sitt inhemska jordbruk och inhemsk livsmedelsproduktion, nämligen av beredskapsskäl. Vad händer vid en livsmedelsblockad e.d., om ett land är kraftigt beroende av livsmedelsimport?
En revolution i ett land är aldrig mer än tre mål mat bort, är gammal revolutionsvisdom. Jämför de verkliga orsakarna bakom ”arabiska våren”! Analogin med en brandförsäkring för sin bostad och ett jordbruk med hög självförsörjningsgrad är slående.
Sverige hade under kalla krigets glada dagar, då våra politiker tog ett långsiktigt ansvar för landet, en självförsörjningsgrad på livsmedel på ca 80 – 85 %. På den tiden hade vi inga ROT-avdrag.
En annan aspekt på Norges subventionerade jordbruk är jag inte säker att du först andemeningen av, varför jag avstår från att göra någon längre utläggning. Det finns en samsyn i det norska samhället att hela landet ska leva, som har med fosterlandskärlek samt människan koppling till jorden och sina rötter att göra. Den samsynen fanns också förr i Sverige.
Ser en liten liknelse med gräshopporna i USA. Där var det jordbruket som blev deras uppgång och fall.
The Great North American Locust Plague
Jag tror du är inne på rätt spår där.
Jag har funderat mycket på det paradoxala vad gäller bättre infrastruktur i glesbygden. Det är i det närmaste en ryggmärgsreaktion att man ökar möjligheterna på landsbygden genom att bygga mer vägar. Men samtidigt är det ju så att vi har byggt ett fantastiskt vägnät och järnvägsnät – och lik förbaskat så avfolkas ju landsbygden. I själva verket är det ju så att de länder som har mest och bäst vägar och järnvägar, har mest avfolkad landsbygd. Det verkar som att de vägar som byggs för att underlätta för folk i glesbygden lika mycket används för att flytta folk därifrån. Tydligast tycker jag det blir vad gäller handeln. När vägarna var dåliga så fanns det små affärer överallt. När vägarna är bra så slås alla små butiker ut och handeln centreras till enorma köpcentrum i länshuvudstaden, t.ex Karlstad (Bergvik) eller Uppsala (Boländerna). Och sen är det frågan om VEM som tjänar mest på vägarna?
Läs mer på min engelska blogg: http://gardenearth.blogspot.se/2011/06/is-improved-transport-and-communication.html .
Precis så är det.
Det är en välsignelse att centrumhandeln dör.
Den är så skadlig att man tom i större städer inför en särskild skatt för att få bort den. Den sk trängselskatten.
Så vi jublar över att centrumhandeln dör. Fråga vilken miljöpartist som helst om ni tvivlar.
Helt ute och reser!
Centrumhandeln spirar och ökar för fullt – tack vare trängselskatten! Stockholmarna är nämligen till stor del bil-lösa och älskar att sitta på kafeer eller att gå och handla på gå-gator, inte på bilgator.
Cornu,
Hmmm… Läsvärt som vanligt, men reagerade på detta:
"För i takt med att vi kör allt mer och längre med bil"
Är alltså "Peak Car" ngt du helt förkastar numer? I så fall varför?
http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/peak-car.html
@klarsynth
Det är ju det som är ett av problemen med peak*, först stiger det och sedan avtar det. När man inte tar höjd för detta så anpassar man sig efter att * stiger och när det faller igen så riskerar man ha målat in sig i hörnet.
För landsbyggden blir det att man saknar service för att man har anpassat sig till att det bara är till att ta bilen in till storstan och handla mjölk.
Min poäng var att vi kanske redan haft "peak car" och är på väg utför. Dvs. vi kör inte längre mer och mer utan tvärtom. Cornus egen slutsats som jag tolkar det av inlägget kring peak car var just det och därför blev jag förvånad över ovan citat där han verkar ha ändrat sig.
http://4.bp.blogspot.com/-7knwPD4jn2Y/T04kO3yxm4I/AAAAAAAAHn4/eswmbWs_iv4/s1600/peak_car_2.png
Peak car syns framför allt i storstäderna – där minskar antalet bilar per person – på landsbygden ökar antalet fortfarande.
Klarsynth, om man säger A betyder det inte att man säger B. Jag har inte ändrat mig. Jag har inte nämnt peak car, som för tillfället inte är en åsikt, utan fakta.
Avvecklingen av landsbygden har skett framför allt de senaste 20-25 åren. Det har alltså inte bara skett det sedan 2008.
Oki, tack, då är jag med. Sammanfattningsvis har vi alltså ett samhälle som i) tvingar fram ännu mer bilism rent infrastrukturmässigt samt ii) redan nått peak car.
Känns som en väldigt dålig kombination och själv är jag ju av åsikten att urbaniseringen som regleringsmässigt dessutom sker är helt fel (t.ex. via ränteavdraget som innebär en enorm transferering landsbygd till stad).
Kan bli intressant att se vad som händer om Fridolin och co. kommer till makten om lite drygt ett år…
@klarsynth
Om du ändrar punkt (i) till "tvingat fram" så håller jag med (lite beroende på vad du menar med infrastrukturmässigt). Det är ju inte pga förekomsten av vägar som man måste ha bil utan pga att man har stort avstånd mellan bostad, arbete och det utbud av varor/tjänster man nyttjar som gör att man behöver bil.
Utvecklingen kan innebära en ny urbanisering då de perifera småorterna avfolkas i takt med att bilbeståndet minskar – för jag tror inte att utbudet i småorterna kommer stiga för den minoritet som inte längre har tillgång till bil.
Tillägg: med rimligt fungerande kollektivtrafik kan det dock fortfarande vara möjligt att bo kvar i vissa småorter även utan bil – det skulle kunna vara räddningen för vissa småorter.
Bilismen var det som gjorde landsbygdsdöden möjlig, men inte det som orsakade den. Vår ambition att göra saker så effektiva och storskaliga som möjligt har gjort att arbetstillfällen och handel koncentreras till färre platser. Detta i kombination med hög skatt på arbete och höga löner gör det ofördelaktigt att bedriva verksamhet som är i lite mindre skala.
Här i mina trakter så är det högst 10% av den arbetsföra befolkningen som arbetar inom jord- eller skogsbruk, övriga kunde väl egentligen lika gärna bo nån annanstans. Förutsättningarna för att bedriva små företag behöver förbättras om vi ska få se en ruralisering.