Igår släppte Apple en mjukvaruuppdatering till sitt utmärkta mediacenter AppleTV och av en slump dog min AppleTV innan dess. Den stängde av sig, vilket är en bedrift för en apparat utan avstängningsknapp, och blev helt svart och vägrade starta.
Detta orsakades inte av uppgraderingen, eftersom jag inte kört den. Själva uppgraderingen gav bland annat amerikanska HBO Go och sport-TV:n ESPN, som inte är tillgängliga i Sverige. Svenska HBO Nordic stöds tydligen inte av HBO Go:s app på AppleTV. Varför kan man bara undra?
Nej, istället verkar min AppleTV ha dött av samma anledning som elnätsadaptrar till Apples datorer kan dö – dålig kvalitet på elen i elnätet. Det var nämligen åska igår. Vilket orsakade lite huvudbry. Hela huset är sedan åskan dödade vår vattenpump våren 2011 skyddat med en fast installation av professionellt åskskydd. Dessutom har datorutrustning, inklusive mediacentret, skydd av försäkrade skydd från APC, som ska betala för all eventuellt skadad utrustning för upp till 100 000-tals USD i värde. APC tror på sina grejer.
Men om strömmen blir svajig har Apple i sina nätadaptrar en funktion som stänger av dem för att skydda utrustning och adaptern. Även om huset har omfattande skydd mot spikar och rent av riktiga direkta åsknedslag, så kan det förekomma andra kvalitetsstörningar vid åska. Och då stänger Apples nätadaptrar av sig.
Hur väcker man då en nätadapter från Apple? I Apple TV:s fall så är den dessutom inbyggd i enheten.
Svaret är enkelt. Man kopplar ut nätadaptern (eller AppleTV:n) minst två minuter från strömförsörjning. Därmed återställs adaptern och börjar fungera igen. Vilket även AppleTV:n gjorde. Kan vara bra att ta med sig om din nätadapter till din MacBook verkar stendöd. Dålig kvalitet på elförsörjningen och inte dålig kvalitet på Apples produkter.
Därefter körde jag programvaruuppdateringen när jag blev påmind om den vid uppstarten av AppleTV:n igen.
Det tål att upprepas för er som avser att flytta ut på landet eller nyligen har gjort det. På landet kostar åska pengar. Skaffa riktiga åskskydd, fast installerade på inkommande el, telefoni/bredband. Komplettera med APC-skydd på specifik utrustning, men de stora smällarna är när din inbyggda induktionsspis, din värmepump eller din vattenpump dödas av åskan, och som fasta installationer kan man inte köpa lösa skydd för dessa. En fast installation av riktigt åskskydd bör kosta runt 10 000:- SEK, vilket betalar sig på ett enda riktigt åsknedslag och uteblivna skador. Även om försäkringsbolagen täcker upp, så kostar självrisk och man ersätter som bekant bara aktuellt värde. Om din (berg)värmepump har några år på nacken så kan du få lägga ut 10 000-tals kronor i förtid om åskan dödar den. Speciellt bergvärmepumpar fungerar, liksom vattenpumpar, som utmärkt jordning och lär ta smällen vid ett riktigt åsknedslag.
Dessutom ger åtminstone Länsförsäkringar, som i princip är det enda försäkringsbolaget som försäkrar gård och skog, så pass rabatt på försäkringspremien om du har ett riktigt åskskydd installerat att bara det betalar installationen på 10-15 år.
Sedan riktiga åskskydd installerades 2011 kan man numera sova gott om natten och slipper kliva upp när åskan går för att dra ut all känslig utrustning eller bryta säkringarna för fasta installationer. Bara det är värt en hel del.
14 kommentarer
Fan, Jag som trodde att någon annan skötte allt när man råkade ut för något. Men dessa saker går väl som rot (och då gäller det att köpa materialet till ett väldigt fördelaktigt pris för att sedan få högre timkostnad) och låta staten stå för halva kostnaden.
Vi drev en datorbutik tidigare med reparations och service som en stor del av vår omsättning.
Vi märkte att åska är väldigt lurig, det kan dröja en eller två veckor efter ett åskväder innan elektroniken börjar balla ur.
Har du luftledning så är åskan ett gissel med nedgrävda ledningar så är risken mycket mindre, nu lägger man ner ett åskskydd jämte kabeln i graven, åskskyddet är en oisolerad koppartråd, som skall förhindra störningar.
Huruvida det hjälper får vi se när det är färdigt.
Åskskador är rysligt vanligt.
En tidigare granne fick, trots markledning de sista ca 100 metrarna, direktträff i elledningarna och det började brinna i gruppcentralen i källaren, vilket släcktes med brandsläckare.
Själv började vår sista telefonsvarare brinna pga åskan första natten vi sov i första huset 1997. Minst 5-6 st trådlösa telefonbasstationer har dött. Flera basstationer trådlöst nätverk. 4-5 gammaldags modem, 3-4 ADSL-modem eller routrar. En färglaserskrivare. Två riktiga direktträffar på gården – en fick kontakter och strömbrytare i ladan att flyga all världens väg, plus dödade färglasern. Den andra direktträffen dödade pumpen, vilket var den enskild dyraste skadan, som kostade drygt 10 000:- SEK trots försäkring.
Med åren har möjligheterna till billiga riktiga skydd (APC etc) kommit. Jag hyr numera ADSL-router/modem av Telia, så kostar inte det något om den dör. Men sedan installation av riktigt fast åskskydd 2011 så har ingenting dött, bara då och då en Apple-nätadapter som måste dras ur i två minuter.
Tillägg: En annan, nuvarande, granne fick också sin pump dödad av åskan.
Så bor man i område med luftledningar (el och/eller tele – teleledningar i luften gör att åskan hoppar över till elledningarna via hushållets telekomutrustning etc) så är det bara en tidsfråga till något går sönder, mer eller mindre. Tror inte jag vet någon på landet som inte drabbats ngn gång. Med allt mer känslig elektronik, t ex trådlösa nätverk, så kan även små strömspikar döda utrustning.
Alla ingående ledningar måste vara skyddade och sammankopplade på PUS skenan har man luftledningar ska man även ha grovskydd först och helst några meter ledning innan det vanliga åskskyddet, nåt som många missar är elstängslet, om du kopplar en elstängsel apparat efter åskskydden så har man sabbat sitt åskskydd eftersom åskan då kan ta den vägen in..
Japp, därför kör jag elstängsel på batteri.
Dom flesta moderna elektroniska apparater fungerar felfritt i isolerade laboratorier befriade från omvärldens störningar. Sedan tar bolagen för givet att dom teoretiska användningsmodellerna dom använt i laboratorier går att direkt applicera på människans alla unika individuella personligheter och miljöer.
Ett annat tips är att dra in fiber och köra IP-telefoni. Då slipper man en väg in för åskan.
Jag gissar att vi tjänat in fiberdragningen bara på att slippa köpa nya ADSL modem på de 12 år vi kört 100/100.
Grannarna har investerat i en massa skydd istället men de får ändå köpa nya ADSL-modem, routrar och gräsklipparrobotar.
Å andra sidan är väl IP-telefoni känsligare för strömavbrott, och dessutom kunde tydligen inte SOS Alarm spåra nödsamtal från IP-telefoner vilket kan vara ett problem i vissa lägen.
Nja, det är bara att man flyttar på den känsliga punkten som är skillnaden. Såväl IP-telefoni och vanlig telefoni är beroende på fungerande strömförsörjning i hela routningsvägen – att sedan vissa leverantörer av fast telefoni behagar ha backupkraft på sina stationer är en annan sak.
Spårbarheten är dessutom inte något som borde vara ett problem – det är bara att lösa om viljan finns (det som krävs är att man kan få geografisk position på givet IP-nummer).
Telia har börjat med åskvarnings SMS!
Häromåret fick jag ett åsknedslag som slog ut delar av min dator, modem samt router. Dessutom fick jag se ett överslag från vägguttag till element i sovrummet, tänk distraktionsgranat, jag blev både blind och döv några sekunder.
Ett tips om du trots allt inte har åskskydd; kör med trådlöst nätverk även för den stationära datorn. Åskan gick in genom en luftledning utanför huset, in i väggutaget till datorn, genom nätaggregatet (trasigt, men gick laga med magiska fingrar) och moderkortet (trådade nätverket trasigt, använder dock moderkortet fortfarande), ut genom nätverkskabeln (jordskärmen bortbränd, dvs trasig) till routern (trasig) och in i modemet (trasigt) via ytterligare en nätverkskabel och telefonsladd (båda med sönderbränd jordskärm). Otrolig tur att jag fortfarande kan använda samma dator.
För övrigt är vi ganska bortskämda i Sverige med otroligt bra elnät. Åska, och tillfälliga elavbrott är i princip det enda som drabbar oss. På andra ställen kan man råka ut för både för låg spänning, för hög spänning och fel frekvens.
Det finns en skröna om elnätet i USA jag gärna vill ha verifierad av någon annan musiknörd än jag. USA hade för några tiotal år sedan (kanske fortfarande?) problem med sk "Brownouts". Till skillnad från "Blackouts" så fick man inte elförsörjningen helt bruten, utan bara lägre spänning pga överbelastning på nätet, lampor blev svagare och ljuset dämpades något etc. För elgitarrspelare gav detta upphov till något särskilt; i och med den lägre nätspänningen så fick man lägre spänning över slutsteget i förstärkaren. Nörden inser att detta gör att signalen blir mer förvrängd (distortion) i slutstegsförstärkningen. Denna effekt blev väldigt omtyckt och mytomspunnen eftersom den bara inträffade vid "vissa tillfällen". Detta gav upphov till något som i gitarrvärlden kallas för "Brown sound" vilket många förstärkar- och effektpedal-tillverkare försöker efterlikna. Sant?
I New York kör dem brownouts nät kapaciteten inte räcker till på sommrarna för att inte bli ersättningsskyldiga för utebliven leverans av el, det är helt korrekt.
Jag är inte så insyltad i musik så jag vet dock inget om "Brown sound".