Schibsted/SvD har en bra artikel om det kontantlösa samhället ur ett sårbarhetsperspektiv.
Situationen är allt mer aktuell, inte bara för att bankerna försöker få bort kontanthanteringen, utan också för att bankernas IT-system får allt större problem. Finansinpektionen kritiserar nu Nordea, vars Internettjänster rutinmässigt går ner runt lönedagarna, eller nu senast upprepade gånger inför eller under årsskiftet.
Även betalkorten hos Sparbanken Öresund upphörde att fungera i tisdags och på första handelsdagen på året gick Avanzas webtjänst ner.
Generellt är problemen relativt kortvariga, men i Schibsteds artikel påtalas att samhället skulle få stora problem vid långvariga eller omfattande strömavbrott. Man kan också tänka sig rena virtuella eller fysiska IT-angrepp mot kritisk infrastruktur, som på så sätt kan lamslå stora delar av den finansiella aktiviteten i ett land som Sverige. Måhända är bankernas system kraftigt skyddade, men man kan t ex tänka sig angrepp mot kommunikationer, som därmed slår ut det mesta. Det räcker antagligen att klippa av fiberkablar på ett högst begränsat antal platser i Sverige, för att alla betalningsströmmar ska upphöra.
Ett annat problem är ju att många affärer, inklusive mataffärer, får problem i kassan om man ska hantera köp manuellt. Inte ohanterliga problem, men med ung personal som aldrig gjort något annat än skjutit av streckkoder hela sitt arbetsliv kan man få problem. Lägger man på det integrerade IT-system för just-in-time-leveranser av varor utifrån order- och lagersystem, så får vi ännu större problem. Kom ihåg att svensken bara är några dagar från svält, samtidigt som det dessutom finns ett fåtal noder som är kritiska för distributionen av livsmedel till våra butiker.
Det har aldrig varit så lätt att slå ut det svenska samhället som idag. Tack och lov är ingen än så länge intresserad av att göra det.
När samhället blir mer komplicerat blir det också allt mindre robust. Insikten om detta brukar jag kalla neosurvivalism. Neosurvivalisten har av den anledningen alltid lite kontanter hemma och/eller på sig. Och bojkottar förstås affärer som vägrar kontanter.
Se även MSB:s rapport om det stora Tieto-haveriet 2011 (PDF), vilket bland annat fick konsekvensen att det inte gick att hämta ut mediciner på elektroniska recept hos Apoteket.
20 kommentarer
Som gnällig medelålders kränkt vit man, så är jag lite motvalls här. Måste verkligen kontanterna försvinna? Jag tycker de är rätt praktiska.
Bankerna är snabba med mantrat "kontanthanteringen kostar 11 mdr per år" och säkerheten är så svår att upprätthålla.
Siffran 11 mdr är betydligt högre än den sammanlagda omsättningen för värdetransportbolagen, och dividerar man med antalet butiker som har hämtning hamnar man på helt orealistiska belopp, det blir tusenlappar per hämtning, bilket inte är rimligt. Samtidigt säger man ingenting om vad korthantering kostar, det måste ju vara en del med tanke på avgifterna.
Hela saken känns lite falsk och oärlig; jag tror det är så enkelt att samhället vill kontrollera kontantströmmarna och det är lättare att skuldsätta folk som handlar med kort.
Men är det i allas intresse att kontanterna försvinner? Knappast.
Sjukligt är att en nergång av datalänken till banken numera verkar göra det omöjligt att handla med någon typ utav kort alls också. Se strulen med nordea de senaste dagarna.
Hallå? Remember vad de upphöjda siffrorna på ett bank/kreditkort är till för? (Nu används ju carbonpapper i praktiken inte längre; tidigare när datalänken gick ner verkade transaktionen bara lagras lokalt hos handlarens babsmaskin och dras senare.) Det är därför det har varit åldersgräns och inkomstkrav på Visa/MC bankkort, just för att man kunde övertrassera dem, vilket inte gäller för "ungdomskorten" Maestro och Electron som kräver en direkt banklänk.
Själv föredrar jag dock kontanter. Men vanliga bankkort fungerade från början offline. Möjligheten verkar dock ha försvunnit nu.
Det fungerar upp till ett visst belopp, möjligen är det så att affären får stå för risken och då lär det bara vara stora varuhus som vågar..
CASH systemet som floppade fungerade väl så att "pengarna" sparades på kortet..
vänta bara tills några av dom arbetslösa outbildade ungdomar som nu växer upp och som fått hela sin världsbild genom dataspelande på sitt pojkrum tröttnar ur totalt då kanske dom provar bara på kul att stänga ner noderna likt ett dataspelsuppdrag IRL har man inget har man inte heller något att förlora eller det är svårt att lugga en flintskallig.
Man kan jämföra med en regnskog. Mer specialisering ger längre beroendekedjor vilket leder till större effekter om någon länk går sönder.
En intressant iakttagelse är att jordens mesta generalist och därmed bästa överlevare, människan, obevekligen gör allt den kan för att göra sig beroende av en egenkonstruerad miljö där allt är hårt nischat, specialiserat och just in time. D.v.s. raka motsatsen till det som gjort människan till herre på täppan.
En analys som "någon" myndighet borde göra är att analysera alla beroendekedjor av samhällsbetydelse, och identifiera single point of failure länkar. Samt rekommendera åtgärder.
Ett argument mot kontanthantering är ju att vi alla tycks vara potentiella terrorister eller svarthandlare.
På ett Swedbankkontor i en medelstor stad i Västergötland: Jag vill växla 140 euro till SEK efter en utlandsresa, och sätta in dem på mitt konto. Men se det gick inte – "vi hanterar inte kontanter över huvud taget längre".."det finns en sedelinsättningsautomat vid ingången där du kan sätta in dem"..men det är ju bara för svenska kronor.."ojdå, då får du gå till det nyöppnade växlingskontoret vid torget och sedan komma tillbaka och sätta in de svenska pengarna i insättningsautomaten"..Jag gick till växlingskontoret där jag fick svenska cash och gick hem.
Kan man vara helkund hos Swedbank 2013? Svar: Nej!
Jag hade för ett par veckor sedan ett samtal med den lokala chefen för Nordea och han sa rakt ut att kunder som vill hantera kontanter, jagar lägsta bolåneräntan och vill ha så hög ränta på sina besparingar som möjligt inte var intressanta för Nordea. Kan det vara mera glasklart ?
Stöd din lokala företagare och betala med kontanter. Om en liten företagare har en dagskassa på 3 tkr eller 15 tkr så är kontanthanteringskostnaden mer eller mindre lika stor. Snacket om säkerhet, miljöförstöring etc är klart överdrivet från bankernas sida. De vill tjäna pengar på kortbetalningar, alla andra argument är till för gynna korthanteringen och sänka kontanthanteringen.
Det är ganska fantastiskt att banker på cirka 30 år har gått från något som de flesta ansåg som tryggt och stabilt till något som katten har släpat hem.
Okey, telefonförsäljare är värre men sedan kommer nog banken…
Själv vägrar jag handla i butiker som inte tar kort 🙂
För riksbanken är det bra med fysiska pengar:
Från Wikipedia om Segniorage: "Eftersom sedlar bara är utbytbara mot andra sedlar, behöver centralbanken inte hålla guld i reserv som står i någon slags relation till sedelmängden. I stället kan den placera motvärdet av sedelmängden i tillgångar som ger banken högre avkastning. Centralbanken befinner sig därmed i det gynnsamma läget att den kan finansiera en räntebärande tillgångsportfölj utan att behöva ta på sig andra kostnader än de som är förknippade med att trycka och distribuera sedlar."
Och en sedel kosta 47 öre att tillverka.
För banken som köper sedlarna av RB (fullt belopp + tillverkningsomkostnader) verkar det däremot bara vara förknippat med kostnader. Så man förstår att banker inte vill hålla på med fysiska pengar om det finns alternativ.
Men drivkraften är nog folket där de flesta inte heller vill använda fysiska pengar om det inte behövs.
Återstår då att hitta på något "nytt" som fungerar även om strömmen har gått och/eller kommunikationerna inte fungerar.
Mängden kontanter har minskat under de senaste åren.
Banken köper inte sedlarna. När någon gör ett uttag ur en bankomat så debiterar RB banken för beloppet.
Men bankerna åker på kostnader för bankomatsystemet, samt att ta emot kassor för företag. Ovanpå det klagar personal och fack över rånrisk.
(Tom personalen på värdetransportföretagen strejkade pga rånrisken). Orsaken där är för slapp lagstiftning. Det är vi väljare som gör fel här.
Banker försöker naturligtvis rationalisera och vara innovativa. Och besök i kassa samt kontanthantering är något som kostar.
Tänk bara vilket trassel näthandel skulle vara med kontanter.
Näthandel med rörpost skulle funka 🙂
Rörpost i Prag:
http://en.wikipedia.org/wiki/Prague_pneumatic_post
Dags för ett EU projekt! Att dra igång nya rörpostsystem av något slag har stora kostnader för att komma igång, även om det eventuellt skulle vara lönsamt i större skala.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det är idiotiskt att sträva efter ett kontantfritt samhälle, dels förlorar vi all privatliv när varenda transaktion kan övervakas av banken och staten, och dels blir vi mer sårbara när tekniken strular.
Bankerna tycker det kostar mycket att hantera kontanter, men de nämner inte att de istället tar massa kortavgifter av säljarna så att konsumenterna i slutändan betalar flera gånger mer för hanteringen av kortpengar än för kontanter.
Kontanter i form av fiatvaluta är ju också osäkert. Vi en samhällskollaps kommer nog kontanter ganska snabbt sluta fungera också.
Det är bättre att göra som Sydafrika och tillåta guld som lagligt betalningsmedel. Då har man ett betalningsmedel som är integrerat i den normala ekonomin som dessutom är en bra fallback vid en kollaps. Så länge samhället fungerar normalt så kan man ändå använda papperssedlar och elektroniska pengar.
Man vinner något utan att förlora något. Detta är nåt som ett medvetet politiskt parti borde föreslå för Sverige. Kanske Liberala partiet, eller det miljöparti som en gång var. Eller kanske vänsterpartiet?!
Skälet är nog det som Cornu tog upp i ett tidigare blogg. Fast tvärtom då.
Det har varit för lite kvalitetstänk och dokumentation. Och för mycket happy hacking. Då blir det så här.
Rationaliserar man bort t ex krav och funktionsspecar (och ersätter med några krumelurer på en servett som någon tyckte räckte) så vet inte testarna vad dom ska testa. Så det blir happy hacking följt av happy testing.
AXE-10 fungerade. Men där fanns också de nödvändiga dokumenten.
Man kanske kan ta som exempel att de ofta refererade, men sällan länkade, Riksbanksrapporterna om kostnaderna för olika betalningsmedel, där kontanter kommer ut som dyrast, inte alls tar upp nertiderna, och kostnader i samband med dem, av diverse elektroniska betallösningar.
Elavbrott och teleavbrott existerar alltså inte i Riksbankens värld…
Ännu mindre (förstås) kostnaderna för att regelbundet behöva städa upp efter privatskuldsedelhaverierna.
Bara under förutsättning att de kostnaderna sätts till 0 ser kontanter dyrast ut.
Ååh, länken
http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2012/rap_pov_artikel_5_121017_sve.pdf
"Det har aldrig varit så lätt att slå ut det svenska samhället som idag. Tack och lov är ingen än så länge intresserad av att göra det"
Så sant, men följande gäller också:
"Det har aldrig varit så lätt för en privatperson att skydda sig mot att samhället slås ut".
Dagens samhälle präglas ett enormt överflöd. Om man bara använder en bråkdel av överflödet för att bunkra det nödvändiga (mat, ved, osv) och investera i redundanta system (vedspis, solel, elverk,växthus,odlingsbar mark,egen brunn) som aldrig har varit så billiga att köpa som nu (i relation till disponibel inkomst) så går det att klara sig utan samhället bättre nu än vad man kunde innan den industriella revolutionen.
Men det gäller att tänka efter först, för om något händer och man inte är förberedd så går det inte att rädda situationen.