En fråga man kan ställa sig är om de sedan förra året nya investeringssparkonton, ISK, leder till inlåsningseffekter på grund av att insättningar beskattas?
För att byta leverantör, t ex från Nordnet till Avanza, så måste man förstås ta ut sina pengar och sedan sätta in dem på ett nytt investeringssparkonto hos den andra leverantören. Men insättningar beskattas.
Beskattningen av ISK är statslåneräntan på 30% av saldot vid kvartalets början, plus det samma på summan insättningar under kvartalet, dividerat med fyra (dvs justerat för att det bara är 1/4:s år).
Statslåneräntan är enligt Riksgälden just nu 1.59%. Schablonskatten på kapitalunderlaget på en ISK är alltså 1.59%*0.3/4=0.477% per kvartal, dvs knappt 0.12%.
Har man säg 1 MSEK hos Nordnet och vill flytta pengarna till Avanza så kostar flytten alltså 1200:- SEK. Kanske inte så mycket, men ändå en summa som flytten måste motivera. Och idag är statslåneräntan som bekant historiskt extremt låg. För det flyttade beloppet stod ändå inne hos Nordnet i början av kvartalet och kostade även 1200:- SEK i skatt det kvartalet, plus skatten på att det sattes in på en ISK hos Avanza.
Insättningsbeskattningen är förstås till för att man inte ska flytta ut sitt kapital inför varje kvartalsskifte, utan då får man fortfarande betala skatt på att det sätts in. Men man straffar alltså även den som vill byta ISK-leverantör.
Även om beskattningen idag är extremt låg både på ISK och kapitalförsäkringar, så är även den riskfria räntan och garanterade avkastningen i princip obefintlig. 0.12% för att byta leverantör är i det perspektivet inte gratis.
På tal om Avanza, så föreläser jag för inbjudna Avanzakunder i Stockholm den 5:e mars 18:00 – 20:00.
26 kommentarer
bör man inte slippa effekten du beskriver om man tar ut pengarna i slutet av ett kvartal, parkerar på valfritt konto och sätter in i nya ISK.en efter kvartalsskiftet?
Exakt. Jag har redan agerat så för att vikta om mellan mitt sparkonto, Avanza (för fonder) och Nordnet (för aktier). Visst, man har några dagar utan avkastning, men jag har lite längre investeringshorisont än så! Viktar man (eller flyttar) inte om mer än en gång i kvartalet finns inga inlåsningseffekter.
Problemet här är alltså att man inte kan flytta ut eller in alla tillgångslag som kan finnas på ett ISK. Problemet uppstår i att man måste sälja alla värdepapper för att det är endast likvider som får tas ut eller sättas in på ett konto – detta innebär alltså att inlåsningseffekten inte är skattemässig utan att man faktiskt inte kan flytta alla tillgångar (eller man kanske kan det). Detta innebär att man förlorar dubbelt courtage och (i värsta fall) dubbel spread och eventuell avkastning vid flytt.
Det hade varit smidigare ifall man kunde flytta värdepapper direkt från depå till depå, men då hade skatteaspekten varit nödvändigt att tänka till lite mer för att få skatten att bli "rätt", men det bör inte vara några större svårigheter att få rätt på det. Specialfallet vore ju flytt mellan ISK till ISK som då skulle betraktas som att tillgångarna ligger kvar på ISK.
Du kan flytta värdepapper till ett ISK. Jag gjorde det för ett år sen ungefär, det var inga som helst problem. Däremot kan du inte flytta värdepapper till en KF, dit kan du bara flytta kontanter. Det beror på att ägandeskapet av aktierna/fonderna flyttas från dig till försäkringsgivaren för kapitalförsäkringen. Du äger i din tur kapitalförsäkringen.
Jag glömde säga att du dock åker på att betala vinstskatt om värdepappren du flyttar har stigit i värde sedan du köpte dem. Det är ingen försäljning (d.v.s du behöver inte betala något courtage), men det beskattas som en försäljning.
Javisst gör de det. Men marginella än så länge. Tänk Dig istället att ISK-volymen vore huvuddelen av bankens inlåning/kundvärdepapper. Klart det skulle utnyttjas att kunden måste betala för att flytta. Redan idag funkar ju vårt "fantastiskt konkurrensutsatta" banksystem illa. Du kan inte idag gå in på ett bankkontor och fråga om en vanlig banktjänst som t.ex valutaväxling. De vägrar. Du måste vara kund i banken innebärande, ja ni vet. Vad som händer i systemet är som i alla oligopol. De hittar en nivå på avgifter och inlåsningar etc som är neutral för dem alla men minst för kunder. Alla som sett ett priskurvan för oligopol vet vad jag talar om. Enda sättet säger myndigheterna att byta bank är att lämna den men det betyder i praktiken ingen ting innan många, väldig många gör detsamma. Till vad då!
Hur skall myndigheterna kolla att du inte missbrukar t.ex en flytträtt utan nämnda avgifter? Enkelt genom att banken tvingas genomföra flytten förstås. Till en bestämd "liten" avgift.
Rabalder har rätt, i slutet av varje kvartal är det skattemässigt gratis om du sista bankdagen innan kvartalet är slut tar ut pengarna för att sedan nästa bankdag som då är första bankdagen i nästa kvartal sätta in pengarna på en annan ISK.
Dock hade det varit mycket bättre och lättare med flytträtt, så att man slapp sälja alla tillgångar och ge extra courtage etc. Så det finns fortfarande en inlåsningseffekt utan flytträtt.
Ha,ha peanuts… Cornu, när utdelningarna är skattefria och börsen klättrar upp,upp,upp
Går att flytta likvider och vp utan skatteeffekter mellan ISK hos olika institutioner om man använder avsedd blankett för ändamålet. Ring den mäklare du vill flytta till så hjälper de dig!
skönt att höra @swelonn. Blev lite orolig. Har tänkt öppna ett konto.
kollade lite om saken! Nope. Precis som ämnet här antyder finns ännu ingen flytträtt för ISK utöver t.ex den lösning som presenteras av Herr Persson nedan. Du måste tänka på vanliga depå-flytt! Fast förstås, om möjligheten fanns är det inget bankerna skulle prata om!
Går bra att flytta utan skatteeffekt. Räknas inte heller som insättning.
Om du vill flytta till Avanza använder du t.ex. denna blankett: https://www.avanza.se/aza/depa/blanketter/flytt_mellan_ISK.pdf
Om du vill flytta till Nordnet använder du t.ex. denna blankett:
https://www.nordnet.se/pdf/se/flytt_vp_isk_tillNN.pdf
Helt säker på detta då jag gjort det själv. Om du ändå är osäker kolla med skatteverket 🙂
Tack för det. Ska kolla!
Nej, det kostar inget att flytta från en ISK till en annan om man gör det vid rätt tidpunkt.
Sedan baseras skatten på vad statslåneräntan var 30/11 året innan (dvs för 2013: 30% av 1.49% på summan).
Enklast kan man se detta genom att ställa upp de två scenarierna som finns. Kontona avläses vid ingången av varje kvartal.
Låt oss anta att du har en ISK hos NordNet och en hos Avanza. Du gör flytten vid slutet av Q2 / början av Q3.
Ingång: 1 MSEK hos NordNet.
Scenario 1: Behåll ISKn hos NordNet.
…
Behållning Q1: 1MSEK
Behållning Q2: 1MSEK
Behållning Q3: 1MSEK
Behållning Q4: 1MSEK
Skatt = 30% * 1.49% * 1 = 4470 kr.
Scenario 2: Flytta ut VP + likvid från NordNet slutet av Q2, flytta in VP + likvid till Avanza början av Q3.
…
Behållning NordNet Q1: 1 MSEK, behållning Avanza Q1: 0
Behållning NordNet Q2: 1 MSEK, behållning Avanza Q2: 0
Behållning NordNet Q3: 0, behållning Avanza Q3: 0
Behållning NordNet Q4: , behållning Avanza Q4: 1 MSEK
Insättning Avanza: 1 MSEK
Skatt NordNet: 30% * 1.49% * (1 + 1) / 4 = 2235 kr.
Skatt Avanza: 30% * 1.49% * (1 + 1) / 4 = 2235 kr.
Tricket fungerar eftersom ditt Avanza-konto står på noll när avläsningen för Q3 sker.
Corny kommer inte att gilla din beräkning, eftersom det gör hela hans blogginlägg totalt meningslöst.
Själv tror jag säsongseffekterna på den svenska börsen möjligen kommer att bli ännu kraftigare när ISK börjar nå Volymer.
Betänk att utdelningarna kulminerar på våren. När man väl tagit hem det varför sitta med en ISK över sommaren? Det kostar ju bara pengar.
Sedan var jag förvånad över att Corny inte visste att det var statslåneräntan den 30/11 året före beskattningsåret som gäller.
Slarvig Corny.
Visst,0,447 % och inte 0,477 % som Cornu påstod. Men alla kan ju göra fel, speciellt som man står utanför börsen….
Men enligt statslåneräntan är enligt riksgälden 1.59% och inte 1.49%. Men det kanske inte är så lätt att hålla koll på vad ränteläget är om man inte har något räntesparande:)
Men du måste väl betala courtage både för att sälja och köpa i samband med bytet.
Inte för de flesta fonder. ISK är rena drömmen för fondinvesteringar, man slipper ju fondskatten också.
"Nya skattereglerna för ISK och KF leder dessutom till inlåsning eftersom det kostar att sätta in pengar." – som du skrev i annan kommentar.
Det kostar inte att sätta in pengar i ISK, inte mer än om du redan hade pengarna där. Se det så här (om man inte sätter in och tar ut samma pengar fler än en gång per kvartal:
* Man skattar för de pengar som funnits på ISK under kvartalet, oavsett om de sattes in eller redan fanns där, oavsett om du låter de stå kvar eller tar ut dom.
Låter man pengar stå inne till nästa kvartal ska det skattas för dom nästa kvartal också. Tar man ut dom den sista i kvartalet ska man inte skatta för nästa kvartal, bara det senaste. Sätter man in pengarna under nästa kvartal ska man såklart skatta för dom nästa kvartal, precis som om de satt inne mellan kvartalen.
Ingen inlåsningseffekt så långe investeringshorisonten är minst kvartalsvis. Passar perfekt för småsparare. Man skattar inte mer bara för att man vill byta bank så länge man för över pengarna över kvartalsskiftet.
Det värsta med ISk på till exempel avanza är att man inte får någon ränta på likvider om man inte är private banking kund. Dessa pengar lånar säkert avanza ut dessutom till hög ränta.
Med Perssons uträkning så är det väl ganska uppenbart vad man gör. I slutet av kvartalet flyttar man ut onödiga likvider från ISK, sen fyller man på efter behov – så att man inte ligger likvid på ISK i onödan. Då förlorar man bara räntan för max ett kvartal på försäljningslikvider och utdelningar. Vill man vara extra petig så köper man penningmarknadsfonder för utdelningarna och försäljningslikvider.
Eller så stoppar man in kontanterna i en billig korträntefond som Spiltan, 0,1 % avgift, avkastning just nu ca 2,5-3%.
Korträntefond, penningmarknadsfond osv är olika namn på samma sak. Om man under en längre period får bättre avkastning än den schablon som skatten beräknas på är det rätt att man skall stoppa in likviderna i ISK och köpa penningmarknadsfonder – i andra perioder är det bättre att ha dessa utanför ISK.
Använder för övrigt själv bl.a. Splitan som penningmarknadsfond.
Problemet är väldigt lätt löst, använd inte ISK utan ett gammalt klassiskt depå-konto om om detta avskräcker dig? Bara för att man lagt till ISK innebär det ju inte att man MÅSTE använda det, är detta ett problem så använd inte ISK precis son att vill du inte ha schablonbeskattning så är ju även inte ISK ett bra alternativ.