Igår hölls det ett bostadsbubbleseminarium i Stockholm, med det primära syftet att förneka situationen. Dock släppte man åtminstone fram en dansk professor som menade att bostadspriserna, generellt i landet, dvs mer på de överhettade platserna och mindre på andra, är övervärderade med 15% (Talentum/Affärsvärlden).
En marknadsbubblas anatomi |
Schibsted/SvD:s Louise Andrén Meiton skriver:
“Men jag kan inte låta bli att tänka på vad riksbankschefen Stefan Ingves sa i våras. Ingves undrade hur säkra vi kan vara på att de inte är en bubbla om vi behöver skriva långa rapporter för att bevisa det.”
Villaprisindex, KPI och AndersBorgs prognos om stabila priser de kommande 20 åren, som naturligtvis också är fel. |
Fd riksbanksledamoten Lars EO Svensson sade förstås att vi lever i en ny ekonomi och att den här gången är det annorlunda.
Nej, det är inte annorlunda nu. Och sådana här förnekarseminarium håller man alltid kring toppen, precis som Ingves antyder. Man ska också komma ihåg att om den danske professorn skulle ha rätt, vilket vi kan garantera att han inte har, och priserna är 15% fundamentalt övervärderade, så är alltid motreaktionen i en bubblas krasch större än fundamentalt motiverat.
Ska man se gårdagens seminarium som positivt så kanske åtminstone en del av samhällsdebattörerna lämnat förnekelsefasen och nu befinner sig i förhandlingsfasen, där man försöker prata bort problemet eller tona ner det. De flesta BLT befinner sig dock kvar i förnekelse då en majoritet tror på fortsatt stigande priser.
35 kommentarer
Knallade omkring i Barcelona i helgen och såg bostadsannonser hos fastighetsförmedlare. Typ halva priset jämfört med Sthml. Klart att Sthml är dubbelt så fint och populärt som Barcelona. Vad är Barcelona FC, Gaudi, km långa sandstränder och anständigt klimat att komma med då vi har AIK, Ragnar Östberg, Långholmen beach samt 6 grader i medeltemperatur… Bubbla? Bostadsbrist? På flyget hem såg man hur extremt tätbefolkat sthml är, fanns inte något grönt så långt ögat nådde. Klart vi inte kan bygga fler bostäder då skulle ju sthml se ut som vilken standard europeisk stad som helst.
Javisst, vem vill inte bo i ett land som är på väg att explodera..
Precis min åsikt. Det är därför jag inte flyttar tillbaks till Sverige.
Bubblan går faktiskt att hindra av Anders Borg. Det är bara att lagstifta om att bostäder inte får säljas för billigare peng än vad dom köptes för. Dom kanske blir ruskigt svårsålda, men det är alltid någon som måste betala så varför inte den som satt sig i sitsen (för det är det ju ändå med tanke på lånen).
Ett problem som uppstår då är möjligheten till exekutiv försäljning och därmed påverkar det ju säkerheten som bostaden utgör för fordringsägare. Hur man än gör så blir det någ någon som far illa och då blir det bara en fråga om att sminka grisen så varför helt enkelt exkuludera de som säljs med förlust från statistiken så blir grisen sminkad och fin…
Det finns bostäder som redan nu är ute på auktion för kronofogden som inte säljs trots bud därför att budet är för lågt.
När kreditkranen täpps till (vi måste balansera våra böcker förr eller senare) kommer dessa bostäder då aldrig att säljas, eftersom fårket inte får så stora lån som behövs för att köpa dem.
@Daniel
Jo, men i dessa fall är det mer eller mindre med fordringsägarnas goda minne som det sker. Om banken lånar ut 850tkr till din bostad för 1milj så skulle banken gladerligen låta bostaden gå för 850tkr vid exekutiv aukton, men med sådana regler skulle detta hindras.
En annan konsekvens är att man kanske inte får möjlighet till att likvidera konkursbon och dödsbon eftersom de innehåller en bostad som inte kan säljas.
Helt enkelt är förslaget dåligt då det gör mer skada än verklig nytta. Den enda nytta jag kan se är att det ser snyggare ut i statistiken, men då är det ju lättare att direkt manipulera statistiken så gör man iaf inte så mycket riktig skada.
Ränteavdraget och amorteringsfria lån gör också mer skada än nytta. Mitt förslag var egentligen ironiskt, men med tanke på hur man har behandlat prisökningen på bostäder innan så är det nog inte så långt från verkligheten.
Tillägg:
Andra negativa effekter är när du sitter med bostaden köpt för 1milj i malmö och får jobb i göteborg så och inte kan få betalt 1milj för bostaden så står du mellan valen att tacka nej till jobbet, dagspendla eller bli sittande med två bostäder – ingen av de alternativen är kanske speciellt bra om man jämför med alternativet att sälja med förlust.
@Daniel
Att ränteavdraget gör mer skada än nytta ändrar inte faktum att annat också gör skada. Amorteringsfria lån är lite annorlunda – där saknas reglering och avsaknaden gör kanske mer skada än regleringen (jag är dock generellt skeptisk till att inskränka friheten alltför lättvindigt).
Jag antog lite att du var ironisk, men kan inte riskera att kommentera att förslaget är dåligt – vem vet Borg kanske läser kommentarerna och tyckte det var en lysande ide? Ironi och politisk verklighet kanske inte ligger så långt ifrån varandra som man skulle vilja önska.
@Anonym. Man kan hyra ut den andra bostaden i Malmö och tjäna pengar på det. Dock så är det som så att amorteringsfria lån inte är en ny uppfinning (hade ju uppe tidigare att staten är skyldig kungen 21 miljoner franc, och detta lånet har man inte amorterat av utan bara betalat ränta på i 200 år). Men är det verkligen att inskränka friheten att låta folk ta ansvar? Frihet är ingen objektiv sak utan väldigt subjektiv. Jag kan anse att det är att förlora lite frihet att jag är påtvingar att sätta mig in i vad olika företag har för elpriser, att jag måste lära mig skatterna, att jag måste lära mig vilken skola som är mest fördelaktig för barnen, att jag måste sätta mig in i hur mina pensionspengar ska förvaltas, att jag måste besluta om vilket bolag som ska besiktiga min bil, osv. Det finns en massa obligatoriska måsten som man kallar valfrihet. Men det är en stor skillnad på valfrihet och frihet. Frihet är att slippa få min post läst av staten, när det är valfrihet så läser staten ens post men man får välja vilket apoteksbolag man vill gå till.
Kanske ska tillägga att Anders Borg och hans gelikar aldrig har varit för folk frihet, dom har bara varit för pengars frihet och människors valfrihet. Men ibland är man friare utan valfrihet än med.
@Daniel
Du har tydligen lite annan syn på vad frihet innebär. Det är ingen som t.ex. påtvingar dig att sätta dig in i vad olika företag har för elpriser, du väljer helt enkelt vilket alternativ som passar dig bäst – när man inskränker friheten så är det att man helt enkelt lagstiftar bort ett eller flera alternativ som tillåtna och ifall det skulle vara det alternativet som passar vissa bäst så tvingar man dem till att göra ett suboptimalt val (det finns inget apriori som säger att hyra ut bostaden är ett bättre alternativ än att sälja den). Frihet kräver att folk tar konsekvenserna av sitt handlande och det är det som brukar kallas ansvar, de går liksom hand i hand – jag har svårt att se det etiska att utkräva ansvar om man inte har de friheter/befogenheter som krävs för det.
Skatter däremot är ett obligatoriskt måste och är en inskränkning i friheten. Att staten läser din post är väl snarare en inskränkning av integriteten.
@tillägg:
Angående amorteringsfria lån så är det helt i linje med frihet – om parterna är överens om att amortering inte skall betala för att de anser att det är det bästa alternativet så innebär ju frihet att det alternativet är tillåtet. Ansvar i sammanhanget innebär att parterna (både fordringsägare och gäldenär) får ta konsekvenserna av detta val, vilket ju inte riktigt är fallet med dagens system.
@Anonym. Jag måste sätta mig in i det då jag måste välja. Sedan så finns det väldigt många som vill blåsa mig på pengar. Ocker är otillåtet t.ex. i lag, men tillåtet i verkligheten.
Detta med frihet och måsten är ganska enkelt att förstå att många har bara en massa teorier om frihet när man har anhöriga som inte kan hjälpa att deras huvud inte hänger med. Dagens system kräver att en man med alzheimers tar ansvar för sitt agerande även om han inte vet om att han har gjort det. Frihetsteorierna som framförallt konservativa har, är enbart aplicerbara på genetiskt friska människor, människor med sjukdomar som sätter sig på hjärnan blir inte bara ofria i sin sjukdom utan även ofria i samhället. Min pappa t.ex. tog det fria beslutet att handla rengöringsmedel för 8000 spänn en dag via telefon. Men sedan när räkningen kom så förstod han inte varför han får så mycket rengöringsmedel och en räkning på 8000 spänn. Och företaget har ju rätten på sin sida. Dom flesta frihetsteorierna fantiseras ihop av folk i klubbar för inbördes beundran. Men tom Ayn Rand levde på socialbidrag i slutet av sitt liv.
@Daniel
Och om du inte väljer? Kastas du i fängelse eller tvingas stå vid skampålen eller väntar något värre öde som påföljd?
Sen är ditt argument om lurendrejeri ett ganska svagt argument för att inskränka friheten på något annat ställe. Det man rimligen gör är att inskränka friheten på de som önskar ägna sig åt lurendrejeri än att inskränka den för de som skulle kunnat bli offer för lurendrejeriet.
Det finns inget alternativ till att inte välja. Om jag inte gör ett aktivt påtvingat val så finns det faktiskt i vissa fall böter eller fängelse. Vid valfrihetens tempel så ska vi alla vara konsumenter, och dom som inte är det, är kommunister som borde deporteras till Nordkorea.
Som sagt så är det stor skillnad på valfrihet och frihet. Vissa ser den bara inte. Lyckligaste folken på jorden är dom i Centralamerika och Karibien. Lyckligaste folket i Europa är Albanerna. Botswana, Quatar och Tchad är dom olyckligaste länderna befolkningsmässigt sett. Sverige hamnar på 53 plats. Varför blir vi inte lyckligare för all frihet vi får? Därför att det är inte frihet. Kan säga att genom mina resor så var det friare i Latinamerika än vad det är i Europa. men jag har också upplevt Mongoliet och Kina som friare än Sverige. Och då har dessa länder ändå mindre valfrihet än här. I Sverige så är ju utmattningssyndrom väldigt vanligt. det har nog lite med all valfrihet att göra.
@Daniel
Om man blir straffad på det sättet så har ju faktiskt ens frihet inskränkts, men du kanske kan ge exempel där man riskerar att kastas i fängelse för att man inte väljer?
Vad du sätter för skillnad i valfrihet och frihet har du iofs inte nämnt, men som jag ser det så måste ju valfriheten vara frihet att välja – så frihet måste ju rimligen även innefatta friheten att välja när alternativ finns. Å andra sidan så handlar ju såvitt jag kan se frihet bara om att få behålla sina handlingsalternativ dvs faktiskt göra val.
Sen att du tar inskränkningar i friheten som argument mot frihet tycker jag blir ganska klumpigt sätt att argumentera mot frihet.
Frihet definierade jag ganska tidigt, det är att få disponera min tid fritt. Men som sagt så blandar du ihop valfrihet och frihet. Valfrihet är att välja skola man ska gå på, men frihet är att välja om man ska gå i skola. Friheten är steget före valfriheten. Frihet är att ställa sig frågan Varför? mot alla dessa påhitt som människor har kommit på och bestämt i förväg åt en. Frihet är att kunna välja om man ska ha hawaiiskjorta eller kostym på ett bröllop. Valfrihet är att välja färgen på slipsen till kostymen. Konservativa omfamnar gärna valfrihet, men ogillar frihet. Det är därför dom gärna läser din post och registrerar var din bil står. Valfrihet är att få välja färgen på bilen, men frihet är att inte äga någon bil alls.
Sedan om du undrar över fängelsestraff om man inte väljer. Om jag numera inte väljer ett bilbesiktningsbolag så kommer ju bilen att få körförbud. Fortsätter jag att åka med denna bilen därför att jag inte vill välja så kommer jag att få böter. Om detta sker upprepade gånger så kan jag få fängelse (vet en som upprepade gånger åkte i obesiktigad bil och därigenom fick 3 månader).
Valet är alltså ett tvång, och väljer jag inte så blir det fängelse.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kan kanske tillägga att när jag gifte mig så var det inga problem att folk inte ägde en kostym. Dom var lika välkomna ändå för det är deras sällskap som var det viktigaste, inte kläderna på dom. Och dom behövde inte köpa sig något bara för just denna dag. Dom flesta bar kostym, men vi tvingade ingen att skaffa någon utan då kunde man ta på sig det som man tyckte var snyggt.
Så har det varit vid nästan alla bröllop jag gått på. Man tar på sig det snyggaste man äger. Många som inte äger kostym idag, och jag själv har aldrig ägt en slips.
Tänk om någon hade resonerat så vid Madeleines bröllop och kommit i rutig skjorta därför att det var det snyggaste som fanns i garderoben… 🙂
@Daniel
Nej jag tror inte att jag blandar ihop begreppen. Om du läser texten så rör det sig om val hela tiden – om du skall ha hawaiiskjorta eller kostym, eller om du skall ha rosa eller grön slips, eller om du skall gå i skola A eller B (eller inte alls).
När det gäller tvånget med körförbud på bilen så är det en inskränkning i friheten, men jag tror att många tycker det är ganska motiverat att ha en sådan inskränkning. Det är alltså inte i valmöjligheterna som tvånget ligger, samma sak hade gällt även om man var anvisad en station att besiktiga bilen på vilket kanske inte hade passat alla.
Hade det snyggaste du hade i garderoben varit en rutig skjorta hade du nog inte blivit bjuden ändå.
Klart att priserna i stockholm kommer rasa om vi får samma arbetslöshet som Barcelona och Madrid.
Men just nu är det inte många tecken som tyder på det..
Nej eftersom man har väldigt gott om skattepengar att använda i Stockholm jämfört med i resten av landet.
Enligt min egna lilla lekmannaundersökning verkar det som om nästan inga företag frodas i Sverige om de inte på något sätt säljer till sig skattepengar. (kommun, landsting, skola etc.)
Försäljning till privatpersoner är det fråga om extremt små summor då lönen snabbt tar slut (En veckas inköpt tjänst äter drygt en månadslön) Undantaget, än så länge, om man arbetar i en bransch där folk accepterar att ta lån för att få saker gjorda (hus, kök, badrum, bil, fritidsbåt)
Inte många köper saker kontant längre i "HögskatteFattigSverige".
(snabbt ihoptotad kommentar)
Hos privatpersoner finns det inga pengar att hämta. Dom är fattiga jämfört med företag. Det är därför telefon och internetabonnemang t.ex.kostar mycket mer för företag än för privatpersoner. En normalmänniska behöver gå i vinst med c:a 1500-2000kr varje dag för att täcka sina egna kostnader. Men även om man sänkte lönekatterna till noll så är privatpersoner ändå inget att satsa på så ett "LågskattefattigSverige" är minst lika olönsamt. Man ska inrikta sig på att ha personal betald av staten och ha kunder som är inriktade mot offentlig sektor (man ska inte vara inriktad dit direkt själv då för då måste man hålla på med massa offentliga upphandlingar och där finns inga pengar utan allt säljs numera till självkostnadspris).
Ja precis, men jag anser att även många företag är fattiga. Att företagstjänster är dyrare beror på att de fortfarande kan vara det, men snart har tillräckligt många företag gått i KK för att även här måste prispressas. (Nu har tex ofta privatpersoner snabbare uppkoppling än företag)
(Eller som C säger: förlorarnas kyrkogård är tyst)
Det är helt enkelt så att en centralstyrd fördelningspolitik gör att samhället inte fungerar i längden eftersom centralstyrarna inte förutsett alla möjliga utfall. (även om de försöker förbjuda många alternativ) Eller som Thatcher klatschigt formulerade det: "Socialism fungerar utmärkt ända tills de andras pengar är slut." (Det finns en del tal av henne på youtube vilka är värda att se för att få en annan bild jämfört med svensk medias förtal.)
Det är lustigt att Lööf och Reinfeldt har Thatcher som förebild när dessa två också älskar statligt betalda jobb på företag. Nästan alla jobb som skapats dom senaste 7 åren är ju bidragsjobb. Man säger att 200000 jobb har skapats sedan Landsfadern tillträdde, men 63% av dessa bekostas av staten.
Travesterar:
"Hur säkra kan vi vara på att det är en bubbla när man måste skriva långa rapporter för att visa det?"
Skillnaden mellan Spanien och Sverige är en bygg boom och en finanskollaps-samt varmare vinter.
Hoppas att vintrarna blir varmare här och att vi slipper kollapsen!
Att byggandet kraschat och att finansbranschen kollapsat är en följd av Spaniens skuldbubbla som kollapsat. Arbetslösheten likaså.
Sveriges kommande negativa transienta effekter såsom ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter kommer också att vara en följd av att vår skuldbubbla imploderar, inte tvärtom.
Apropå förnekelse åt jag middag med en bekant boendes i Sthlm innerstad. Naturligtvis kom BR-priserna upp och han konstaterade att köpa bostadsrätt var den bästa affär han gjort (nej, han har inte realiserat någon vinst och flyttat till HR – fel redan där).
Han fortsatte med att konstatera att det inte kommer att bli någon krasch i bopriser. Sen börjar de vanliga argumenten rulla; det flyttar in så mycket folk till Sthlm varje år, han räknar med 3% löneökning årligen i snitt vilket gör att stockholmarna om tio år har 30% mer köpkraft (jag vet, matematiken haltar). Så hans slutsats är ca 30% högre BR-priser om tio år.
Själv konstaterade jag att jag tror på fallande priser när räntan börjar röra sig uppåt, varpå han kontrade med "frågan är om vi någonsin kommer att få se räntor över 4% igen". Och detta handlar ändå om en välutbildad individ som jag skulle förvänta mig mer av. Suck.
Jag tycker det verkar som att högutbildade förstår ekonomi sämre. Min teori är att de studerat (på lånade pengar) upp i vuxen ålder och inte behövt ta hand om ekonomin ordentligt innan dess, så de är, i detta sammanhang, barnsliga (naiva) upp över trettioårsåldern.
När man är inne på greater-fool-teorin för att räkna hem sina affärer så är väl det om något ett tecken på att det rör sig om en bubbla.
Hade han nöjt sig med att inte tro ränteuppgångar över 4% (och kunnat räkna hem affären endast utifrån den premissen utan någon greater-fool) så hade det iaf funnits en gnutta hopp om att man inte driver en bubbla.
Man måste tillåta sig att skratta åt dessa nervösa besvär som bubbeldiskussionen är ett tecken på. Priser är alltid cykliska till sin art vilket förstås indikerar att räntor kommer att gå upp, liksom skatter och priser. När skulderna når för stora proportioner är situationen dock en annan. Instabilitet skapas över fler och fler områden där skuldernas orsak, dvs tillgångspriser, blir de första att påverkas när anpassnings-fasen startar. En fas som är politisk i första hand eftersom tillgångspriserna från början möjliggjordes via politiska ingrepp. Marknader kommer att reagera blixsnabbt.
Inflation i kpi har alltid varit politikernas fega sätt att komma ur dålig ekonomisk politik(tvärtemot det som detta prästerskap missionerat nu senast under 23 år) med exploderande tillgångspriser. Tyvärr har man för sent insett(medan många andra inte förstår något alls) att man hamnat utförsbacken av en av de stora Kredit-Super-Cyklerna som inte setts sedan 80 år. Lite sent att vakna då. Genom avregleringen av bankutlåningen och arbetskraftsarbitraget(del av globaliseringen) har man låst inflations-låset och kastat nyckeln. En nyckel man nu febrilt letar efter utan större chans att snabbt kunna finna där ute på globaliseringens böljande sädesåker.
Man ska inte utesluta att Borg får rätt och priserna blir stabila de kommande 20 åren. Det finns hos människan en mental barriär mot att sälja till nominell förlust. Det gör att folk vägrar sälja billigare än de betalt för bostaden. Om det sedan betyder att de tvingas renovera för massor av pengar eller vänta 30 år på inflationen kan spela mindre roll.
Jag har sett det på nära håll i min gamla hemkommun. Där har bostadspriserna stått nominellt stilla i 20-30 år.
Så länge inte kronofogden börjar tvinga fram försäljningar som sänker marknaden så kanske raset uteblir. Finns ju iofs fler än kronkalle som kan tvinga fram ett ras också, ökad arbetslöshet, höjda räntor mm kan ju göra att tillräckligt många individer faktiskt kapitulerar och säljer under inköpspris.