De amerikanska räntorna ser ut att ha vänt uppåt. Detta kan sätta press uppåt på svenska marknadsräntor, speciellt de bolåneräntor som är beroende av utländsk finansiering på obligationsmarknaderna.
![]() |
Amerikanska 10-åriga räntan
Källa: Lynx |
Baserat på teknisk analys av den amerikanska 10-åriga räntan, utfört av läsaren Lynx, så har räntan brutit uppåt ur en sk kil. Detta från en kanalbotten som går tillbaka hela vägen till Reaganepoken. Varje gång man brutit upp från kanalbotten tidigare har stigande räntor blivit resultatet.
Naturligtvis är inte historiskt utfall de senaste dryga 25 åren någon garanti för framtida utfall, men det är ändå för intressant för att inte uppmärksamma.
Oavsett vad för åsikter man har om penningsystemet så är verkligheten att bankerna måste ha lika stor inlåning + upplåning som de har utlåning. När det gäller bostadslånen, så sker finansieringen nästan uteslutande via upplåning. Dvs att man emitterar och säljer bolåneobligationer på obligationsmarknaderna. Till stor del sker denna upplåning internationellt för de svenska bankerna och internationella räntor påverkar alltså i allra högsta grad. Detta är en av de mest känsliga faktorerna för bostadsbubblan, eftersom Sverige och svensk politik har väldigt små möjligheter att påverka internationella marknadsräntor.
![]() |
Detalj. Källa: Lynx |
Det finns även tecken på att de svenska räntorna är på väg uppåt.
Har nu marknadsräntorna bottnat finns det några omedelbara konskevenser av detta.
Långa obligationsfonder kommer falla i värde, eftersom stigande räntor innebär fallande marknadsvärden på obligationer. Man bör i så fall alltså gå ur långa obligationer och långa obligationsfonder.
Men den största konsekvensen för de flesta är ändå att bolånefinansieringen sker över obligationsmarknaderna. Idag ligger bolåneräntorna nära rekordlåga nivåer, speciellt i längre tidsintervall. 3-månadersräntan på Swedbank är 3.04%, liksom 1-åriga räntan. 5-åriga räntan är nu på endast 3.33%. Vad jag vet har 5-åringen aldrig varit så låg som nu och det är endast 0.29% i skillnad mot rörlig ränta.
Jag brukar inte ge rekommendationer, men spontant så hade jag själv låst mina bolån på 5 år här, om jag nu hade haft några. Var och en ansvarar förstås för sina egna beslut. Tror ni verkligen att ni ska få väsentligt billigare bolån än 3.33% de närmaste fem åren, så för all del, ligg kvar rörligt. Det är alltså inte en fråga om att inte räntorna kan bli något lägre, utan frågan är om du kan få en snittränta på lägre än dagens 5-årsränta de kommande fem åren.
Annars är den normala rekommendationen att man alltid kör rörligt och använder mellanskillnaden mot 5-åriga räntan till att amortera extra. Om ni nu binder bolåneräntan här, se till att lägga upp en realistisk amortering de närmaste fem åren. Med räntor så här låga bör man ta chansen att få ner sina skulder. För om nu räntorna tar fart uppåt, så blir det betydligt svårare att amortera när du ska betala räntor istället.
49 kommentarer
Dum fråga;
En sak som jag har märkt nu när jag letar lägenhet är att många föreningar som har ett minusresultat har det oftast pga. av att räntekostnaden är för hög (kan oftast härleda det dit, kommer från reparationer av tak alt. vattenläckage.
Många av dessa sitter med en rörlig alt. låst den runt 3,4-4%.
Finns det inte en oerhörd risk här?
Ifall räntorna stiger uppåt och det blir svettigt för föreningen så kan de enkelt höja avgiften för att täcka ökande räntekostnader – alltså hamnar det på medlemmarna. Medlemmarna i sig har själva lån där även räntorna stiger. Detta betyder att för medlemmen så finns det en risk för att både avgiften den betalar till föreningen kan höjas likväl som den egna räntekostnaden ökar (om inte föreningen går under).
Eller tänker jag helt fel nu?
Du tänker korrekt.
Det brukar dock finnas information i årsredovisningen om föreningens låneportfölj (vilka bindningstider man har), men det kräver ju att man läser årsredovisningen och det kanske är för mycket begärt…
Det finns alltid, ska väl redovisas? Samtidigt så kan jag förstå att en "årsredovisning" kan vara tråkig, möjligtvist knepig att läsa. Men att ta del vad EN not säger borde alla klara av..
Följdfråga;
rcttk (inte rätt på stavningen) ställde då en fråga i en annan tråd att om förening som är skuldfri innebär högre riskexponering för dig som medlem. Han/hon kanske kan förklara detta djupare för i min värld så borde väl risken bli lägre ifall föreningen är skuldfri.. ?
Dessvärre är det många som inte vet vad det är de köper – det är dessa som löper störst risk. De är lyckligt ovetande om att avgifterna kan skjuta i höjden och att de kan drabbas dubbelt av räntan.
Först och främst bör man veta vad det är för typ av tillgång man köper sen skall man granska den därefter (och det innefattar att granska föreningen inklusive dess ekonomi).
Du tänker helt rätt.
Om man har stora lån bör man inte bosätta sig i en förening med stora lån. Du drabbas du dubbelt av höjda räntor då föreningen måste höja avgiften.
Dvs du får kraftigt höjda månadskostnader.
För den som vill ha hotellkänsla hemma kan jag rekomendera denna
http://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-1rum-vasastan-stockholms-kommun-radmansgatan-46,-5tr-4556677
150k m2 som hittat!
… oj.
Det är verkligen allt jag har att säga till Linus länk.
Inte så tokigt om man fick hyra ut och driva "hotell". 50%-ig beläggning a 600 kr natten ger 108 tkr in, skulle täcka kostnaden…
Att köpa bostad kan nog jämföras med belåning av aktier. 15% kontantinsats innebär att om marknaden sjunker 15% har jag förlorat allt mitt egna kapital alltså 100%. Tror att majoriteten inte ens funderar kring belåningen och risken. Dessa personer referera till att risken är kanske 15% som bostaden kan sjunka i värde, men på deras EK som sagt 100%.
Ränterisken är även den dubbla om man köper sig in i en BRF med lika höga skulder i sig.
@Gefle,
såklart, om man inte vill göra något annat än att bedriva hotellverksamhet med ett enda rum tillgängligt. Nästan att skatta som riskfri investering. 😉
@Kommunaltjänstemannen; Som svar på Dina funderingar ovan;
Mitt perspektiv siktade in sig på en risk med en "nybyggd" förening där alla lån lagts på föreningsmedlemmen, dvs inga lån i föreningen.
Att det sedan finns andra typer av risker, t.ex att det finns människor som aldrig ens kollar av föreningens ekonomi och därför inte har koll på t.ex den totala belåningsgraden för fastigheten, lämnade jag åt sidan här.
Jag visade på ett bankperspektiv där bankens bedömning mellan två alternativ kan skapa problem för den kund som ska låna eller omsätta sina lån där just alla lån tagits av föreningsmedlemmen(t.ex nybyggd
förening). För banken kan den personen lättare bli en kreditrisk eftersom i ett ex. där föreningen hade 50% av lånen istället skulle de övriga medlemmarna "solidariskt" utgöra en säkerhetskudde. Tänk dig ett större fall för borättspriserna(vilket kan ske utan att föreningsekonomin är dålig). Hur ser då bankens riskexponering ut i de båda fallen? Kunden har 100 i lån istället för 50 som ligger i föreningen. Räntorna stiger kraftigt och borättens värde faller i pris från 110 till 75. Kunden har ett negativt "eget kapital" med 25. Istället för ett positivt om 25 om 50% av lånen låg i föreningen. Klart att banken skulle bli orolig här. Dessutom visar exemplet med tydlighet att tillgångspriser är marginella vilka kan vara borta imorgon. Exemplet indikerar även att det nog finns en del felprissättningar pga av att lånen lagts i föreningen för att byggaren skall kunna sälja lägenheterna. Det var därför jag också skrev att det råder rättvisa om alla lånen ligger privat, t.ex vid ett kraftigt prisfall. Anledningen är att marknaden inte alltid värderar föreningsskulden rättvist(den är någon annans!(=Ponzi)). Tänk dig att huset är värt 100 när det byggdes och finansierades till 100% med lån. Medlemmarna privat 50% och resten genom föreningslånet. Om marknaden betalar medlemmen 100 för hans andel så får ni något att fundera över. Särskilt ni som väljer att finansiera hela köpet privat istället för kollektivt.
@rttck
Risken ur bankens perspektiv behöver ju inte på något sätt vara samma som risken ur BRF-medlemens perspektiv eller BRFens perspektiv. Olika scenarion slår ju olika mot banken, BRF-medlemmen och BRFen, t.ex. scenariot ränteökning slår ju hårdast mot BRF-medlemmen – det är endast när förmågan att betala räntan brister som BRFen och banken blir riktigt drabbade av ränteökningen.
Sen skall nog inte banken ta för givet att medlemmarna går in och räddar bankens kreditrisk mot föreningen.
@Anonym;Visst men mitt exempel handlade om pantvärde och ett negativt sådant i ex. då en medlem har alla lånen privat. Banken är skyldig att agera normalt sett. I synnerhet om räntorna stiger kraftigt med ökad osäkerhet. Banken kommer att öka kraven på amortering, öka sin räntemarginal(i värsta fall även extra på nämnda kund), t.o.m kräva in ytterligare pant. Allt beror på rädsla och osäkerhet. I värsta fall skapas en negativ spiral om det handlar om många kunder.
I mitt ex. hade banken ingen exponering i övrigt. Bara en kund med negativt kapital! Exemplet handlade bara om alternativet alla lån privat eller typ hälften. Och det kan få stora konsekvenser.
@rttck
Dock har banken att hålla sig till konsumentkreditlagen när man lånar ut till BRF-medlemmen vilket inte gäller när man lånar ut till BRFen. I lånet till BRFen är det mer fritt fram att stoppa in vilkor som skulle varit verkningslösa mot BRF-medlemmen. T.ex. ändra räntan: man kan nog inte kräva ut högre än listränta på ett bolån, man kommer nog i ett läge där det blir högre oroligheter se att listpriserna därför ökar – rabatt får man ju inte ifall man är högrisk-kund. Samma sak när det gäller amorteringsfrihet. Banken har ju all möjlighet att förbättra avtalet för sina lågrisk-kunder.
Det rimliga i scenariot med skuldfri förening är ju att medlemmarna inte har hög belåningsgrad ändå – banken har ju som sagt intresse i att inte utsätta sig för onödiga risker. Problemet blir att prisnivån blir totalt lägre – då man i dagens läge inte fullt korrigerar för föreningens belåning i värderingen av bostadsrätten.
@Anonym; Alla som skriver på ett om banklån borde läsa det finstilta. Där framgår att banken har rätt att kräva amorteringar mht pantvärderisker. Är pantvärdet negativt kan man ha rätt att säga upp lånet om inte kunden "rättar" till bristen. Juridik,,,men i varje fall. 90-talskrisen var ett moment av pantrealisation, uppsägning av lån etc. Allt enligt avtal. Högre räntor blir det t.ex pga ökande kreditrisker i marknaden. Banken bara överför dessa negativa "spreads" på kunden. Det kallas för kompensation och ingår även det i det finstilta.
Ja man kan säga att när osäkerhet och risk ökar då börjar placerarnas/köparnas överoptimism ersättas av analys vilket brukar rendera något annat än det urskillningslösa handlandet som normalt råder på konsumentmarknader under den optimistiska fasen.
@Anonym; ang listränta. De flesta kunder "förhandlar" ju med banken om räntan. Inte ovanligt är att banken medger en kontraktsränta som uppgår till xy minus säg 0,25% etc. När ränteförfall kommer säger banken bara nej om du ligger "illa" till pantmässigt. Men de kan säga nej ändå för att de bara anser att du som kund inte får märkvärdigt bättre ränta hos grannbanken. Som kund har du aldrig insyn i bankens refinansiering. Bara koll med grannbanken och koll i media etc ger dig indikationer. Konsumentkreditlagen reglerar mer det som faller utanför ditt låneavtal(finstilta). Men du har sannolikt rätt i att banken inte utan vidare kan höja din ränta utan bevisliga skäl.
@Anonym; Du skriver "Det rimliga i scenariot med skuldfri förening är ju att medlemmarna inte har hög belåningsgrad ändå – banken har ju som sagt intresse i att inte utsätta sig för onödiga risker"
Du har helt rätt förstås…MEN är kreditklimatet(överoptimism) så att bankkunden (Brf) vill ha det så och banken är i utlåningsexpansions-läge så kommer kunden presumtivt att kunna få lånet. Men skulle det vara som i "Kommunaltjänstemannens" fall(ovan) så skulle jag som bank kräva pantbrev direkt i fastigheten. I fall som hans antar jag att man haft en strategi där förmodligen alla köpare från början hanterats av en och samma bank!
Förlåt för svordomen man FAN vad jag älskar din blogg! Står själv utanför bostadsmarknaden till krashen är ett faktum så jag hoppas det inträffar inom 1-2 år precis som du beskriver är ett troligt scenarie
mroffshore,se; även om det kommer en krasch så kommer priserna rasa över natten, det kommer vara pyspunka där det sakta sjunker neråt.
@rttck: Ja, man bör läsa det finstilta. Dock räcker det inte att läsa avtalet bokstavligen och tolka lite hursomhelst – man måste även ta hänsyn till konsumentkreditlagen. Alla avtalsvilkor som är sämre för konsumenten enligt konsument-*-lagen är ogiltiga (konsument-*-lagen reglerar alltså inte bara det som faller utanför avtalet). Sen räcker det inte att läsa lagtexten, man måste även ta hänsyn till förarbeten osv för att tolka vad som avses. Då finner man att en nedgång på fastighetsmarknaden kanske inte är tillräckligt för att betraktas som betydande försämring av säkerheten.
När det gäller listränta så kommer den regleras av bl.a av regler för marknadsföring. Man får helt enkelt inte annonsera om ett pris som sedan inte visa sig gälla – så listräntorna måste ses som den högsta räntan som banken tar ut. Då kan man inte höja en kunds ränta högre än till listräntan.
Och när det gäller belåningsgrad så har man ju ett bolånetak numera. Om man flyttar över skulderna till medlemmarna så krävs ju att medlemmarna har utrymme att höja belåningen utan att hamna över bolånetaket. Eventuella blancolån som används för att komma runt bolånetaket har en förhållandevis kort avbetalningstid, men även här känner jag inte till någon bank som beviljar blancolån mer än upp till 95% av bostadens värde.
Tillägg: panträtt till fastighet kan man bara få från fastighetsägaren, det kanske inte är möjligt för den enskilde medlemmen att få BRFen till att släppa ifrån sig pantbreven till medlemmarna för vidare överlåtning till banken. Dessutom är det inte troligt att banken kan använda dessa för att driva in skulderna ändå utan vidare. Pant på fastighet används ju normalt som säkerhet på lån till fastighetsägaren.
Hur hänger räntan ihop med inflationen? Mängden pengar som finns i systemen (även om det hålls hårdare i dessa just nu) kommer påverka priserna när det väl ska omsättas i realtillgångar. Vet att du skriver mycket om rådande deflation men på 5-10 års sikt vad tror du inflationen är då? Särskillt Sverige kommer ha en högre inflation om SEK faller i värde igen (först ska såklart Pippis väska med guld tömmas helt och "bluffen" upptäckas av övriga välrden). Olja, mat och annat som importas borde utgöra en större del av "sveriges utgifter". Även om bostadspriserna gått ner kommer hyrorna vara kvar på liknande nivåer.
Invester I Livet
Jag säger som Svante… upp, upp, Upp!
Det är en sektorförändring som sker. Pengar flyttas från räntemarknaden till aktiemarknaden. Dra era egna slutsatser…
"When interest rates rise, the present value of the bond’s remaining cash flows declines, and the bond is worth less. When interest rates fall, the bond is worth more."
@Jordnara
Och? Var det inte lite det cornu skrev om angående obligationer? Eller är det så illa att du inte kan översätta citatet? Att citera utan att ange källa är dessutom inte snyggt (såvida källan inte är uppenbar).
just aktiemarknaden där man köper företagsandelar är en investering som kan stå emot inflationen. Beror förstås på vilken typ av bolag, men alla som kan höja sina priser i samma takt och därmed behålla sina marginaler är väl ganska skyddade mot prisökningar. Även avbetalda hyresobjekt kommer vara eftertraktade!
För att få fart på ekonomin krävs inflation. Med bortspelade kort som räntesänkningar, billiga krediter, subventioner i form av skatteavdrag och offentliga investeringar är det nog bara antagande om framtid inflation som kan få fart på konsumtion och investeringar.
Tror inte denna ränteuppgång har något att göra med sektor rotation, då den startade efter beige book som indikerade att ledamöterna inom Fomc inte är överens och en del vill avsluta bond programmen under året!
Och volymerna på Sp 500 har legat klart under 50 dagars avg senaste tiden, så inga tecken där på rotation.
investerailivet, nja. T ex under den tyska hyperinflationen på 20-talet så steg visserligen börsen miljontals procent, men den föll ändå i reala termer. Inflation dödar tvärt om ekonomin.
@investerailivet
Avbetalda hyresobjekt? Menar du fastighetsbolag utan skulder? Isf så får du lycka till att hitta sådana. Menar du hyresfastigheter så är det ju upp till köparen ifall han vill belåna fastigheten (ifall han nu inte måste för att kunna köpa den).
Tack Cornu,
Just stå e mot var kanske fel uttryck. Som jag ser det är investeringar i reala tillgångar bättre än kontanter. Som du skriver så forlorar man på långa räntor (obligationer) när räntan är på väg upp. Alternativa investeringar är alltså företag som snabbt kan höja sina priser exempelvis konsumentvaror, hyreshus och jorbdruk (även där är förstås terminskontrakt på kanske ett år framåt redan skrivna men så fort ska väl inflationen stiger) guld och silver med såklart.
Känns som att inlåningen i alla fall kommer bli dyrare för bankerna osv. när investeringarna flyttas till reala tillgångar.
@anonym
Jag menade att köpa hyresobjekt utan belåning. Såvida man inte kan binda räntan tills man betalat tillbaka hela lånet med hjälp av kassaflödet. Se Cornus tidigare inlägg om att inflation betalar mina skulder 🙂
@Anonym:
"Essentials of Corporate Finance 6th edition – Ross*Westerfield*Jordan"
Kapitel 6
OK, men dock var det väl det som cornu skrev?
Att amortera eller inte – det är frågan.
I grunden är jag starkt för att amortera – men…
Jag litar inte på bankens goda vilja och den dagen när räntorna går upp eller dina inkomster går ner kanske banken kräver en större engångsamortering. Om du då har amorterat ner ditt lån en bit och inte har något större sparande så sitter du på pottkanten. Om du däremot istället för att amortera har sparat motsvarande så har du kanske ett bättre förhandlingsläge mot banken och en hög likvida tillgångar – handlingsfrihet.
Det är antagligen så att man riskerar bankens onda öga tidigare om lånen inte amorterats men som sagt, jag litar inte på bankernas "goda" vilja utan tror de styrs av diktat från stat och huvudkontor som kanske går ut och kräver rejäl amortering och då spelar kanske inte så stor roll om man har amorterat tidigare eller ej. Cash is perhaps king i ett sådant läge?
Att man har högre handlingsfrihet med 500tkr på banken istf 500tkr amorterat håller jag med om (då du är garanterad att kunna amortera med pengarna på banken, men inte är garanterad att du kan ta ut pengarna du amorterat). Dock tror jag du har fel när det gäller bankens amorteringskrav.
I avtalet står (i allmänna vilkor) reglerat att lånet skall amorteras. Hur man tolkar det finns kanske lite utrymme för, men inte mer utrymme än så. Det finns knappast utrymme för att banken skall kräva en stor engångsamortering om du faktiskt amorterat i en takt som avtalet kräver, det finns helt enkelt inte stöd i avtalet för ett sånt beteende.
Vad jag erindrar mig (utan att ha läst något avtal)är att banken har rätt att kräva amortering om banken värderar din bostad till ett pris lägre än lånet. Kanske de kan kräva amortering om 85% av värdet på bostaden bedöms vara lägre än lånet?
Det kan de göra eftersom amortering ingår allmänna vilkoren. Har du inte ett specifikt avtal som säger annat (amorteringsfrihet – vilket oftast (om inte alltid) är tidsbegränsat) kan banken kräva amortering oavsett – att banken inte har krävt amortering tidigare bör inte ändra detta förhållandet. Detta innebär alltså en amorteringstakt som du ändå bör ha räknat med.
De kan ju försöka att kräva på amorteringar som skulle ha gjorts, men jag är tämligen tveksam till att de skulle lyckas med det, och har man stoppat undan motsvarande summa så klarar man det scenariot ändå.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Räntorna är på väg uppåt…men någon långsiktig köpsignal har de ännu inte fått. Bankernas råd att binda har varit konstant felaktiga. Någon gång får de rätt. Det intressanta blir orsaken till en tänkt förväntad ränteuppgång.
Beror det på;
a) förbättrad konjunktur(om ett halvår typ!)
b) aktier ger bättre avkastning i detta läge
c) stagflation
Alla tre punkterna tror jag men mest på b och c. Just för att i stagflationen finns faser (affärscykler) med (nominell) tillväxt. Men skuldsituationen är orsaken till att det inte blir någon normal börscykel-uppgång framöver. Man kan förvänta sig en paus i vinsttillväxten som gått länge på övertid tack vare interventioner från centralbankerna. Vi får hålla koll på korrelation aktieindex och ränta.
Man kan också ställa sig frågan om varför bankerna rekommenderar folk att binda. Det kan ju inte vara så att de förväntar sig att räntorna skall stiga i den grad att det skulle löna sig för kunden – då hade de ju tagit högre bundna räntor. Det kan vara så att vid en osäker situation så är det iaf bättre (riskminskning) för banken att anpassa utlåningen efter upplåningen avseende löptider, för kunden kan det också vara fördelaktigt att ha känd räntekostnad i tider av oro – då får åtminstonde banken ett trovärdigt argument som gör att det kan låta som rådgivning istf försäljning.
C innebär även sitgande arbetslöshet och därmed ökade "tvångsförsäljningar" av BR/villor. Indirekt ökade risker för bankerna att låna ut pengar för investeringar i dessa.
Håller med…men banken får indikationer från sina handlare och agerar på det med råd till kunderna. Kortsiktigt har de ofta rätt. Och för varje bundet lån ökar bankens marginal relativt rörlig. Och med nedpressade långräntor är det säkert klokt att åtminstone binda en del. Hela den svenska lånemarknaden var i stort sett placerade i kort löptid 2008 när kreditkrisen blommade ut. Denna obalans brydde sig inte vår övervakare Riksbanken om. De fick lära sig en del här vilket renderade i nya likviditetskrav t.ex. Banken vill nog gärna se en bättre balans av låneportföljerna helt enkelt.
@Lynx: jag tror de kommer tvingas att forsätta köpa. Men det är klart. Skulle konjunkturen repa sig snabbare än alla förväntar sig så har FED inte en chans att hindra en ränteuppgång. Det finns mycket kapital vid sidlinjen!
Dock finns en "hemlig fond" under Treasury(ESF) som några undersökande finansgrupper avslöjat som en av de spelare som tillsammans med några av FED´s ägare, dvs de större dealer bankerna, främst JP Morgan, via mycket stora belopp kopplat med ränteswapar tidigare "intervenerat" och påverkat prisutvecklingen under krisen. Vem vet vad de är i stånd till? Ja de var huvudorsak till den snabba dollarnedgången efter Plaza Accord 1985 som även bidrog till börskraschen 1987(rädsla för dollar-krasch).
Jag tror i för sig att de kommer tvingas sluta köpa och om du ser på de nya ledamöterna med rösträtt som kommer in i Fed i år, så är det mer hökar än på länge och redan innan det har det uppstått en spricka mellan dem.
Tror man måste förstå att räntemarknaden inte är en marknad längre utan ett riggat casino av centralbanker och allt kan hända där. Med det menar jag deflation och kraftigt stigande räntor på grund av en utbuds oro som inte har något att göra med varken konjunktur eller inflation. Usa lånar 70 miljoner i minuten som Treasury lånar upp och den största delen av det köper Fed, så den ena handen tar av den andra tills det inte går längre.
Känner inte till dem, men däremot har jag hört mycket om dem man kallar plunge team eller protection team som bildades efter 1987 kraschen och försvarar börsen genom agera i Sp terminen!
PPT består förutom av Presidenten och några rådgivare internt + finansen, av bankkartellen(WS), dvs de som äger FED, samt FED.
Är man världens största ekonomi, innehar världens reserv-valuta osv så skall man inte naivt tro att det handlar om klassiskt kapitalism.
Ett system ruttnar inifrån långsamt. Innebörden av "good intentions" förlorar sakta sitt värde.
WS-banking handlar inte längre om banking i dess riktiga bemärkelse.
Så vad du har sannerligen rätt perspektiv här. Precis som Japan har USA inte förmånen att kunna leva med normalräntor. Det är dagens offentliga hemlighet. Så frågan man måste ställa sig. Hur långt är de beredda att gå för att klara sig? Hur långt som helst är det ärliga svaret. Kommer de att lyckas? Kommer de att kunna besegra kapitalet med snabba tillgångsvärde-ökningar för att hindra priset på kapital att värderas rätt? Vi får se! Det har alltid slutat i moll enligt historien.
Du glömde d) Att Fed slutar stödköpa i bondmarknaden och eftersom de står för närmare 70% av köpen just nu lär det få effekt:-).
Fast nu tror jag det är dags för en stor rekyl ner på räntan och även börsen för den delen!