Svenskarnas skulder fortsätter att skena och ökade i årstakt i november med 5.4%, även om helårsökningen “bara” är 4.6% (Schibsted/SvD skriver om SCB:s pressmeddelande). Efter att ha avmattats något ökar nu svenskarnas skulder snabbare igen.
Samtidigt ökade BNP bara med ca 0.7% på ett år, även om det är justerat för prisinflationen via BNP-deflatorn. Dock ökade inte KPI, utan faller med 0.1%. Förenklat innebär det att BNP bara skulle öka med ca 0.6% nominellt, och det är nominell BNP skulderna ska jämföras med. För tredje kvartalet var dock BNP-ökningen 0.78% nominellt.
Hushållens skuldbubbla |
Jag uppdaterar inte mina grafer över skuldsättningen, då de baserar sig på SCB:s Sparbarometer, som uppdateras kvartalsvis och ligger mer i synk med BNP-uppdateringarna. För tredje kvartalet 2012 låg de svenska hushållens skuldsättning på en ny rekordnivå om 83.9% av BNP och det ser alltså ut att bli ännu sämre för fjärde kvartalet.
Återger situationen för tredje kvartalet ute till höger.
Oavsett hur man mäter ökar skulderna ohållbart. De ökar snabbare än kostnaderna som mätt i KPI. De ökar snabbare än BNP. De ökar snabbare än disponibla inkomster.
De senaste kvartalen har ökningstakten på skuldsättningen minskat, men dagens siffror pekar mot att den trenden nu vänder uppåt. Själva skuldtrenden i förhållande till BNP eller för den delen nominellt pekade redan uppåt.
55 kommentarer
Men vilka är det som skuldsätter sig? Är det folk som har råd att skuldsätta sig eller är det dem som inte har råd.
Vad läggs dessa krediter på? Är det investeringar eller är det konsumption?
Finns det någon data över denna mycket mer intressanta och mer förklarande statistik än den totala skuldsättningen?
Det är hushållens skuldökning som beskrivs och jag vågar påstå att huvudparten av skulderna avser konsumtion. Huvuddelen är nämnligen bostadslån och alla som följer denna bloggen har lärt sig att boende är konsumtion. en investering avkastar något, kostar inte bara.
Att de som skuldsätter sig har råd utgår jag ifrån, iallafall i det ögonblicket lånet betalas ut. Att många inte kommer att ha råd på längre sikt om räntan höjs, amorteringskrav införs eller annan oförväntad händelse inträffar är jag rätt säker på.
Det du påstår må kanske vara sant men jag kan inte erminnas mig sett någon fakta på detta under de åren som jag läst denna blog.
Enligt Handelsbanken Hypotek 2011 går hälften av bostadslånen till bostadsköp. Resterande delen går till renoveringar eller konsumtion.
Amorteringsfritt och till nära nollränta har väl vem som helst råd att låna till en välförtjänt guldkant på tillvaron särskillt som man är så unik och jobbat så hårt, och det är sant för det har mamma sagt
Huvuddelen av bostadslånen avser förmodligen konsumtion. Enligt BKN så var från år 2000 till häromåret endast drygt 30% av bostadslånen för köp av bostad, resten var ökad belåning av befintlig fastighet som stigit i värde inte minst pga ett begränsat utbud. Troligen då för konsumtion inkl kapitalvaror som bilar, elektronik, vitvaror mm.
Trots detta har Sverige haft ett positivt nettosparande, orsakat av de stora exportöverskotten.
Men de rikaste 10 procenten äger 72 procent av tillgångarna, betydligt mer än i de flesta andra länder. En tredjedel av svenskarna saknar förmögenhet eller ligger på minus.
Det senare från en ekonomirapport 2010 av Svenskt Näringsliv, förmodligen har inte läget i stort förändrats så mycket.
Statens (det offentligas) affärer med medborgarna är ett nollsummespel, en bbalansräkning. När nu Sverige har som officiell borgerlig och sosse policy att det offentliga ska gå med en viss procent i finansiellt överskott innebär det per definition att medborgarna går med lika stort minus finansiellt. Hur kan vi gå med på detta? hur kan en borgerlig regim ha detta som ekonomiskt mål? Detta kan kompenseras av affärerna med utlandet, men bara ett fåtal kammar hem där, vanligt folk måste låna mer för att hålla ställningarna när staten har föresatt sig att plundra dem med sk överskottsmål.
Problemet är att det inte finns några incitament till att minska skuldsättningen iom att räntan är så låg.
Förhoppningsvis inser även Riksbanken det snart och höjer räntan tvärtemot konsensus.
Det roliga precis som PO Enqvist envist säger är att de inte är riksbankens uppgift att lösa det problemet.
Utan det är Fege Anders Borgs och möjligtvis Normans problem att lösa politiskt och hur dom ska göra det utan reta upp dom låneberoende alliansväljarna i stockholm blir inte lätt
En långsam sänkning av kapitalskatten samt dess avdrag vore ju önskvärt. Varför inte 1%-enhet per år i 10 års tid så alla vet vad som gäller och har tid på sig att ställa om sig för dessa förutsättningar. Sannolikheten för att ett sådant förslag skulle gå igenom är dock noll och intet.
Dags för Lars EO Svensson att gå ut och lugna ner alla oroliga. /ironi
Dags för Lars EO Svensson att gå ut och lugna ner alla oroliga. /ironi
Vi har länge haft regeringar som aktivt stöder ägandet av en egen bostad. Och frikostigt subventionerat detta. Det är dessutom det enda sättet för en medelsvensson att känna sig rik. Skulle vara intressant med en studie som visar hur mycket kapital boende-subventionerna tar från övrig produktion/konsumtion när väl hela cykeln passerat(dvs från boom till bust). I vilken annan verksamhet kan man t.ex dra av utgifter utan att ha inkomster? Det har ju räknats lite grann på vad inkomstbortfallet globalt blev pga USA´s bo-bubbla. Ingen muntra rapporter som det pratas om.
Som jag ser det idag kommer bobubblan att ha potential att ytterligare växa sakta. Ett par år till innan räntan stiger på marknadens egna villkor. En kapitalsocialismens monopolism råder.
Men det pratar man inte gärna om inom finanskretsarna. Det är ju alltid någon annans fel.
Gott nytt år-med samma oförstånd!
Förklara för en mindre vetande hur du tänker dig att skulderna inte skall öka när unga köper äldres hus?
Du kan säkert bli förvånad i ca 20 år till, för det är så länge som vi sett ökande huspriser.
Frågan är väl vart de pengar som de äldre får går?
de ärvs efter ett par år av de yngre igen….
Vid försäljning/köp av fastighet går inte alla pengarna till köparen. Lagfartsavgift är på 1,5%, mäklaren skall ha sitt arvode, staten skall ha reavinstskatt om priset stigit (vilket borde vara fallet i snitt om lånebehovet ökar), 1,5% går i avgift på nya pantbrev (vilket borde krävas i snitt om det inte rör sig om blancolån när utlåningen ökar), flyttkostnader för två familjer, eventuell homestaging, flyttstädning och andra kostnader som rör försäljning och köp skall betalas. Lägg där till ökade räntekostander som går till bankerna som hör till varje försäljning om lånebeloppet ökar. Även ifall säljaren eventuellt skulle ha lån med högre ränta än vad det är idag så måste ränteskillnadsersättning betalas som en engångskostnad av säljaren om dessa lån löses och inte bara flyttas över till annat boende med troligtvis samma ränta.
Bara för att priserna har gått upp i 20 år säger detta inte något alls om hur de kommande 20, 10, 5 eller 1 åren skall se ut.
"Frågan är väl vart de pengar som de äldre får går?"
Äldre blir allt äldre och är friskare längre upp i åldrarna, de vill ha allt mer och 3 mille in på kontot för försäljningen av en gammal 70-talsvilla är i dag realitet för många 40-talister som gärna konsumerar och semestrar upp pengarna. Ofta finns det inte mycket kvar att ärva. Många har dessutom flera barn så det är inga jättesummor att tala om och all vet ju vad en häst och några Thailandsresor kan kosta för det överbelånade 70-talistparet med tre skrikiga ungar.
Fråga dig själv Oppti, vem som skall låna ut pengar till någon som aldrig kommer att kunna betala tillbaka dem? Unga har ständigt fått öka insatserna i detta gigantiska pyramidspel. Belåning/disponibel inkomst har ständigt ökat, och likaså amorteringstiderna. Hur länge tror du att den trenden kan fortsätta? Samtidigt har ungdomar det dessutom allt svårare att få ett arbete. De tvingas in i långa studieskulder, att skjuta upp sitt familjeliv, och därefter ta vår tids största skulder för att få någonstans att bo. Pengarna de skuldbelägger sig med konsumeras av de äldre, men skulderna består i samhället.
Men någonstans säger marknaden nej. Det är trots allt avkastning på kapital som gäller, och eftersom det blir svårare och svårare att tjäna pengar på bolån och riskerna ständigt ökar, så kan både kreti och pleti räkna ut vad som kommer att hända när rationellt beteende och kapitalism väl bestämmer. Kreditbubblan håller redan på att strypas, och i spåren av den största skuldkrisen i modern historia kommer även bostäderna att drabbas. Alla vet redan att priserna gått ned och kommer att gå ned långt mer.
Ähh! Det är annorlunda den här gången!
Häng med i följande resonemang apropå ohållbar skuldökning:
Att trenden i det riktigt långa loppet är ohållbar är bergsäkert och bör/kan inte vara ifrågasatt av någon. Men att skuldökningstakt vs BNP/KPI etc de senaste åren varit mycket högre behöver inte alls vara ohållbart, det kan förklaras av en mängd faktorer.
Säg att skuldökningstakten klingar av om något/några år, då det även för de det faktiskt gäller blir uppenbart att det blir bara nudlar 5 dagar i veckan om vi lånar mer – då har vi nått "den nya" jämviktsnivån vad gäller skulder/betalningsförmåga.
Faktorerna jag pratar om är
1. Ny över tiden lägre allmän räntenivå dvs kostnad för att ta lån.
2. Omvärdering av vad man är beredd att lägga pengar på dvs en idag större andel går till boendekostnader idag jmf igår – för att man valt det!
3. De flesta torde ha förstått vid det här laget att snacket om att ha betalat av sina skulder på sitt boende under sin livstid är orealistiskt, då det förutsätter – vid ett nollsummespel – att också bostaden inklusive marken är värdelös då man lämnar sitt boende, så är sällan fallet…
Alltså: Det kan mycket väl vara så att vi nu/snart nått det nya skuldsättningsläget varirån priserna på bostäder kan anta en rimlig och hållbar prisutveckling med ett par % årligen… och så var alla olyckskorpar som väntar på att köpa billiga hus för evigt frånåkta.
Ja, att hyra sitt boende av banken har sina fördelar. Inga giriga fastighetsägare som suger ut de boende…
Fast allvarligt. Blir det billigare att hyra av banken än av en fastighetsägare? Nyproducerade lägenheter har iaf en väldigt hög hyra, så i det faller verkar det billigare att hyra av banken. Och vad gäller villor så är det ingen stor marknad på uthyresfronten. Och de få som hyr ut tar rejält betalt.
Din slutsats visar att du inte förstår krisens inneboende orsak. Citat!
"Alltså: Det kan mycket väl vara så att vi nu/snart nått det nya skuldsättningsläget varirån priserna på bostäder kan anta en rimlig och hållbar prisutveckling med ett par % årligen…"
Detta är en fantasi eftersom räntan på kapital bara kan hållas nere via centralbankernas tryckeri. Före det imploderade krediterna eftersom en bank kan gå omkull(men inte en centralbank). För att ditt scenario skall bli verklighet måste inkomstökningarna realt sett öka mer än kommande ränteuppgångar då marknadspriser får råda, dvs där investerat kapital(utlåningen) kan betalas tillbaka med avkastning från de som lånat. Hittills är det inflationsexport och kapitalimport som möjliggjort en kreditboom(dvs en låg och sjunkande ränta). Aktiemarknaden har blivit en dålig markör av det inhemska läget för investeringar i reala produktionstillgångar. Så antingen fortsätter denna dis-inflation(dyrt med skulder) eller så ökar inflationen och därmed räntan. Och det är den senare modellen som centralbanker och politiker alltid väljer när de inte vill betala notan. Om den senare strategin väljs så återstår svaret på grundfrågan jag ställde ovan. Svaret är inflation. Långvarig inflation är orsaken till krisen. Den benämns ofta som en efterfrågekris men i grunden handlar det om för höga kostnader tillsammans med högt skattetryck. I Sverige lever vi högt på export och konsumtion på kredit. Kan vi fortsätta i samma takt så håller jag med dig. Då har vi kanske nått en ny platå. Men så är det inte anser jag. Först om en ny stark kompensationsboom startar kan fastigheter ge visst bättre skydd men räkna med att makthavarna inte kan fortsätta och underminera verkligheten med kraftigt negativa realräntor(men visst, de gjorde det hela 70-talet men då var skulderna fortfarande mycket låga väl att märka!). Det är inte bara socialism det är ett osvikligt sätt att felallokera kapital på. Det stora hotet mot din verklighet utgörs av stora statliga budgetunderskott och för stora skulder. När väl den värsta krisen är över kommer de amerikanska statslåneräntorna höjas genom att mer kapital flyttas till den privata sektorn. FED kommer inte att kunna absorbera denna flykt från statsobligationer till aktier etc. USA klarar inte att betala marknadsränta på sin utlåning. Inte minst då 40% går utomlands! Nä, Sverige´s lilla bostadssekor är helt i händerna på det internationella skeendet. Beroende på hur man lyckas inflatera bort skulderna så påverkas också våra bostadspriser. Så var hoppfull om de bara faller i reala termer. Det vore ett synnerligen gott utfall efter boomen. Ett drömscenario faktiskt!
rttck!
Tack för utförligt svar samt klarlägganden om saker o tings tillstånd o förhållande, jag läste med behållning och har lärt mig en hel del.
Men,…"eller så ökar inflationen och därmed räntan. Och det är den senare modellen som centralbanker och politiker alltid väljer när de inte vill betala notan"…
Tror du inte att åtminstone den ena av arbetsmarknadens parter kommer att kräva/tillse att även löneökningarna följer den ökande inflationen, och därmed möjliggör/förlänger uthåligheten för belånade hushåll att klara skuldbördan?
Och precis som du skriver, inflatera bort lånen är ju "lösningen" – bättre då att sitta på en bostad än att inneha en hyresrätt? – Vad händer med bostads/villapriserna i en ev. "kontrollerad" inflaterad period?
MVH
Problemet är att inflation som släpps lös är oerhört svår att få kontroll över. Det tog årtionden från 70-talet till 90-talet och det är den lärdomen som gör att centralbanker gör allt de kan för att hålla inflationen låg. Men detta har nu byggt upp globala skuldbubblor i alla former, företagslån, bostadslån, etc. Världen är mer skuldsatt än nånsin och vi har inte ens haft ett världskrig för att nå hit.
När inflationen börjar ta fart måste räntorna höjas för att stoppa den. Ingen vill ha hyperinflation. Med högre räntor slås det direkt hål på alla bubblor, företag kan inte betala sina räntor, du kan inte betala din bostadsränta. Visst, lönekraven kommer komma som ett brev som posten, men de kommer alltid ligga efter och när arbetslösheten tar fart i inflationens spår så kanske det inte är så dumt att överhuvudtaget ha ett jobb…
Hej Aviatören!
När det gäller inflation så kan den se väldigt olika ut. Den vanligaste versionen är s.k cost-push där företagen inte själva råder över utvecklingen. Tidigare kunde man delvis "devalvera sig framåt" men det funkar inte med flytande valutor och dagens lågräntemiljö. Frågan är då om företagen klarar ökade lönekrav. Idag ja men inte nationella företag i en morgondag med stagflation-trend. Statens intjäningsförmåga är mer än någonsin beroende av att hålla konsumtionen uppe(moms). Minsta nedgång och du får ett negativt budgetsaldo. Riksbanken m.fl är idag mycket rädda över riskerna(förutom Lars E.O och vice1) och jag tror att de är överens om att definitivt förhindra fortsatt tempo i skuldsättning. Så räkna med nya grepp så småningom. Önskemålet är nog det blir stiltje med något sjunkande priser. Facken kommer förstås att vid minsta inflationsökning(efter år av små inkomstavtal)kräva rejäl kompensation. Vi har redan sett tendenser. Medan 70-talets löneglidningar(upp till 30% lyft enskilt år) gav klirr i kassan hos regeringen så är läget idag annorlunda. Frågan är hur mixen inflation och sysselsättning ser ut framöver liksom alternativavkastningen. FED i USA tror ju att högre inflation skapar incitament till att konsumera mer idag än imorgon. Det stämmer nog men inte idag pga allmän överskuldsättning. Stor risk för double-impact åt fel håll alltså. Importpris-ökningar från Kina etc kan bara hållas under kontroll via en starkare dollar något som blir svårt utan a) ny konjukturuppgång b) börskrasch. Däremot har fastigheter som rörelse bra inflationsskydd.
Smittas då inte borätterna? Prisföljsamheten har väl varit hyfsat god under uppgången! Nja anledningen är förstås att hyrorna höjs för att behålla kassaflödet. För en borättsförening med stora skulder och dito privata ger ökande inflation och ränta bara dubbla utgifter så varför skulle fler marginalköpare då köpa till priser som dessutom överstiger takten i kpi? För att de behöver bo? För tyskarna ser det lite annorlunda ut t.ex. Deras bopriser har nästan stått stilla i reala termer sedan återföreningen men nu drar det uppåt tack vare kapitalinflödet och lågräntorna. Många ägnar sig även åt bostadsuthyrning av tradition. Olika utgångslägen gäller här m.a.o. Vidare jobbar t.ex de amerikanska börsföretagens vinstcykel på extrem övertid där nivån aldrig varit högre. Värderingen är också väl hög(p/e 22). Börsföretagen har en förmåga att starta en inflationscykel starkt för att tämligen fort hamna i bekymmer. Lägg till statsfinansiella olösta kriser i Europa och snart Japan och USA så inser vi att det lär bli turbulent. Räntan kommer att stiga men när och med hur mycket och hur snabbt? Ja om det det vet vi inte mycket och tills dess lär väl inte heller bopriserna falla över kanten. Bortsett från räntan så tror jag att skattereglerna som vanligt är med och påverkar bostadsmarknaden framöver….tyvärr åt det negativa hållet. Men visst, bostäder/egna hem brukar ge visst inflationskydd. Problemet är att nya köpare måste komma in på en redan hög nivå inför ett double-impact-scenario. Jag är mycket tveksam i en kommande stagnerande allmän-ekonomi. För att inte säga pessimistisk. Däremot har jag flyttat fram mitt negativa scenario ett par år. Tesen är att man sparkar burken i Europa. Japan faller istället under tiden tills USA och Europa till slut inte längre klarar att handskas med situationen. Då först startar den nya räntecykeln på allvar. (ojj då det blev lite mycket text…)
Jamen dåså… Eftersom regeringen tydligt sagt att skuldsättningen inte "får" öka mer, så väntar väl nu rejäla och varaktiga åtgärder mot detta. Eller ska regeringen och myndigheter fortsätta stoppa huvudet i sanden?
Din tankegång är riktig oppti men du missar vad gäller prisbildning. Tänk dig följande ex.:
1. Banken bedriver företagsverksamhet. Inte bolån. Bottenlån ges till viss subventionerad ränta. Max belåning 60-75%. Övrig belåning inom banksektorn. Bobubbla möjlig trots hög beskattning pga ränteavdrag.
Nationell refinansiering till 98%
2. Banken lever nästan exklusivt på konsumtionslån inkl bostäder samt fond&försäkring. Fri utlåning, ränteavdrag, inga fastighetsskatter, ingen förmögenhetsskatt/arvskatt, evig ROT, bostadsbrist "som alltid".
Hälften av kapitalet för kreditexpansionen saknas inom landet och måste lånas utomlands.
Under goda tider stiger alltid borättspriserna. I vilken av ovanstående alternativ kan priserna stiga snabbast. Och vad säger finansieringskällan om huruvida ett marknadspris är det rätta när belåningsgraden för marginalpriset utgör i det närmaste 100% (före taket)?
Fokusera mindre på affären mer på kunden!
ICA säljer mat och lever gott på detta!
Inte för att de prånglar på kunderna det de inte vill ha-utan för att de tillgodoser ett behov hos kunden.
Cornucopia och andra förfäras över en skuldsättning som har en annan sida oxå-en tillgångssida! Denna är ca 3 ggr så stor som skuldsidan!
För varje hus som säljs så finns en köpare och en säljare. Oftast har köparen större skulder än säljaren eftersom de bott i huset i snitt 20 år.
Jovisst…men fokus gäller ju priset i sig. Du resonerar som en typisk nationalekonom. Den bästa prognosen för priset imorgon är priset idag.
Menar du verkligen att du vill jämföra värdet(prisbildningen) på mat med värdet(dito) på bostäder(marginalpriser)? Priset på bostäder har blivit en obligation!(förutom att vara en konsumtionsvara)
Om tillgångssidan är 3 ggr så stor så kan enligt dig därmed priserna falla med motsvarande utan att den reala ekonomin drabbas! Detta är ingen aggregerad försäkring. Alla innehavare av denna obligation är beroende av den sista köparens pris. Inget annat. Ju fler som köpt sent till hög belåning desto större impact på realekonomin. Positivt som negativt förstås. Svårt att se maten som jämförelse-objekt här.
Det enda som kan fortsätta hålla uppe priserna är den allmänna marknadssubventionen från politiker och centralbanker! Simpelt.
Hej rttck,
Vill bara uttrycka min uppskattning för denna kommentar och de andra kommentarer du skriver. Kvalitet!
Nått slog mig – kan det vara så att skuldökningen beror på att fler och fler äger sitt egna boende ocg därför lånat pengar?
Tittar man på statistiken här:
http://www.hyresgastforeningen.se/Om_Oss/ladda_hem/rapporter/Documents/0032_Antal_hyreslagenheter.pdf
så verkar det som antalet hyresbostäder inte ökat (snarare minskat ganska kraftigt) sedan 1992. Samma period har vi gått från runt 8,5 miljoner till runt 9,5 miljoner innevånare.
För visst påverkar andelen med eget ägande skuldsättningen?
Har en känsla av att tillverkningskostnaden för nyproducerat har stigit rejält. Vilket förmodligen även bidrar till att driva upp priserna på gammalt. Fast det kan vara tvärtom också, att folk är villiga att betala mer för gammalt, och då kan man ta bättre betalt för nyproducerat.
Men du har förmodligen rätt, men det är nog en av några faktorer som driver på skuldsättningen.
Företagens skuldsättning fortsätter uppåt, de borde minska om det bara handlar om ombildningar.
http://cornucopia.cornubot.se/2012/12/den-svenska-skuldbubblan-foretagen.html
Både företag och hushåll ökar sina skulder.
Företagen är ju dumma om de inte utnyttjar billiga krediter för att öka sina vinster.
Många stora företag lånar till rekordlåg ränta samtidigt som de har höga marginaler.
Hushållen är inte dummare heller. När det nästan är gratis att låna och allt pekar på att det kommer bli ännu billigare i det korta perspektivet så lånar folk självklart mer.
Problemet, Linus, är att de som kan betala av lånen när räntorna går upp är inte de som tagit lånen.
….en sak som jag har tänkt på. Hur mycket bidrar ombildningar från HR -> BR till denna ökning? vad som reelt händer är väl då att belåningen flyttar från hyresvärd (privat eller kommunal) till privatpersoner? Eller tänker jag snett?
Någon som har statistik på boendeform för svenskarna? Hur mycket har hyresrätten tappat till bostadsrättsformen senaste 20 åren?
Komiskt att Wofser skriver exakt samma fråga som mig under tiden jag plitade in den. 🙂
Finns lite här:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____315235.aspx
Bara för ett år (2011).
Bostadsrätter: +26080
Hyresrätter: -14280
Det kanske är så att i princip hela ökningen kan förklaras med att folk äger sina egna bostäder mer och mer?
Här var en lite bättre sammanställning:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____335520.aspx
Sjunkande antal hyresrätter. Kraftigt stigande antal bostadsrätter.
Så 116 miljarder i ökade skulder för ca 4000 villor och 26080 bostadsrätter.
Det är 3.8 MSEK i ökad skuld per villa eller bostadsrätt. Knappast realistiskt, eftersom många bostadsrätter i vårt land bara kostar 1-2 MSEK.
Så nej, fler bostadsrätter förklarar inte skuldökningen.
Ombildningar brukar dessutom ske till underpris.
"Så nej, fler bostadsrätter förklarar inte skuldökningen."
Nej, det kraftigt ökande bostadsrättsbeståndet och det ökande villabeståndet har givetvis ingen som helst påverkan på skuldsättningen.
Det är Thailands-resor och 80-tummare för rubbet.
Särskilt inte när 69% av dessa ombildade hyresrätter finns i Stockholms län, vida känt för sina låga priser på bostadsrätter jämfört med resten av riket med priser långt under snittpriset på 1-2 miljoner och helt oinsatta hyresvärdar som gärna skänker bort sina lägenheter till de nya ägarna bara för att vara snälla, de vill ju inte tjäna pengar.
🙂
"Så 116 miljarder i ökade skulder för ca 4000 villor och 26080 bostadsrätter.
Det är 3.8 MSEK i ökad skuld per villa eller bostadsrätt. Knappast realistiskt, eftersom många bostadsrätter i vårt land bara kostar 1-2 MSEK.
Så nej, fler bostadsrätter förklarar inte skuldökningen."
Kanske en delförklaring? Säg ca 40 Miljarder.
Kan du dessutom räkna ut hur många BR/fastigheter som byter ägare och hur lång tid dessa ägts samt hur prisbilden ser ut för köparen i förhållande till säljaren!
Slänger ur mig ca 100 000 transaktioner, ca 15 års innehav och en uppgång på 1 miljon under den tiden- oups där kom 100 miljarder!
Tog väl i lite nånstans-du får hyfsa siffrorna åt mig!
En hyresvärd har normalt lägre skuldsättningsgrad än ett normalt bostadslån. Det är en faktor som gör att lånemängden kan öka.
Dessutom att ombildningar sker till underpris beror på ur vems synvinkel. Fastigheten säljs normalt sett över det pris som den hade betingat ifall man sålt den till en annan hyresvärd – så ur hyresvärdens synvinkel så sker det till överpris. Så även detta gör att lånen ökar.
Ähh! Det är annorlunda den här gången. Cornu kanske får rätt men troligen inte.
1) Räntorna är rekordlåga. De kan/får inte siga
2) Det finns inget krav på amortering. Mao är den faktiska kostnaden att låna en miljon bara några hundralappar.
3) Det råder stor brist på lägenheter och alternativ till att äga
4) Det skapas ca 10 000 nya miljonärer per år i Sverige. Då är det inte från Triss utan från ombildningar.
6) Det finns incitament till att låna och du blir straffad för att spara. (Ränteavdrag)
7) Det finns incitament till att renovera ditt hem via rot-avdrag. Detta blir subventionerat från två håll. Dels via ränteavdrag ifall du lånar till renovering och dels via rotavdraget.
8) Fastighetsskatten är slopad och sannolikheten att den återförs är minimal
9) Ur ett internationellt perspektiv har vi faktiskt låga bostadspriser i Sverige.
10) Priserna har stigit runt om Stockholm till nivåer att det inte längre är intressant att flytta till typ Nynäshamn, Norrtälje, Uppsala, Västerås, Strängnäs osv. Du får heller inte glömma att dessa små sommarorter kräver pendling som inte är speciellt billig idag. Det blir enkelt en plus/minus affär att köpa i en bonnhåla.
Det är bara att inse att ombildningar från HR till BR står för en extremt stor del av skuldökningstakten. Mao har du skjutit dig själv i foten rejält under alla dessa år då du siktat på fel orsak. Folk är inte dumma. Folk är smarta. Folk drar på sig lån för att hyresrätten ombildas till BR. När detta lån sedan lämnas över till nästa ägare går säljaren ifrån med minst 1 miljon i vinst och den nya ägaren tar över miljonen. Totalt har det skapats två miljoner i nya pengar (i form av lån) men det är fortfarande till marknadsvärden. Det finns ingen spekulation. Sedan kan du själv Cornu försöka hitta ett boende i Stockholm så får vi se hur det går för dig. Du kommer aldrig få tak över huvudet om du inte a) belånar dig b) har extremt mycket tur och får access till någons källare under ett par månader. Sedan får ju du såklart tala om att det inte råder bostadsbrist då du inte ser familjer sova under broar eller vad du nu svamla om sist.
Prova med att lägga ut en etta på blocket som ska hyras ut för 15 000 kr/mån i en närförort. Du kommer bli överröst med intresseanmälningar från folk som är villiga att hyra av dig med dåliga andrahansvillkor.
Skandiabanken blir första bank att ha 3-månaders listränta under 3%.
"Skandiabanken lämnar majoriteten av sina bolåneräntor oförändrade med undantag för tremånadersräntan som sänks med 18 punkter till 2,99 procent. Det framgår av ett pressmeddelande."
– DI.se
Lånefesten fortsätter
Men lönerna stiger och räntorna sjunker så det skulle vara kul att se hur "skuldslavsindexet" utvecklats. För det är ju det intressanta! Räntorna är 2,5% lägre än för ett år sedan och lönerna 2,5% högre? Borde innebära att stabiliteten kan ha ökat trots att skulderna ökat?
Sen så det här med att ökningstakten av skulderna i förhållande till BNP, KPI, löner eller vad som helst skulle vara ohållbara. Det bygger ju på axiomet att ekonomin skulle varit i balans 1996 då grafen börjar mäta? Vad är argumenten för att så var fallet? Kan det inte varit så att vi var underskuldsatta i förhållande till BNP på den tiden?
Exakt!
Men på de två åren har skulderna ökat mer än 10 %. Det åt upp allt och lite till… hur man än vrider och vänder på det, med skulder som mer än dubblats mot inkomsten i denna bubbla så kommer det vänta när räntorna går upp.
Så skulle Svenskarna sluta ÖKA skuldsättningen så skulle då BNP vara typ minus 2-3%
Ökar räntan på privatskulderna mer än lönen?
Det är ju en 'hävstång' typ 25 där, då man 'hyr av banken'.
Aktiebolag har ju fördelen att aktieutdelningen inte krävs tillbaka . . . när aktieutdelningen har varit för stora för bolagets fortsatta existens.
Tycker det är tråkigt med en del som anser att det är ok så länge man har råd. En del verkar tro att inget kommer ändras. Gjorde för min egna del en enklare uträkning på ett hus jag tittat på. Huset kostar 5m, lån på 4m. Ränta på 2,5% (lågt räknat), 100000 i årsränta innan ränteavdrag. 70000 efter. Låt oss leka med tanken på att 50 resp 30 års amorteringskrav infördes som lag. Det innebär 80000 (115%) resp ~133000 (190%) extra om året. I värsta fall kan det gå från ca 6000 till 17000 kr i månaden ej räknat andra utgifter. Ens om vi skulle räkna på ett hus med lånedel på 1m så kan det bli rätt drastisk utgiftsökning. Amortering är såklart inte en kostnad, men det är en utgift och utgifter ska betalas varje månad i detta fall. Ska vi vara riktigt negativa så slopar vi ränteavdraget samt dubblar räntan dessutom, vilket jag iofs aldrig tror kommer hända samtidigt. Alla här borde vara gamla nog för att se att det är ett pyramidspel och att det inte håller för evigt.
Om ombildandet av hyreshus till borätter skulle förklara ökning i skuldsättning, så skulle det innebära att ägarna till de ombildade hyresrätterna är så väldigt mycket mer belånade än ägarna till hyreshusen.
Varför skulle det vara så?
Det kan ju vara så att fastigheten säljs till långt över bokfört värde, hyresvärdens låneutrymme bestäms av bokfört värde och det stiger inte utan att hyresvärden gör investeringar i fastigheten (värdet av dessa skrivs dessutom ned med tiden).
Utan en massa lån, ingen tillväxt. Undrar vad nästa pyramidspel blir? BNP kommer inte från produktion eftersom vi snart inte har några större företag kvar i landet. Dagens BNP och KPI styrs av lånade pengar.
Sverige kommer att bli ett recessivt låglöneland med hög arbetslöshet under en lång tid framöver. Vi kommer heller inte att ha någon välfärd eller pension att tala om eftersom den statliga omsorgen är det första som ryker och sedan plockar staten pensionspengar för att rädda sina dåliga affärer. Som grädde på moset har vi den helt galna massinvandringen som efterblivna politiker anser ska "lösa" våra problem.