I den eviga debatten om staden vs landet konstaterar David Jonstad i en essä på sin hemsida att staden inte är ett dugg hållbar, utan förtär periferins resurser.
Trots att stadsborna, speciellt stockholmare, är snyggare och mer intelligenta än resten av världen, så klarar de inte av att göra en livscykelanalys av sin ohållbarhet. Istället fokuserar de på den direkta personliga konsumtionen av bränsle, men ignorerar helt att i princip allt de konsumerar importeras till staden, om inte annat som råvaror, från landsbygden. Det gäller mat, energi, råvaror och förädlade varor.
Kort sagt är inte staden hållbar och har aldrig varit det, utan har i alla tider varit beroende av en landsbygd man kan suga ut, helt enligt världssystemsmodellen med centrum och periferi. Den moderna landsbygden är förstås inte heller hållbar, men har åtminstone en möjlighet att bli det, vilket staden aldrig har. Oavsett hur mycket de (mp)-röstande lattemorsorna på Södermalm tror sig vara hållbara, men bara bevisar sin egen avsaknad av insikt och analysförmåga.
Det betyder inte att städer är meningslösa eller kommer sluta existera – städer fyller en funktion och har existerat i 1000-tals år och kommer existera även i framtiden. Men den som påstår att de är hållbara är ute och cyklar. Ibland bokstavligen, i tron att cykla till jobbet gör stadslivet hållbart.
Läs hela essän hos David Jonstad.
34 kommentarer
Själv tycker jag att Mel Gibsons film "Acocalypse now" visar hur det går…
Olika besvärjelser löser inget.
Så vad/vem är då frälsaren….
Måste vi ta i detta själva?!
För första gången i historien så måste mänskligheten bli vuxen!
Nu hänger jag inte med riktigt…
Mel Gibson?
Ursäkta…
Altzheimer (lite)
Apocalypto var namnet…
Ok.
Då ska jag sen den på Viaplay någon kväll 🙂
Ja, nästan allt importeras till staden. Det är det som skapar välstånd. Stadens invånare betalar ju genom att exportera sin produktion för sin import det pris som leverantörerna begär, eller hur? Ökad handel är ökad ömsesidigt frivilligt utbyte människor emellan, ökad arbetsdelning och specialisering och därför ökad effektivitet och skalfördelar för var och en. Det hela är faktiskt mycket enkelt och uppenbart om man bemödar sig med att tänka efter en liten stund.
Städer bildas och växer för att de skapar större möjligheter till välstånd för sina invånare än vad glesbygden gör för dem. Bränslen upptäcks, utvinns och uppfinns och effektiviseras kontinuerligt, finns ingen brist i sikte i den produktkategorin. Sveriges industrialiserade välstånd skapades genom att vi skapade nischade produkter som var mest värdefulla för vår omvärld, och bytte till oss resten för vad de betalade för det. Det funkar. Aborigernas närproducerade lokalförsörjning funkar inte riktigt lika bra.
Visst har du rätt. Men Jonstads/Cornucopias inlägg är ideologiskt motiverade och syftar nog snarare till att förstärka bilden av den ädle preppern mot den mjuke lattemannen i staden.
Jo, så är det nog. Och kommersiellt.
Men låt oss se genom historien vilka det är som drabbats mest av svält, högavlönade storstadsbor som aldrig sått en potatis, eller bönder? Hmmm…
Å andra sidan belyser detta fånigheten med felaktiga föreställningar om industriella samhället eller det postindustriella (aka tjänstesamhället eller kunskapssamhället). Jordbruket har ju inte upphört i industrisamhället och industrin har inte upphört i postindustriella samhället – det är bara det att det tillkommit andra professioner, men de gamla (jordbruket och industrin) är alltjämnt nödvändiga för vår levnadsstandard.
Det verkligen ironiska i sammanhanget är att lattepappan från Södermalm gör allt för att se ut schablonbilden av en skön bonde iförd australiensiska bondeboots, flanellskjorta och skägg…
Kapitalist har ju visat ett envis benägenhet att inte förstå begrepp som hållbarhet och pratar om något helt annat.
Snarare bekräftar han att städer är resursslukare.
Begreppet "resurs" verkar här vara nåntin gsom mäts i enheten ton eller joule. Inte i den ekonomiskt betydelsefulla meningen som "värde".
Vad vore en enstaka flintyxa värd idag?
Vad vore en enstaka mobiltelefon värd för 1000 år sen?
Vad är en ekonomi, om inte aktuellt och spcifikt samarbete individer emellan, som ständigt förändras och omvärderar alla "resurser"?
Det misstaget kan förklara ett och annat…
@Cornu: Här är det ju du som inte förstår hållbarhetsbegreppet. Du tror uppenbarligen att det betyder "självförsörjande".
Är det inte tvärtom, genom att samla en stor andel i en stad kan man snabbt göra mänsligheten mer hållbar genom ett WMD.
Ganska ointressant att diskutera vad som är fel, vart skall vi gå är mer intressant och då måste man börja där vi är idag och ta små steg. Politikerna idag har har ju redan visat att de inte vill ta ledningen.
Artkeln är mycket välskrivit. Vad som irriterar mig är Vinnovas undersökning
som väntar hela svenska befolkning flyttat till Sthlm Gbg Malmö 2030. Finns inget som stoppar trenden och Sverige har redan 85% i stadsbyggd. Utflyttningskommuners strategier är taffatta.
Jag minns något om att Bredbandsbolaget trodde sig ha 8 mille kunder i sverige första två verksamhetsåren, och köpte system från ATT Lucent och SAP för att hantera detta…
Artkeln är mycket välskrivit. Vad som irriterar mig är Vinnovas undersökning
som väntar hela svenska befolkning flyttat till Sthlm Gbg Malmö 2030. Finns inget som stoppar trenden och Sverige har redan 85% i stadsbyggd. Utflyttningskommuners strategier är taffatta.
Artkeln är mycket välskrivit. Vad som irriterar mig är Vinnovas undersökning
som väntar hela svenska befolkning flyttat till Sthlm Gbg Malmö 2030. Finns inget som stoppar trenden och Sverige har redan 85% i stadsbyggd. Utflyttningskommuners strategier är taffatta.
Det där med att stockholmare är mer intelligenta var kul de första 2-3 gångerna du skrev det, men har nu den 28:e vändan likt dina smeknamn på politikerna gått långt över gränsen till tjatigt och banalt.
Precis som vi inte lämnat stenåldern har vi ju inte lämnat den agrara åldern, som nån är inne på ovan. Bönderna behövs ju fortfarande för att producera mat, och själva idén med staden är ju att man för in resurser i den och får andra i retur, förädlade av energi och arbetskraft. Känns lite som att slå in öppna dörrar med det konstaterandet.
Rent historiskt verkar Jonstad inte särskilt välorienterad och essän luktar lite av tvivelaktiga gestalter typ HS Chamberlain och FP Yockey med sin pessimistiska utblick på den "kosmopolitiska megastaden". I allra bästa fall kan man kanske kalla honom Spenglerist.
Sen ska man inte glömma att i Europa har ju staden haft dragningskraft sedan medeltiden på grund av hur illa landsbygden varit skött av feodalherrar, patroner och andra. Stadtluft Macht Frei och allt det där.
Ja, låt oss skicka ut alla på fälten! Men vänta nu det har ju redan Pol-Pot prövat…..hmmm
Sen är det faktiskt så att snitt IQ är högre i städerna än utanför dessa. Inte för att man blir särbegåvad av att bo/födas i Gbg/Sthlm/etc, utan för att många med IQ över medel från "landet" flyttar till storstäderna, där de flesta jobb finns som passar dessa personer. Dessvärre flyttar många politiker dit också, men de är så få så det märks inte i statistiken.
…vilket ju alla som vuxit upp på landet mycket väl vet.
Samtliga av mina barndomskamrater har migrerat till större städer och så här i vuxen ålder får de ju enkäter från sina gamla glesbygskommuner som undrar varför de flyttat, och vad som skulle krävas för att få dem att återvända. Ingenting, brukar vara svaret på den frågan. Den som vuxit upp ute i granskogen vill aldrig helvete tillbaka dit. Det har ju i många fall varit själva drivkraften i att utbilda sig – att slippa jobba på sågen därhemma.
Landsbygdsromantik är något för infödda stadsbor att hålla på med, de som är uppväxta där känner den bistra verkligheten. 5 kilometer till närmsta polare och 10 till närmsta bankomat.
Du verkar glömma bort att även pundarna och övriga kriminella element söker sig in till städerna och deras anonymitet och jobben som passar dom
Jobben som passar pundarna? Jojo…
Punda kan man så klart göra vart som helst eftersom det handlar om fri företagsamhet. Ibland kan de ju t o m jobba hemifrån.
# belii
Världen förändrar sig hela tiden. 1867 är inte 1967 är inte 2017. Det är så enormt mycket som förändras hela tiden att man skall akta sig för att låsa in sig för hårt i några val. Man bör försöka hålla alla möjligheter öppna.
Arbetet på sågen har sannolikt förändrats mycket, om sågen finns kvar. Pengar kan man ta ut i matbutiken. Internet har tillkommit. Folk kan bo lite mer vid de större vägarna snarare än att flytta till Stockholm. Folk som är mer lämpade för de nya förhållandena kan tillkomma medan fjollarna kan flytta till Stockholm.
Jämfört med 1867 har järnvägar, isbrytare och väldigt mycket annat tillkommit. Historien ger ofta en dålig vägledning om framtiden. Dock är det tydligt att mentaliteten var likadan 1867 som i dagens Sverige. Den som inte arbetar skall inte äta. I bästa fall ordnar man meningslösa arbeten åt folk för att ursäkta sig för att man ger folk mat.
Det jag skriver om 1867 föranleds av kommentarerna närmast här nedanför…
Staden är en ohållbar företeelse i stället för vaddå?
Är det bättre om vi sprider ut befolkningen jämt över landet?
Eller bör vi reducera befolkningen till dem som gör nytta på landet?
Stad och land är beroende av varandra-där staden är en effektiv boendeform för dem som inte jobbar med jorden.
Sedan är ju inte landsbygden homogen heller. Även om bönder i Skåne och Västergötland klarar sig på sin jord (om den nu inte stjäls av svältande storstadsbor), är det mindre sannolikt att jordbrukare i Norrland skulle överleva ett antal svältvintrar utan olja. Som 1866-68.
Du vet knappast vad du pratar om. De klarar sig bra på fiske och jakt och på att det är glesbefolkat. Det blir nog värre söderöver.
De klarade sig i alla fall sämre än de vackra och intelligenta stockholmarna under den senaste missväxten. Fast jag mindes fel på de exakta årtalen.
# Thomas
Jag upprepar en del av min kommentar strax här ovan:
Världen förändrar sig hela tiden. 1867 är inte 1967 är inte 2017. Det är så enormt mycket som förändras hela tiden att man skall akta sig för att låsa in sig för hårt i några val. Man bör försöka hålla alla möjligheter öppna.
Jämfört med 1867 har järnvägar, isbrytare och väldigt mycket annat tillkommit. Historien ger ofta en dålig vägledning om framtiden. Dock är det tydligt att mentaliteten var likadan 1867 som i dagens Sverige. Den som inte arbetar skall inte äta. I bästa fall ordnar man meningslösa arbeten åt folk för att ursäkta sig för att man ger folk mat.
Vissa saker förblir desamma. T.ex. har Norrland en kortare odlingssäsong och kallare klimat än södra Sverige, vilket ökar risken för missväxt under köldår. Speciellt om en framtida brist på drivmedel försvårar hjälpsändningar.
Andra saker ändrar sig dock. Det finns t.ex. många fler munnar att mätta nu än för 150 år sedan.
Det kan säkert bli riktigt svårt för norrländska jordbrukare emellanåt. Motsvarande sker på sydligare breddgrader. På Kanarieöarna har det också skett svält och massflykt till Amerika, men då på grund av torka. Så länge vi odlar både i söder och i norr och har järnvägar och båtar som kan transportera mat så har vi ganska stor trygghet.
Många aktiviteter kräver mindre resurser för att utföras i en stad än på landet. Givet tillräcklig överskottsenergi och eb stabil befolkningsmängd kommer det alltid att finnas städer. Att städer i sig skulle vara en reaursslukare är skitsnack. Om det inte funnits någon vinning med städer hade de aldrig vuxit till. Framtidens stad kanskw inte ser ut som dagens, men att alla skulle bo på landet för att oljan sinar ser jag som ytterst osannolikt.
Ordet hållbar är nyckeln här – det går att få städer hållbara om man ser till systemet i sin helhet. Om alla bor på landet skulle den hållbara nivån av levnadsstandard sjunka drastiskt. Det är mao meningslöst att beskylla städerna för att vara ohållbara, det är vår konsumtion och befolkningstillväxt som är ohållbar, inte begreppet "stad".
Snick snack plocka bort alla skatter vi andra via hot om våld tvingas skicka till stockholm och vinsten från alla bolag som räknas som stockholmsföretag tex LKAB vattenfall med mera så får vi se vilket välstånd ni lyckas åstakomma genom att tvätta skjortorna åt varandra och gå på krogen.
Europas Nigeria, Norrland.