Ved från skog till bod – 1925:- SEK i timmen

Idag, så här dagen före midsommar, tog jag in den sista veden i torken. Sent, javisst. Här följer en diskussion om hur lönsamt det är att lägga tid på egen ved om man har egen skog och gård.

Jag mätte tiden för dagens lilla lass ved, som resulterade i ca 1 m3 stjälpt askved, hela vägen från stående träd till in i vedtorken.

Minilunnare på väg till askavdelningen

Omständigheterna var inget vidare så tiden blev väl tilltagen och inkluderar ombyte av kläder, framplockning av utrustning, samt start och utkörning av minilunnaren. Det innebär en rätt omfattande overhead. Ovanpå det så tog jag ner och ut klen askskottsjukadödad ask med dimensioner på 10 – 15 cm i brösthöjd, vilket innebar mer arbete per stam än för mindre klen tall eller björk med 20 – 30 cm i brösthöjd, vilket är vad som motsvarar det mesta av min ved. Dessutom hämtades veden från en avdelning 500 meter bort, vilket innebär transporttid. 23 grader värme med sol gör också sitt för att sänka tempot.

Tidsåtgången blev en timma och 21 minuter, eller exakt 1.35 timmar.  Fördelningen av tiden var ca 10 minuter för förberedelser och ombyte. Ca 15 minuter för transport och skotning, ca 20 minuter för fällning, kvistrensning, aptering och lastning och de sista ca 36 minuterna för huggningen i en vedklipp med transportör, som klarar 2 – 3 m3s i timmen – bättre volymer vid grövre stockar.

Resultatet blev en stjälpt kubikmeter kluven ved motsvarande ca 0.45 m3 fast ved. Energivärdet på just ask är likt ek 2900 kWh per m3f, men min ved i år består av ca 10% ask och ca 10% ek om 2900 kWh per m3f, ca 10% sälg om ca 2400 kWh per m3f, 10% gran om ca 2100 kWh per m3f, ca 20% tall om 2300 kWh per m3f och ca 40% björk om 2700 kWh per m3f för ett medel på 2570 kWh per m3f. 

Räknat på det viset fick jag på 1.35 h arbete ut 1156 kWh värmeenergi, som med 0.85 i verkningsgrad i kaminen ger 983 kWh värme.

Huset har annars direktverkande el, som dock är frånslagen i gruppcentralen och endast används vid längre frånvaro om hus- och djurpassare inte klarar av att elda ved. Mitt elpris är 1:39 SEK per kWh inklusive rörlig nätavgift, elcertifikat, låst elpris, skatt och moms. 

På 1.35 timmar gjordes alltså en besparing om 1.39*983=1366:- SEK skattade pengar. Med kommunalskatt på säg 32% motsvarar det 2009:- SEK och som egen företagare betalar jag också 29.45% egenavgifter ovantpå detta för en summa på nästan exakt 2600:- SEK. Per timme hade jag alltså behövt fakturera en kund 2600/1.35=1925:- SEK i timmen ex moms, för att tjäna lika mycket som att hugga egen ved.

Ung ask dödad av askskottsjuka

Hade jag istället värmt med värmepump så hade förstås timpenningen fallit till en tredjedel och nödvändig fakturering på 641:- SEK i timmen. Fortfarande bra betalt för att ta ut egen ved. Den som inte har egen skotning kan alltså med gott samvete betala för utkörningen och hemkörningen av veden.

Detta är alltså i underkant. Med grövre träd går arbetet betydligt fortare, då det är färre stammar att hantera.

Normalt är i första hand ambitionen att veden ska vara klar och i torken redan i februari och annars sägs det ju att man vill ha det gjort till påsk. Midsommar är sista möjliga tidpunkt om man vill ha torr ved till hösten.

För dagens uttag finns det förstås förmildrande omständigheter. En vacker lövskogsavdelning på en igenväxt inäga, som tids nog ska bli skogsbete åt fåren, har dominerats av ett ungt askbestånd som de senaste åren drabbats av askskottsjuka. För att fastställa vilka träd som dött det senaste året så behöver man invänta att asken har spruckit ut i löv och asken kommer likt kungen sist till festen. Kanske inte så här sent, men varför göra igår vad som kan göras idag?

Askskottsjukan har letat sig upp från Polens varmare klimat de senaste decenniet i takt med att vi fått varmare och fuktigare här i södra Sverige, så den aktuella svampen överlever vintern. Enligt mina kontakter med Skogsstyrelsen så är det bara att härda ut och inte hugga bort så här unga träd förrän de verkligen är döda. En del askar verkar resistenta och kan initialt bli sjuka, men repa sig. Och vintertid går det inte alltid att avgöra vilka som är döda, så man får ta ner när de spruckit upp. Märkte även upp en del askar för att ta ner i vinter. Möjligt att rekommendationen för äldre träd i timmerdimensioner är att ta ner dem vid angrepp innan virket förstörs.

En del av asken är lastad.

Ask är kanske min absoluta favorit bland vedträd. Raka fina stammar, som kvistrensar sig själva effektivt för minimalt med jobb när de väl är fällda. Som helt raka stammar så är de också mycket enklare att hantera i vedmaskin än björk som kan vara rätt knotig. Energivärdet är högre än björk och i linje med eken, samtidigt som de brinner som björk och lämnar en fin glöd utan att likt eken fräta på järn och skorsten. Gissar att bok är många andras favorit. Ambitionen är förstås att asken ska överleva till timmerstorlek någon gång i framtiden.

Vedklipp, transportör och tork

Annars innehåller denna lövskogsavdelning en del ek, lönn, fågelbär (körsbär), några aspar och rent av skogsalm, samt längs bäcken som rinner genom den gamla inägan timmergrov al. Allt med en riklig undervegetation av hassel, som producerar nog med nötter för att överleva rätt länge på. Hasselnötter omfattas för övrigt inte av allemansrätten, utan får endast skördas av markägaren eller en arrendator. 

Färdigt. Torkarna innehåller här ca 14 m3s blandved, men klarar ca 22 m3.

Avdelningen är kanske en av de vackraste på ägorna, men det är synd att asken är på väg bort, även om flera träd har återhämtat sig. Skogen på den magrare marken på bergen runt är en blandning av ek och tall.

Vän av ordning kanske vill tillfoga att veden ska in i vedboden också, men det är faktiskt inte nödvändigt. Med tak över torken så kan veden hämtas in direkt framåt hösten och vintern. Vill man dock komma igång med nästa års ved tidigt så är det praktiskt att ha en separat vedbod också.