Den svenska skuldbubblan i relation till EU

Dags för en liten uppföljning på morgonens inlägg, som bara täckte in de svenska hushållens allt tyngre skuldsättning i relation till den generella utvecklingen inom EU. Svenska hushåll och företag har 60% (inte procentenheter) större skuldsättning i förhållande till BNP än vad EU-länder generellt har.

De svenska privata skulderna, undantaget finansiella företag, har fortsatt att växa under 2000-talet. Det går alltså inte att påstå att hushållens ökade skuldsättning beror på att de köpt loss bostadsrätter från tidigare hyresvärdar, då de privata företagens skulder också ökar.

Skulder för icke finansiella företag och hushåll som procent av BNP

Nu var Sverige iofs “bäst i klassen” redan 1995, där vi låg på drygt 289% av BNP i privata skulder mot 216% för EU-27 generellt. Sedan har vi jobbat på så gott vi kunnat med att öka upp skulderna till nya rekordnivåer, även om lågkonjunkturen 2001 – 2002 sänkte företagens skulder en del. 2012 var icke finansiella företag och hushållens skulder i Sverige uppe i 576% av BNP, mot EU-27:s 347% och eurozonens 340.5% år 2011. Sett till hushåll och företag är alltså eurozonen lägre skuldsatt än EU27 generellt.

Skulder för allt utom finansiella företag som procent av BNP

Lägger man även till statens (=totala staten, inklusive delstater, regioner och kommuner) skulder så ser det något bättre ut för svensk del, även om vi fortfarande avviker rejält från EU-27 och eurozonen. 

Sverige har då gått från 384% av BNP i skulder år 1995 till 629% av BNP i skulder 2012, att jämföra med EU27 som gått från 293% år 1995 till 443% 2011. Det finns faktiskt sett till total skuldsättning ingen större skillnad på EU27 och eurozonen. I själva verket är alltså eurozonen inte speciellt dramatiskt skuldsatt som helhet – höga statliga skulder kompenseras av låga privata skulder, medan det är tvärt om i Sverige.

Grekland och Sveriges skuldsättning som procent av BNP – allt utom finansiella företag

Vi ska på inget sätt klaga på EU:s medlemsländer eller eurozonen, utan bör först se om vårt eget hus och vår egen skuldsättning, som är en katastrof i sin linda. En skuldkrisande svensk ekonomi kommer framöver drabbas betydligt hårdare än Grekland. Den största skillnaden är att svenska företag är mycket tungt skuldsatta.

Då har vi ändå inte blandat in de finansiella företagen och bankerna. Sverige har en av Europas största banksektorer i förhållande till ekonomin, efter renodlade bankekonomier som Luxemburg, och drar man in dessa i skuldsättningen så ser det ännu värre ut för Sverige.

Man ska också komma ihåg att Sverige tillsammans med Danmark har världens högsta skattetryck och dessa privata skulder på rekordnivåer ska alltså betalas trots att över 50% av allt man tjänar privat tas i skatt (via bla inkomstskatter, moms och punktskatter). 88% i hushållsskulder med 50% i skattetryck motsvarar 176% av BNP i skulder för ett land med 25% i skattetryck.