Som bekant är det enda Sverige har att vara stolta över skuldsättningsmässigt att den svenska staten har en låg skuldsättning under någorlunda kontroll. Men den privata skuldbubblan, speciellt hushållens skulder, är istället på toppnivåer.
Sedan den akuta finanskrisen 2008 har EU-ländernas hushåll, generellt, minskat sin skuldsättning i relation till BNP. För hushållen i EU-27 toppade skulderna 2009 och föll 1.8 procentenheter i förhållande till BNP fram till 2011. Hushållen i Euro-17 har mer fått se sin skuldsättning plana ut, även om den minskade marginellt under 2011.
 |
| Hushållens skulder i EU-27,
Euro-17 och i Sverige |
Men för Sverige ser det helt annorlunda ut. I förhållande till BNP steg skulderna med 8.5 procentenheter 2009, delvis på grund av recessionen och stagnerade något under den kraftiga återhämtningen 2010-2011 för att 2012 lägga sig på nya rekordnivåer. Enligt Eurostat är nu de svenska hushållens skulder 88.1% av BNP.
Från att ha haft tydligt lägre skulder än övriga EU, generellt, så tog man ett ordentligt kliv 2000 – 2001 och upp till EU-medlet. Den stora brytpunkten var dock 2006, där hushållen i övriga EU generellt minskade eller åtminstone planade ut sina skulder i förhållande till BNP. Men den svenska skuldbubblan fortsatte i oförminskad takt. Utvecklingen är i princip helt linjär för Sveriges del, även om den akuta finanskrisen och tillhörande recession störde den annars linjära kurvan. I bifogad graf har jag tillfört ett svart streck för att förtydliga linjär utveckling.
Man ska komma ihåg att detta alltså gäller i relation till BNP. Enligt Eurostat innebär detta att hushållens skulder gått från 839 miljarder SEK 1995 till 3 132 miljarder SEK år 2012.
Anders Borgs Pippi Långstrumpekonomi kan inte vara tydligare och är en form av Toblerone-ekonomi, där svenska folket tar det på kortet och hoppas att någon annan ska betala.
28 kommentarer
Vi är bäst, vi är bäst, vi är bäst… på att shoppa på kredit.
Problemet på 90-talet var ju att just staten fick dåligt ställt. Det innebar naturligtvis katastrof i ett land där staten tar mer än 50% i skatt och står för långt över hälften av alla inköp som görs.
Den här gången kanske vi kan vinna på upplägget? När vi torskar kan staten slänga lite allmosor till folket.
Varför ökar skulderna här?
Vi fick ett svar i DI igår:
"I Sverige har andelen svenskar som äger sin bostad ökat med 4 procent i snitt mellan 2004 och 2011, visar siffror från SCB. I Storstockholm är ökningen hela 11 procent, pådrivet av bland annat omfattande bostadsrättsombildningar"
Därtill så innebär generationsväxlingen att gamla säljer och unga köper vilket innebär en realisering av ca 40 års vinster i en bostadskarriär.
Detta är förklaringen. Frågor på detta?
Nej, det är inte förklaringen. 4% ökat personligt ägande ger inte skulder som ökat ganska exakt 100% sedan 2004.
Ökat 100% nominellt 2004 – 2012 alltså.
Fortsätt du ta dina piller. Det är mycket underhållande.
Skippar ditt personliga påhopp! Du gör bort dig!
Sakfrågan:
4% i 9 år ger 36 % om man skall vara försiktig(samma lån som bef).
Därtill 40 års ägande som realiseras i en takt av 5% per år med 100% lånebehov i 9 år ger ca 45%.
Ok du får 20% att kasta på lyxkonsumtion!
Aningen svårtydda siffror.
Är det verkligen så att det ökat med 11% per år i StorSthlm skulle det ge 130% upp på 8 år (grovt förenklat).
Det verkar dock helt orimligt att dubbelt så många äger sin bostad nu kontra 2004 eller är så verkligen fallet?
Vår utmärkte bloggare kan säker bringa klarhet i detta! Fast är det brukligt att räkna ränta på ränta när det gäller denna typ av siffror?
Men det är stora tal som påverkar lånebilden.
Allmännyttan säljer ut och får pengar till annat-vad?
Frågan är om samhället blir mer sårbart om det är fler som äger?
Men det är ju inte fler som äger om bel¨åningen är hög. Fler som är belånade är väl ökad sårbarhet?
Cornu ./. oppti
Själv är jag osäker då jag inte har insyn i detaljerad statistik. Men priserna kan stiga kraftigt utan att någon lämnar bostadsmarknaden(förutom då de dör eller hamnar på hemmet). Så vart flyttar de som lämnat sin bostadskarriär sedan 2004-2006 då skuldsättningen tog fart? Till villa? Nej snarare från villan till borätt! Själv ser jag mest en förklaring och det är att banken lånar ut 100% under många år. Priserna stiger från ovan, dvs de rikaste startar prisspiralen. Och den har kunnat pågå extra länge pga inflyttning till städer(oppti om generationsväxling) men också pga utebliven fastighetsskatt och sänkta räntor. Urbanisering och generationsväxlingar har vi haft förr men samtidigt jobbar idag fler äldre än förr(man jobbar längre upp i åldern). Bara att jämför förtidspensioneringarna som måste ha gått ner jmf med t.ex 2001-2002 eller 90-talet(min uppskattning).
Aha – så man ÄGER sin bostad om man typ lånat 500000 av sina föräldrar till kontantinsatsen och sedan lånat cirka 3 mille av banken till att köpa den lilla 2:an innanför tullarna. Det var något nytt!
Hoppas du inte blev överraskad! Jo du äger bostaden och är skyldig att betala lånen även om huset försvinner-det är dessa lån vi talar om här ovan!
Jag har inte tid att sätta mig in i detta nu men detta är nog en hjälp på traven.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2013A01_BR_09_A01BR1301.pdf
Hamnade fel, skulle varit svar till oppti2013-05-20 09:56
Tack-läst och förstått!
Plockar då i stället fram en annan käpphäst ur stallet:
Kostnadsbilden som prisdrivare.
Kostnad per lägenhet 1995 0,9 M KPI 3723
Kostnad per lägenhet 2011 2,4 M KPI 4450
Byggkostnadsökning ca 2,6 ggr(+160%)
KPI ökning 1,2 ggr(+20%)
Något är väldigt fel med byggmarknaden!
Nu tänker säkert någon på byggkartellerna.
Men var det verkligen bättre 1995 med BPA/PEAB/facket/Riksbyggen?
Jag kommer dock ihåg att marginalerna var mycket skralare då och ofta negativa vilket dom inte är nu.
Jag tänker nog mer på vilka objekt som byggs numera! Sjöläge och sjösten och påkostade lgh byggs. Detta eftersom nya lgh konkurrerar med andrahandsmarknaden.
Vilka byggkarteller? Asfalt känner jag till, men inte några på hus.
Eller så beror det på det uppenbara, nämligen att staten dikterar att räntan måste vara för låg vilket får rationella människor att låna mer och bjuda högre för bostäder, vilket också är Riksdbankens uttalade syfte under rubriken "stimluans".
@belii
Självklart finns det byggkarteller i Sverige.
Sen är det precis som Kapitalist beskriver, låg ränta = hög utlåning.
@gefle.
Det kanske det finns – nånstans.
Att rörkrökarna i typ Sjöbo kollar priserna med varandra kan däremot inte vara anledningen till en nationell uppblåsning av priserna. För det krävs en kartell som är så stor och omfattande att den skulle avslöjas.
Sedan 1995 har det dessutom gjorts en 18-19 revideringar av byggreglerna, varav nästan alla medfört ökade byggkostnader. Som vanligt så är det inte samma vara du köpte 1995 som idag.
Om jag försöker dra mig till minnes vad som ändrats kan jag inte heller minnas att man någonsin gjort en ändring som faktiskt förbilligat byggprocessen. Däremot kan jag räkna upp en massa som fördyrat den…
Just nu fick vår egen 10-åring(statobligation) köpsignal(igen). Räntan stiger för långsamt och stadigt. Vi lär snart få se tydligare räntesignal uppåt som kommer få folk på nya tankar. Då kommer rekylen på börsen.
2.05% blir startskottet uppåt på räntan i nästa fas.
2.05-2.10 blir helt klart intressant i nästa fas.
Sen vet jag inte om man kan dra slutsatsen att det kommer en rekyl på börsen vid en eventuell ränteuppgång.
Tittar man från Q3 2011 och framåt är det snarare så att börsen har följt räntan med viss diff naturligtvis.
Brytningen kom förstås under andra halvan av 2007 då finanskrisen blivit uppenbar, utomlands. Puckeln på den svenska kurvan beror som sagt på att BNP, nämnaren i denna kvot, fick hicka där. Lånandet fortsatte mer stadigt.
Illavarslande att en mindre del av Sveriges ekonomi är privat än övriga länders 90% av BNP motsvarar ca 2 års summa av alla privata inkomster. Tyska hushålls skuldsättning motsvarar mindre än 1 år dito, dels p.g.a. lägre skuld/BNP men också tack vare högre privat inkomst/BNP.
Tyskarna är fattigare än cyprioterna!
Det är skillnad på hyresgäster och självägare!
En och amma bostad är inte mer värd ifall det är den boende själv som äger och belånar den, eller ifall det är ett bostadsbolag som äger, belånar och hyr ut den. Ett bostadsbolag som den boende äger aktier av i sin pensionsfond.
Hemläxa till alla som är intresserade av bostadspriser. Rita upp penningmängden i ett diagram tillsammans med fastighetspriserna för småhus för permanentboende med ett års fördröjning. Korrelationen är 0.99 (2000-2012). På den kausala sidan kan vi påminna oss om att nya krediter skapas just vi bostadsköp. Utifrån detta kan vi alltså statistiskt säkert följa prisutvecklingen som är 0.46% fram t.o.m. mars i år räknat på samma sätt (snittet av 12 månader). Räknat med samma metod har KPI gått -0.01% under samma period. Detta innebär en värdeökning på ungefär 11 miljarder (enkelt räknat) på tre månader i KPI-ekvivalenter. Säga vad man vill om "BLT", men T:t står hittills för tagare, inte torskar. Om penningmängden börjar vackla ska man nog dock dra öronen åt sig.